Årsredovisning 2011.pdf - LEVA i Lysekil

Årsredovisning 2011

LEVAs verksamhet
LEVAs fEm VErksAmhEtEr
ELNÄt GAtA, PArk & NAtUr
Ansvar för det lokala kraftledningsnätet i
Lysekils kommun, bortsett från Skaftölandet.
Elnätet berör ca 10 000 nätkunder, såväl
privatkunder som företag. Hela nätet är 95 mil
långt varav 19 mil luftledning och resten jordkabel.
Varje år överförs ca 160 GWh energi.
VAttEN & AVLOPP
Ansvar för dricksvattenförsörjningen och
avloppssystemet i kommunen, totalt 44 mil
VA-ledningar. Råvattnet från Kärnsjön renas
vid vattenverket i Bua, därefter distribueras
det ut till kunderna. I Bua produceras 4 500 m 3
dricksvatten per dygn. Längs avloppsledningarna
finns 100 pumpstationer som transporterar
vattnet till de tre avloppsreningsverken
Långevik, Loddebo och Stockevik. År 2011
renade vi 3 220 000 m 3 vatten.
Ansvar för stora delar av kommunens gatunät,
totalt 6,5 mil och utöver det 1,8 mil gångoch
cykelvägar, vilket innebär underhåll, städning,
renovering och skyltning. LEVA har även
hand om stadsparken i Lysekil och liknande
utomhusmiljöer i kommunen. Dessutom
sköter LEVA om kulturstigarna i Brodalen, den
sk Kuststigen samt naturvården i naturreservaten
i Gullmarsskogen, på Gåsö och i delar
av Näverkärr. Totalt 70 hektar grönyteområden
och 400 hektar naturområden.
fJÄrrVÄrmE
LEVA värmer upp bostäder, skolor och arbetsplatser
för 5 000 personer med hjälp av fjärrvärme.
Den utvinns från Preemraffs kylvatten
och är en mycket miljövänlig energikälla som
Innehåll
minskar koldioxidutsläppen med över 12
miljoner kilo per år. Fjärrvärmenätet är ca
30 km långt och byggs ut hela tiden. LEVA
är kvalitetscertifierad som Reko Fjärrvärmeleverantör.
Syftet med Reko är att kvalitetssäkra
relationen med kunderna och skapa
förutsättningar för öppenhet, trygghet och
jämförbarhet.
VINDkrAft
Det helägda dotterbolaget Lysekils Energi
Vind AB äger de två vindkraftverken vid Humlekärr
intill Preemraff. Kraftverken – Elving
och Elvira – är 88 meter höga och därmed
bland de högsta i Sverige. De har en effekt på
3 MW per verk och levererar drygt 16 GWh per
år, vilket är en tiondel av kundernas förbrukning.
Prospektering av ett nytt och större
vindkraftområde på Skottfjäll är igång.
LEVAs verksamhet 2
VD har ordet 3
LEVA ÅrEt Om 4-7
stormvarning 8-9
storslam för våra reningsverk 10-11
Online och system 12
Året i siffror 13
förvaltningsberättelse 14-15
räkenskaper 16-29
revisionsberättelse 30
Leva mitt i vardagen.
Det har varit ett spännande och händelserikt år. Samtidigt har
det varit ett år som alla andra. Hur går det ihop?
Jo, vår verksamhet präglas, hur konstigt det än låter,
av två ytterligheter. Den avgörande delen handlar om väl
planerade aktiviteter som bygger på ett djupt analysarbete.
Som den rullande översynen av vårt elnät. En översyn som
gör att du och våra andra kunder mycket sällan drabbas av
långvariga elavbrott. I år hade vi två ordentliga höststormar
som vi klarade bra. Betydligt bättre än många av ”de större
aktörerna” i branschen.
Den andra delen handlar om snabba och oförutsägbara
ingrepp, när vi ställs inför omständigheter som vi själva inte
kan råda över. Som när ett kabelfel släckte hela Lysekil i
september. Då måste allt fungera snabbt och effektivt.
En av nycklarna är ett grundligt förarbete. Den andra och
avgörande nyckeln är de människor som jobbar hos oss på
LEVA. Inte medarbetare, utan människor av kött och blod.
Människor som har både kunskapen och viljan.
Vi har medvetet jobbat på att skapa ett lag som bygger på
viljestarka människor som har olika erfarenheter och bakgrunder.
Ett exempel på det tänkandet är de nyanställningar
vi genomfört under året. Längre fram kan du bland annat
läsa om vår nye chef för VA-drift som kom från en roll som
produktionschef i det privata näringslivet. Men vi satsar också
på ständig vidareutbildning. Under året har vi exempelvis
inlett utbildningen av två nya VA-ingenjörer. Kunskap är en
färskvara som både måste underhållas och utvecklas.
Det finns vissa delar som sticker ut mer än andra under det
gångna året. Här är några;
Vindkraften- ur ett ekonomiskt perspektiv är vindkraften en
Utdrag från visionen för affärsmässig samhällsnytta
mycket stark vinstgenerator. I år producerade vi 2 GWh över
budget! Något som bidrar till en renare miljö samtidigt som
det också ger ”ekonomisk återbäring” till verksamheten. Det
gynnar i förlängningen hela bygden.
Fjärrvärmen- när vi startade 2002 ville vi skapa ett uppvärmningsalternativ
som var prisvärt, bekvämt och inte minst
bra för miljön. Det har vi gjort. Ett andra mål var att kunna
erbjuda ett konkurrenskraftigt pris i förhållande till övriga
aktörer i Sverige. Under åren som gått har vi kontinuerligt
”klättrat neråt” i listan. Idag ligger vi i mitten.
Kvävereningen- det glädjer oss mycket att vi nått Länsstyrelsens
tuffa mål gällande kvävereningen. En riktig vinst
för miljön och självklart även för Lysekil.
Under året har vi även fortsatt arbetet med utbyggnaden
av vårt NIS-system, det kan du för övrigt läsa mer om i en
separat artikel längre fram i årsredovisningen. Generellt drar
vi alltmer nytta av IT, något som innebär både tids- och
kostnadsbesparingar. Men framförallt ökar säkerheten och
servicen med hjälp av IT.
Sammanfattningsvis har 2011 varit ett positivt år för LEVA.
Våra olika verksamheter har utvecklats på ett bra sätt. Vårt
övergripande mål är ständigt rullande; att verka mitt i vardagen.
Din vardag. Det gör vi allra bäst på plats ”mitt i”, där
det händer. Det kommer vi att fortsätta med även nästa år.
Det är ett löfte.
Conny Johansson
VD har ordet
LEVA ska, utifrån de långsiktiga mål som utvecklar kommunen
bäst och ett affärsmässigt agerande, nå framgång inom bolagets
fem verksamhetsområden.
Vi ska därigenom leva upp till våra ägares och kunders förväntningar.
De övergripande mål som avgör om så sker är ett resultat efter finansiella
poster på 7 % av omsättningen över tid, samt mer än 70 % nöjda kunder.
För att se den fullständiga visionen, besök LEVAs hemsida.
3

LEVA- året om
leva året om
(en fri berättelse om året 2011)
JANUArI – INNAN DEt hÄNDEr.
Vår verksamhet handlar i mångt och mycket om en sak; förarbete. Förarbete i form av att följa upprättade planer. Förarbete genom
att ha väl fungerande rutiner ”om det händer ”. Förarbete över gränserna, mellan våra olika verksamheter. Från El och VA till
Fjärrvärme och Gata, Park & Natur. Det som tillsammans kallas infrastruktur. ”Att verka, men inte synas. Vi är som allra nöjdast
när ingen tänker på oss, när allt fungerar som det ska. Då vet vi att vi gör ett gott jobb”.
fEbrUArI - skrIDskOr PÅ rINGVÄGEN!
Det händer inte ofta, men i februari kunde man faktiskt
åka skridskor på Ringvägen mitt i centrala Lysekil!
”Allt var täckt av is. Bilar, byggnader, gator… allt.
Ringvägen var förvandlad till en skridskobana. I sanningens
namn, så var det faktiskt några som åkte skridskor.
Vi hade en av våra saltbilar på plats mitt i stan. Plötsligt
börjar den glida ner mot kajen.. Som tur var fick den
fäste innan det var för sent. Vi var mitt i ytterligare en tuff
vinter. En vinter som satte oss på hårda prov inom Gata,
Park & Natur.
mArs – UPPDrAG brOttsbEkÄmPNING.
Två man är på plats söder om Lysekil. Uppdraget är klart och entydigt,
men kräver både kunskap och omsorg. Att förhindra framtida elavbrott.
Elnätet är under besiktning.
”Varje år besiktigar vi en åttondel av vårt nät. Allt i förebyggande
syfte. Vi har mycket få avbrott i förhållande till många av våra kollegor
i andra kommuner. Det beror till stor del på vårt förebyggande arbete.
Vi gräver enligt en väl avvägd plan ner luftledning, samtidigt kollar vi
speciellt upp områden där vi har störningar. Det gäller även delar på
nätet där vi har höga belastningar. Det gäller att undvika avbrott, det
vållar våra kunder stora problem. Såväl praktiska som ekonomiska”.
APrIL – kOr PÅ rymmEN.
En årligen återkommande föraning av sommar är när korna släpps
på Gåsö. LEVA ansvarade för inhägnaden och fägatan även det här
året. Alla förberedelser var gjorda, korna släpptes och allt var frid
och fröjd… trodde vi.
Några timmar senare gick larmet. Flera hem på Gåsö hade fått
oväntat besök. Glatt betande kor mitt i trädgårdarna. Vad hade
hänt? Faktum var att felet inte var vårt, utan när korna släpptes hade
djurägaren glömt att sätta på vattnet. De törstiga djuren sökte sig
helt enkelt utanför inhägnaden för att få vatten.
Allt löstes snabbt. Djuren fångades in och vattnet sattes på.
Att leva nära vardagen, precis där det händer. Det är precis vad vår
verksamhet handlar om.
mAJ – LEk PÅ ALLVAr.
Entreprenörsanda
Med små medel göra stor skillnad, det är en gyllene regel som vi
försöker leva efter. Under våren renoverades en del av kommunens
lekplatser (fler följer). Bland annat Tegvägen i Brastad
och Lyshult på Grundsund.
”Istället för att med automatik kassera allt, så gjorde vi en besiktning
tillsammans med vår uppdragsgivare, Lysekils kommun.
Vad kunde vi renovera? Vi kom ganska snabbt fram till att mycket
gick att ta vara på och förbättra”.
Vi satte igång direkt. Följden? Att fler lekplatser än tänkt kan göras
bättre. Att fler barn får tillgång till en både kul och trygg lekmiljö.
JUNI - förstA ”stOrmEN”
Vi pratar om ”sommarstormen”, det vill säga alla som väljer att
fira sin semester i vår kommun. Något som vi är riktigt glada och
stolta över.
Den riktigt stora stormen tog sin början i samband med midsommar,
när den berömda cruisingen går av stapeln. Många
festade till natten blev dag, trots det lite svårmodiga vädret. Vi
stod för efterfesten i form av städning av hela centrala Lysekil. Vi
vill ju att det ska bli rent och fint. Och tänk så trist det vore utan
sommarens alla arrangemang, eller hur?
LEVA- året om
5

LEVA- året om
6
JULI - frÅN 15.000 tILL 50.000.
Månaden då vi blir tre gånger fler i vår kommun.
Det ställer stora krav. Sommarskyltning, parkeringsautomater
(som tyvärr är nödvändiga) och inte
minst skötsel av både parker och badplatser. Det är
mer än fullt upp, men samtidigt en av våra roligaste
perioder. Möten med människor mitt i vardagen,
där vi gör och kan göra skillnad.
sEPtEmbEr – ”DÅ LysEkIL sLÄCktEs…”
AUGUstI – VINDEN tAr öVEr…
Vår vindkraft slår våra prognoser med råge. När året
är slut visade det sig att vi producerat drygt
2 miljoner kWh över våra prognoser. På sex år är
hela vår satsning återbetald. Just nu söker vi tillstånd
för ytterligare ett antal verk på Skottfjället.
”fredag eftermiddag. Jag stod i kassan i en butik och skulle precis sticka in betalkortet, då slocknade allt. En blick ut genom fönstret
och jag förstod att hela Lysekil var mörklagt. Jag knappade in kortnumret till ansvarig driftledare, som redan fått ett automatlarm via
sms. Vi hade råkat ut för ett större kabelfel…”
En halvtimme senare hade Lysekil ström. knappa två timmar senare hade alla som drabbats av strömavbrottet ström igen. Vi
skulle kunna säga ”en vanlig dag”, men då är vi inte riktigt ärliga. för faktum är att vi har haft få strömavbrott, trots alla intensiva
höststormar. hemligheten? Ett rullande och aktivt arbete med vårt ledningsnät. Nedgrävning av luftledning parat med röjning och
löpande underhåll.
OktObEr – LÄCkDECkArNA DÄCkADE.
”Någonstans i tunneln fanns problemet. Dryga 2 km tunnel, 2 x 2 meter, skulle inspekteras. från Långevik till Norra hamnen. Vi
letade efter ställen där ”det var stopp”, där sedimenten fastnade. Det var en milt sagt annorlunda upplevelse. Vi vadade till våra knän
i sediment. Vi hittade ganska snabbt problemet. rakt under sjukhuset hade ett ras (som skedde för många år sedan) skapat en klack i
tunneln. totalt närmare 40 meter. här låg mängder av sediment, förmodligen närmare 30 kubik. Några dagar efter inspektionen blev jag
själv däckad i ”magproblem”. En följd av insatsen i tunneln.” Läckdeckarna arbetar med att göra vårt VA-nät bättre och bättre. Ett arbete
som kräver resurser, kunskap och tålmodighet. Det här var ett av alla uppdrag under 2011.
NOVEmbEr – stOrm PÅ rIktIGt.
I slutet av november slog stormen till med full
kraft. Upp till 41 m/s var byarna i södra halvan av
landet! Här var byarna runt 30 m/s. I Lysekil steg
vattnet timme för timme. Vågorna sköljde över
stenmuren vid havsbadsområdet och dränkte det
mesta i sin väg.
Totalt blev 80.000 hushåll strömlösa runt om
i landet. Här klarade vi oss riktigt, riktigt bra där
bara några få drabbades under en kort period.
Mycket beroende på att vi har ett bra nät. Ett nät
som vi underhåller kontinuerligt. Det handlar om
idogt arbete. Rullande inspektioner, röjning och
nedgrävning av kabel.
DECEmbEr – VÄrmANDE bEskED!
så kom det; det efterlängtade beskedet att G&m Lysekil Ab valt att bli fjärrvärmekund hos oss!
”Det var en lång och genomgripande offertprocess. Vi räknade på en hel del alternativa lösningar. samtliga visade tydligt att
fjärrvärmeanslutningen kommer att bli en lönsam affär för företaget. Det känns otroligt kul! från 2003, när vi fick första kunden,
har utvecklingen varit stabil. Idag är många av våra industrier och flerfamiljshus i kommunen anslutna till vår fjärrvärme.”
LEVA- året om
7

Stormvarning
8
Stormvarning!
De senaste åren har vi drabbats av hårt väder och
stormar på ett sätt som vi inte är vana vid. Ofta har
de kommit med ganska korta varsel. Hårda vindar, hög
sjö och i många fall kraftig nederbörd. Vår verksamhet
är direkt i stormens öga. Infrastruktur i form av el,
värme, vatten och avlopp får inte klicka.
Hur skyddar vi oss mot stormar? Vi skyddar oss inte, vi förbereder
oss. Och då inte dagen innan, utan det handlar om
ett långsiktigt arbete. Ett rullande arbete i det tysta. Översyn
och löpande underhåll av våra ledningsnät. Både el och VA.
Vi håller också vägar farbara på ett mer direkt plan.
Men det är skillnad på storm och storm.Vissa stormar vet vi
att de kommer. Till och med när de kommer. Långt i förväg.
Nästan på dagen. Då tänker vi på ”stormen av människor”
varje sommar. I det här fallet har stormbegreppet en positiv
innebörd.
Lysekil tredubblar under några månader sin befolkning.
Och det gläds vi verkligen åt. Vi får energi, tempo och
mycket, mycket mer av våra sommargäster.
Den här stormen kan vi faktiskt planera inför, nästan fullt ut.
Det börjar redan på våren med sommarskyltning, parkeringsautomater
och plantering av blommor. Vi röjer badplatser
och gör fint överallt. Den första riktigt stora stormen kommer
lagom till midsommar. Då går också den klassiska cruisingen
av stapeln i centrala Lysekil. En karavan av bilar och människor
rör sig genom staden under ett intensivt dygn.
Nästa ”planerade storm” sker första veckan i juli. Då är badsäsongen
i full gång och vårt arbete sätter fart på riktigt.
”När det är fint väder, då vet vi att vi kommer att få fullt
upp. Parker och gator ska hållas fina. Badplatser ska hållas rena.
Det innebär att vi ofta jobbar när andra är lediga. Något som
är, hur konstigt det än låter, helt ok. Vi möter ofta sena och
glada nattvandrare tidigt på morgonen, precis när vi börjat vår
dag. Överlag är det faktiskt en positiv stämning.” säger Margareta
Gustavsson ansvarig för Gata, Park & Natur hos
oss på LEVA.
Stormvarning
9

Storslam för våra reningsverk
stOrsLAm
för våra reningsverk
Att tänka nytt och hitta nya angreppsvinklar är avgörande för all
utveckling. Detta ligger Niklas Karlsson varmt om hjärtat. Han
ansvarar sedan årsskiftet 2010/2011 för VA Drift. ”Ett bra team är
en grundförutsättning för att lyckas.”
De förändringar som är gjorda har vi genomfört tillsammans,
det vill jag betona. Det handlar i mångt och mycket om att
lyfta perspektivet. När man väl bestämt sig för vad man vill
göra är en tydlig projektstyrning A och O.”
Det har varit ett aktivt år inom VA det här året precis som
det brukar vara. Bland annat har slamhanteringen blivit mer
effektiv i samtliga reningsverk med hjälp av s.k. slamförtjockare
(se bild). Det innebär att slammet nu innehåller mindre vatten
och på så vis tar mindre utrymme. Detta har i sin tur medfört
att vi har minskat antal lastbilstransporter. Vi har också bytt
till mer energisnåla pumpar i våra pumpstationer. Tillsammans
påverkar åtgärderna både miljö och ekonomi positivt.
En annan stor och glädjande sak är att vi nått vårt mål när det
gäller kvävereningen i Långeviks reningsverk. Vi har också sparat,
och sparar även framöver, pengar genom värmeåtervinning
i Stockeviks reningsverk
Våra styrsystem, när det gäller övervakningen inom VA Drift,
är förnyade. Det innebär att vi är både effektivare och kan
agera snabbare om något händer.
Under året har rörnätsavdelningen i vårt VA-nät skruvat upp
takten. Rörnätsavdelningen, som vi också kallar Läckdeckarna,
har bland annat arbetat aktivt med att spåra var havsvatten
tränger in i våra ledningar när det är högvatten. Detta för att
undvika att havsvatten pumpas till reningsverket och hanteras
där helt i onödan. Det handlar om stora pengar som sparats,
och inte minst kommer att sparas framöver.
Det här var bara ett axplock av allt vi gjort inom VA-driftavdelningen
under 2011. Miljö ur det nära och lokala perspektivet
ligger oss riktigt varmt om hjärtat. ”Ribban inför 2012 ligger
högt och det kommer att ge resultat framöver”, avslutar Niklas
Karlsson ansvarig för VA-driftavdelningen.
Ny slamförtjockare på Loddebo.
Niklas Karlsson vid reningsverket i Loddebo.
Storslam för våra reningsverk
10 11

Online och system, men så långt från spel du kan komma
12
ONLINE OCh systEm,
men så långt från spel du kan komma.
Information, nyheter, kommunikation,
shopping, nedladdning och spel
i olika former. Allt finns att tillgå
online. Vi hör ofta begreppet tillsammans
med just spel, men den här
artikeln handlar om något helt annat.
Begreppet online har sitt ursprung i datorteknologi och
telekommunikation. För att betecknas som online krävs att
vissa kriterier är uppfyllda. Avgörande kriterier är att vara
ansluten till ett system som är aktivt. Systemet ska vara
funktionellt och redo att omedelbart tas i bruk.
På LEVA arbetar vi online på många olika sätt. Framförallt
handlar det om övervakning och fjärrstyrning. Under
året har vi genomfört en förändring när det gäller vår
mobiltelefonpolicy. Syftet är helt enkelt att snabbare kunna
agera om problem uppstår.
Larm sänds automatiskt ut till jourhavande driftledare via
mobil. Och inte nog med det, larmtekniken är mer förfinad
i sin form. Larmet talar i klartext om vad som är fel. Alla
delarna betyder att handläggningstiden blir betydligt kortare.
Något som gynnar dig och våra andra kunder.
Men vi lever online, via Facil, även mitt i vardagen. ”På
vintertid får jag löpande rapporter en gång i timmen av
vår spillvärmeleverantör Preemraff i Lysekil. Här kan jag
se det mesta som rör fjärrvärmen. Vi har även fjärrkontroll
som övervakar vårt elnät” fortsätter Morgan Sandberg som
ansvarar för både fjärrvärme och elnät inom LEVA.
Att vara online ger stora fördelar. Vi kan genom att snabbt
få tillgång till information förhindra att akuta situationer
uppstår. Förebyggande arbete, är som vi tidigare sagt, en av
våra hörnstenar. När väl olyckan är framme så kan vi agera
mycket snabbare. Vad är det som har hänt? Var har det hänt?
Vilka möjligheter har vi?
Ett exempel är när Lysekils släcktes i september 2011. Vi
kunde snabbt lokalisera var felet var beläget, vi kunde styra
om eldistributionen via andra delar av nätet. Slutligen fick vi
snabbt grepp om själva felet.
Att dra nytta av modern datorteknologi och telekommunikation
gör oss betydligt effektivare i vardagen. Ett exempel där
vi drar nytta av detta är NIS. NIS är på ett tekniskt plan
en nätbaserad server. Enkelt uttryckt handlar det om ett
gemensamt system där vi kan övervaka och göra beräkningar.
Kärnan i systemet är en fysisk kartbild. Här kan man
följa både rör och ledningar i vårt geografiska område.
Informationen är tillgänglig för oss även via bärbar dator eller
läsplatta när vi befinner oss på fältet. Man kan också göra
beräkningar vid nyinvesteringar, man kan till och med få en
komplett inköpslista med detaljer i kronor och ören!
Det intressanta är att NIS kan användas i alla våra
verksamhetsområden. Idag används kartmodulen inom
fjärrvärme och VA.
”Inom el använder vi flera moduler i systemet. Kartmodul,
beräkningsmodul, beredningsmodul och driftmodul. Det är
ett system som alla känner igen sig i. Det är lätt att använda
i vardagen.
Även om NIS inledningsvis kostat en hel del i energi, så
kommer det att ge mångfalt tillbaka i form av tidsbesparingar
framöver” avslutar Morgan Sandberg.
Online och system är som sagt mycket mer än spel. För oss
är det snarare raka motsatsen; trygghet och framförhållning.
flerårsjämförelse likviditet
2011
62 %
55 % 55 % 54 %
2010
45 %
2009
2008 2007
”all time high” för vindkraften
2 miljoner kWh över prognoSerna.
Jämförelser 2010-2011
Nettoomsättning mkr
100
150
100
50
fördelning investeringar 2011 fördelning omsättning 2011
fjärrvärme 7 %
Anläggning 1 %
145
2011
147
2010
VA 45 %
Elnät 47 %
total inveStering: 34 mkr
20
10
resultat mkr
5,8
2011
9,5 10
2010
Uppslagets uppgifter inkluderar inte vindkraften som ligger i LEVAs dotterbolag Lysekils Energi Vind Ab.
Elnät 34 %
Anläggning
14 %
fjärrväme
18 %
Vinstmarginal %
20
12
2011
VA 34 %
total omSättning: 144,9 mkr
13
2010
2011– investeringar
för framtiden.
Året i siffror
2011 har präglats av förhållandevis stora
investeringar. Totalt uppgick investeringarna
till dryga 34 Mkr i jämförelse med förra årets
knappa 25 Mkr. En stor del av våra likvida
medel återinvesteras år från år.
Den övergipande tanken med våra
investeringar är att ständigt förbättra och
minska riskerna för oförutsägbara händelser.
Något som kostar både tid och resurser och
på så vis påverkar det ekonomiska utfallet.
Den tyngsta investeringen ligger inom VA,
där vi har tydliga mål att förbättra vårt ledningsnät.
Det ligger stora vinster, både
ekonomiska och miljömässiga, i det arbetet.
Det är ett löpande projekt som kommer att
fortgå även de kommande åren.
Andra tunga poster är satsningen på och
utbyggnaden av vår fjärrvärme, samt på ledningar
och transformatorstationer för elnätet.
Vi har under året även löst ett leasingkontrakt
avseende ett ställverk (8,9 Mkr).
Några korta ord om våra olika verksamheter:
• Vindkraften visar på ett mycket starkt över-
skott i jämförelse med vår budget, vilket är
mycket glädjande.
• El ligger i linje med vår prognos och budget.
• Fjärrvärme visar något svagare utfall under
året, vilket beror på ett varmare år än 2010.
• Inom VA lägger vi stora resurser på för-
bättringar. Det innebär att resultatet på
kort sikt påverkas negativt.
• Gata, Park & Natur uppnår budget.
Sammanfattningsvis är året, ur ett ekonomiskt
perspektiv, i linje med våra förväntningar.
Maria Olsson, ekonomiansvarig
13

Förvaltningsberättelse
14
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning.
Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor.
Uppgifter inom parentes avser föregående år.
Verksamhetsbeskrivning
Bolagets ändamål är, att med den kommunala likställighetsprincipen
som grund, bedriva elnäts-, VA- och fjärrvärmeverksamhet inom
huvudsak Lysekils kommun eller i dess geografiska närhet.
Bolaget sköter också gator, gång-och cykelvägar, parker och
naturområden på uppdrag av Lysekils kommun. I det helägda dotterbolaget,
Lysekils Energi Vind AB, bedrivs vindkraftsverksamhet.
Investeringar
En stor del av bolagets likvida medel återinvesteras varje år. Under
året uppgick totala investeringar till 34.420 tkr (24.795 tkr).
Av total investering har 14.332 tkr investerats på VA-ledningsnät,
pumpstationer samt vid reningsverken. 15.745 tkr har inves-
terats avseende fjärrvärme, ledningar och transformatorstationer
för elnätet varav 8.880 tkr avser lösen av leasingkontrakt för ställverk
i Valbodalen. Övriga investeringar i inventarier uppgår till
4.193 tkr. Fastigheten i Gåseberg har om- och tillbyggts för 150 tkr.
Väsentliga händelser under räkenskapsåret
Två större kunder har tillkommit på elnätet, Kustbevakningen och
Drevia. Förberedelser pågår för nyanslutningar vid Färgarskolan i
Norra Hamnen samt på Kungsgatan.
Under 2011 levererades 41,6 GWh till fjärrvärmekunder vilket
är en minskning med 9,4 GWh mot föregående år.
I slutet på året erhölls en beställning av fjärrvärmeanslutning
från G&M Lysekil AB. Projektet kommer att utföras under 2012
och är beräknat till ca 10 Mkr.
Saneringsarbeten har under året utförts på Skonertvägen/
Lassavägen samt Strandvägen/Vikenvägen.
Fr o m 2011 uppfyller kvävereningen Länsstyrelsens uppsatta
mål.
Ett gemensamt styrsystem är taget i drift under året vilket innebär
att samtliga verk kan styras från Gåseberg.
Ett gemensamt dokumentationssystem, Facil plus, har under
året implementerats för samtliga verksamheter.
Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång
Inga större händelser har inträffat efter årets slut utan verksamheten
har flutit på som vanligt.
Framtida utveckling
Omsättningen i nätverksamheterna kommer att hållas på ungefär
samma nivå som tidigare år. Bolagets investeringar inriktas på
reinvesteringar och förnyelse av befintligt anläggningsbestånd.
Ägarförhållanden
LEVA i Lysekil AB ägs till 100 % av Lysekils Stadshus AB, org nr
556708-4982. I koncernen ingår helägda dotterbolaget Lysekils
Energi Vind AB.
Miljöpåverkan
Bolaget bedriver anmälnings- och tillståndspliktig verksamhet enligt
miljöbalken. Gällande tillstånd avser våra tre anläggningar för mekanisk,
biologisk och kemisk rening av avlopp och utsläpp i vatten.
För Långeviksverket ingår fr.o.m 2010 konventionell kväverening
i det biologiska reningssteget. Gränsvärde för utsläpp på
årsbasis finns för fosfor och BOD7. Riktvärde för utsläpp på
årsbasis finns för kväve.
Stockeviksverket har sedan 2011-01-14 ett nytt tillstånd som
omfattar gränsvärde på årsbasis för utsläpp av fosfor och BOD7.
Loddeboverkets tillstånd omfattar gränsvärde på årsbasis för
utsläpp av fosfor och BOD7. Den tillståndspliktiga verksamheten
motsvarar ca 34 % av koncernens omsättning.
Resultat och ställning
Resultatet av bolagets verksamhet samt den ekonomiska ställningen
vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande
resultaträkningar och balansräkningar med noter.
Innehåll
Förvaltningsberättelse 14
Flerårsjämförelse 16
Resultaträkning 17
Balansräkning 18
Kassaflödesanalys 20
Noter 21
Styrelsen 29
Revisionsberättelse 30
Förslag till vinstdisposition
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
Balanserade vinstmedel -2 653 200
Årets vinst 2 653 200
Kronor 0
Inga vinstmedel finns för styrelsen att disponera.
Koncernbidrag har lämnats till moderbolaget Lysekils Stadshus
AB med 3 600 tkr. Den föreslagna värdeöverföringen i form av
koncernbidrag reducerar bolagets soliditet till 20,6 procent.
Soliditeten är mot bakgrund av att bolagets verksamhet fortsatt
bedrives med lönsamhet, betryggande. Likviditeten i bolaget
bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå.
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen, i form
av koncernbidrag, ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser
på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga
investeringar. Den föreslagna värdeöverföringen kan därmed
försvaras med hänsyn till vad som anförts i ABL 17 kap 3 § 2-3 st.
Förvaltningsberättelse
15

Räkenskaper
16
Flerårsjämförelse – Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag
Moderbolaget
Nettoomsättning, tkr
Resultat efter finansiella poster, tkr
Balansomslutning, tkr
Antal anställda, st
Likviditet, %
Soliditet, %
Avkastning på totalt kapital, %
Avkastning på eget kapital, %
Vinstmarginal efter finansiella intäkter, %
Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1
2011 2010 2009 2008 2007
144 875 146 865 132 223 128 317 62 531
5 772 9 461 4 892 13 089 2 486
405 881 409 512 409 830 366 908 226 837
72 74 71 69 20
55 62 45 55 54
21 20 20 22 32
4 5 5 6 3
7 11 6 16 3
12 13 11 17 12
Resultaträkning
Belopp i tkr
rörELsENs INtÄktEr
Nettoomsättning
Aktiverat arbete för egen räkning
Förändring av pågående arbete för utomstående
Övriga rörelseintäkter
summa rörelsens intäkter
rörELsENs kOstNADEr
Kostn. för transitering, inköp av kraft, hetvatten, olja samt kemikalier
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
Avskrivningar av immateriella- och materiella anläggningstillgångar
summa rörelsens kostnader
rörELsErEsULtAt
rEsULtAt frÅN fINANsIELLA POstEr
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Räntekostnader och liknande resultatposter
summa resultat från finansiella poster
rEsULtAt EftEr fINANsIELLA POstEr
Bokslutsdispositioner
Skatt på årets resultat
ÅrEts VINst
Not 2011 2010
2, 3 144 875 146 865
3 107 3 537
4 -60 1 250
94 274
148 016 151 926
5 -25 568 -27 684
6, 7 -44 067 -46 820
8 -40 062 -38 432
-23 840 -22 492
-133 537 -135 428
14 479 16 498
9 2 202 2 049
-10 909 -9 086
-8 707 -7 037
5 772 9 461
10 -2 105 -5 927
11 -1 014 -881
2 653 2 653
Räkenskaper
17

Räkenskaper
18
Balansräkning
Belopp i tkr
tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill
materiella anläggningstillgångar
Byggnader, markanläggning och mark
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Pågående nyanläggningar
summa materiella anläggningstillgångar
finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
Fordringar hos dotterbolag
Långfristig fordran anläggningsavgift
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Kapitalförsäkring
Uppskjuten skattefordran
summa finansiella anläggningstillgångar
summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Varulager m.m
Pågående arbete för annans räkning
kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos dotterbolag
Fordringar hos koncernföretag
Fordringar hos Lysekils kommun
Aktuella skattefordringar
Checkräkningskredit Lysekils kommun
Övriga kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
summa kortfristiga fordringar
Kassa och bank
SE-banken
summa omsättningstillgångar
sUmmA tILLGÅNGAr
Not 2011 2010
12 292 584
13 27 812 29 274
14 301 839 282 883
15 3 747 10 370
333 398 322 527
16 100 100
17 50 746 58 970
18 1 380 1 578
5 5
8 539 388
19 142 102
52 912 61 143
386 602 384 254
4 - 60
10 467 17 422
12 -
20 - 1 138
7 338 4 558
- 296
21 355 -
358 280
22 435 1 425
18 965 25 119
326 79
19 291 25 258
405 893 409 512
Balansräkning
Belopp i tkr
eget kapital och skulder
Eget kapital
bundet eget kapital
Aktiekapital
Reservfond
summa
fritt eget kapital
Balanserad vinst eller förlust
Årets vinst
summa
summa eget kapital
Obeskattade reserver
Avsättningar
Avsättning för pensioner
summa avsättningar
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
Skulder till Lysekils kommun
summa långfristiga skulder
kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Checkräkningskredit Lysekils kommun
Skulder till koncernföretag
Aktuella skatteskulder
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
summa kortfristiga skulder
sUmmA EGEt kAPItAL OCh skULDEr
ställda säkerheter
Ansvarsförbindelser
Not 2011 2010
23
5 000 5 000
35 092 35 092
40 092 40 092
-2 653 -2 653
2 653 2 653
0 0
40 092 40 092
24, 25 63 089 60 984
8 540 388
540 388
26
186 000 186 000
20 80 971 80 971
266 971 266 971
26
12 787 18 793
21 - 84
1 813 -
298 -
6 924 6 449
27 13 379 15 751
35 201 41 077
405 893 409 512
8 539 388
8 16 85
Räkenskaper
19

Räkenskaper
20
Kassaflödesanalys
Belopp i tkr
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat före finansiella poster
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Erhållen ränta
Erlagd ränta
Ökning/minskning rörelseskulder
Ökning/minskning rörelsefordringar
kassaflöde från den löpande verksamheten
Betald inkomstskatt
Investeringsverksamheten
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Sålda materiella anläggningstillgångar
Placeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar
kassaflöde från investeringsverksamheten
finansieringsverksamheten
Amortering av skuld
kassaflöde från finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
2011 2010
14 480 16 498
23 860 22 492
2 202 2 049
-10 909 -9 086
-6 186 -2 538
12 314 -6 746
35 761 22 669
702 1 595
-34 420 -24 139
52 -
152 152
-33 514 -22 392
-2 000 -3 250
-2 000 -3 250
247 -2 973
79 3 052
326 79
Noter
Not 1
redovisnings- och värderingsprinciper: LEVA i Lysekil ABs årsredovisning har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens
allmänna råd.
koncernredovisning: Moderbolaget i koncernen, Lysekil Stadshus AB, upprättar koncernredovisning.
Intäkter: Försäljning redovisas vid leverans till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms. Fakturering
avser både förskott samt avräkning efter fullgjord leverans. Anslutningsavgifter intäktsförs normalt när de utdebiterats. Vid större anläggningar
med väsentliga anslutningsavgifter sker periodisering under en femårsperiod.
Aktiverat arbete för egen räkning: Aktiverat arbete för egen räkning avser kostnader för arbetskraft vid företagets investeringsprojekt.
Entreprenaduppdrag: I bolaget redovisas entreprenaduppdrag i enlighet med inkomstskattelagens bestämmelser. Inkomster och utgifter från uppdrag
till fast pris redovisas under uppdragets löptid som pågående arbeten i balansräkningen och resultatredovisas först då uppdraget slutförts. Inkomster
och utgifter från uppdrag på löpande räkning resultatredovisas i den takt uppdraget utförs och faktureras, varför det inte förekommer någon balanspost
avseende dessa uppdrag.
Inkomstskatter: Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års
aktuella skatt samt skatteeffekt av koncernbidrag. Skatteskulder/-fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning skall erläggas till eller
erhållas från Skatteverket. Bedömningen görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet
kommer att fastställas.
materiella anläggningstillgångar: Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar
av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella
tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas:
Industribyggnader som används i rörelsen 25 år
Goodwill 5 år
Data och kontorsinventarier 3-5 år
Nätinsamlingssystem 10 år
Elanläggningar 25 år
Elektroniska mätare 12 år
Fjärrvärme 20 år
VA-anläggningar 10-50 år
Leasingavtal: Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal). Leasingavgiften
kostnadsförs linjärt över leasingperioden.
kundfordringar: Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda
osäkra kundfordringar.
Låneskulder: Låneskulder redovisas initialt till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp
som skall återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden såsom räntekostnad eller ränteintäkt över lånets löptid. Härigenom överensstämmer
vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som skall återbetalas. Alla transaktioner redovisas på likviddagen.
fordringar: Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
kassaflödesanalys: Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in-
eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta
för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels handlas på en öppen marknad till kända belopp eller har en kortare återstående löptid än tre
månader från anskaffningstidpunkten.
Nyckeltalsdefinitioner:
Likviditet:
Omsättningstillgångar/kortfristiga skulder.
soliditet:
Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen.
Avkastning på totalt kapital:
Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen.
Avkastning på eget kapital:
Resultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt).
Vinstmarginal:
Resultat efter finansiella intäkter/omsättning.
Räkenskaper
21

Räkenskaper
22
Not 2
Nettoomsättningens och rörelseresultatets fördelning på verksamhetsgrenar
Nettoomsättningen fördelar sig på verksamhetsgrenar enligt följande
med avdrag för intern försäljning:
Elnät
Fjärrvärme
Vatten och avlopp
Anläggningsverksamhet/Teknisk service
summa
Anslutningsavgifter som ingår i nettoomsättningen fördelar sig enligt följande:
Elnät
Fjärrvärme
Vatten och avlopp
summa
rörelseresultatet fördelar sig på verksamhetsgrenar enligt följande:
Elnät
Fjärrvärme
Vatten och avlopp
Anläggningsverksamhet/Teknisk service
summa
Not 3
VA-verksamheten sammanställning
resultaträkning
Verksamhetens intäkter inkl intern försäljning till övriga verksamheter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
rörelseresultat
Räntenetto
Verksamhetens nettoresultat
Nyckeltal VA-verksamhet
VA-nätets ledningslängd km
Antal VA-kunder
Producerad mängd vatten 1000 m3 Producerat renat avloppsvatten 1000 m3 Not 4
Pågående arbeten för annans räkning/förskott från kund
Uppdrag till fast pris
Nedlagda kostnader
Fakturerade delbelopp
summa
(tkr) 2011 2010
49 165 46 278
25 919 32 059
49 800 44 588
19 991 23 940
144 875 146 865
1 653 1 580
33 105
6 159 2 993
7 845 4 678
8 186 6 004
6 246 9 918
139 -264
-92 840
14 479 16 498
(tkr) 2011 2010
49 965 44 758
-40 628 -36 415
-9 198 -8 607
139 -264
-3 743 -4 240
-3 604 -4 504
440 440
4 900 4 900
1 624 1 690
3 220 2 660
(tkr) 2011 2010
- 577
- -516
- 61
Not 5
kostnader för transitering och inköp av kraft, hetvatten, olja och kemikalier
Kostnader för transitering
Kostnader för inköp av kraft
Kostnader för hetvatten
Kostnader för olja
Inköp av kemikalier
summa
Not 6
Ersättning till revisorerna
kPmG Ab
Revisionsuppdraget
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget
Skatterådgivning
Övriga tjänster
summa
PwC
Revisionsuppdraget
Skatterådgivning
Övriga tjänster
summa
Not 8
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
medelantalet anställda
Kvinnor
Män
totalt
Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader
Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören
Löner och ersättningar till övriga anställda
summa
Sociala avgifter enligt lag och avtal
Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören
Pensionskostnader för övriga anställda
Lönebidrag
Övriga personalkostnader
totalt
(tkr) 2011 2010
16 643 16 125
2 763 3 039
3 933 4 676
359 2 094
1 870 1 750
25 568 27 684
(tkr) 2011 2010
82 122
32 24
2 5
2 -
118 151
33 -
1 -
11 -
45 0
Not 7
Leasingkostnader
Mottagningsstationen i Valbodalen togs i bruk under 1999. Anläggningen, som finansierades genom leasing, hade ett anskaffningsvärde
på 14 800 tkr. I september löstes kontraktet med 8 880 tkr. Bolaget har kostnadsfört 233 tkr i leasingavgift under 2011.
(tkr) 2011 2010
13 13
59 61
72 74
918 930
25 563 24 713
26 481 25 643
8 544 8 439
477 477
2 536 2 249
-404 -850
2 428 2 474
40 062 38 432
Räkenskaper
23

Räkenskaper
24
forts. Not 8
styrelseledamöter och ledande befattningshavare
Antal styrelseledamöter på balansdagen
Män
Totalt
Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare
Män
totalt
Not 9
övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Ränteintäkter
summa
Varav ränta från dotterbolag
Not 10
bokslutsdispositioner
Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan
summa
Not 11
skatt på årets resultat
Aktuell skatt för året
Uppskjuten skattefordran på pensionsavsättning
Skatteeffekt på koncernbidrag
summa
Not 12
Goodwill
Ingående anskaffningsvärden
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående restvärde enligt plan
(tkr) 2011 2010
7 7
7 7
1 1
1 1
Avtal finns med verkställande direktören om 18 månaders uppsägningstid från bolagets sida. Om bolaget säljs eller överlåtes, helt eller mer än 50 %,
upphör anställningen och verkställande direktören erhåller två årslöner från köparen. Pension utgår enligt central överenskommelse inom KFS avtalsområde.
Denna pension regleras genom premiebetalningar. Därutöver utgår ålderspension under fem år, baserad på värdet av bolaget tecknad
kapitalförsäkring. Mellanskillnaden mellan bokfört värde och försäkringsvärdet uppgår till 16 tkr (85 tkr) per 2011-12-31 (redovisas som ansvarsför-
bindelse). Intjänad pension utöver vad som ingår i den centrala överenskommelsen inom KFS avtalsområde redovisas under avsatt till pensioner med
539 tkr (388 tkr). Denna pension omfattas ej av tryggandelagen. Som säkerhet för detta åtagande har bolaget pantsatt tecknad kapitalförsäkring.
(tkr) 2011 2010
2 202 2 049
2 202 2 049
1 970 1 900
(tkr) 2011 2010
-2 105 -5 927
-2 105 -5 927
(tkr) 2011 2010
-107 -36
40 102
-947 -947
-1 014 -881
(tkr) 2011 2010
1 459 1 459
1 459 1 459
-875 -584
-292 -292
-1 167 -876
292 583
I avtalet som upprättades vid övertaget av VA-anläggningar från Lysekils kommun ingick rätten att utdebitera ackumulerade underskott som uppstått
fram till och med år 2007 i kommunen. Ersättningen till kommunen har i balansräkningen redovisats som goodwill. Enligt VA-lagen gäller självkostnadsprincipen
som grund för taxesättning.
Not 13
byggnader, markanläggning och mark
Ingående anskaffningsvärden
Inköp
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående restvärde enligt plan
Not 14
maskiner och andra tekniska anläggningar
Ingående anskaffningsvärden
Inköp
Försäljningar och utrangeringar
Omklassificeringar
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
Försäljningar och utrangeringar
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående restvärde enligt plan
Not 15
Pågående nyanläggningar
Ingående nedlagda kostnader
Under året nedlagda kostnader
Under året genomförda omfördelningar
Utgående nedlagda kostnader
Pågående nyanläggningar fördelar sig på följande sätt:
Högspänningsnät
Lågspänningsnät
Nätstationer
Fjärrvärme
VA
Om- och nybyggnation Gåseberg
summa
(tkr) 2011 2010
36 593 33 932
- 2 661
36 593 36 593
-7 320 -5 947
-1 461 -1 373
-8 781 -7 320
27 812 29 273
(tkr) 2011 2010
394 171 374 013
30 673 11 778
-2 528 -1 975
10 370 10 356
432 686 394 172
-111 288 -91 972
2 528 1 511
-22 087 -20 828
-130 847 -111 289
301 839 282 883
(tkr) 2011 2010
10 370 10 561
3 747 10 165
-10 370 -10 356
3 747 10 370
119 1 020
1 087 1 330
283 353
498 228
1 610 7 439
150 -
3 747 10 370
Räkenskaper
25

Räkenskaper
26
Not 16
Andelar i dotterföretag
Koncernen Org nr Säte Kapitalandel (%)
Lysekils Energi Vind AB 556711-0423 Lysekil 100
Kapitalandel % Rösträtts-andel % Antal aktier Bokfört värde 11-12-31
Lysekils Energi Vind AB 100 100 1 000 100
summa 100
Not 17
fordringar hos dotterbolag
Långfristig fordran
Fordran dotterbolag
summa räntebärande fordringar
Not 18
Långfristig fordran anläggningstillgång
Anläggningsavgifter Asparna-Vallarna
Avgår kortfristig del
Nuvärdeberäkning av fordran
summa
Not 19
Uppskjuten skattefordran
Ingående uppskjuten fordran skattefordran på pensionsavsättning (ej tryggad)
Årets avsättning
Utgående uppskjuten skattefordran
Not 20
transaktioner med närstående
Uppgifter om moderföretaget
Moderföretag där LEVA I Lysekil AB är dotterföretag och koncernredovisning upprättas är Lysekils Stadshus AB, 556708-4982, Lysekil.
Inköp och försäljning mellan koncernföretag
Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning avseende koncernföretag.
Inköp, 1%
Försäljning, 11%
(tkr) 2011 2010
50 746 58 970
50 746 58 970
(tkr) 2011 2010
1 925 2 200
-275 -275
-270 -347
1 380 1 578
(tkr) 2011 2010
102 -
40 102
142 102
Not 20 forts.
Inköp och försäljning, Lysekils kommun
Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning avseende Lysekils kommun.
Inköp, 1%
Försäljning, 19%
Lån från Lysekils kommun:
Ingående saldo 2011-01-01
Amortering 2011
Långfristig del
Lånet från Lysekils kommun har debiterats med 4,3% ränta, 3 536 tkr.
Övriga finansiella kostnader som erlagts till Lysekils kommun uppgår till 1 116 tkr.
Not 21
Likvida medel
Av likvida medel utgör 355 tkr (0 tkr) behållning på så kallat koncernkonto inom Lysekils kommun. Bolaget har en limit på
koncernkontot på 20 Mkr och utnyttjat på balansdagen 0 tkr (84 tkr.)
Not 22
förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Förutbetalda hyror
Upplupna intäkter
Energiskatt kvartal 4
Övriga poster
summa
Not 23
förändring av eget kapital
Övrigt fritt Summa
Moderbolaget Aktiekapital Reservfond eget kapital eget kapital
Ingående balans 2010 5 000 35 092 - 40 092
Lämnat koncernbidrag - - -3 600 -3 600
Skatteeffekt av koncernbidrag - - 947 947
Årets resultat - - 2 653 2 653
Eget kapital 2010-12-31 5 000 35 092 0 40 092
Lämnat koncernbidrag - - -3 600 -3 600
Skatteeffekt av koncernbidrag - - 947 947
Årets resultat - - 2 653 2 653
Eget kapital 2011-12-31 5 000 35 092 0 40 092
Aktiekapitalet består av 5 000 st A-aktier med kvotvärde 1 000 kronor.
(tkr) 2011
82 971
-2 000
80 971
(tkr) 2011 2010
185 228
- 202
- 480
250 515
435 1 425
Räkenskaper
27

Räkenskaper
28
Not 24
Obeskattade reserver
Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan
summa
Not 25
Uppskjuten skatt
Uppskjuten skatt på obeskattade reserver
summa
Not 26
Upplåning
räntebärande skulder
Långfristiga skulder
Skulder till Lysekils kommun
Skuld till Kommuninvest
summa
kortfristiga skulder
Skulder till Lysekils kommun
summa
summa räntebärande skulder
Nedan framgår bolagets förfalloprofil, MSEK, (inkl. ränteswapar) avseende räntebindningen:
Inom 1 år
Inom 1-2 år
Inom 2-3 år
Inom 3-4 år
Inom 8-9 år
Inom 9-10 år
summa
Bolagets långfristiga skulder till kreditinstitut har borgen från Lysekils kommun.
(tkr) 2011 2010
63 089 60 984
63 089 60 984
(tkr) 2011 2010
16 592 16 039
16 592 16 039
(tkr) 2011 2010
80 971 80 971
186 000 186 000
266 971 266 971
- 2 000
0 2 000
266 971 268 971
61 152
81 37
20 -
- 20
60 -
45 60
267 269
För att uppnå en effektiv och flexibel hantering av ränterisken i bolagets skuldportfölj används finansiella derivatinstrument. Hanteringen sker i enlighet med de
riktlinjer och ramar som är fastställda i Lysekil kommuns finanspolicy. Räntebindning och kapitalbindning frikopplas från de enskilda lånen. Detta ger bolaget
möjligheter att, när som helst, förändra räntebindningstiden och bättre möta förändringar på räntemarknaden. För att säkerställa kapitalförsörjningen eftersträvas
långa kreditavtal med bolagets långivare. För att uppnå en rimlig och väl avvägd ränterisk (genomsnittlig räntebindningstid) i skuldportföljen används ränteswapar.
Utestående ränteswapavtal uppgår till 105 MSEK (60). Per bokslutsdagen finns ett undervärde på ca 3,6 MSEK (+4,3) i avtalen. Undervärdet/övervärdet
representerar den kostnad/intäkt som skulle uppstå om man avslutar avtalen i förtid. Analogt skulle motsvarande undervärde/övervärde (s.k. ränteskillnadsersättning)
uppstå om man i stället valt att använda långa räntebindningar på bolagets lån. Om respektive ränteswapavtal kvarstår t.o.m. sitt slutförfallodatum
så kommer undervärdet/övervärdet att löpande elimineras. Den genomsnittliga räntebindningstiden för den totala skuldportföljen uppgår till 4,07 år (2,56) och
den genomsnittliga effektiva räntan uppgår till 3,54% (3,69%).
Not 27
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupna räntekostnader
Upplupna löner och semesterlöner
Upplupna sociala avgifter
Periodiserad anläggningsavgift Asparna-Vallarna
Övriga upplupna kostnader
summa
(tkr) 2011 2010
1 333 1 198
2 116 2 227
1 301 1 337
6 972 9 424
1 657 1 565
13 379 15 751
styrelsen
Från vänster: Christer Hammarqvist (Ledamot), Kent Karlsson (Ledamot/vice ordförande), Per-Gunnar Ahlström (Ledamot), Hans Nordlund (Ordförande),
Ingemar Skarstedt (Ledamot), Claes-Göran Strömwall (Ledamot,) Conny Johansson (VD), Curt Olsson (Ledamot).
Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman 2012-05-22 för fastställelse.
Lysekil 2012-02-14
hans Nordlund Christer hammarqvist Claes-Göran strömwall kent karlsson
Ordförande Ledamot Ledamot Ledamot
Conny Johansson Per-Gunnar Ahlström Ingemar skarstedt Curt Olsson
Verkställande direktör Ledamot Ledamot Ledamot
Min revisionsberättelse har lämnats 2012-02-14
Peter sjöberg
Auktoriserad revisor
PwC Sverige
Räkenskaper
29

Revisionsberättelse
30
Revisionsberättelse
Till årsstämman i LEVA i Lysekil AB
Org nr 556508-3440
Rapport om årsredovisningen
Jag har reviderat årsredovisningen för LEVA i Lysekil AB för
år 2011. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen
av detta dokument på sidorna 14 – 29.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för
årsredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild
enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som
styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig
för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga
felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval
av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International
Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa
standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och
utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen
inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis
om belopp och annan information i årsredovisningen.
Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom
att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen,
vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning
beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen
som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för
att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder
som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men
inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets
interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av
ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts
och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens
uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den
övergripande presentationen i årsredovisningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga
och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
Uttalanden
Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet
med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden
rättvisande bild av bolagets finansiella ställning per den 2011-12-31
och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga
delar.
Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen
och balansräkningen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver min revision av årsredovisningen har jag även reviderat
förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst samt styrelsens
och verkställande direktörens förvaltning för LEVA i Lysekil AB
för år 2011.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner
beträffande bolagets vinst, och det är styrelsen och verkställande
direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till
dispositioner beträffande bolagets vinst och om förvaltningen
på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god
revisionssed i Sverige.
Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner
beträffande bolagets vinst har jag granskat om förslaget
är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag ut-
över min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut,
åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om
någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättnings-
skyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot
eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid
med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
Uttalanden
Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget
i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och
verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Göteborg 2012-02-14
Peter Sjöberg
Auktoriserad revisor
PwC Sverige
Idé, formgivning och produktion:
Sibling communication
Foto: Daniel Wester, Gabriel Berndtsson.
Repro: Härnqvist o co
Tryck: Vindspelet Grafiska AB

ELNÄt VAttEN & AVLOPP GAtA, PArk
& NAtUr
fJÄrrVÄrmE VINDkrAft