Tyska fallskärmsjägare vid Leningrad - Krigsmyter
Tyska fallskärmsjägare vid Leningrad - Krigsmyter
Tyska fallskärmsjägare vid Leningrad - Krigsmyter
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Tyska</strong> <strong>fallskärmsjägare</strong><br />
<strong>vid</strong> <strong>Leningrad</strong><br />
En av andra världskrigets minst kända militära operationer<br />
är insatsen av tyska <strong>fallskärmsjägare</strong> <strong>vid</strong> <strong>Leningrad</strong>.<br />
Medan denna operation bidrog till att besegla<br />
ödet för hundratusentals leningradbor, kan den också ha<br />
påverkat utvecklingen av kriget i Medelhavsområdet.<br />
I september 1941 hade Hitlers invasion av Sovjetunionen<br />
kört fast nästan överallt. Istället för att det sovjetiska motståndet<br />
kollapsade på några veckor, som många på den tyska sidan<br />
hade förväntat sig, hårdnade det för varje vecka som gick.<br />
När framryckningen mot <strong>Leningrad</strong> nästan helt avstannade<br />
i juli 1941, lät Hitler överföra pansar- och flygstyrkor<br />
från armégrupp Mitt till armégrupp Nord. Istället gick då<br />
framryckningen mot Moskva i stå. I söder, i Ukraina, lyckades<br />
tyskarna visserligen omringa flera sovjetiska arméer, men till<br />
priset av att huvudoffensiven saktade av betänkligt.<br />
När så den förstärkta armégrupp Nord nådde fram till <strong>Leningrad</strong><br />
i början av september 1941, visade det sig ändå omöjligt<br />
att erövra denna välförsvarade miljonstad. I det läget bytte<br />
Hitler fot igen och utfärdade nya direktiv: Man skulle nöja<br />
sig med att omringa och svälta ut <strong>Leningrad</strong>, och huvuddelen<br />
av pansaret skulle föras över från armégrupp Nord till armégrupp<br />
Mitt för ett nytt försök att återuppta framryckningen<br />
mot Moskva.<br />
Major Hannes Trautloft – chefen för den tyska jakteskadern<br />
JG 54 som hade huvudansvaret för flygskyddet <strong>vid</strong> <strong>Leningrad</strong>fronten<br />
– anförtrodde sin dagbok den frustration som<br />
många tyska befälhavare <strong>vid</strong> det laget kände:<br />
– Vi ränner än hit och än dit. Idag gäller det ena, imorgon<br />
det andra, och ingenstans räcker resurserna till. Det är ett förbaskat<br />
bortplottrande av våra resurser!<br />
Den 9 september 1941 erövrade tyskarna Schlüsselburg på<br />
Ladogasjöns södra strand. Därmed hade man skurit av <strong>Leningrad</strong>s<br />
sista landförbindelse. Genom att hålla en smal sektor <strong>vid</strong><br />
Ladogas södra strand dömde tyskarna <strong>Leningrad</strong>s invånare<br />
till ett allt värre försörjningsläge, som så småningom övergick<br />
i hungersnöd och därefter i ren svält. Man räknar med att uppemot<br />
en miljon leningradbor dukade under för blockaden<br />
enbart under det första halvåret.<br />
<strong>Tyska</strong>rnas syfte var förstås inte primärt att ta livet alla dessa<br />
människor genom svält (även om Hitler förvisso gett order om<br />
att <strong>Leningrad</strong>s hela befolkning skulle ”elimineras” efter erövringen<br />
av denna stad), utan att tvinga staden till underkastelse<br />
genom denna belägring.<br />
Av Christer Bergström<br />
1<br />
<strong>Tyska</strong>rnas hela strategi i <strong>Leningrad</strong>sektorn hotades när<br />
ryssarna i mitten av september 1941 satte in sin 54:e armé mot<br />
Schlüsselburg österifrån för att återupprätta landförbindelsen<br />
till <strong>Leningrad</strong>. Det tyska brohuvudet var bara knappt två mil<br />
brett och hölls av svaga och uttröttade styrkor.<br />
Med de starkaste delarna av armégrupp Nord på marsch<br />
söderut för att delta i den nya offensiven mot Moskva, fanns<br />
det helt enkelt inga tillgängliga reserver i området som kunde<br />
Bruno Bräuer (1893–1947) blev den förste tyske <strong>fallskärmsjägare</strong><br />
som hoppade från ett flygplan – lustigt nog från<br />
planets vinge och inte från dörröppningen! Han deltog sedan i<br />
fälttågen i Polen, Nederländerna, Frankrike och Balkan samt<br />
Kreta. Efter kriget avrättades han 54 år gammal för krigsförbrytelser.
DFS 230 var glidlastplanet som fraktade<br />
fallskärmsjägarna mot sina mål. Glidplanet<br />
– som kunde ta 9 fullt utrustade<br />
soldater och dessutom last om 270 kg<br />
– bogserades efter bogserplan som Junkers<br />
Ju 52/3m eller Junkers Ju 87.<br />
möta det sovjetiska anfallet. Det stod helt klart att om ryssarna<br />
återupprättade landförbindelsen till <strong>Leningrad</strong> – om så<br />
tillfälligt – skulle de kunna vräka in förnödenheter som staden<br />
skulle kunna klara sig på i flera månader.<br />
Nu var sovjetiska 54:e armén också i ett ganska illa medfaret<br />
skick, men dess högmotiverade soldater satte tyskarna<br />
under hård press. Just som det såg ut som om de skulle bryta<br />
igenom, möttes de av nya och utvilade tyska trupper som slog<br />
tillbaka alla anfall.<br />
I det sovjetiska högkvarteret var man förbryllad. Varifrån<br />
kom dessa styrkor? Agentrapporter och information från partisannätverken<br />
i de ockuperade områdena hade visat att det<br />
inte fanns några sådana tyska reserver på tiotals mils avstånd!<br />
<strong>Tyska</strong> krigsmaktens överkommando hade som en sista<br />
utväg beordrat fallskärmsjägardivisionen – 7. Fliegerdivision<br />
– att omgående ta över ställningarna <strong>vid</strong> Schlüsselburg.<br />
De tyska fallskärmsjägarna, ”de gröna djävlarna”, befann<br />
sig <strong>vid</strong> det laget i Grekland, där de slickade sina sår efter den<br />
förlustbringande operationen mot Kreta fyra månader tidigare.<br />
Mellan en tredjedel och hälften av fallskärmsjägarna hade<br />
stupat eller sårats på Kreta. 7. Fliegerdivision hade långt ifrån<br />
återvunnit sin styrka när ordern kom om omedelbar förflyttning<br />
till östfronten. Men fallskärmsjägarna var de enda som<br />
med kort varsel kunde sättas in <strong>vid</strong> <strong>Leningrad</strong>.<br />
Ombord på stora glidflygplan som drogs av tremotoriga<br />
2<br />
Junkers 52:or flög generalmajor Bruno Bräuers fallskärmsjägarregemente<br />
1 iväg som den första enheten ur 7. Fliegerdivision.<br />
Tillsammans med sin utrustning lastades fallskärmsjägarna<br />
den 28 september av på flygfältet <strong>vid</strong> Ljuban, sju mil<br />
från Schlüsselburg, och marscherade i ilfart till fronten. Allra<br />
först var major Edgar Stenzlers Luftlande-Sturmregiment, som<br />
gick i ställning <strong>vid</strong> Vyborgskaja, strax söder om Schlüsselburg.<br />
Fallskärmsjägarna mötte genast kraftfulla sovjetiska anfall österifrån.<br />
”De gröna djävlarna” lyckades slå tillbaka de sovjetiska<br />
anfallen, men till priset av fruktansvärda egna förluster. Efter<br />
de hårda striderna om Vyborgskaja den 3 oktober hade II./<br />
Fallschirmjäger-Sturmregiment förlorat nära hälften av sitt<br />
manskap. Redan den 6 oktober fick förbandet dras bort för att<br />
ersättas av enheter ur fallskärmsjägarregemente 3. Även detta<br />
förband höll ställningarna till priset av blodiga förluster – den<br />
15 november var 120 man allt som återstod av dess 1:a bataljon.<br />
Utan tvekan spelade fallskärmsjägarna i 7. Fliegerdivision<br />
en avgörande roll för tyskarnas möjlighet att <strong>vid</strong>makthålla<br />
blockaden av <strong>Leningrad</strong> under hösten och vintern 1941–1942.<br />
De som betalade det högsta priset för detta var givetvis <strong>Leningrad</strong>s<br />
befolkning. Men som vi sett kostade det också de tyska<br />
fallskärmsjägarna svåra förluster.<br />
7. Fliegerdivision förlorade tretusen man under striderna<br />
på östfronten hösten och vintern 1941–1942. Detta drabbade
Finska viken<br />
0<br />
15 km<br />
<strong>Leningrad</strong>s försvarslinjer<br />
Frontlinje 25 september 1941<br />
<strong>Leningrad</strong><br />
en division som redan blivit kraftigt decimerad av operationen<br />
mot Kreta i maj 1941. Det är troligt att denna ytterligare åderlåtning<br />
av fallskärmsjägarna hade betydelse för Hitlers beslut<br />
att aldrig genomföra den luftburna invasionen av Malta (operation<br />
”Herkules”), som planerades på våren 1942.<br />
Det står helt klart att om tyskarna hade erövrat Malta,<br />
3<br />
Neva<br />
Schlüsselburg<br />
Vyborgskaja<br />
Mga<br />
Ljuban<br />
Ladoga<br />
54. armén<br />
skulle de ha kunnat föra över de styrkor och förnödenheter<br />
som Rommels Afrikakår behövde för att erövra Suezkanalen<br />
– och kanske till och med även oljefälten i Mellanöstern. På<br />
så vis blev fallskärmsjägarnas insats <strong>vid</strong> <strong>Leningrad</strong> ännu en<br />
pyrrhusseger för ”de gröna djävlarna”. c<br />
På språng mot <strong>Leningrad</strong>. I de fall fallskärmsjägarna inte landsattes med glidflygplan utan hoppade från ett transportflygplan,<br />
gjorde de det utan sina vapen – till skillnad från de allierade. Vapnen släpptes i allmänhet separat.
Surprised! Fallskärmsjägarna går i ställning med MG 34.<br />
4
Change language