Skogsstatistisk årsbok 2005.pdf - Skogsstyrelsen
Skogsstatistisk årsbok 2005.pdf - Skogsstyrelsen
Skogsstatistisk årsbok 2005.pdf - Skogsstyrelsen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kalmark (huggningsklass A). – Avgränsning mot<br />
plant- och ungskog: antal utvecklingsbara plantor/<br />
träd är lägre än en angiven norm. Avgränsning mot<br />
övriga huggningsklasser: grundytan per ha är lägre<br />
än 3 m 2 . Fröträd räknas ej in i grundytan.<br />
Plant- och ungskog (huggningsklass B). – Plant-<br />
eller ungskog där flertalet härskande och medhärskande<br />
träd är klenare än 10 cm i brösthöjd.<br />
Gallringsskog (huggningsklass C). – Skog i vilken<br />
flertalet härskande och medhärskande träd<br />
är grövre än 10 cm i brösthöjd. Skogens ålder är<br />
under en angiven gräns som grovt sagt är övre<br />
gränsen för ”gallringsbar ålder”.<br />
Äldre skog, ej slutavverkningsmogen (huggningsklass<br />
D1). – Äldre skog som inte uppnått lägsta<br />
slutavverkningsålder enligt skogsvårdslagen (före<br />
1 jan. 1994).<br />
Slutavverkningsmogen skog (huggningsklass D2).<br />
– Äldre skog som uppnått lägsta slutavverkningsålder<br />
enligt skogsvårdslagen ( före 1 jan. 1994)<br />
Boniteten definieras i Skogshögskolans system<br />
som medeltillväxten när den kulminerar för ett<br />
tänkt idealt bestånd. Detta bestånd måste då vara<br />
av ett visst trädslag, ett s.k. bonitetsvisande trädslag.<br />
I riksskogstaxeringen hänförs all skogsmark<br />
till antingen tall eller gran som bonitetsvisande<br />
trädslag efter det trädslag av dessa två som ger<br />
högst bonitet.<br />
Träd som är döda, vindfällda eller varaktigt<br />
nedböjda ingår i virkesförrådet om diametern är<br />
5 cm eller grövre och om de vid inventeringstillfället<br />
bedöms duga till brännved.<br />
Följande klassindelning används när det gäller<br />
skogsmark med annan markanvändning än<br />
virkesproduktion:<br />
Skydd. Begränsad möjlighet till kalhyggesbruk,<br />
eftersom beståndet utgör skydd mot sand- och<br />
jordflykt eller beroende på att det ligger inom ett<br />
område med extrem klimatisk belägenhet nära<br />
fjällgränsen med stora föryngringssvårigheter.<br />
Skogsbete. Marken utnyttjas för skogsmarksbete.<br />
Tätortsnära. Områden inom eller i anslutning<br />
till tätorter samt områden med intensivt friluftsliv<br />
inom vilka virkesproduktionen uppenbarligen<br />
påverkas.<br />
Militärt område. Militärt övningsområde som<br />
inte klassats som ägoslag ”Militärt impediment”.<br />
skog och skogsmark forest and forest land<br />
Vissa reservat. Naturreservat eller dylikt för vilka<br />
viss restriktion mot skogsbruk föreligger och som<br />
inte klassats som ägoslag ”Fridlyst område”.<br />
Tekniska impediment. Skogsbruksåtgärder svåra<br />
att utföra med dagens teknik.<br />
Ägarkategori<br />
Fr.o.m. 1990–1994 redovisas materialet från<br />
Riksskogstaxeringen enligt den nya ägarkategoriindelningen<br />
(se bilaga 3).<br />
Skogsbalansen<br />
Virkesförrådets storlek och sammansättning är<br />
ständigt i förändring. Förrådet ökar genom tillväxt.<br />
Om man betraktar förrådet av levande träd minskar<br />
det genom avverkning och genom att träd dör på<br />
rot genom s.k. naturlig avgång. Man gör då vad<br />
man kallar en råskogsbalans. Om balansen i stället<br />
omfattar hela virkesförrådet inkl. torra träd och<br />
vindfällen är den en totalskogsbalans. Ett studium<br />
av råskogsbalansen och de poster som ingår i den<br />
ger åtminstone två intressanta upplysningar:<br />
• Omsättningen i virkesförrådet belyses, dvs. man<br />
får en bild av hur stor del av virkesförrådet som<br />
under en period försvinner genom avverkning<br />
och naturlig avgång samt hur stor del som<br />
tillkommer genom tillväxt.<br />
• Kvalitén i inventeringens olika delar belyses om<br />
man jämför resultaten från de två angivna metoderna<br />
att bestämma förrådsförändringen.<br />
Alt. 1<br />
Alt. 2<br />
Förråd<br />
vid periodens<br />
slut<br />
Tillväxt<br />
under<br />
hela<br />
perioden<br />
–<br />
–<br />
Förråd<br />
vid periodens<br />
början<br />
Avgång<br />
under<br />
hela<br />
perioden<br />
=<br />
=<br />
Förråds-<br />
föränd-<br />
ring<br />
Förråds-<br />
förändring<br />
Vid beräkning av förrådsförändring enligt alt. 1<br />
avses virkesförrådet exkl. torra och vindfällda träd.<br />
Tillväxten enligt alt. 2 inkluderar även tillväxt för<br />
avverkade träd. Tillväxt är avsatt tillväxt.
Change language