Aktuellt nummer 3/2012 - Elsäkerhetsverket

aktuellt #
Ny förstudie
om elbräNder i äldre fastigheter
» sid 7-8
Nya föreskrifter
om aNmälaN av elolycka
» sid 11
3 | 2 0 1 2
tillsyn av campingplatser
» sid 3

gd har ordet
Världens bästa elsäkerhet
Vem har världens bästa elsäkerhet?
Många svenskar skulle nog gissa på
Sverige som det land som har bästa
elsäkerheten. Men hur mäter man
elsäkerhet?
om maN till exempel tar antalet
döds fall, orsakade av el, per invånare
skulle kanske länder som Somalia och
Malawi hamna i topp, med låg elektrifieringsgrad
och få industrier. Väljer vi
istället antalet dödsfall per kilowattimme
blir Sverige säkert besegrat av Norge,
som har högre elanvändning per capita.
Det är alltså inte så lätt att jämföra
elsäkerhet mellan olika länder. Även i det
nordiska samarbetet har vi konstaterat
att det är svårt att hitta relevanta
jämförelsetal för olycksfallsstatistik.
Genom det nordiska samarbetet kan
vi dock se att elsäkerheten i de nordiska
länderna är likartad, med tanke på
tekniska system och mängden anläggningar
av olika slag.
Inom andra områden, till exempel
miljö och jämställdhet, är det en vanlig
upp fattning att Sverige är världsbäst.
När statistik sedan tas fram kan det visa
sig att helt andra länder gjort stora fram­
steg utan att vi vet om det. Kanske är
det så också på elområdet? Vi kan aldrig
slå oss till ro och vila på gamla lagrar!
Trygg och störningsfri el är Elsäkerhetsverkets
vision, och oavsett om vi i
Sverige är bäst eller inte på elsäkerhet
så behöver vi ständigt utveckla verk samheten,
ifrågasätta och hämta inspi ration
från andra framgångsrika länder.
elsäkerhetsverkets medverkan i
stan dar diseringsarbetet är en viktig
källa för omvärldsbevakning, samtidigt
som våra medarbetare kan bidra med
sin kunskap.
Samtidigt som vi eftersträvar hög
elsäkerhet och tillfredställande elektromagnetisk
kompatibilitet (EMC) måste
vi som statlig myndighet komma ihåg
att ta hänsyn till andra samhällsintressen.
Kostnaden för krav och åtgärder för
elsäkerhet – för såväl staten som för
företag och konsumenter – måste stå i
proportion till det man vinner.
I ett rättssamhälle måste också
agerandet stämma med den uppgift
regering och riksdag givit oss. Vi kan
alltså inte agera godtyckligt utan lagstöd.
Vi måste också vara objektiva,
a k t u e l lt | e l s ä k e r h e t s v e r k e t s N y h e t s b r e v #3 | 2012
natur ligtvis ska vi inte särbehandla vissa
aktörer positivt eller negativt.
EU­medlemskapet innebär både begräns
ningar och möjligheter. En man
som ringde mig var förgrymmad över
att Elsäkerhetsverket inte bedrev tillsyn
mot elgrossisternas personal. Marknadskontrollen
av elektrisk materiel styrs
till stor del av EU­direktiv, och vår
myndighet kan därför exempelvis inte
ställa kompetenskrav på dem som säljer
elektrisk materiel.
till fördelarNa med EU­samverkan
är att 27 länder på ett effektivt sätt kan
få bort undermåliga eller bristfälligt
dokumenterade produkter från marknaden
i alla länder, och det är inte illa!
Vi kommer att jobba vidare för att
utveckla elsäkerheten i Sverige, så att
vi den dag man kan mäta och jämföra
världens länder kan ligga på topp. Samarbete
och ständiga förbättringar är
nyckeln till framgång!
tel 0550-851 00 | registrator@elsakerhetsverket.se | WWW.elsakerhetsverket.se
redaktör | Cia edlund | cia.edlund@elsakerhetsverket.se
anSVarig UtgiVare | elisabet Falemo | elisabet.falemo@elsakerhetsverket.se
laYOUt & PrOdUktiOn | Whiter Shade aB
elisabet falemo |
generaldirektör

trygg och säker el
i utsatt miljö
Många tycker att det är härligt att bo på en camping och
lägger ner både pengar och möda för att få det så hemtrevligt
som möjligt. Blommor planteras, trädäck byggs, målas och
kablar grävs ner i marken så att de inte ska störa. Men det är
inte alltid det är rätt sorts sladd som grävs ner i jorden.
a k t U e l l t # 3 S e P t e m B e r 2 0 1 2 | 3
forts sid 4

forts från sid 3
iblaNd har ägareN till campingplatsen inte heller hela
kunskapen om vilket ansvar camparen har respektive vilket
an svar campingägaren har. Det har Elsäkerhetsverkets el inspek
törer uppmärksammat när de i år har varit ute på campingplatser
runt om i Sverige. Fyrtio campingplatser kommer
att få besök från Elsäkerhetsverket under 2012.
– Innehavaren av starkströmsanläggningen är ansvarig för
att campingplatsen är säker för person och egendom. Primärt
handlar det om att det är ägaren till campingplatsen som
har ansvaret för att den fasta elinstallationen är säker fram
till uttaget där camparen ansluter sin sladd till husvagn eller
husbil. Genom den fortlöpande kontroll som innehavaren ska
utföra ska han förvissa sig om att anläggningen är säker, säger
Lars Melchert, elinspektör på Elsäkerhetsverket.
vid tillsyNsbesökeN, på de ofta väldigt natursköna
camping platserna, checkar elinspektören av vissa punkter
som han går igenom med campingägaren. Det kan också
vara en fastighetsskötare eller driftschef som tar emot
tillsynsbesöket. Elinspektörerna kontrollerar också så att
jordfelsbrytare är funktionella och i god kondition. Just
kontrollen av jordfelsbrytare ingår också i ett annat projekt
som Elsäkerhetsverket bedriver under 2012.
– Vanliga fel som vi hittar när vi gör tillsyn vid campingplatser
är gummisladdar som är nedgrävda i marken – dessa är inte
a k t U e l l t # 3 S e P t e m B e r 2 0 1 2 | 4
avsedda för att vara nedgrävda. På de trädäck som byggts
har camparen gjort egna fasta elinstallationer som det krävs
behörighet för att få utföra. Ofta är dessa installationer utförda
med fel material. När det gäller uttag eller stolpar så är ibland
hela överdelen lös, säger Lars Melchert.
– Ett annat problem vi stöter på är att locken till eluttagen
inte är låsta där man ansluter elen till sin husvagn. För
säkerheten ska dessa vara försedda med ett lås. Locken ska
vara låsta både när en sladd är ansluten och när uttaget står
outnyttjat. Just de här skåpen med luckor sitter så lågt att de
är åtkomliga för barn.
det är iNte ovaNligt att en camping kan ha runt 200
elplatser. Det blir då många stolpar att gå igenom för att
kolla och ”motionera” till exempel jordfelsbrytarna. Inte helt
ovanligt är det heller att någon råkat köra på en stolpe med
eluttag. Uttagen kan också ha brännskador.
– Det kan också vara bra om campingen har information med
i sina egna regler till de besökande camparna. I informationen
står då vad man får och inte får göra. Det kan exempelvis ingå
uppgifter om vad man får använda för sladdar, samt att man
inte får utföra fasta elinstallationer utan behörighet, säger Lars
Melchert.
forts sid 5
lars melchert, elinspektör vid elsäkerhetsverket, kontrollerar en sladd vid ett av eluttagen på en camping. Ofta används fel sladd och det är
också vanligt att de grävs ner i marken.

forts från sid 4
Som ett avslutande litet råd tipsar Lars
Melchert alla campingägare:
– Som innehavare av en camping eller
i vissa fall som fastighetsskötare av en
cam pingplats ska man ”motionera”
jord fels brytare med jämna mellanrum.
Och fram för allt inför säsongen.
Tryck på testknappen, flippa upp
”tillslags­vippan”, tryck på knappen och
gör testet igen. När du gör det kontrollerar
du att jordfelsbrytaren fun gerar
som den ska.
text & foto: Per Hellström
en elinspektör från elsäkerhetsverket
testar jordfelsbrytaren med ett testdon.
Vid 30 milliampere ska den lösa ut.
ett vanligt slarv på campingplatser är att
inte förse uttagen med lås.
lite fakta om
tillsyN av
jordfelsbrytare
1000
• 2008 kom en alarmerande rapport från Danmark där man
konstaterade att många jordfelsbrytare inte bryter vid jordfel.
Med anledning av det har Elsäkerhetsverket startat ett projekt
för att testa jordfelsbrytare i olika anläggningar i Sverige.
• Elsäkerhetsverket startar med anläggningar i utsatta miljöer
vilket till exempel är campingplatser och småbåtshamnar.
• Resultatet av tillsynen ska presenteras i en rapport under hösten
och beroende på resultatet får man se om det finns anledning att
gå vidare med andra områden.
Projektledare på Elsäkerhetsverket är Margareta Willbergh,
margareta.willbergh@elsakerhetsverket.se
jordfelsbrytare ska testas och nästan
hälften har klarats av hittills i år.
a k t U e l l t # 3 S e P t e m B e r 2 0 1 2 | 5

håll koll på
viNdkrafteN
Vindkraftsdebatten är
ett hett ämne i medierna
just nu. det senaste på
området kan man läsa
om på Vindlov.se där
också elsäkerhetsverket
medverkar med
information.
i höst kommer flera Nyheter
som kan vara bra att känna till för den
som är intresserad av att hålla koll på
vindkraftsfrågor.
Vindkraft är ett av Energi myndig­
hetens prioriterade områden. På uppdrag
av regeringen ska man främja
en utbyggnad av vind krafts parker i
Sverige. Därför skapades 2010 en slags
webbaserad handbok – Vindlov.se.
Syftet är att ta ett helhetsgrepp
på processen för vindkraftverk, så att
privatpersoner eller handläggare kan
få bra information om hur det går till
och vad man bör tänka på, i samband
med att man ska söka tillstånd.
Flera myndigheter bidrar
Varje dag får webbplatsen besök av i
genomsnitt 300 personer. Lagar och
regler, vindkraft i medierna samt kartsöksfunktionen
är de mest besökta
sidorna. Elsäker hetsverket är en av de
20 myndigheter som bidrar i pro jektet
och som varit med från början.
– Idag har vi på Elsäkerhetsverket
inte längre hand om tillsyn av vindkraftsanläggningar,
det ligger i Arbetsmiljöverkets
händer. Vårt enga ge mang
handlar istället om nya före skrifter som
kan påverka vindkrafts an läggningar
och dess verksamhet. Vi ingår också i
en redaktörsgrupp där alla inblandade
bidrar till informationen på Vindlov.se,
säger Fredrik Kagerud, inspektör vid
Elsäkerhetsverket.
Nytt på webbsidan
Idag finns drygt 2 000 vindkraftverk
i Sverige och Vindlov.se har blivit ett
viktigt stöd för kommuner inom bland
annat juridik och planering i vind kraftsfrågor.
En kommunenkät har legat till
grund för de önskemål som nu blir till
nya funktioner på webb platsen.
Bland annat kommer en sida som
bär namnet ”Vind bruks kollen” att lanseras.
Där ska man kunna följa vindkrafts
ärenden. Det kan handla om
be slutade utbyggnader, ären den som
är under behandling eller de vind kraftparker
som är uppförda.
a k t U e l l t # 3 S e P t e m B e r 2 0 1 2 | 6
Vindbrukskollen kommer att ha olika
webb sidor an passade för allmänhet
och för verksamhetsutövare. Ytterst är
det länsstyrelserna som hanterar Vindbrukskollen.
Väderradar och domar på webben
– Den som besöker webbplatsen vindlov.se
kommer också att kunna följa
in tres santa rättsfall såsom mark­ och
vatten domar, säger Fredrik Kage rud.
Det kommer också att finnas en väderradar
på sidan.
– I redaktörsgruppen diskuterar vi
också om en engelsk version av webbplatsen
ska tas fram samt förbätt ringar
gällande sökords opti mering. 17 pro cent
av webb platsens besökare är in ter natio­
nella, avslutar Fredrik Kagerud.
Titta in på www.vindlov.se
text: Cia edluNd
foto: elsäkerHetsVerket

felaktiga elinstallationer
kan bli en brandfälla
Bränder orsakade av olika typer av elfel är en vanlig brandorsak
idag. Elsäkerhetsverket har startat ett projekt där bränder och
elinstallationer i äldre fastigheter kartläggs för att hitta orsaker
till varför de uppstår.
2010 kom Elsäkerhetsverket ut med
en rapport där man tittade på elbränder
och orsaker i allmänna byggnader och
bo städer. Rapporten visade att de flesta
el bränderna startade i spisen eller i en
lysrörsarmatur. Det finns ett stort mörkertal
eftersom Elsäkerhetsverket bara
får in de mest allvarliga fallen – rap porteringen
är frivillig för drabbade privatpersoner.
Under 2012 kartlägger nu Elsäkerhetsverket
vad som orsakar elbränder
i gamla fastigheter kopplat till elinstallationer.
Det kan handla om såväl
äldre privata bostäder som äldre
allmänna fastigheter.
detektivarbete
Med hjälp av insatsrapporter från
de kommunala räddningstjänsterna
över hela landet får Elsäkerhetsverket
underlag. Det kan i sin tur leda till ett
besök på platsen för att hitta eventuella
elrelaterade orsaker.
Det finns också ett samarbete där
man hämtar in uppgifter från SKL, Statens
Kriminaltekniska Laboratorium i
Lin köping. Deras experter på brand utredning
kan ibland ge viktig fakta om
vissa ärenden. Lars Melchert, inspektör
på Elsäkerhetsverket, arbetar med Elsäkerhetsverkets
förstudie.
– Vi åker ut till platsen och försöker
se tecken på var branden kan ha startat,
berättar han. Man kan till exempel se
spår av kortslutning i en elledning, eller
i en kopplingsdosa där en varmgång har
uppstått, som i sin tur antänt bränn bart
material. Det är verkligen ett detek tivarbete.
Bilden visar den ödesdigra effekten av en spik i elrör.
Förutsättningen för att Elsäker hetsverket
ska kunna hitta ett elfel i samband
med en brand är att det finns något kvar
av fastigheten så att den inte är helt
nedbrunnen. Något så simpelt som en
vanlig spik till en upphängd tavla, kan
vara orsak till att en brand uppstår om
den träffar en elledning i väggen.
Vanliga fel
Mycket kan hända då man renoverar en
gammal fastighet för det finns massor
bakom väggarna som man inte ser.
När man exempelvis kopplar ihop
a k t U e l l t # 3 S e P t e m B e r 2 0 1 2 | 7
gamla elledningar, som är isolerade
med gummi och tjärpapp, med nya elledningar
kan det skapa problem. Den
gamla isoleringen faller sönder och
kan orsaka överledning till jord med
varmgång och brand som följd.
– Idag är det många ”hemmafixare”
som renoverar sina gamla hus. Olagliga
och felaktiga elinstallationer kan leda
till bränder. Man förstår inte riskerna
och branden är ett faktum, säger Lars
Melchert.
forts sid 8

forts från sid 7 Nästa steg?
fakta
spisar vanligaste startplatsen
Bränder kan också orsakas av att det
– Utredningar om bränder som har med
elinstallationer att göra är ett outforskat
område, säger Lars Melchert på Elsäker­
• Under 2011 omkom 103 människor
i bränder.
blivit fel på en elprodukt. Den vanligaste hetsverket. Vi vet sedan förut att de
• Räddningstjänsten larmas till cirka
brandorsaken, enligt räddnings tjänster­ allra flesta bränder i bostäder orsakas
6 000 bostadsbränder per år.
nas statistik, är att någon glömt eller av av en produkt till exem pel spis. Men nu
Cirka 2 000 bränder per år har en
misstag slagit på en elektrisk spisplatta. vill vi försöka ta reda på hur det ser ut
”okänd” brandorsak
Elsäkerhetsverkets rapport från gällande elin stal la tioner.
2010 visar att 153 personer omkom i Elsäkerhetsverkets rapport av för­ • Brandskyddsföreningen upp­
elbränder mellan år 2000 och 2010. I studien ska vara klar under november ger att försäkringsbolagen får cirka
nästan hälften av de fallen var spisen månad och får utvisa hur man kommer 30 000 anmälningar om brandskador
en startkälla. Övriga vanliga felkällor är att gå vidare.
per år.
lysrörsarmaturer men även diskmaskiner – I en förlängning skulle det kunna Försäkringsbolagen uppskattar
har en ökande trend vad det gäller medföra ett nytt krav på besiktningar av att närmare 20­30 procent av
startplatser. Hos MSB har man fört gamla fastigheter, säger Lars Melchert. de anmälda brandskadorna är
statistik över diskmaskinsbränder sedan
elbränder.
1998.
(OBS! Försäkringsbolag och
– Det har legat på en relativt konstant
Räddningstjänst har olika definition
nivå men vi ser en viss ökning de senaste
text: Cia edluNd på vad som är en elbrand.)
tio åren, med bränder som startat i
diskmaskiner, säger Mattias Strömgren
foto: elsäkerHetsVerket
som jobbar med olycksutredningar och
källOr: mSB (myndigheten för Samhälls skydd och Beredskap), Brandskydds föreningen
analys på MSB.
Sverige och räddningstjänsten.
satsning på eltrygg information
Om en elolycka inträffar, vad gör du då?
Och vad sker sedan vid läkarundersökningen efter elolyckan?
röda korset, Svenska Elektrikerförbun det
SEF, Elektriska Installatörsorganisationen EIO,
och Elsäkerhetsverket står bakom foldrarna
”Vägledning vid elskada” och ”Elolyckor”. Nu
ska dessa revideras och bli en enda in for mationsfolder.
– Att vi väljer att satsa på det här beror på att
vi ser att de här produkterna används. Materialet
i dessa två foldrar efterfrågas i skolorna runt om
i vårt land och inom branschen, säger Rickard
Lindberg, arbetsmiljöansvarig vid EIO.
Syftet med samarbetet mellan Elsäker hetsverket
och dessa organisationer är bland annat att nå
ut med informationen bredare.
– Vi vänder oss inte bara till elbranschen utan
också till allmänheten. Och det får positiva
effekter för alla våra verksamheter.
det blir också eN synergieffekt genom att olika
organisationer samarbetar tillsammans med en
myndighet. Exempelvis får Elsäkerhetsverket en
genväg ut till deltagarna i Röda Korsets olika
projekt. Därmed blir det lättare att nå ut.
– Jag tycker att buskapet är tydligt: Elsäkerhet
är verkligen viktigt, avslutar Rickard Lindberg.
Den nya foldern kommer att vara klar under
2013.
text: Per Hellström
foto: eiO
a k t U e l l t # 3 S e P t e m B e r 2 0 1 2 | 8
rickard lindberg,
arbetsmiljöansvarig
vid eio

elsäkerhetsverket är den myndighet i Sverige som
handlägger ansökningar om behörighet som elinstallatör.
För att bli behörig elinstallatör idag ska utbildningsbevis och
praktikintyg skickas in. Varje år handläggs mellan 1 500 och
1 700 ansökningar. Snart kan det bli möjligt att bli behörig
elinstallatör även om man saknar intyg om utbildning och
praktik.
– Skälet till förstudien är i första hand att åstadkomma en
lösning för de personer som av en eller annan anledning inte
kan få fram intyg om utbildning och praktik, berättar Carina
Larsson, verksjurist på Elsäkerhetsverket och ansvarig för
förstudien.
– Det finns också bestämmelser i det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet
om att medlemsstaterna kan besluta
att sökanden ska genomföra kompensationsåtgärder i form av
praktiktid eller ett prov. Det är den sökande som väljer vilken
åtgärd som denne vill genomföra. För att kunna uppfylla
kravet i direktivet behöver Elsäkerhetsverket ta fram ett provunderlag.
Förslag på kvalificerat prov
I den förstudie som Elsäkerhetsverket fått i uppdrag att
genomföra är det tänkt att provet ska motsvara de krav
som gäller för allmän behörighet idag, så kallad ABL. Nivån
på provet kommer att vara hög och förutsätta att personen
har den teoretiska och praktiska erfarenhet som krävs för
behörigheten.
Den dokumentgranskning som Elsäkerhetsverket gör idag,
det har snart gått ett år sedan
elsäkerhetsverket lämnade in sitt förslag till
regeringen om ett nytt behörighetssystem
för elinstallatörer. Frågan ligger för beslut
hos departementet och i väntan på det
har elsäkerhetsverket fått i uppdrag att
i en förstudie ange förutsättningarna för
sökande att genomföra ett prov.
vad händer i
behörighetsfrågaN?
a k t U e l l t # 3 S e P t e m B e r 2 0 1 2 | 9
där man helt och hållet litar på innehållet utan att kunna
kontrollera att sökanden rent faktiskt har den kompetens som
intygas, är inte heller helt optimal, anser Elsäkerhetsverket.
– Vid ett prov med ett provinnehåll som vi själva har bestämt
kan vi bättre kontrollera att sökande innehar den kompetens
som vi bedömer är nödvändig. Vi har tillsammans med utbildningsanordnare
diskuterat om det över huvudtaget är möjligt
att genomföra ett sådant prov och fått positiv respons, säger
Carina Larsson.
samverkan med utbildningsanordnare
I arbetet med förstudien har Elsäkerhetsverket träffat utbildningsanordnare
för att undersöka möjligheterna med
prov verksamhet. Verket kommer inte att ordna egna provlokaler
utan samverka med de som idag är etablerade i
valideringsverksamhet och som har lämpliga lokaler och
utrustning.
– Provets innehåll och branschens valideringsmodell är nå­
gra av de frågor som diskuterats med utbildningsan ordnarna.
Många bra synpunkter kom fram som vi nu arbetar vidare
med, säger Carina Larsson.
Den 30 september 2012 ska förstudien lämnas till
regeringen. Efter det avgör regeringen om de vill gå vidare
med underlaget. I sådant fall kan man tänka sig att regeringen
föreslår en försöksverksamhet under en viss tid, som därefter
utvärderas.
Länk till Nytt framtida behörighetssystem:
www.elsakerhetsverket.se/sv/Behorighet/Nytt-framtida-behorighetssystem
text: Cia edluNd foto: elsäkerHetsVerket

De finns överallt och det finns faror med dem. Batteriladdare
till telefoner, bärbara tv-spel och datorer. men också till
hushållsföremål, verktyg och audio/videoutrustning.
Nu är elsäkerhetsverket med i ett projekt som ska ta
temperaturen på elsäkerheten hos batteriladdare inom eu.
små svarta lådor i varje hem
batteriladdare översvämmar våra
hem. I en vanlig familj är det vanligt att
ha två till tre laddare. Och ibland ännu
fler. Små laddare är ofta billiga att ta
fram. En enorm mängd pro duceras och
oseriösa företag vill göra dem ännu
billigare genom att fuska med material
och konstruktion.
Hur farligt är det?
– Personer kan komma i kontakt med
farlig spänning då laddaren delar på sig
följ oss på facebook
eller spricker när man sätter
i kabeln, berättar Susanne
Sundström, inspektör för
mar k nadskontroll vid El ­
säker hetsverket. En laddare
med för korta iso ­
la tions avstånd mellan pri ­
mär och sekundärkrets
(där 230 V om vandlas till
en spänning under 48 V),
kan under vissa omständigheter
or saka ett spänningsöverslag. Det
kan leda till både elektrisk chock
och brand. Små laddare har mycket
elek tronik i sig och denna kan bli överhet
tad och göra så ytan blir varm. På så
vis kan en brand uppstå.
Bakom projektet (JA2011, batteriladdare)
finns Prosafe (Product Safety Enforcement
Forum of Europe). Prosafe
koordinerar marknadskontrollprojekt i
EU som finansiellt stöds av EU­kommissionen.
Varje deltagande land bidrar
med arbetstid och kompetens.
ökad spetskompetens
Vid ett uppstartsmöte i Bryssel strax före
sommaren, diskuterades vilka risker som
finns associerade med batteriladdare
Elsäkerhetsverket finns på Facebook. Du behöver inte ha ett konto på Facebook
för att se vad vi skriver. Har du ett konto och vill följa oss – tryck på ”gilla”­knappen.
På Facebook hittar du nyheter, försäljningsförbud och pressmeddelanden från
Elsäkerhetsverket.
a k t U e l l t # 3 S e P t e m B e r 2 0 1 2 | 10
och hur projektet ska genomföras mer
praktiskt. Ett större antal laddare ska
köpas in och testas. Riskmodeller ska
ställas upp. Prosafes stora erfarenhet av
riskbedömning från projektet Emars II,
kommer att betyda mycket för projektet.
– Att medverka i det här projektet tror
vi kan bidra till att spetsa kompetensen
hos vår egen marknadskontroll, säger
Martin Gustafsson, inspektör för marknadskontroll
vid Elsäkerhetsverket, som
deltog på det första mötet.
Projektet kommer att pågå under
två års tid resultatet kommer att kommuniceras
med de ekonomiska aktörerna
inom exempelvis standardiseringen och
tillverkare/importörer.
Från Elsäker hets verket deltar Susanne
Sundström. Förutom Sverige deltar Bulgarien,
Tjeckien, Holland, Norge, Italien,
Slovenien, Malta samt Rumänien.
text: Cia edluNd
foto: elsäkerHetsVerket
länk till Prosafe: www.prosafe.org

dom i behörighetsmål
förvaltNiNgsrätteN i karlstad har meddelat ett domslut i ett
behörig hetsärende. Förvaltningsrätten bifaller överklagandet och ålägger
Elsäker hets ver ket att meddela behörigheten ABL till den sökande.
Elsäkerhetsverket meddelar att de inte kommer att överklaga ärendet och
att de tar hänsyn till frågan som kommer att hanteras i samband med att
Elsäker hetsverket presenterar förslag till ny behörighetsföreskrift.
Här kan du läsa mer om domslutet:
www.elsakerhetsverket.se/sv/lag-och-ratt/rattsfall
Nya föreskrifter framtagna i syfte att underlätta
och tydliggöra tolkningen av starkströms förordningens
regler om elolyckor.
Nya föreskrifter om
elolyckor
uNder 2011 och 2012 har Elsäkerhetsverket jobbat med att ta fram nya föreskrifter
i syfte att underlätta och göra tolkningen tydligare av starkströmsförordningens
regler om anmälan av tillbud, olycksfall och driftsstörningar.
Föreskrifterna innebär att nätkoncessionsinnehavare (nät ägare) och innehavare av
anläggningar för järn­ och spår vägs drift på ett tydligare och enklare sätt kan göra
an mälan av tillbud, elolycksfall och driftstörningar genom en elektronisk tjänst, en
e­tjänst som finns tillgänglig på Elsäker hets verkets webbplats.
via deN här läNkeN till Elsäkerhetsverkets webbsida hittar du föreskrifterna och
kan även läsa en förklarande för fatt nings kommentar:
www.elsakerhetsverket.se/sv/Press/Nyheter/Nya-foreskrifter-om-elolyckor
Föreskrifterna trädde i kraft den 1 juli 2012 och går under beteckningen
ELSÄK­FS 2012:1.
a k t U e l l t # 3 S e P t e m B e r 2 0 1 2 | 11

till SiSt...
FrÅgOr & SVar
På www.elsakerhetsverket.se kan du ställa frågor direkt till någon av
våra experter i vår frågebank. i frågebanken kan du själv söka bland
inkomna frågor och se vad experterna svarat. Här kan du läsa några av
de frågor som kommit in till verket.
sVeNsk BruksaNVisNiNg
måste alla elektriska produkter ha en
bruksanvisning på svenska?
sVar: Ja alla elektriska produkter som
säljs i Sverige måste ha säker hetsinformation
på svenska. Däremot är det
kanske inte nödvändigt att ha kompletta
manualer på svenska.
Du hittar bestämmelserna i våra föreskrifter
3 § ELSÄK­FS 2000:1.
elsäkerHetsaNsVar
Vem har ”ägaransvaret” för elsäkerheten
i en ideell förening?
sVar: Det är den som har rådigheten
över elanläggningen som ska anses vara
anläggningsinnehavare enligt el lagen
(1997:857).
Med rådighet menas den som praktiskt
handhar och har möjlighet att påverka
elanläggningen. I en ide ell förening
så är det styrelsens ord föran de
nya medarbetare
aNNiCa karlssON
började den 1 juni som ekonom vid Avdelningen
för verksamhetsstöd i Kristinehamn.
Hon har tidigare arbetat som ekonom på
MSB, Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap.
som normalt är ansvarig gente mot sina
med lemmar, men detta måste man kontrollera
i föreningens stadgar, från fall till
fall.
tillgOdOräkNaNde
jag har tänkt söka behörighet, får jag
tillgodoräkna mig el-praktiken som jag
fått när jag jobbat på ett fartyg?
sVar: Svaret är nej på din fråga. Du kan
inte tillgodoräkna dig den praktik som
du fått ombord på ett fartyg.
Elsäkerhetsverkets behörighets föreskrif
ter ELSÄK­FS 2010:4 gäller inte inom
dessa områden:
• Luftfartyg
• Fordon för elektrisk järnvägs­,
spårvägs­, tunnelbane­ och
trådbussdrift
• Övriga fordon, inklusive släpfordon
• Fartyg, inklusive fritidsbåtar.
susaNNa BruHN
började den 6 augusti som handläggare av
förvaltningsärenden vid Avdelningen för
verksamhetsstöd i Kristinehamn.
Hon kommer närmast från Transportstyrelsen
där hon jobbade vid körkortsenheten.
a k t U e l l t # 3 S e P t e m B e r 2 0 1 2 | 12
På ny befattning
jOHaN lidBaum
är sedan 1 juni ny överinspektör
vid Region Öst i Stockholm. Han
kommer närmast från en tjänst som
elinspektör inom samma region vid
Elsäkerhetsverket.
Nästa nummer av
aktuellt kommer i
december.
Fredrik sjögreN
började den 1 september som elinspektör
Region Syd i Hässleholm.
Han kommer närmast från jobb som
elingenjör vid konsultföretaget Grontmij.