Läs mer - Karlslunda Mortorps församling

En En Julhälsning
Julhälsning
till
till
Karlslunda-Mortorps
Karlslunda-Mortorps
församling Församling
Församling
2011 2010
2010

2
Alla församlingsbor
och läsare
tillönskas en
God Jul
och ett
Gott Nytt År
med rik välsignelse
från Gud
- prästen Jan

”Ordet blev människa och
bodde ibland oss”
”Hjulen behövs, om vagnen ska rulla.” Den insikten är gammal. Så länge vagnar
har funnits och använts har man vetat detta. Utan hjul rullar inte vagnen.
Varken bakåt eller framåt. I kyrkan finns en annan gammal och betydelsefull
insikt: ”Julen behövs, om kristendomen ska fungera.” Så länge den kristna tron
har funnits och väglett människor till evigt liv har man bevarat och berättat om
undret i Betlehem. Utan det som hände där saknas en viktig del i den kristna
tron, nämligen inkarnationen. Genom Jesu födelse kom Gud själv oss nära och
blev människa. Aposteln Johannes skriver i inledningen av sitt evangelium:
”Ordet blev människa och bodde ibland oss”, Joh. 1:14. Inkarnationen är
julens innersta mysterium.
Ibland påminns vi människor om vad som är viktigt i livet och vad som egentligen
är nödvändigt. Det kan vara när vi mister någon som stått oss nära, när
vi förlorar arbetet eller när vi drabbas av sjukdom på något sätt. I dessa utsatta
lägen kommer frågan till oss: Vad är nödvändigt och verkligen viktigt? Insikten
om livets bräcklighet är ett redskap Gud använder för att tala till oss ibland.
I jordiskt avseende är svaret mat, vatten, bostad, arbete och goda relationer
till andra människor. I himmelskt avseende handlar det om något annat.
Nämligen det som är överskriften för 15:e söndagen efter Trefaldighet: ”Ett är
nödvändigt”. I ett evighetsperspektiv är det nödvändigt att inse vem Jesus är.
Inte vem jag skulle vilja att han vore, utan vem han verkligen är. Om vi ska ha
en stadig grund för vår tro och om inte tron ska vara ytlig moralism, känslor
eller teoretiska dogmer, behövs insikten om att Gud kommit till oss och blivit
människa. ”Ett är nödvändigt” för oss i julens tid: att vi inser vem Jesus är. Med
den insikten som grund kan vi ta emot honom och leva våra liv tillsammans
med honom.
Därför är det viktigt att vi tar oss tid till stillhet och eftertanke under Advent
och Jul. Mitt bland alla goda julrättter och all stämningsfylld musik behövs
något annat än det om julen ska betyda något för oss på djupet. Den existentiella
insikten har många svenskar. Därför fylls kyrkorna vid jul av många
människor. Man söker något mer än det ytliga. I Betlehem kom Gud oss nära
genom ett litet barn som föddes under enkla förhållanden. Genom enkla medel
kommer Gud till oss också nu. Med ordet, sakramenten och bönen får vi på
nytt fira jul. Vi inbjuds att tillsammans med kristna över hela jorden fira Jesu
födelse och ta emot honom i våra hjärtan. Med jublande lovsång. Med stilla
förundran. Oavsett vem du är – troende eller sökare – så är du välkommen till
gudstjänsterna i Karlslunda och Mortorps kyrkor i jul.
Låt oss fira Jul… Km Jan Haglund
3

4
”Dopets dag” firades i Karlslunda kyrka 3 april
Dopbarn med familjer från vänster: Lova Wärnlund, Martin Fahlgren och
Maja Kennemar. Med på bilden finns även prästen Jan Haglund och
församlingspedagog Ewa Gustafsson.
”Dopets dag” firades i Mortorps kyrka 3 april
Dopbarn med familjer från vänster: Moa Andersson, Lilly Törnblom, Helmer Wingheim
och Theo Danielsson. Med på bilden finns även prästen Jan Haglund och
församlingspedagog Ewa Gustafsson.

Thilde Alriksson, Påryd ­ 5/6
Hampus Artebrandt, Trekanten ­ 21/7
Amanda Petersson, Mortorp ­ 24/7
Melissa Westling, Kalmar ­ 7/8 Varje barn har en egen
Engla Isaksson, Förebo ­ 21/8 skyddsängel, enligt
Saga Sjöman, Påryd ­ 25/9 traditionell kristen tro.
Ella Juel, Tvärskog ­ 2/10
Döpta under året
Elise Berkemar-Törehed, Viola Sandermo, Påryd Aneby - 21/11 ­ 13/11 2010
Alexandra Johansson, Påryd - 5/12
Karl Andersson, Tvärskog - 5/2 2011
Bön
Pauline Woldt, Mortorp - 12/3
för de nydöpta
Thilde Alriksson, Påryd - 5/6
Hampus Artebrandt, Gud, barnen Trekanten är vår framtid, - 21/7 vår oro,
Amanda Petersson, vår Mortorp glädje. Därför ber - vi 24/7 till dig
för dessa barn. Låt dem Döpta få växa upp i
Melissa Westling, trygghet, Kalmar frihet och gemenskap under - 7/8 året med andra.
Engla Isaksson, Förebo Ge dem den inre styrka - som 21/8 bär
Elise Berkemar­Törehed, Påryd ­ 21/11 2010
Saga Sjöman, Påryd också i livets svåra stunder. - 25/9 Varje barn har en egen
Låt glädjen över vad du Alexandra gett oss Johansson, i vårt dop Påryd prägla ­ 5/12 hela livet,
Ella Juel, Tvärskog Karl Andersson, Tvärskog - 2/10 ­ 5/2 2011 skyddsängel, enligt traditio-
så att vi alla växer
Pauline
till
Woldt,
och mognar
Mortorp
i
­
vår
12/3
tro
Viola Sandermo, Aneby - 13/11 nell kristen tro.
och en gång får dela Thilde den himmelska Alriksson, Påryd glädjen ­ 5/6 hos dig.
Hampus Amen. Artebrandt, Trekanten ­ 21/7
Amanda Petersson, Mortorp ­ 24/7
( Melissa ur Kyrkohandboken Westling, Kalmar ) ­ 7/8 Varje barn har en egen
Engla Isaksson, Förebo ­ 21/8 skyddsängel, enligt
Saga Sjöman, Påryd Bön ­ 25/9 för de nydöpta traditionell kristen tro.
Ella Juel, Tvärskog ­ 2/10
Viola Sandermo, Gud, barnen Aneby är ­ 13/11 vår framtid, vår oro,
vår glädje. Därför ber vi till dig
för dessa Bön barn. Låt dem få växa upp i
trygghet, för de frihet nydöpta och gemenskap med andra.
Ge dem den inre styrka som bär
Gud, barnen är vår framtid, vår oro,
vår glädje. Därför också ber i livets vi till dig svåra stunder.
för dessa barn. Låt dem få växa upp i
Låt glädjen över vad du gett oss i vårt dop prägla hela livet,
trygghet, frihet och gemenskap med andra.
Ge så dem att den vi inre alla styrka växer som till bär och mognar i vår tro
också i livets svåra stunder.
och en gång får dela den himmelska glädjen hos dig.
så att vi alla växer till och mognar i vår tro Amen.
Låt glädjen över vad du gett oss i vårt dop prägla hela livet,
och en gång får dela den himmelska glädjen hos dig.
Amen.
( ur Kyrkohandboken )
Att vara dopfadder - vad är det?
Begreppen ”gudmor/gudfar” och ”fadder” står för samma sak. Oftast används i dag
ordet fadder. Det kommer från ett tyskt ord (med latinskt ursprung) som betyder
”medfader”. Redan på 200-talet efter Kristus förekom faddrar vid dopet. Dessa var
då stödpersoner och garanterade det ärliga uppsåtet hos den vuxne dopkandidaten.
Om föräldrarna dog skulle faddrarna tidigare överta ansvaret för barnet. Numer är
oftast det sociala ansvaret inte lika aktuellt. Istället betonas mer uppgiften att vara
en stödperson som hjälper föräldrar och församling med barnets kristna fostran.
Enligt Svenska Kyrkans regler ( Kyrkoordningen ) kan den bli fadder ”…som är
döpt och är villig att dela ansvaret för den döpta personens kristna fostran.” Det är
en spännande och svår utmaning, men härlig…
5

6
Årskrönika 2011
Stora oväder kom under slutet av 2010. Efter stora nederbördsmängder i mitten av november
kom den första snön mycket tidigt. Natten mellan den 23-24 nov. kom kylan
och nederbörd i form av snö. Det var ihållande snöfall i 5 dygn.
Den 5 dec. var det sedvanlig julmarknad med Lucia i Påryd Folkets Park.
Arrangörer var som tidigare ideella föreningar: IFK Påryd, Scouterna och Hembygdsföreningen.
Skolans 6:e klassare stod för luciatåg med tomtar och pepparkaksgubbar.
I stället för årets stipendium tilldelades vårt duktiga tidningsbud Eva
Lindgren årets blomma för sitt förtjänstfulla arbete.
13 dec. hölls ett vackert Luciatåg i Karlslunda kyrka.
Vintern fortsatte och temperaturen kulminerade 23 dec. med – 23 grader. Hela julen
blev snörik och blåsig och snötäcket fylldes på med ytterligare några decimeter snö. Flera
byar på Öland och fastlandet blev lamslagna och det varade i 3-4 dygn. Därför kunde inte
vår kantor Björn Erlandsson komma på Julaftonen. I Karlslunda kyrka spelade istället
Ingvar Karlsson vid krubban under förmiddagen. Vid kvällens midnattsmässa blev Erik
Sävmark snabbt inkallad för att hjälpa till med pianospel och ackompanjera kören. Maria
Pettersson spelade tvärflöjt.
Den stränga kylan höll i sig ytterligare några dagar. Vi hade nu omkring 60-70 cm
snötäcke. Hela januari var snörik och kall. Men februari började med ”Gumman tö” och
den 7 febr. hade nästan all snö smält bort. Vi hade nu dagstemp på 5-6 grader plus.
Den 6 febr. var det Mortorps kyrkas dag med mässa, sång av kyrkokören och förre
kommunalrådet Jonas Lönn som gäst. Lönn höll föredrag i Tvärskogs församlingshem
över ämnet ”Tänd ett ljus för miljön”. Samma dag var det även en vacker ljusgudstjänst
i Karlslunda kyrka med barnkören. Många barnfamiljer var samlade och vik.km Jonna
predikade över ”Att tända och släcka ett ljus för någon medmänniska”. Det var mycket
uppskattat och särskilt barnen blev mycket engagerade av detta.
Den 6 febr. var det även skidskyttetävling hos Håkan Hertzman i Påryd och 7 tremannalag
deltog. Lag Åleheim segrade.
Veckan 7-13 febr. var det musikvecka i kyrkorna i Södermöre Pastorat och den
8 febr. drog stormen Berta, dagens namnsdag, fram över sydsverige. Utanför Hanöbukten
uppmättes 40 m/sek. Här hade vi mer beskedliga vindbyar på 25-28 m/sek. men det blev
strömavbrott i Påryd under några tim. på em. och kvällen.
Den 27 febr. avtackades vik.km Jonna Henning och i början av mars hade sedan det
mesta av snön smält bort.
Karlslunda Hembygdsförening har under en rad av år sökt bidrag från olika myndigheter
för att rädda huvudbyggnaden och däribland Kalmar kommun och länsstyrelse,
men fått avslag. Styrelsen och ett enigt årsmöte beslöt därför att avverka skogen vid
hembygdsparken. Intäkterna från avverkningen har bidragit till kostnaden att lägga om
taket. Tvärskogs Trä utförde avverkningen. I samband med avverkningen fick föreningen
ett större antal träd av vänliga grannar som gåva till föreningen. Föreningen vill här rikta
ett stort tack till närboende för ert vänliga bemötande.

Våren kom i april, bina vaknade och började dra in pollen till kupan för att nya bin ska
kunna bli till. Den 14 maj hölls en vandring och visning vid brandplatsen i Runtorp.
Naturintresserade berättade om framtiden efter en större skogsbrand då 135 har skog
eldhärjades sommaren 2009.
Den 16-19 maj medverkade flera hembygdsföreningar vid tidsresan för elever i klass 8
i Södermöreskolan vid Råby mejeri, Ljungbyholm. Detta har blivit en tradition och
uppskattas väl av eleverna. En orkideresa till Öland och Greda Ängar genomfördes
den 20 maj i församlingen.
Försommaren var varm och torr. Den 2 juni hölls sockenvandring i Skärvsjö under
ledning av Ingemar Andersson och den 13 juni var det renovering vid såg och kvarn vid
Kvarndammen i Påryd.
Sedvanlig skolavslutning hölls den 17 juni i Karlslunda kyrka. Lärarparet Anders och
Eva Nilsson avtackades efter mer än 30 år i Pårydskolan. Den 19 juni hade kyrkokören
avslutning hos Liz Erlandsson i Mortorp invid kyrkan i den gamla prästgården.
Sedvanligt midsommarfirande med karneval och midsommardans kring lövad stång
hölls 24 juni. Ingvar Karlsson spelade dragspel. Sensommaren var onormalt regnig med
över 250 mm i juli - aug. Sept.- okt. var mer normal med 85 mm regn.
Under augusti gjordes en större renovering av gamla läderfabriken i Påryd. Anderssons
byggtjänst i Tvärskog utförde reparation av taket och avverkade och planerade utmed den
gamla nedlagda fabriken. Länsstyrelsen har givit bidrag till projektet som ingår i etapp 1 i
en fortsatt kultursatsning på fabrik och tillhörande huvudbyggnad.
Den 7 sept. anordnade Inger Bernhardsson och biblioteket en författarafton i Påryds
Folkets Park. Babben Larsson berättade om sin bok, “Jag vägrar att dö nyfiken” Babben
kåserade på ett lättsamt sätt med många skratt inför en fullsatt salong. Under september
blev även IFK-Påryd seriesegrare och gick upp i div. 5.
Lördag den 8 okt. var det höstmarknad i Påryd. Samma dag hölls även “Älgmålsbön”
i Mortorps kyrka inför älgjakten. Prästen Jan talade om vårt ansvar för skapelsen, Duo
Mixtura spelade folkmusik och efteråt bjöds på god kantarellsoppa i vapenhuset.
Den 5 nov. firades Alla
helgons dag i våra församlingskyrkor
med som vanligt
ett stort antal besökare.
Vacker sång och musik
klingade från kör och orgel
och en stämningsfull högtid
avslutades på kyrkbacken
bland alla vackra tända ljus,
Ett nytt kyrkoår står för dörren
och vi hoppas alla på ett
fint kyrkoår under 2012.
Bo Henrysson
7

8
En entreprenadauktion i husförhörslängden
Döm om min förvåning, när jag hittade ett protokoll från en entreprenadauktion
i Mortorps kyrka 1835, då jag letade efter gamla Mortorpssläktingar i en husförhörslängd
från just det året. Jag ser bilden framför mig av prästen, nådesårspredikanten
G Janson, som sitter i kyrkans sakristia och skall skriva ner villkoren för och
besluten om entreprenaden, och i brist på lämpligt anteckningsmateriel slår han upp
husförhörslängden som ligger i sakristian och börjar skriva på en ledig sida.
Man höll alltså till i sakristian. Det var prästen och ett antal sockenbor (åldermän och
kyrkovärdar), kanske ett tiotal människor, som var samlade. Så många kunde man ju
inte vara eftersom sakristian är ganska liten. Kyrkan skulle målas om invändigt den
sommaren. Det hade sockenstämman bestämt och nu skulle man utse den målare
som skulle göra jobbet mot lägsta ersättning. Bland det som räknas upp är renovering
av altartavlan, solen, urnorna, altaret, pelarna, predikstolen mm. Nere i kyrkan skall
bänkarna målas om och även bänkdörrarna, läktarbröstning, läktartak och pelarna
som bär upp läktaren. Dörrar och fönster och alla möbler i sakristian skall också målas.
Det fanns bänkar där på den tiden och bordet som finns där ännu idag är också
omnämnt i protokollet.
Det är mycket som skall förgyllas med bladguld (metallguld) och det har till dels
redan inhandlats av socknens åldermän. Målaren får en månad på sig att göra jobbet
och inte mer än en söndag får kyrkan vara stängd. Entreprenören skall få en del av
ersättningen innan jobbet påbörjas (50 Riksdaler Banco). Han skall ju inhandla färg
och annat materiel för att kunna utföra målningsarbetena. När hälften av arbetet
är klart får han ytterligare en tredjedel av entreprenadsumman, och när arbetet är
slutbesiktigat och godkänt resterande pengar. Dessutom lovar socknen ställa upp med
40 dagsverken och stå för två skjutstillfällen in till Kalmar för att handla färg mm ,
misstänker jag. Så vidtar då auktionen. Endast ett bud lämnas, så vitt jag kan förstå.
Det är åldermannen Jonas Andersson i Råsbäck, som åtar sig att måla kyrkan till ett
pris av 230 Riksdaler Banco. Två ytterligare personer nämns i protokollet. Det är
åldermännen Olof Nilsson i Råsbäcksmåla och Håkan Nilsson i Betekulla, som går i
borgen för att Jonas Andersson skall gå i land med projektet.
När jag jämför med hur det går till i våra dagar kan jag konstatera att skillnaden
egentligen inte är så stor. Det man gjorde då den 10 juni 1835 på några timmar i
Mortorps kyrkas sakristia är ungefär vad man gör än idag, men då tar det kanske en
månad. Först skall Länsstyrelse och Länsmuseum ge sitt godkännande sedan skall en
konsult upprätta anbudshandlingar. Nästa steg är att begära in offerter som ska granskas
och slutligen tar kyrkonämnden beslut om vilken entreprenör som skall utföra
arbetet. Mera omständigt idag, absolut, men den största skillnaden är förmodligen att
man inte skriver ned villkoren i första bästa bok. Det är ju lite trist, för det innebär
att kommande generationers släktforskare inte ges möjlighet att hitta något helt annat
än just det de söker, anser Tomas Fröler.

PS. En nådesårspredikant var en vikarierande präst, som uppehöll prästtjänsten året efter att
den tidigare tjänsteinnehavaren avlidit. Prästänkan hade ett år på sig att flytta ut ur prästgården,
såvida hon inte kunde förmå nådesårspredikanten att gifta sig med henne (konservera
änkan) Då fick hon bo kvar, eftersom nådesårspredikanten då fick tjänsten.
I det här fallet gick det tydligen inte så, då jag inte kan hitta prästen Jansons namn i
församlingens Series Pastorum. DS.
Utflykt till
Agebo
I maj 2011 gjorde Öppet Hus
inom barnverksamheten en
utflykt till Agebo aktivitetsgård
söder om Nybro, där barn
och föräldrar fick möta många
olika djur, åka hästskjuts, grilla
korv eller äta egen matsäck.
Utflykten gjordes tillsammans
med barn- och föräldragruper
från Ljungbyholm. Det var en
riktigt lyckad och uppskattad
gemenskapsdag!
9

10
Förr i tiden
En berättelse av Helmer Johansson,
som var född 1907.
Det jag nu ska berätta är från 20-talet och ett par decennier framåt. Jag tänker på
skogskörare som körde ut timmer och props från skogen. På den tiden var det hästar
som var dragare. Det var ett mycket hårt arbete. Propsen, det var s.k. gruvstöttor, de
gick till England. Massaved höggs inte på den tiden. Propsen höggs i regel i långa
längder och kördes då vid denna tid fram till stationerna. Där kapades det i längder
från 4½ fot och upp till 9 fot. Även om trädet varit ganska krokigt kunde en skicklig
sågare ta ut lämpliga längder och på sätt ta vara på allt.
Varför jag nämner detta är för att jag vill berätta om Valfrid Friberg, som var skogskörare.
Han var en man av knapp medelstorlek men stark och seg och
envis. Han for illa i skogen så han beslöt att sälja sin lilla gård i Nävraverke och lämnade
därmed också det tunga skogskörarlivet och köpte ett hus i Tvärskog, som låg
vid Mortorpsvägen.
Så köpte han en stor taxibil, lämplig för stora sällskap, och blev taxichaufför. Det var
väl inte så omständigt att få körkort på den tiden, antar jag. Det fordrades nog inte så
många körlektioner.
Det blev emellertid ett stort omslag såväl i hans liv som i familjens. Just i detta skede
blev han också pingstvän. Den lilla flygelbyggnaden, som stod alldeles intill Mortorpsvägen
(den revs för ett par år sedan ) blev alltmer en lokal för pingstvännerna.
(Jag vet faktiskt inte vad den hade varit från början. Något egentligt bostadshus tror
jag knappast att det varit, möjligtvis ett undantagshus, men det är svårbedömt.)
Det jag nu berättar gäller bygden med Friberg som huvudgestalt. Friberg spelade nog
en större roll än man skulle kunna tro för pingströrelsens uppbyggnad i Tvärskog.
Det blev allt större tillslutning i lokalen och i föreningen med mycket livliga sammankomster
en kanske två kvällar i veckan, med alldeles fullt av människor i lokalen,
mest ungdomar. Estraden blev så småningom fylld av sångare med musikinstrument,
i regel mest gitarrer, som då spelade till sångerna.
Längre fram fick Pingstvännerna lokaler även i Långaström, Runtorp och Mortorp
och så småningom även en större lokal i Tvärskog.
Friberg var inte precis predikant, utan han var vaktmästaren och låg bakom de olika
uppgifterna. Pingströrelsen baserade sina möjligheter att klara sig på Bibelns ord att
skänka tionde av sin inkomst. Det var en del av medlemmarna som hade ganska god
inkomst så det blev åtskilliga summor. Det gick flera år och många mötte upp och
blev anslutna till pingstvännerna.
Det kom olika predikanter. Ibland vandrade dessa omkring och besökte de som var
intresserade och ville vara med på mötena. Men predikanterna var ganska fordrande.

Jag minns vid ett tillfälle då kom predikanten till en flicka som varit med en del
gånger. Hon höll just på att läsa en veckotidskrift, som han inte tyckte var lämplig,
så han hade ett längre samtal med henne. Hon tyckte det var så tråkigt så att hon
lämnade pingströrelsen efter denna episod.
Det var kanske ett par möten då jag var närvarande. Det var mycket trevligt. En av
de kända personerna som var med var småskollärarinnan Charlotta Larsson från
Betekulla. Vissa gånger kom hon i sådan hänryckning, så att hon talade i tungor. Jag,
å andra sidan, hörde henne aldrig göra det.
Sedan var det kanske eftermöte. Det var många som då satt kvar, kanske bara intresserade
av andra, det kunde vara olika ting eller det kanske var några personer som satt
och språkade tillsammans med goda vänner.
Friberg som hade taxi-rörelsen som sitt levebröd körde ju både världsliga och andra
resor så att säga. På den tiden var det ofta gruppresor. Det kunde vara till biografer,
eller till en teater, men det kunde också vara till begravningar. Han hade verkligen
nytta av sin stora bil.
Vi i SLU anlitade honom ibland när vi spelade teater. Det kunde vara till Skärvsjö,
Smedby eller Bjursnäs. Han var alltid pålitlig och bra.
Jag vet vid ett tillfälle då han hade kört oss till en teaterföreställning och det skulle
vara dans efteråt. Han skulle komma och hämta oss klockan två på natten när det var
slut. Bilen fanns där på plats men ingen Friberg. Jag trodde inte riktigt på det och
tänkte att Friberg fanns nog. Varför jag gick ut och kontrollerade bilen. Då låg det
en liten, liten figur i baksätet, som en hund. Det var Friberg, väl hoprullad, han sov
djupt efter hård körning. Det var vinter och mycket djup snö, men Friberg klarade sig
alltid. Jag vet inte att han var ute för något missöde.
Han kunde nog ta sju personer i bilen, men det var möjligt att han ibland kunde ta
fler. Det var inte så hård kontroll då och ibland var det nog 8-10 stycken. Vi anlitade
honom mycket. För det mesta körde han själv, men ibland hade han hjälp av Gunnar
Karlsson från Fröstorp
Vi hade Friberg nästan som en ambulans här i trakten. (Det gick nästan fortare att få
hit honom än ambulansen.) Ibland kunde det vara verkligt kritiskt och gälla minuter.
Vid ett tillfälle hade Augusta Svensson från Betekulla blivit ormbiten. Det var något
som påverkade henne, så det var verkligen oroande. De fick ringa efter Friberg och jag
har för mig att han körde in till Kalmar på 17 minuter. Tänk då att det var den gamla
vägen som ringlade genom Ölvingstorp. Det fordrade gott omdöme och god skicklighet!
Ofta kanske det var en hästskjuts som han passerade mitt i en kurva.
Många frågade Friberg hur han bara kunde klara sig. Han svarade då: ”Har man
Guds skyddande hand över sig så klarar man alla kurvor!”
Nedtecknat av Ingrid Johansson
11

12
En berättelse från förr
Jag växte upp på landet och växte upp tillsammans med min pappa som var lantarbetare,
mamma som arbetade inom vården och en yngre syster. Huset vi bodde i ägdes
av gårdens ägare där pappa arbetade. Under min barndom hjälpte vi till att plocka
potatis varje år under senhösten och hade en veckas ledighet från skolan.
Jag fick 25 öre för varje korg potatis som jag plockade. De anställda körde med häst
och potatisen kördes upp med hjälp av en s.k. ”potatissprätt”. Vi var barn från 3:e
klass upp till 7:an som var med och plockade tillsammans med en del tanter från
närliggande samhälle. Arbetet höll på hela veckan. Jag satt vid åkerskanten och åt
min medhavda chokladmjölk och smörgås av hembakt bröd. Vi började vid 7 och
slutade inte förrän 5 på em. Det var kallt på morgonen och jag frös så att jag darrade.
När veckan var slut hade vi ont i ryggen, men om vi klagade fick vi höra att det “bara
var latmasken”. Veckan därefter fick alla skolbarnen gå och hämta en liten påse med
pengar. Ägaren till gården satt i en liten röd stuga och delade ut en liten påse med
pengar till dem vardera. Glädjen över att få lite egna pengar gick inte att ta miste på.
Jag minns att jag köpte lite kläder och några karameller i närmaste lanthandel. Det
var helt fantastiskt! Inte så mycket, men ändå några kronor för egen del.
Då jag var 15 år fick jag mitt första arbete utanför hemmet. Jag fick plats hos en
familj två mil från hemmet, och var inneboende. Frun var lärarinna och gubben låg
mest på sängen. De hade en flicka på 4 år som jag skulle sköta om. Övrigt hushållsarbete
handlade om att laga mat, sköta all städning, bära vatten från brunnen och tvätta
all tvätt. En gång skulle jag blötlägga trasmattor ute på gården dagen före tvätten. Det
var kallt och flera minusgrader och mattorna frös till is. Jag fick bära in extra mycket
ved och koka vatten för att laka upp alla mattorna. Jag fick även hugga större delen av
veden till husets köksspis och kakelugn. Huset var ett mindre hus med två rum och
kök. Det var utedass och all hygien skedde inomhus. Jag fick koka vatten på järnspisen
och vi tvättade oss i en balja på köksgolvet. Jag fick ingen hjälp av gubben som
var hemma nästan hela dagarna. Han hade inget arbete vad jag kan minnas. Han låg
mest på soffan och jag fick passa upp på honom också.
Gubben var glad för att fiska i en närbelägen sjö. Han hängde upp fiskegarnen på
tork i rummet där jag låg. De luktade så illa att jag inte kunde stå ut med lukten.
En kväll samlade jag ihop alla fiskegarnen och bar upp dem på husets vindsvåning.
När gubben senare undrade vad jag hade gjort av garnen talade jag om att jag slängt
upp dem på vinden. Gubben blev ilsk på mig och jag fick en riktig utskällning. Jag
såg däremot aldrig att han kom hem med någon fisk. På söndagarna var jag ledig.
Det hände att jag på lördagskvällarna var ute och roade mig vid någon dansbana. På
onsdagarna var jag på bio ibland. En gång tog jag och en kamrat sparken till samhället
på bio. Det var vinter, kvällsmörkt, inget gatljus och ingen ficklampa. Snön lyste
upp vägen så vi kunde urskilja vägens konturer. Det blev 4 mil fram och tillbaka, men
vi hade roligt. Jag minns att jag var med pappa till kyrkan och särskilt vid jultiden.

Ett särskilt minne var när far och jag, ungefär 5-6 år, var i julottan. Bredvid i bänken
satt en äldre man som verkade sjuk. När vi gick hem sa far att han nog bara druckit
lite för mycket. Vi hade inte mycket julklappar i vårt hem. När jag var 8 år fick jag en
julklapp som jag minns särskilt mycket. Det var en jättefin röd skiddräkt som jag var
otroligt glad för.
I vuxen ålder har jag fortsatt att arbeta inom vården och arbetade på Solgården från
1965 fram till nedläggningen 1972. Då började jag på det nybyggda Björkhaga och
var där fram till min pension. Mina drömmar som ung var att jag en gång skulle
arbeta inom vården. Jag älskar att arbeta med äldre människor och fick min dröm
uppfylld. Berit Pettersson
Rapport från Mariagruppens syförening
Vi i Mariagruppen är 15 medlemmar och träffas varannan måndag i Mariagården
i Påryd. Vi har träffats 16 gånger sedan oktober 2010. Vi turas om och är
två som bruka ordna med kaffet varje gång vi träffas. Vid 1:a advent 2010 bjöd
syföreningen på adventskaffe i Mariagården och då hade vi försäljning av lite
hembakat, kroppkakor, ostkakor mm. Behållningen
uppgick till 3.300 kr och skänktes till Läkarmissionen.
I våras
hade vi en
utflykt till
Tingsryd där
vi besökte
Jonsa vävstuga,Hammarplast
och
ett besök
på välkända
Börjes där vi
drack kaffe.
Palmsöndagen
den 17
april var det auktion och kaffeservering i Mariagården efter gudstjänsten.
Behållningen uppgick till 5.800 kronor
Vi har under året även hunnit med ett besök i Mönsterås. Under resan dit stannade
vi i Timmernabben, besökte Karamellfabriken och åt lunch på rökeriet.
Ytterligare en resa gjordes under året och då till Nybro där vi bl.a. besökte RIA,
Järnvägs-kaffét och torghandeln. Tre mindre resor under året har det alltså blivit.
Vi välkomnar gärna flera medlemmar i vår syförening.
Barbro Andersson
13

14
I Karlslunda kyrka
firades Lucia på
sedvanligt sätt i
december 2010.
Skolavslutning i
Karlslunda kyrka
hölls i början av
juni och som vanligt
kom många
föräldrar och
släktingar för att
vara med.
Kyrkbacken är en
plats där människor
under många
århundraden haft
möten och samtal,
liksom här prästen
Jan och Sten
Nyberg.
Bilder från året som gått

I slutet av maj gjordes
en orkide-resa till
Öland, där medhavd
matsäck avnjöts vid
Greda ängar innan man
besökte Stagneliusmuseet
i Gärdslösa gamla
prästgård.
Denna bild visar Passionsspelen
i Oberammergau
som Bo och Sylva
Henrysson fick uppleva
genom en kyrklig resa.
Kantor Björn Erlandsson
spelar inte bara
orgel och piano utan
kan även hantera en
gitarr.
15

16
Min resa till Colorado 1963
Jag var 18 år och hade planer på att bli sjuksköterska. Därför flyttade jag till Lund
och arbetade som sjukvårdsbiträde på neurokirurgen för att skaffa mig erfarenhet
innan jag gick sjuksköterske-utbildningen. Jag hade en arbetskamrat i Lund som ville
åka till U.S.A för att arbeta som au-pair. Hon hade en väninna som arbetade som au
pair i Denver Colorado. Hon ordnade au-pair platser för Britt-Marie och mig. Det
var grannar till hennes familj.
Vi började planera vår resa och jag skrev till min familj som hade 4 barn som jag
skulle passa. Eftersom vi skulle stanna 1 år, så var vi tvungna att emigrera. Jag var
på ambassaden i Göteborg och ordnade emigrantvisum och fick lova att inte döda
presidenten. Mina föräldrar stöttade mig och skjutsade mig till Kastrups flygplats.
Det blev en lång flygtur med flygplatsbyte i New York, vilket inte var helt lätt för
en 18-åring med skolengelska som bakgrund. Det var nära att jag missade planet
New York – Denver, men det löste sig eftersom planets avgång var försenat. Plötsligt
landade vi i Denver och där stod hela familjen Kurtz med 2 vuxna och 4 barn. Det
bar i väg till den stora villan i en Buick. Jag hade aldrig sett en så stor bil. I deras hus
fick jag ett eget rum bredvid köket, vilket passade pigan. Familjen hade städerska och
strykerska, samt en man som levererade bröd varje vecka. Min uppgift blev att ta
hand om barnen från kl.07 -20.00. Efter 2 dagar sa de ”Go away, we don`t want you
here”, men vi lärde känna varann bättre och det gick sedan jättebra. En vanlig dag
började med att jag såg till att barnen som var 2, 4, 10 och 12 år fick frukost och att
de äldre barnen kom iväg till skolan. Jag tog hand om de små barnen under dagen.
Pappan åkte till jobbet som direktör för ett stort företag. Mamman var däremot
hemma och ägnade dagen åt tennis och välgörenhet. Jag lagade middag till mig och
barnen på kvällen och när pappan sedan kom hem mötte hustrun honom och de
satt skönt i bekväma fåtöljer, tog en drink och diskuterade dagen som varit. Hustrun
lagade middag till sig och maken, medan jag badade barnen och läste sagor. De
sade god natt till mamma och pappa och jag stoppade dem i säng vid klockan åtta.
Därefter var jag ledig. Jag hade inget körkort, vilket var nödvändigt för att kunna
skjutsa barnen till olika aktiviteter. Jag fick övningsköra med en bekant till familjen.
Sedan anmälde jag mig för uppkörning och efter teoretiskt test fick jag mitt körkort.
Familjen hade bil nummer 2 och det var en Volkswagen cabriolet och i den fick jag
skjutsa barnen till olika aktiviteter. Min arbetsdag slutade kl. 20.00 och jag fick lov att
använda denna bil om jag var hemma till kl. 24.00. Det fungerade bra och på så sätt
fick jag komma ut och roa mig lite också. Familjen flyttade till ett hus i Littleton strax
utanför Denver vid foten av Klippiga bergen. Jag var ledig varannan helg och då var
bilen i farten, bl.a. körde jag många bilturer i Klippiga bergen med mina kompisar.
Under året i Denver reste familjen till en stuga i Klippiga bergen och där fick jag lära
mig att rida. De hade också en stuga utanför Los Angeles i Palm Springs där vi bodde
en vecka. Vi åkte bil från Colorado till Kalifornien.

För mig, en bonddotter från Småland, var det mycket händelserikt att få tillbringa
ett år i U.S.A. som 18-åring. Jag lärde mig att prata engelska och hur en barnfamilj
fungerar. Det var en trevlig familj med 4 barn och en hemmafru som passade upp
maken, spelade tennis och läste för blinda barn. Pappan var snäll och vänlig, men
arbetade mycket och fick inte mycket tid över för sina barn. Jag avslutade mitt år i
U.S.A. med en tågresa till New York, där jag bodde 1 vecka hos en kusin till min mor.
Sedan bar det av till Sverige med MS Gripsholm och båtresan tog en vecka. Föräldrarna
mötte mig i Göteborg och vi återvände till Billsäng.
Inger Bergström
Dessa böcker finns i Karlslunda och Mortorps
kyrkor. Bra julklappar för både små och stora!
Tack för livet som du gav
mig ( Eva Spångberg )
150 kr
När Jesusbarnet
föddes – 50 kr
Växjö stifts hembygdskalender
– 60 kr
17

18
Församlingsutflykt i augusti 2011
Den gick i år till två guldkornställen i Kronoberg. När bussen rullade ut från Tvärskog
den 18 augusti, så startade resan med att hämta upp deltagare från andra halvan
av vår församling i Påryd. Därefter tuffade bussen på mot Korrö som var första
anhalten. Då bussen kom fram och ett 30-tal förväntansfulla församlingsbor klev
av bussen, möttes vi av en mycket välbevarad och genuin bruksmiljö. Vi strosade
omkring och tittade på byggnaderna. De som ville kunde shoppa i en trevlig liten
bod och vid lunchtid höll Mildred Fisher en enkel andakt med en porlande Ronnebyå
som kuliss. Sedan intog vi en välsmakande
s.k. ”busslunch” och nog blev vi mätta alltid.
På slingrande vägar i ett naturskönt landskap
gick sedan resan till Bergdala glasbruk. Väl
framme vid glashyttan vankades det hembakat
med kaffe och det är alltid lika gott
med hembakat. Under fikat berättades det
om Bergdala glasbruks historia, bl.a. att hyttan
är känd för sin blåa kant på glaset. Det
sades att denna blå kant hindrar getingar från
att hamna i skålen, ja, vem vet. I hyttan gavs
en kortare guidning och avslutningsvis kunde
de som ville handla i den välsorterade glasshopen.
När plastkassarna var välfyllda med
allehanda glaspjäser kunde sedan chauffören
starta bussen för hemfärd till Påryd och
Tvärskog.
Ett varmt tack till alla som var med!
Diakonigruppen genom Jimmy Ottosson

Julkul - humor på kyrkbacken…
+ en bild till ( glad präst – inscannad )
Julkul -
humor på kyrkbacken…
”O, mänsklighet, ställ dörr´n på glänt, det är advent…”, så lyder texten i Carl
Bobergs kända adventspsalm Sv.Ps 109. Den hade sjungits på en
adventsgudstjänst där lille Klas, 5 år, hade varit med och vid hemkomsten sade
Klas:
- Det var så varmt i kyrkan att dom sjöng om det.
- Vad sjöng dom då, undrade mamma.
- Omänskligt hett, ställ dörr´n på glänt…
Det var gudstjänst ”O, mänsklighet, på julaftonens förmiddag och prästen ställ hade dörr´n samlat barnen vid på glänt, det är advent…”,
julkrubban. Där berättade han julevangeliet och kom till efter en stund till Jesu
födelse. Då sade han: så -När lyder Jesus hade texten fötts, så tror jag i att Carl han skrek ungefär Bobergs som alla barn kända brukar göra, adventspsalm Sv.Ps 109. Den
ni vet, ungefär så här: `-Oowää! Oowää!´
hade Då tittade sjungits en liten flicka på prästen på en och sade adventsgudstjänst allvarligt:
där lille Klas, 5 år, hade varit
-Tyst, prästen! Man får inte skrika i kyrkan…
med och vid hemkomsten sade Klas:
En lantbrukare - i Kalmartrakten Det var hade så fått varmt venia, dvs. biskopens i kyrkan tillåtelse att att dom sjöng om det.
predikan i kyrkorna. Det inträffade blev till ett samtalsämne i bygden och alla
förstod inte innebörden i det konstiga ordet.
Någon sade till en annan: - Vad sjöng dom då, undrade mamma.
- Har du hört att Sven fått venia?
- Nej, vad säger du. Är han mycket dålig? Är han på sjukhus?
- Omänskligt hett, ställ dörr´n på glänt…
Det var gudstjänst på julaftonens förmiddag och prästen hade samlat
barnen vid julkrubban. Där berättade han julevangeliet och kom till
efter en stund till Jesu födelse. Då sade han:
-När Jesus hade fötts, så tror jag att han skrek ungefär som alla barn
brukar göra, ni vet, ungefär så här: `-Oowää! Oowää!´
Då tittade en liten flicka på prästen och sade allvarligt:
-Tyst, prästen! Man får inte skrika i kyrkan…
En lantbrukare i Kalmartrakten hade fått venia, dvs. biskopens tillåtelse
att predikan i kyrkorna. Det inträffade blev till ett samtalsämne
i bygden och alla förstod inte innebörden i det konstiga ordet.
Någon sade till en annan:
- Har du hört att Sven fått venia?
- Nej, vad säger du. Är han mycket dålig? Är han på sjukhus?
Hört på kyrkbacken:
-Missa inte julkrubban för allt julkrubb!
Prästen pålyste med stor inlevelse på julfesten:
”-Låt oss nu alla sjunga med i den välkända julsången:
´Nu fröjdas tusen juleljus!´”
19

20
En glimt av Israelresan
Det är många intryck från resan som jag skulle ha kunnat välja att berätta om, men
det var ändå inte svårt att fastna för studiebesöket på Den Gode Herdens skola i
Betlehem. Biskop Jan-Olof Johansson är ordförande i Svenska Jerusalemföreningen
och de har bland annat denna skola som drivs med stöd av bidrag. Varje år har vi i
vår församling kollekt som tas upp för detta ändamål och därför känns det bra att visa
några bilder från denna verksamhet. Biskopen var med oss i Israel under 2½ dag och
så klart var han med på studiebesöket.
Vi mötte många pigga och
glada barn och ungdomar från
4 års ålder till 16 årsålder. De
visade stolt upp sin skola och
lite av sina färdigheter. Eftersom
det inte gick att bygga
ut skolan mer när de behövde
bl.a. en datasal, så byggdes den
på taket och nu har de en fin
tillgång till både det och en
biologisal. De minsta barnen
har sina lokaler i bottenplanet
och de liknar utrymmet som
vi har till våra barn i förskolan.
Under våren kommer det att
bli en församlingsafton då det
ska bli mer information från
resan och diskussioner kring
hur vi kan utveckla församlingslivet.
Kyrkan står inför
förändringar och framtiden
måste mötas på ett utvecklande
sätt. Denna process
kommer att ske tillsammans
med er församlingsbor och
i kyrkorådet under 1 – 1½
år framåt innan det åter är
kyrkoval.
Gunhild Rosqvist,
ordf i kyrkorådet

FrågA prästen
Fråga
Jag försöker leva som kristen, men tycker ofta att jag misslyckas.
Är jag en dålig människa då? Hur ska man veta om man är en ”bra kristen”?
Svar
Uttrycket ”en dålig människa” får mig att tänka på vårt människovärde. Det har vi
gratis och oförtjänt genom att vi finns till, enligt kristen tro. Som skapade av Gud
har alla människor samma människovärde, 1 Mos. 1:26-27. Ateisten har samma
människovärde som juden, muslimen eller den kristne. Inte heller är det beroende
av vår moral eller omoral. En lögnare eller tjuv har samma människovärde som en
genomärlig samhällsmedborgare. Jesus visar t.ex. i berättelsen om den förlorade sonen
att sönernas människovärde är detsamma oavsett vad de gjort, Luk. 15:11 ff. Men att
vi människor är ”dåliga” stämmer dock om man tänker på att alla människor på olika
sätt har del i det onda som finns i världen. I det avseendet är vi alla på samma nivå.
”Alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud…”, står det i Rom. 3:23,
och det visas också genom erfarenheten. Helt syndfri är ingen människa, inte heller
den som är kristen.
När det gäller den andra frågan, så finns det två viktiga kännetecken på den som har
en levande kristen tro. Det är dels goda gärningar, dels tron på Jesus som Frälsaren. I
1 Joh. 4:20 står det ”Detta är det bud han har gett oss: att den som älskar Gud också
skall älska sin broder.” Kärleken till medmänniskan tillhör den kristna tron. Som kristen
bör man sträva efter att göra det som är gott, rätt och sant. Men det är svårt att
sätta upp exakta moraliska måttstockar. Dessutom hamnar man lätt i ytlig moralism
och även en icke-kristen kan göra goda gärningar. Därför är det avgörande något annat,
nämligen tron på Jesus. I Rom. 10:9 står det ”Om du med din mun bekänner att
Jesus är Herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall
du bli räddad.” Att vara kristen utan Kristus är omöjligt. Men om vi söker honom,
så låter han sig finnas i ordet, nattvarden, bönen, församlingsgemenskapen. Hos den
som har en levande relation till Jesus, så finns allt detta med. Även här är det dock
svårt att sätta upp exakta måttstockar för t.ex. bibelläsning, bön eller gudstjänstdeltagande.
Sådant varierar och kan göra så. En ”bra kristen”? Nej, istället gäller Ef. 2:8
”Av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det.”
prästen Jan
21

22
Församlingsresa till Vadstena
Söder om Vadstena ligger
Rogslösa kyrka som har
en av Sveriges förnämsta
kyrkdörrar, den s.k. Rogslösadörren
från slutet av
1200-talet.
En församlingsresa gjordes 9-11 september från Karlslunda-
Mortorps församling till Vadstena. I härligt klart höstväder och
med hjälp av två minibussar var det 15 församlingsbor som
gav sig i väg till den medeltida östgötastaden vid Vätterns östra
strand. Efter att ha stannat till för ett kyrkobesök i Gladhammars
kyrka kom gruppen på fredagskvällen till Borghamn,
en mil söder om Vadstena, där inkvartering skedde på STF:s
vandrarhem. Lördagen ägnades helt åt Vadstena och eftersom
det anordnades Konstrunda i Vadstena just denna helg fylldes
gatorna av ovanligt många som flanerade omkring. Under
förmiddagen besöktes Pilgrimscentrum i Vadstena där prästen
Lars Cederlöw berättade om deras verksamhet och de 7 huvud-
orden kring pilgrimsvandringar med både humor och and-
ligt djup. Att vandra på pilgrimsleder är inte något som en-
bart hör till det förgångna. Många nutidsmänniskor tilltalas
av den enkelhet, frihet, långsamhet och andlighet som utmärker pilgrimsvandrandet.
Inte så få är andliga sökare som saknar en personlig kristen tro, men vill komma
vidare och bearbeta det som handlar om de stora livsfrågorna, tro/tvivel och Gud.
Efter lunch och egen fri tid höll sedan Birgit Grefbäck ett intressant föredrag om
den heliga Birgitta. Föredraget innefattade det mesta i Birgittas liv, allt ifrån hennes
barndom, uppväxt och äktenskap till uppenbarelserna, tiden i Rom och grundandet
av birgittinerorden. Att man kan vara över 80 år och fortfarande verksam som guide
och engagerad föredragshållare fascinerade många av dem som hörde henne. På
söndagsförmiddagen besökte gruppen Rogslösa kyrka och såg bl.a. en av landets mest
kända och förnämliga kyrkdörrar från medeltiden. Därefter deltog man i mässan som
firades i den stora och mäktiga Klosterkyrkan och lyssnade till församlingens gospelkör.
Söndagsmiddagen intogs på Bjärka-Säby slott som ägs av Pingstförsamlingen i
Linköping. Där har ett slags kristet centrum vuxit fram under de senaste årtiondena.
Det har skett under ledning av
Peter Halldorf och numer
finns där bibelskola för ungdomar,
regelbundet böneliv,
tidskriften Pilgrim, retreater
m.m. Nöjda och trötta,
men rika på upplevelser och
ny kunskap kom gruppen
hem på söndagskvällen.
Vadstena är ett gott resmål
för en församlingsresa! Birgit Grefbäck berättar om den heliga Birgitta för intresserade lyssnare.

Pingstväckelse i Tvärskogstrakten
För ungefär 100 år sedan fanns framförallt 3 stora folkrörelser i Sverige. Det var
arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och den frikyrkliga väckelserörelsen. I hela Sverige
spred sig dessa rörelser och de påverkade på många sätt det dåtida samhället och
enskilda människors liv. Också de som inte var med själva i någon av dessa rörelser
påverkades indirekt.
I Tvärskog med omnejd fick den frikyrkliga väckelsen ett stadigt fäste med både Svenska
Missionsförbundet och Pingströrelsen. En del av dem som berördes lever fortfarande
och kan berätta om vad det var som hände och hur det gick till. Två av dem
som var med när pingstväckelsen levde i bygden är Aina Jonsson och Wally Jonsson i
Tvärskog. De har inte det som brukar kallas andra-hands-information utan minns det
som hände med ett inifrånperspektiv. Aina och Wally tycker sig komma i håg att det
var 2 evangelister som höll möten i Tvärskogs gamla bönhus Betania ( som numer är
rivet ). Efterhand kom alltfler människor till dessa möten och en andlig väckelse spred
sig i bygden. Människor tog till sig den frimodiga förkunnelsen om Jesus Kristus, den
uppståndne Herren, som vunnit frälsning och seger genom sin död och uppståendelse.
Man tog emot honom som sin Frälsare och blev, som det brukar heta i frikyrkliga
sammanhang, omvänd och frälst. Det stannade dock inte där. Upplevelsen av
frälsningen i Kristus ledde till att man också ville leva ett helgat i Jesu efterföljd och
formas av honom i vardagslivet.
Det var grunden för att det efterhand uppfördes lokaler i både Runtorp, Långaström
och Mortorp för pingströrelsen där man kunde mötas och ha gudstjänster.
Stora skaror kom till möten och samlingar av olika slag som hölls regelbundet. De
kom cyklandes från alla håll, berättar Aina och Wally, och för ungdomarna blev det
naturliga samlingsplatser där man kunde träffas. Inte så få tog också steget till att
bli medlemmar i församlingen och i början av 1950-talet stod det klart att en större
samlingslokal behövdes. Därför byggdes Filadelfia i Tvärskog under åren 1956-1958.
Pastor, och tillika byggmästare för projektet, var Gottfrid Pettersson som tillsammans
med många frivilliga församlingsmedlemmar ställde upp och hjälpte till med det man
kunde. Med stor glädje kunde man ta det i bruk och sedan hölls under årens lopp
många möten på Filadelfia. Men säg det här på jorden som varar för evigt. Mot slutet
av 1900-talet var uppslutningen inte lika stor och medlemmarna blev allt äldre och
färre.
I dag finns inte Filadelfia-församlingen kvar längre, men Aina och Wally tror att det
är många människor i Tvärskog med omnejd som har ljusa och trevliga minnen från
dessa samlingar och gudstjänster. Många som var barn och ungdomar under väckelsens
tid, men som i dag är vuxna, fick med sig ”goda och värdefulla minnen för
livet”. Den som skrivit ner dessa rader vill göra ett tillägg: säkert också ”för det eviga
livet”. Genom denna väckelse såddes Guds Ord i mångas människors hjärtan. Må det
leva, mogna och bära frukt för evigheten! Prästen Jan
23

24
De som konfirmerats 2011
Konfirmation i Karlslunda kyrka 15 maj 2011
Nedre raden fr.v.: Stina Jansson, Isabelle Eriksson, Mathilda Johansson,
km Jan Haglund, Johanna Kling, Ina Bogren, Tove Reinholdsson. Övre raden fr.v.:
församlingspedagog Ewa Gustafsson, Julia Nyeryd, Stephanie Olson, Josefine Ingelsson, Magdalena
Åkesson, Tobias Andersson, Mikaela Berglund, Jennifer Allansson, Moa Bernhardsson och
konfirmandledare Erik Rosengren.
Konfirmation i Mortorps kyrka 22 maj 2011
Nedre rader fr.v.: Felix Gunnarsson, Mikael Richardsson, km Jan Haglund, Josef Werner och
Gabriel Kratz. Övre rader fr.v.: konf.ledare Erik Rosengren, Gustav Carlsson, Joel Jaensson, Ossian
Svensson, Martin Kornberg och församlingspedagog Ewa Gustafsson.

I oktober åkte konfirmanderna på
läger till Stegeborgsgården utanför
Söderköping och fick njuta av denna
utsikt över Slätbaken i strålande sol.
Bön för konfirmanderna
Gud, vi tackar dig för att du i dopet
har kallat oss alla att följa dig.
Sänd din gode Ande att hjälpa dem som konfirmerats.
Ge dem styrka och mod att leva som kristna.
Led dem på dina vägar. Var dem nära
och uppfyll dem med tillit och glädje. Amen.
Vigda under året
Evert Ehne och Sara Palm, Påryd
Daniel Karlsson och Marianne Andersson, Tvärskog
Lisa Cedergren och Anders Franklund, Krankelösaholm
Bön för de nygifta
Gud, vi ber
för dem som ingått äktenskap i vår församling det gångna året.
Hjälp dem att leva i kärlek och frid,
i ömsesidig trohet, gemenskap och aktning för varandra.
Hjälp dem att skapa ett öppet och varmt hem
där unga och gamla kan finna trygghet och gemenskap.
När svårigheter möter, för dem då
närmare dig och varandra.
Hjälp dem att förlåta varandra
och låt dem dag för dag
ta emot glädje och kraft ur din hand.
Genom Jesus Kristus, sin Son. Amen.
25

93 år
39 år
81 år
91 år
75 år
98 år
88 år
gravar,
26
De som lämnat oss
Följande personer har avlidit och / eller blivit
gravsatta på Karlslunda och Mortorps kyrkogårdar
2010
18/11 Lilly Petersson, Mortorp 100 år
24/12 Inger Isaksson, Påryd 83 år
30/12
2011
Felicia Davidsson, Melltorp 0 år
7/1 Aina Svensson, Påryd 91 år
10/1 Anne-Maria Johansson, Hässleholm 80 år
18/1 Jonathan Bergström, Påryd 19 år
24/1 Kjell Sjöström, Ugglebo 65 år
25/1 Elly Nilsson, Källebäcksmåla 90 år
4/2 Ingvar Remle, Påryd 81 år
26/2 Siv-Mari Åkesson, Stockholm 85 år
28/2 Sven-Eric Olsson, Melltorp 75 år
3/3 Lisbet Steinvig, Påryd 87 år
12/3 Bengt Sjödahl, Påryd 63 år
18/3 Marian Hansson, Melltorp 73 år
19/3 Evald Olsson, Lövshult 83 år
8/4 Inga Hansson, Påryd 86 år
20/4 Maja Karlsson, Billsäng 94 år
7/5 Gert Andersson, Långaström 69 år
19/5 Gunnar Samuelsson, Påryd 92 år
15/6 Torsten Andersson, Vörehult 85 år
13/7 Margareta Olsson, Stenskallehult 103 år
16/7 Stina Sävenryd, Sävsjö 93 år
21/7 Susann Bogren, Tvärskog 39 år
11/8 Arne Jonsson, Tvärskog 81 år
25/8 Vera Claesson, Påryd 91 år
19/9 Lars Silke, Melltorp 75 år
4/10 Elna Petersson, Påryd 98 år
9/10 Sven Johansson, Påryd 88 år
16/10 Ingegerd Svensson, Kumla 92 år
2/11 Maj-Britt Sandgren, Påryd 87 år
Tidsperioden gäller 16 nov 2010 - 15 nov 2011
Bön inför evigheten
Gud, hjälp oss i vår saknad och sorg
efter de nära och kära som lämnat oss.
Vi tackar dig särskilt för ….
Ge oss alla visa hjärtan, så vi inser livets korthet
och lär oss leva för de levande den tid vi har kvar.
Hjälp oss se att det är din Son, Jesus Kristus,
som segrat över döden och det onda.
När evighetens påsk en gång gryr över jordens alla gravar,
låt oss då av nåd få uppstå till det eviga livet.
Amen.

EXPEDITIONSTIDER OCH TELEFONNUMMER
Från och med 1 jan. 2010 finns pastorsexp i Ljungbyholm.
Präst, kantor och församlingspedagog finns dock i Mariagården under flera
av veckans vardagar.
När Du vill beställa tid för dop, vigsel eller begravning inom Svenska kyrkan,
är Du välkommen att kontakta pastorsexp.
Pastorsexp tel. 0480-77 04 00
Km Jan Haglund tel. 0480-77 04 21
Församlingspedagog Ewa Gustavsson tel. 0480-77 04 23
Kantor Björn Erlandsson tel. 0480-77 04 22
Mariagården, Påryd tel. 0480-77 04 28
Tvärskogs församlingshem tel. 0480-77 04 29
Kyrkvaktm. Peter Karlsson tel. 0480-77 04 24
Kyrkvaktm. Jörgen Nyerud tel. 0480-77 04 25
Värdinna/vaktm. Marita Clausen tel. 0480-77 04 26
Du kan också nå oss på mail, sodermore.pastorat@svenskakyrkan.se
Eller besöka vår hemsida
www.karlslundamortorpsfs.se
Ni vet väl att det går bra att hyra församlingshemmen för större eller
mindre tillställningar. Kontakta pastorsexp. i Ljungbyholm.
Rökning och spritförtäring är dock inte tillåten i lokalerna.
27

Gudstjänsterna
Jul, Nyår och Trettondedag jul
Lördag 24 dec. Mortorps kyrka 10.00 Familjegudstjänst vid
Julafton julkrubban, Haglund.
Karlslunda kyrka 12.00 Familjegudstjänst vid
julkrubban, Haglund,
sång Elin Andersson.
Mortorps kyrka 23.30 Midnattsmässa, Haglund.
Söndag 25 dec. Karlslunda kyrka 07.00 Julotta, Carlsson.
Juldagen
Björkhaga 15.00 Juldagsgudstjänst, Zielfeldt.
Måndag 26 dec. Karlslunda kyrka 16.00 Mässa, Haglund.
Annandag Jul
Tisdag 27 dec. Tvärskogs förs.hem 18.30 Mässa på aposteln Johannes dag.
Lördag 31 dec. Karlslunda kyrka 16.00 Nyårsbön, Axén.
Nyårsafton
Söndag 1 jan. Mortorps kyrka 16.00 Mässa, Dencker.
Nyårsdagen
Tisdag 3 jan. Björkhaga 14.00 Mässa, Haglund.
Fredag 6 jan. Karlslunda kyrka 11.00 Mässa, Haglund.
Trett.Dag Jul
Mortorps kyrka 16.00 Musikgudstjänst, Haglund,
kyrkokören och solister.
Kom, låt oss fira gudstjänst tillsammans...
Välkomna!