Ombyggnad av miljonprogrammet till passivhus - Bjerking

ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2008/01-SE 

Examensarbete 15 hp 

Juni 2008 

Ombyggnad av miljonprogrammet 

till passivhus 

Conny Tallberg 

Ola Staffansson

Ombyggnad av miljonprogrammet 

till passivhus 

Conny Tallberg 

Ola Staffansson 

Institutionen för geovetenskaper, Byggnadsteknik, Uppsala universitet

Denna rapport är tryckt på Geotryckeriet, Institutionen för geovetenskper, Villavägen 

16, 752 36 Uppsala 

Copyright©Conny Tallberg/Ola Staffansson 

Institutionen för geovetenskaper, Byggnadsteknik, Uppsala Universitet 

ii

Teknisk- naturvetenskaplig fakultet 

UTH-enheten 

Besöksadress: 

Ångströmlaboratoriet 

Lägerhyddsvägen 1 

Hus 4, Plan 0 

Postadress: 

Box 536 

751 21 Uppsala 

Telefon: 

018 – 471 30 03 

Telefax: 

018 – 471 30 00 

Hemsida: 

http://www.teknat.uu.se/student 

Abstract 

Ombyggnad av miljonprogrammet till passivhus 

Reconstruction of the Million Programme into passive 

houses 

Conny Tallberg och Ola Staffansson 

The aim of this diploma work is to look at the prospects of reconstructing the 

so-called Million Programme into passive houses. The Million Programme was a 

building programme that the Swedish government prepared in 1965. Over one million 

housing were built during 1965-1975. Several of the buildings are facing extensive 

renovations and it is vital that these renovations are performed with consideration of 

all aspects, among others, energy-efficiency. 

To analyze the possibility for this type of reconstruction, a house which consumes a 

significant amount of energy has been examined; it is a three-storey brick building, 

prototypic of the many buildings constructed during the 60s and the 70s. By 

measuring and examining the construction of this house, new solutions for a climate 

shell have been found; these solutions meet the requirements for passive houses. The 

reconstruction concerns the climate shell only and requirements have been set that it 

does not affect the living space. With the new solutions for house reconstruction, 

energy calculations have been performed to verify that the new climate shell meets 

the requirements of the passive house. 

The result of the study shows that it is possible to reconstruct a building from the 

Million Programme into a passive house, technically and energy efficiently; the 

reduction of energy consumption then becomes markedly reduced compared to the 

present consumption. However, the actual reconstruction needed in order to meet 

the appointed demands will be extensive. 

Handledare: Anders Wärefors 

Ämnesgranskare: Arne Roos 

Examinator: Kennet Axelsson 

ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2008/01-SE 

Tryckt av: Geotryckeriet, Dep. of Earth Sciences Uppsala University

Sammanfattning 

Detta examensarbete syftar till att se på möjligheterna att bygga om ett miljonprogramhus 

till ett passivhus. Många av miljonprogramhusen står idag inför 

omfattande renoveringar och det är viktigt att dessa utförs med ett helhetsgrepp 

avseende på bland annat energieffektivitet. 

För att kunna undersöka möjligheterna till denna ombyggnad har ett befintligt hus som 

i nuläget förbrukar mycket energi undersökts. Huset är ett tidstypiskt trevåningshus 

med tegelfasad och representerar väl den stora massan av de hus som byggdes under 

60- och 70- talet. Genom uppmätning och undersökning av byggnadens befintliga 

konstruktion har nya lösningar på ett klimatskal som motsvarar kraven för passivhus 

tagits fram. Ombyggnaden berör endast klimatskalet och krav har satts på att inte 

inkräkta på lägenhetsarean. Huset har beräknats med nya lösningar på konstruktioner i 

ett energisimuleringsprogram, för att kontrollera om klimatskalet uppnår de krav som 

ställs på passivhus idag. 

Resultatet av beräkningarna visar att det rent tekniskt och energimässigt är möjligt att 

utföra denna ombyggnad av ett miljonprogramhus till ett passivhus. Energibesparingen 

jämfört med den nuvarande driften av det befintliga huset blir stor. Ombyggnaden i sig 

kommer dock vara omfattande för att klara kraven. 

Nyckelord: Examensarbete, Passivhus, Miljonprogramhus, Energiberäkningar 

iv

Förord 

Detta examensarbete är den avslutande delen på vår treåriga byggingenjörsutbildning 

vid Uppsala universitet. Arbetet har utförts tillsammans med företaget Bjerking AB. Vi 

har i examensarbetet tillämpat många av de kunskaper som erhållits under 

utbildningen, men arbetet har även givit oss många nya. Arbetet har utförts under 

mars-juni 2008. 

Vi vill tacka Fredrik Nordmark, Staffan Nordlund och handledare Anders Wärefors för 

stort stöd och hjälp, samt de övriga på Bjerking som hjälpt oss med frågor och 

funderingar. Vi vill även tacka Stockholmshem som ställt upp med ritningar och 

underlag till referenshuset och vår ämnesgranskare Arne Roos. Ett tack riktas även till 

Strusoft för lån av licens till Vip+ samt Bygganalys för hjälp med kostnadsberäkningar. 

Uppsala i maj 2008 

Ola Staffansson och Conny Tallberg 

v

Innehåll 

1 Introduktion........................................................................................................................... 1 

1.1 Bakgrund ......................................................................................................................... 1 

1.2 Problemformulering ........................................................................................................ 1 

1.3 Syfte Mål.......................................................................................................................... 1 

1.4 Metodbeskrivning ........................................................................................................... 2 

1.5 Avgränsningar .................................................................................................................. 2 

1.6 Bjerking ............................................................................................................................ 2 

1.7 Stockholmshem ............................................................................................................... 2 

1.8 Bygganalys ....................................................................................................................... 3 

2 Teori ....................................................................................................................................... 5 

2.1 Miljonprogrammet .......................................................................................................... 5 

2.2 Passivhus ......................................................................................................................... 5 

2.2.1 Konstruktionen ......................................................................................................... 6 

2.2.2 Utförande ................................................................................................................. 7 

2.2.3 Komfort ..................................................................................................................... 7 

2.3 Krav för passivhus............................................................................................................ 7 

2.4 Begrepp och förutsättningar ........................................................................................... 8 

2.4.1 Areor ......................................................................................................................... 8 

2.4.2 Klimatzoner (BBR) ..................................................................................................... 8 

2.4.3 Energiberäkning allmänt........................................................................................... 8 

2.5 Byggnadssimuleringar ............................................................................................... 10 

3 Referenshus ......................................................................................................................... 11 

3.1 Området ........................................................................................................................ 11 

3.2 Huset ............................................................................................................................. 12 

3.3 Befintlig konstruktion .................................................................................................... 13 

3.3.1 Ytterväggar ............................................................................................................. 13 

3.3.2 Tak........................................................................................................................... 13 

3.3.3 Bjälklag .................................................................................................................... 14 

3.3.4 Källarväggar ............................................................................................................ 15 

vii

3.3.5 Källarbjälklag ........................................................................................................... 15 

3.3.6 Fönster och dörrar .................................................................................................. 16 

3.3.7 Balkonger ................................................................................................................ 16 

3.3.8 Ventilation/Värme .................................................................................................. 16 

3.4 Nuvarande U-värden och energiförbrukning ................................................................ 17 

3.5 Resultat/beräkning av befintligt hus ............................................................................. 18 

4 Passivhuset .......................................................................................................................... 21 

4.1 Allmänt .......................................................................................................................... 21 

4.2 Tänkta U-värden ............................................................................................................ 21 

4.3 Produkt och materialval vid ombyggnad ...................................................................... 21 

4.3.1 Ytterväggar ............................................................................................................. 21 

4.3.2 Kondensation .......................................................................................................... 23 

4.3.3 Tak........................................................................................................................... 25 

4.3.4 Källarväggar ............................................................................................................ 25 

4.3.5 Källargolv ................................................................................................................ 26 

4.3.6 Balkongerna ............................................................................................................ 28 

4.3.7 Fönster .................................................................................................................... 28 

4.4 Ventilation och värmeåtervinning ................................................................................ 28 

4.4.1 Allmänt ................................................................................................................... 28 

4.4.2 Plattvärmeväxlare ................................................................................................... 29 

4.4.3 Roterande värmeväxlare ........................................................................................ 29 

4.4.4 Tillämpning av värmeväxlare .................................................................................. 30 

4.4.5 Centralt aggregat .................................................................................................... 30 

4.4.6 Decentraliserade aggregat ..................................................................................... 31 

4.4.7 Lägenhetsaggregat ................................................................................................. 31 

4.4.8 Värme ..................................................................................................................... 31 

5 Beräkningar och resultat ..................................................................................................... 33 

5.1 Beräkning energi ........................................................................................................... 33 

5.1.1 Indata i Vip+ ............................................................................................................ 33 

5.1.2 Varmvatten ............................................................................................................. 33 

5.1.3 Ventilation .............................................................................................................. 34 

5.1.4 Energibehov ............................................................................................................ 34 

viii

5.1.5 Balkonger ............................................................................................................... 35 

5.1.6 Källargolv ................................................................................................................ 36 

5.2 Beräkning effekt ............................................................................................................ 36 

5.2.1 DUT20 och Tidskonstant .......................................................................................... 36 

5.2.2 Effektbehov ............................................................................................................ 37 

5.3 Kostnadsberäkning ........................................................................................................ 39 

6 Diskussion och slutsatser .................................................................................................... 41 

6.1 Diskussion ombyggnad .................................................................................................. 41 

6.2 Diskussion energibesparingar/ekonomi........................................................................ 42 

6.3 Slutsatser ....................................................................................................................... 43 

6.4 Förslag på fortsatta studier ........................................................................................... 44 

7 Referenser ........................................................................................................................... 45 

Bilagor 

Bilaga 1 Vip+ Beräkningar 

Bilaga 2 Areaberäkningar/Antal personer/Antal lägenheter 

Bilaga 3 Temperaturfördelning 

Bilaga 4 Ritningar 

Bilaga 5 Kostnadsberäkning 

ix

1 Introduktion 

1.1 Bakgrund 

I dag går ca 40 % av Sveriges totala energianvändning till bebyggelse, dvs. produktion 

och drift av byggnader. När nya byggnader uppförs idag ställs det krav på att energianvändningen 

inte får överstiga ett gränsvärde, samtidigt finns det många äldre 

befintliga byggnader som förbrukar mycket energi i jämförelse med de krav som ställs 

på de nya byggnaderna. En stor del av de äldre byggnaderna är från det så kallade 

miljonprogrammet, dessa hus har i dag stått närmare 40 år och många av dem är i 

behov av omfattande renoveringar. När denna renovering utförs är det viktigt att det 

blir med ett helhetsgrepp med avseende på energieffektivitet för att minska vår totala 

energiförbrukning. Passivhus är ett begrepp som funnits i flera år, i Europa finns det 

över sextusen passivhusprojekt. När renoveringen av miljonprogramhusen utförs skulle 

denna passivhusteknik eventuellt kunna tillämpas. Grundtanken med passivhus är att 

man inte aktivt ska tillföra någon energi för uppvärmning utan ta till vara på spillvärme 

från maskiner, personer, samt solinstrålning. Passivhustekniken gör husen energisnåla, 

om den tillämpas på många hus kommer det både att minska Sveriges hela 

energianvändning och förhoppningsvis även verka gynnsamt på fastighetens ekonomi. 

[1] [2] 

1.2 Problemformulering 

Frågeställningen till detta arbete avser att undersöka möjligheterna för en ombyggnad 

av ett hus från miljonprogrammet till ett passivhus, samt undersöka hur mycket energi 

man kan spara i förhållande till om man inte utför någon renovering alls. Även en 

kostnadsberäkning av ombyggnaden innefattas. 

1.3 Syfte Mål 

Rapporten syftar till att genom ett referenshus undersöka möjliga lösningar inför 

kommande renoveringar samt undersöka möjligheterna att anpassa ett hus från 

miljonprogrammet till ett passivhus. 

Syftet är vidare att sprida kunskap om passivhus och miljonprogrammet samt de stora 

möjligheterna att renovera förnuftigt inför de omfattande renoveringar som miljonprogrammet 

står inför. 

1

OMBYGGNAD AV MILJONPROGRAMMET TILL PASSIVHUS 

1.4 Metodbeskrivning 

Examensarbetet består av flera moment, den första delen är en litteraturstudie, den 

andra delen innefattar referenshuset där beräkningar i Vip+ utförs för att verifiera den 

nuvarande förbrukningen. Sedan följer jämförelse av U-värden, utredningar av olika 

metoder och materialval, samt framtagande av konkreta förslag och åtgärder för att 

bygga om referenshuset till ett passivhus. Sista delen innefattar beräkning och 

diskussion av det tänkta passivhuset. 

1.5 Avgränsningar 

En avgränsning i denna rapport är att vi endast undersökt energibesparningen för 

driften av huset, alltså inte undersökt hur mycket energi det går åt att ta fram material 

och produkter till renoveringen/ombyggnaden. Vid valda tekniska lösningar för bl.a. 

väggar och golv har överslagsberäkningar på kondensation och fukttransporter utförts 

för att se om den tänkta lösningen är rimlig, det skulle i vissa fall behövas mer 

omfattande beräkningar för att bekräfta dessa. 

Krav och begränsningar i rapporten avser flerbostadshus. Andra krav kan gälla för 

lokaler och villor. 

1.6 Bjerking 

Uppsalaföretaget Bjerking grundades 1943 av Sven Erik Bjerking. Företaget erbjuder 

konsulttjänster inom hus-, installations- och anläggningssektorn. Ända sedan början av 

företagets historia har utveckling och tekniklösning varit i fokus. På senare tid har 

mycket utvecklingsarbete skett inom ombyggnads- och restaureringsområdet, detta i 

anslutning till ljudisolering, brandskydd och energibesparingar. Utvecklingsarbetet 

fortgår löpande med bland annat framtagande av byggforskningsrapporter såsom 

Limträhandboken och Takstolsboken. 1957 blev företaget personalägt vilket är en viktig 

del i företagets filosofi, ägaransvaret ligger hos personalen och resultaten från 

uppdragen återinvesteras i företaget. Bjerking är för närvarande 155 anställda med en 

bred kompetens inom Arkitekt- och Ingenjörstjänster. Huvudkontoret finns i Uppsala 

men företaget är även verksam i Stockholm samt Enköping. [3] 

1.7 Stockholmshem 

Stockholmshem bildades 1937 och är idag landets näst största bostadsbolag, deras 

fastighetsbestånd består av 530 fastigheter med 30 800 bostäder och 3700 lokaler, den 

totala bostadsytan uppgår till nästan två miljoner kvadratmeter. Hälften av deras 

bostadsbestånd består av hus byggda under 1930-1950 talet. Resterande består av hus 

byggda senare än dessa, där bl.a. miljonprogrammet ingår. Mellan 1965 till 1975 

byggde stockholmshem ca 8500 bostäder. Stockholmshem har idag ca 60 000 

2

Kapitel 1 Introduktion 

hyresgäster och är hyresvärd för ca 8 procent av de boende i Stockholm. I Rinkeby äger 

Stockholmshem 21 hus med sammanlagt ca 40 000 m 2 bostadsyta. Husen byggdes 

mellan åren 1969-1971 och innehåller totalt 473 lägenheter. Hela Rinkeby är byggt 

under miljonprogrammet 1965-1975. [4] 

1.8 Bygganalys 

Kostnadsberäkningen för ombyggnaden har utförts av Bygganalys. Företaget är ett 

tekniskt konsultföretag med kompetens inom byggekonomi och byggstyrning. 

Bygganalys har funnits på marknaden sedan 1952. Kunskap om alla kostnader i 

byggprocessen finns i företaget samt förmåga att koppla samman kostnadsuppskattningar 

och analyser i ett tidigt skede. Företaget utför årligen ca 500 uppdrag i 

form av kalkyler, lönsamhetsberäkningar och mängdförteckningar. 

3


4

2 Teori 

2.1 Miljonprogrammet 

Mer än hälften av Sveriges lägenheter är byggda under åren 1950-1975. 1965 fattade 

Sveriges regering beslutet att bygga en miljon bostäder under de kommande tio åren. 

Bakgrunden till detta beslut var att lösa den bostadsbrist som rådde under 1950 och 

1960 talet som bl.a. var en följd av den ökande befolkningstillväxten, en annan 

anledning var att införa en generell standardökning av bostadsbeståndet. Man byggde 

även ut infrastrukturen i stor utsträckning med bl.a. vägar, tunnelbana, spårvagn, 

avlopp samt elnät. Kommunerna fick ekonomiska fördelar om de byggde storskaligt, 

detaljplaner överstigande 1000 bostäder gynnades extra. Under miljonprogramtiden 

1965 till 1975 så byggdes ca 1 005 000 bostäder, av dessa utgör ca 33 % småbostadshus 

och resterande del består av flerbostadshus. 

I och med detta började också byggmetoderna ändras från traditionellt byggande till 

mer standardisering och industrialisering. Detta var början till den stora 

effektiviseringen samt den ekonomiska rationalitet som kom att spegla miljonprogrambyggandet 

under 1960-1970 talet. Detta utfördes med stora entreprenader 

och maskinellt byggande med många fabrikstillverkade komponenter för att hålla 

kostnaderna nere, många av de tunga transportarbetena mekaniserades. Ofta 

användes rälsgående kranar för att transportera byggmaterial på arbetsplatsen, hur 

dessa kranbanor placerades styrde även placeringen av husen i betydande grad. 

Vanliga brister på dessa byggnader är idag t.ex. undermålig isolering, dåliga fönster och 

värmeläckage i skarvar mellan byggelement. På grund av ålder och ibland åsidosatt 

underhåll finns det även problem med bl.a. söndervittrade balkonger och fasader. 

Många av husen har låglutande tak med fuktproblem som följd. Husen var tänkta att 

hålla i ca 40 år vilket innebar att material och produktval är gjorda efter detta. Denna 

industriella produktion gav även en enformighet i arkitekturen som präglar denna 

tidsepoks hus. 

Idag bor 25 % av Sveriges befolkning i bostäder uppförda under denna tid. [1] [7] [8] [9] 

2.2 Passivhus 

Enkelt uttryckt saknar passivhus konventionellt värmesystem t.ex. radiatorer eller 

golvärme. Konceptet med passivhusen är att de ska värmas upp passivt av människor, 

maskiner och viss solinstrålning, se illustration figur 2.1. För att att värma upp huset 

med enbart passiv värme krävs att huset har ett väldigt bra klimatskal, detta för att få 

så lite transmissionsförluster som möjligt. För att värmeförlusterna vid ventilationen 

inte ska bli för stora krävs det att man återvinner värmen från denna, vanligtvis genom 

värmeväxling via ett FTX-system. Ett passivhus kräver dock viss hjälp med uppvärmning 

5


vintertid, i regel använder man här tilluften som värmebärare, den höjer med hjälp av 

ett värmebatteri värmen på tilluften. [2] [10] 

Källa: www.passivhuscentrum.se 

Figur 2.1 Figuren visar principen för ett passivhus. 

2.2.1 Konstruktionen 

För att uppnå ett gott klimatskal måste tak, väggar och golv vara välisolerade och 

lufttäta. Det innebär att taket bör ha en isoleringstjocklek på ca 50 cm, väggar ca 40 cm 

och golvet ca 30 cm för att hålla nere transmissionsförlusterna. Fönster och dörrar 

måste också hålla hög standard och låga U-värden, dels för att få ned 

transmissionsförlusterna men även för att undvika kallras som inverkar negativt på 

inomhuskomforten. Lufttätheten är en annan viktig aspekt till passivhuskonceptet, om 

det är för stort luftläckage i byggnaden så blir värmeförlusterna för stora. Ett problem 

som uppstår om det inte är lufttätt är att inneluft som vanligtvis innehåller mer fukt än 

uteluft transporteras ut i konstruktionen där det kan bli kondensutfällning med 

fuktproblem som följd. [2] 

6

Kapitel 2 Teori 

2.2.2 Utförande 

I regel kan man bygga ett passivhus som man bygger ett vanligt hus i dag, skillnaden är 

att konstruktionerna blir tjockare men behöver inte bli mer komplicerade. Det är 

däremot väldigt viktigt när ett passivhus byggs att det hålls en hög kvalitet på 

byggandet, samt stor precision vid uppsättning, montering och tätning. Det är även 

viktigt att tänka på väderskyddet vid byggandet och fuktigheter i materialen, eftersom 

husen inte släpper ut någon spillvärme i konstruktionen så får det inte byggas in någon 

fukt då konstruktionen har svårt att torka ut av sig själv. Det ställs därför också högre 

krav på de yrkesgrupper som arbetar med uppförandet, dessa måste erhålla kunskap 

om vad som är viktigt och vad som måste utföras helt enligt anvisningar. [2] 

2.2.3 Komfort 

Komforten i ett passivhus är lika bra som i ett motsvarande hus som är byggt på ett 

konventionellt sätt. I ett passivhus finns bra ventilation som sörjer för god luftkvalitet, 

genom att både väggar, fönster och dörrar är bra isolerade uteblir eventuella kallras 

och drag. Huset blir också väldigt tyst pga. de tjocka väggarna. [2] 

2.3 Krav för passivhus 

Kravet för passivhus är att effektbehovet i ett flerbostadshus inte får överstiga 10 

W/m² beläget i klimatzon söder enligt BBR, i klimatzon norr (se kap. 2.4.2) är kravet 14 

W/m². Båda effektkraven är vid dimensionerande utetemperatur (DUT20). Detta 

effektkrav betyder att den installerade effekten i t.ex. tilluften inte får överstiga 10 

W/m². En rekommendation är att energiåtgången för ett passivhus i klimatzon söder 

inte ska överstiga 45 kWh/m² och år, motsvarande för klimatzon norr är 55 kWh/m² 

och år. Med energiåtgången menas all den köpta energin till byggnaden exklusive 

hushållsel. I nuläget är detta en rekommenderad energiförbrukning och inte ett krav i 

avvaktan på mer erfarenhet från uppförda passivhus. Vid beräkningar inkluderas 

frivärme från människor och maskiner på max 4 W/m². 

Övriga byggnadskrav enligt passivhusprincipen är att byggnadens luftläckage max får 

vara 0,3 l/s m² vid +/- 50 Pa. Fönstren ska ha ett verifierat U-värde på högst 0,9 W/m²K, 

ljud från ventilationssystemet ska klara minst ljudklass B i sovrum och att 

tilluftstemperaturen max få uppgå till 52 grader i tilluftsdon. Övrigt gäller minst kraven 

enligt Boverkets Byggregler (BBR).[11] 

Effektkrav 

Klimatzon söder Pmax = 10 W/m² 

Klimatzon norr Pmax= 14 W/m² 

7


Energikrav 

Klimatzon söder (∑Efv+∑Epb+∑Eel)≤ 45kWh/m 2 och år 

Klimatzon norr (∑Efv+∑Epb+∑Eel)≤ 55kWh/m 2 och år 

Eindex= Nettoenergi tillförd byggnaden från fjärrvärme (fv), biopanna (pb) eller köpt el 

(el). 

Som jämförelse till dessa passivhuskrav kan nämnas att BBR:s nuvarande byggregler 

kräver att bostäder ska vara utformade så att energianvändningen för dessa uppgår till 

högst 110 kWh/m 2 och år i klimatzon syd, för klimatzon norr är motsvarande siffra 130 

kWh/m 2 och år. BBR s krav för lufttäthet är 0.6 l/s m² vid +/- 50 Pa. 

Gällande byggnader mindre än 200 m 2 råder andra krav. Detta kommer dock inte att 

behandlas i denna rapport då arbetet utförts med avseende på byggnader med en 

betydligt större area. [12] 

2.4 Begrepp och förutsättningar 

2.4.1 Areor 

En byggnads areor kan beskrivas på flera sätt, i rapporten kommer de areor som nämns 

i samband med effekt och energikrav att vara Atemp. Detta är den area som används i 

BBR för beräkning av utrymmen. Enligt BBR definieras denna enligt nedan som: 

Atemp: Golvarean i temperatureglerade utrymmen avsedd att värmas till mer än 

10°C begränsad av klimatskärmens insida. 

2.4.2 Klimatzoner (BBR) 

Om en byggnad är belägen i söder eller norr utläses i BBR. Till klimatzon norr hör 

Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Gävleborgs län, 

Dalarnas län och Värmlands län. Resterande län tillhör klimatzon söder. 

Referenshuset som är beläget i Stockholm tillhör klimatzon syd. [12] 

2.4.3 Energiberäkning allmänt 

Energiberäkningar utförs genom att en energibalans beräknas av byggnaden, alltså 

förlorad energi genom väggar, golv, tak, luftläckage, ventilation samt övriga förluster 

balanseras mot tillförd energi. Denna tillförda energi kan vara t.ex. personvärme, 

processenergi och solinstrålning. Differensen visar sedan hur mycket värme eller kyla 

som måste tillföras för att hålla byggnaden i balans. 

8

Kapitel 2 Teori 

För att beräkna klimatskalet som omger huset används U-värden och ψ-värden för de 

olika byggnadsdelarna. [13] 

U-värde: U-värde är en värmegenomgångskoeficient som anger den isolerande 

egenskapen hos en byggnadsdel (w/m 2 K). 

Ψ-värde: psi-värdet är ett uttryck för de linjära köldbryggorna (w/mK). 

Formel för beräkning av U-värde: 

 

 

∑ ∑ 

 

 

 

öåå 

öåå 

 

äöå 

Formler från Tillämpad byggnadsfysik Bengt Åke Petersson 

9


2.5 Byggnadssimuleringar 

Energisimuleringsprogrammet Vip+ används främst för att beräkna energianvändning i 

byggnader. Programmet är specialiserat på beräkning av energiförbrukning men inte 

för dimensionering av värme och kylsystem. Genom att bygga upp konstruktioner på 

t.ex. en vägg i programmet räknar denna ut vilket U-värde och tröghet väggen får. 

Indata för alla areor på konstruktionerna läggs in och sedan kopplas väggens 

konstruktion till arean. Vip+ använder sig av flera beräkningsmodeller och tar hänsyn 

till bl.a. byggnadens värmetröghet, luftläckage samt solinstrålning, se figur 2.2. Därefter 

anges väggens riktning och eventuell solavskärmning. Vidare beräknar programmet 

ventilationsförluster vid de olika ventilationssystemen. Man tar hänsyn till bl.a. 

fläkttryck och verkningsgrader samt återvinning. Beräkningarna i Vip+ är dynamiska 

dvs. programmet beräknar resultatet timme för timme under ett år. Klimatdata för 

olika delar av landet används, samt justeras för att passa in i den bebyggelse huset 

befinner sig i. Vip+ beräknar även ett referenshus som man kan jämföra sina värden 

med enligt BBR10 eller BBR12. [5] [6] 

10 

Källa: www.strusoft.com 

Figur 2.2 Figuren visar de energiflöden som behandlas i Vip+.

3 Referenshus 

3.1 Området 

Ambitionen var att använda ett referenshus som speglar den stora merparten av de 

hus som byggdes under miljonprogrammet. Referenshuset ligger i Rinkeby strax 

nordöst om Stockholm. Området representerar ett miljonprogramsområde med 

tidstypiska trevåningshus, se figur 3.1. Stockholmshem har i detta område tre stycken 

närliggande fastighetsbestånd, Kvarndrängen 1, Kvarndrängen 2 och Kvarntratten 1. 

Tillsammans har dessa kvarter ca 28 000 kvadratmeter uthyrningsbar area. Varje 

kvarter är uppbyggt av ca sju hus. I ett av dessa finns gemensam tvättstuga i källaren 

och mitt på gården finns ett parkeringshus. Husen finns i varierad längd med ett spann 

från två till sex trapphus. Vi har i det här arbetet valt att titta på kvarteret Kvarntratten 

1 som har ca 12 000 kvadratmeter uthyrningsbar area och till detta kvarter finns en 

mätpunkt för energiförsörjningen. 

Källa: www.eniro.se 

Figur 3.1 Figuren visar Kvarntratten 1. Den stora cirkeln visar området och den lilla 

cirkeln huset. 

11


3.2 Huset 

Referenshuset representerar de övriga husen i området väl. Det är ett trevåningshus 

med gul tegelfasad, se figur 3.3. Taket är låglutande mot mitten av huset. Varje 

lägenhet har en balkong mot väster. Huset är 60m långt och har fyra trapphus som vart 

och ett servar sex lägenheter. Bostäderna är främst 2:or och 3:or men även några 4:or 

finns. Som de flesta husen i området har även detta halvutschaktad källare, dvs. att 

endast halva huset på längden har källare, se figur 3.2. Källaren inrymmer mestadels 

förråd och cykelrum. Tillgång till källaren sker endast utifrån genom källardörrar mot 

norr och väster. 

Figur 3.2 Figuren visar referenshuset. 

12

Figur 3.3 Figuren visar referenshuset. 

3.3 Befintlig konstruktion 

Kapitel 3 Referenshus 

3.3.1 Ytterväggar 

Väggarna i huset är tidstypiskt uppbyggda, väggen har en fasad uppbyggd av gult tegel 

med en tjocklek av 120 mm, bakom denna tegelfasad finns en luftspalt på 20 mm. Efter 

luftspalten så sitter det en träfiberskiva på 3 mm, troligtvis i masonit, innanför 

masoniten kommer en regelstomme på 100 mm reglad med c/c 600 mm. Regelstommen 

är isolerad med en 100 mm mineralullsskiva, och på insidan av denna 

regelstomme finns en 13 mm gipsskiva. 

3.3.2 Tak 

Taket på referenshuset är av typen uppstolpat och låglutande med fall in mot mitten, 

uppstolpningen är gjord direkt på vindsbjälklaget. Som ytskikt ligger en papp och under 

denna en 1 tums råspont. Vindsbjälklaget är av betong med en tjocklek på 160 mm och 

ovanpå detta ligger 130 mm mineralull. Taket är självluftat genom takfoten/gaveln. 

Utrymmet från isoleringen upp till råsponten är vid väggen ca 450 mm och vid lägsta 

stället på mitten ca 120 mm. På mitten av taket sitter fyra stycken takfönster 

monterade, ett för varje trapphus. 

13


Figur 3.4 Figuren visar konstruktionsritningar av vägg och vindsbjälklag. 

3.3.3 Bjälklag 

Bjälklagen är av betongvalv med en tjocklek på 160 mm, ovan detta valv ligger antingen 

en sand- eller avjämningsbetong beroende på vilken typ av utrymme det är. 

Avjämningsbetong används i regel när det finns ett behov av fall i utrymmet, och sand 

ligger som underlag för trägolv i bl.a. vardagsrum. Bjälklagen går ut mot luftspalten som 

är belägen innanför tegelfasaden, mellan denna luftspalt och bjälklaget finns 30 mm 

mineralull, se figur 3.4. 

Att det är urschaktat under ungefär halva huset innebär att vissa vardags- och sovrum 

på bottenvåning befinner sig direkt på mark, dvs. man kan se denna konstruktion som 

en platta på mark. Enligt konstruktionsritningarna är dessa golv uppbyggda med en 

parkett, under denna finns ca 45 mm sand som i sin tur är utlagd på en gjuten platta av 

betong på 100 mm, under betongen finns 60 mm cellplast, se figur 3.5. 

14

Figur 3.5 Figuren visar originalritningar av vardags- och sovrumsgolv på 

bottenvåning. 


3.3.4 Källarväggar 

Den befintliga källarväggen består av en bärande gjuten betongvägg på 150 mm. 

Innanför denna sitter det en 100 mm tjock träullskiva, insidan av träullskivan är putsad. 

Källarväggarna får olika U-värden beroende på om de är belägna över eller under mark. 

3.3.5 Källarbjälklag 

Det befintliga källargolvet är uppbyggt av ett 40 mm tjockt övergolv av betong, under 

detta finns en gjuten platta. Bjälklagets tjocklek har varit svårt att fastställa, den totala 

tjockleken har uppskattats till 150 mm, se figur 3.6. Detta antagande är av mindre vikt, 

eftersom U-värdet inte påverkas nämnvärt av en annan dimension på plattan. 

Beräknat U-värde uppgår till ca 4,37W/m²K, om det hade varit luft på båda sidor av 

betongen. Jorden under plattan har ett högre värmeövergångsmotstånd (se kapitel 

2.4.3) därmed blir U-värdet på detta källargolv någonstans mellan 0,27 W/m²K och 0,61 

W/m²K beroende av vilket material som finns under plattan. 

15


Figur 3.6 Figuren visar originalritningar av källargolv. 

3.3.6 Fönster och dörrar 

De fönster som sitter monterade i huset idag är av typen tvåglas och öppningsbara, 

vissa av dem har även ett vädringsfönster på sidan av rutan. Dessa fönster har idag ett 

U-värde på ca 2,7 W/m²K. De befintliga ytterdörrarna har väldigt stora glasytor och kan 

anses ha samma U-värde som fönstren. Brister med dessa är att de ibland får kondens 

på det inre glaset. Detta beror på att fönstret isolerar dåligt och att det inre glaset är 

mycket kallare än luften i rummet. När fuktig inneluft träffar kallt glas kan det 

uppkomma kondensutfällning. Om invändig kondens förekommer under lång tid kan 

fönstret ta skada. [14] 

3.3.7 Balkonger 

De balkonger som sitter på huset idag är gjorda av bärande armerad betong. Dessa 

balkonger är inspända direkt i det innanförliggande bjälklaget, denna inspänning gör att 

det blir stora köldbryggor in till huset. På sidorna av balkongerna sitter det 

vindavskärmare i form av gjutna betongskivor. 

3.3.8 Ventilation/Värme 

Den befintliga ventilationen består av ett frånluftssystem, ventilationen fungerar 

genom att det är en fläkt på taket som ständigt suger ut luft och skapar ett undertryck i 

huset se figur 3.7. Tilluften tas in genom ventiler i väggen och i fönstren. Denna tilluft är 

tänkt att värmas av elelement. I nuläget sitter det en frånluftsfläkt på taket ovanför 

varje trapphus som ventilerar de underliggande lägenheterna. Frånluftskanalerna går 

från badrum och kök upp till fläkten. [15] 

För uppvärmningen av huset svarar ett vattenburet radiatorsystem. Värmning av 

radiatorerna sker genom ett enrörssystem. Matningen av värmen går i kulvertar mellan 

husen, hela systemet är i originalskick. 

16

Källa: www.energimyndigheten.se 

Figur 3.7 Figuren visar bild på frånluftsystem. 


Nackdelar med denna ventilation blir att det på vintern sugs in icke förvärmd uteluft 

som när det är riktigt kallt är svår att värma. Rummen kan då upplevas som dragiga. 

Eftersom det är ett undertryck i huset så kan även drag uppstå i otäta skarvar mellan 

t.ex. vägg och golv. En annan nackdel är att när ett fönster öppnas så går all tilluft in 

genom fönstret eftersom det är minst motstånd den vägen och ingen luft går då genom 

ventilerna. Detta gör att ventilationen inte fungerar som den är tänkt och andra rum 

kan då bli utan ventilation. Problemet är störst då t.ex. fönster står öppna hela nätter. 

[16] 

3.4 Nuvarande U-värden och energiförbrukning 

Eftersom det finns en mätpunkt för förbrukningen till kvarteret så kunde det tas fram 

ett medelvärde för de sju husen per kvadratmeter och år, som är ett intressant 

referenstal till passivhuskraven. Medelvärdet av de sju husen i Kvarntratten 1 redovisas 

i tabell 3.1. En sammanställning av nuvarande U-värden redovisas i tabell 3.2. 

Tabell 3.1 Årsmedelförbrukning Kvarteret Kvarntratten 1. 

År 2004 2005 2006 2007 

Förbrukning 219 kWh/m 2 

227 kWh/m 2 

222 kWh/m 2 

233 kWh/m 2 

Medel år 2004-2007 225 kWh/m 2 

17


Tabell 3.2 Nuvarande U-värden från Kvarntratten 1 framräknade ur Vip+. 

Byggdel U-värden W/m²K 

Ytterväggar 0,35 

Källarväggar 0,8-0,9 

Vindsbjälklag 0,29 

Källargolv 0,27–0,61 

Fönster 2,7 

Ytterdörrar 2,7 

3.5 Resultat/beräkning av befintligt hus 

Referenshusets värden är inlagda i Vip+ och beräknade för att se om programmet kan 

få fram den nuvarande energiförbrukningen. Det finns dock flera osäkerheter och 

antaganden som måste klargöras, dels att om verkliga luftläckaget ska fås fram måste 

huset provtryckas. Detta gäller även förbrukningen av andra mängder som t.ex. 

varmvatten. Det existerande värdet från mätpunkten gäller all förbrukad energi till 

området. [14] 

Värden som inmatats i Vip+ för referenshuset är följande: 

18 

• klimatdata Stockholm 

• golvarea 2449 m² (Atemp) 

• lägenheter 24 st. 

• personenergi 1W/m 2 

• tappvarmvatten 3W/m 2 

• rumstemperatur 23 o C 

• vent. Frånluft 963 l/s (0,39*2469.8) 

• vent. Tilluft 0 

• verksamhet Bostad 

• klimatzon Söder 

Övriga beräkningar för areor, fönster, dörrar mm. har tagits fram från de befintliga 

ritningarna vilka redovisas i bilaga 2. 

Enligt beräkningar från Vip+ borde referenshuset förbruka 169 kWh/m 2 och år, jämfört 

med de 225 kWh/m 2 och år, som är den verkliga medelförbrukningen. Att 

energiberäkningarna på referenshuset inte når upp till den nuvarande förbrukningen 

kan bero på en mängd olika faktorer. Vädringsbeteende har stor betydelse för den 

totala energianvändningen. En justering av vädringsbeteendet i Vip+ ger stora utslag


och är en faktor varför siffrorna verkar missvisande. En möjlig anledning till olika 

vädringsbeteenden kan vara att värmesystemet är dåligt injusterat. Uppgifter från 

Stockholmshem pekar på att värmesystemet aldrig har injusterats sedan nybyggnation. 

De gamla enrörssystem som finns i det befintliga huset är även kända för att vara svåra 

att justera, då värmen lätt höjs hos alla för att den sista lägenheten i slingan ska få 

tillräckligt med värme. Detta innebär att många lägenheter kan ha en 

inomhustemperatur på upp till 23 ° C och därför ökar vädringen för att få ned 

temperaturen. 

Beräkningarna är utförda med ett antagande av åtgång på varmvatten, denna är 

baserad på schablonuppgifter om hur många personer som finns per lägenhet. Om det 

bor fler personer än antagandet så ökar vattenförbrukningen och därmed 

energiåtgången. Även olika mindre förluster från t.ex. kulvertar har stor betydelse om 

de läggs ihop, en kulvertförlust kan uppgå till ca 5-7 %. 

I figur 3.8 visas en resultatsida av beräkningarna från Vip+, i figuren visas kontroll mot 

kraven som BBR 10 och BBR 12 har. Under rubriken ”Aktuellt hus planerad drift” visas 

resultatet på energiförbrukningen samt medel U-värdet för referenshuset. 

Figur 3.8 Visar resultat från energiberäkningar av referenshus. 

19

4 Passivhuset 

4.1 Allmänt 

Ett försök att göra om referenshuset till ett passivhus kommer att kräva en omfattande 

renovering/ombyggnad. Ombyggnaden av huset berör bara klimatskalet. Vi har som 

krav att inte minska den uthyrningsbara arean, detta är bland annat en ekonomisk 

fråga eftersom minskad boyta innebär minskade hyresintäkter. En annan anledning till 

att inte förtjocka ytterväggarna inåt är att det skulle medföra problem i t.ex. kök som 

då helt eller delvis måste byggas om. Även andra byggtekniska problem uppstår om 

man flyttar in en vägg, t.ex. i rum där det ligger parkett måste denna troligtvis tas bort 

där väggen ska stå, eftersom parketten vilar på sand och inte är lämplig att bära en 

vägg. Om det blir för mycket ”små” problem är det möjligt att renoveringen kan bli 

kostsam och omfattande, dels för den ska tillämpas på många hus. Däremot är det klart 

att vid en så här omfattande renovering ska lägenheterna fräschas upp även invändigt 

för att hålla många år framöver. Man kan även anse att om materialen som nu sitter i 

lägenheten är funktionsdugliga borde dessa vara kvar. Vi har därför valt att minimera 

inverkan av renoveringen på insidan av huset. 

4.2 Tänkta U-värden 

För att ha en utgångspunkt vid konstruktionslösningar som ska tas fram behövs det 

information om rimliga U-värden, dessa har hämtats från passivhuscentrums 

publikationer, där endast dimensioner angetts har värden räknats fram med hjälp av 

Vip+. 

Tänkta U-värden på de nya byggdelarna är: 

• ytterväggar 0,1 W/m²K (bef. U-värde 0,35 W/m²K) 

• tak 0,1 W/m²K (bef. U-värde 0,39 W/m²K) 

• golv 0,1 W/m²K (bef. U-värde 0,27 W/m²K) 

• fönster 0,9 W/m²K (bef. U-värde 2,70 W/m²K) 

4.3 Produkt och materialval vid ombyggnad 

4.3.1 Ytterväggar 

De nuvarande ytterväggarna har ett U-värde på ca 0,35 W/m²K, vilket bör sänkas till 

ungefär 0,1 W/m²K. För att komma ned i detta U-värde med hjälp av mineralullsisolering 

krävs det en isoleringstjocklek på ca 350 mm, detta utan att ta hänsyn av 

köldbryggor från regelstommen. 

21


Eftersom det finns en avgränsning att inte ändra den uthyrningsbara arean måste 

isoleringen monteras utåt. I detta fall finns det nu flera möjliga metoder, en lösning är 

att isolera utsidan av fasaden och ett annat alternativ är att riva ned fasaden för att 

bygga en ny. Efterforskningar visar att det kan bli problemen med att ha fasaden kvar, 

bl.a. för att tegel har dålig isoleringsförmåga, tjockleken kommer inte att tillföra något 

för att sänka U-värdet. Tegelfasaden har dock en värmelagringsförmåga som skulle 

kunna komma till nytta. Tjockleken kan istället vara till besvär eftersom väggen måste 

isoleras på utsidan. Ett problem med att ha kvar fasaden är den luftspalt som finns på 

insidan, denna måste då tätas på något sätt. Fogskum av någon typ kan fungera men 

troligtvis blir det svårt att kontrollera om denna fyllning har trängt in överallt. 

Valet blir att ta ned fasaden så att utrymmet från den nuvarande kan användas till 

isolering. En fördel med att ta ned fasaden är att när den är borta så kan regelstommen 

på utfackningsväggarna kontrolleras utan att man åstadkommer någon inverkan på 

insidan av ytterväggen. Defekter på den nuvarande regelstommen kan t.ex. vara 

fuktskada. Det är även möjligt att när regelstommen kontrolleras, ta bort eventuellt 

befintligt lufttäthetsskikt som sitter mellan regeln och den inre gipsskivan. 

Tätheten är viktig i hela konstruktionen och bästa sättet att lösa detta är att det 

monteras ett lufttätt skikt någonstans i konstruktionen. När fasaden är borta kan ett 

sådant skikt monteras helt efter hela fasaden på utfackningsväggen och kan därför få 

god täthet genom minimeringen av skarvar. Detta skikt som ofta består av plastfolie 

placeras normalt så långt mot innerytan som möjligt, för att undvika att den som oftast 

fuktigare innerluften kondenserar i väggen. I konstruktionen som beskrivs ovan hamnar 

skiktet 100 mm ut i väggen. Eftersom placering relativt långt in i väggen kan innebära 

problem med fukt, måste detta verifieras med beräkning av temperaturfördelning i 

väggen. Vid viss temperatur kan kondensutfällning uppstå på insidan av plasten, denna 

måste då flyttas närmare insidan av väggen. Alternativt kan tjockleken av isoleringen på 

utsidan av väggen ökas för att höja temperaturen och undvika kondensation innanför 

plasten, för beräkningar se bilaga 3. 

Utanför den befintliga regelstommen ska en ny stomme för att bära fasaden monteras, 

denna utföres av ytterväggsreglar i stål. En fördel med stålregel jämfört mot 

konventionella träreglar är att de inte kan angripas av mögel. Andra praktiska fördelar 

är att dessa finns i längder som räcker till hela fasadens höjd och därmed inte behöver 

skarvas. En annan fördel är låg vikt som underlättar vid montering. Reglarna finns i 

tjocklekar som passar standardisolering, största bredden på dessa reglar är 220 mm. 

Behövs tjockare isolering än detta kan korsande reglar monteras på utsidan av dessa. 

Det korsande skiktet är även bra för att bryta köldbryggor. Om det endast monteras en 

regelstomme på 220 mm utanför de befintliga utfackningsväggarna uppgår U-värdet till 

0,11 W/m²K. Om det utöver detta monteras en korsande regel med tillhörande 

isolering på 45 mm uppgår U-värdet till 0,10 W/m²K se figur 4.1. Denna extra isolering 

kommer inte att påverka energiberäkningarna nämnvärt men har betydelse för 

temperaturfördelningen i väggen, som i sin tur påverkar eventuell kondensutfällning. 

22

Kapitel 4 Passivhus 

Valet av uppbyggnaden och hur mycket isolering som används påverkar självklart 

ekonomin. [17] 

Utanpå denna regelstomme monteras ett vindskydd i form av en skiva som tål fukt och 

väta typ Aquapanel. Mellan skivan och fasaden bör det finnas en luftspalt som kan ta 

hand om eventuell kondens och fuktgenomsläpp från fasadbeklädnaden. Fasadbeklädnaden 

bör genomföras av en sådan sort att den håller länge och kan underhållas, 

några exempel kan vara skivor av plåt, keramik eller sten. 

Fasad 30 mm 

Luftspalt 20 mm 

Skiva 15 mm 

Isolering 45 mm/stålregel 

Isolering 220 mm/stålregel 

Isolering 100 mm/befintlig träregel 

Gips 13mm/befintlig 

Figur 4.1 Figuren visar yttervägg med isoleringsuppbyggnad 45+220+100 mm, det 

befintliga fasadteglet visas med streckade linjer. 

4.3.2 Kondensation 

Vid beräkningar av kondensation i väggen har en relativ fuktighet på 40 % antagits, 

vilket är mer än en normal fukthalt vintertid. Innetemperaturen har satts till 20 °C och 

utomhustemperaturen till -20 °C. Mättnadsånghalten vid en innetemperatur på 20 °C 

är 17,28 g/m 

23 

3 . Vid en relativ fuktighet på 40 % blir mättnadsånghalten 0,4*17,28=6,91 

g/m 3 . En mättnadsånghalt på 6,91 g/m 3 får en 100 % mättnad vid ca 5,3 °C. Vilket 

innebär att om temperaturen på insidan av plasten är 5,3 °C eller lägre kommer luften 

på denna sida att kondensera. För att kontrollera denna kondensering beräknas 

temperaturfördelningen i väggen för att se var temperaturen är så låg att kondensering 

uppstår. Luften kan inte kondensera utanför plasten eftersom denna stoppar 

ångtransporten utåt i väggen, och för att luften vintertid utanför plasten har lägre 

fuktinnehåll. Genom att undersöka var den kritiska temperaturen uppstår utifrån


beräkningar av temperaturfördelning kan avståndet mellan plastfolie och kondensrisk 

utläsas. Om den kritiska temperaturen kommer för nära plasten eller innanför finns risk 

för fukt på reglarna, detta kan i sin tur leda till mögel. För att beräkna temperaturfördelningen 

i de olika väggtyperna har formel (4.1) använts, resultatet från 

beräkningarna visar att en vägg med uppbyggnad av 220+100 mm isolering får den 

kritiska temperaturen 15 mm utanför plasten. En vägg med uppbyggnad av 

45+220+100 mm isolering får temperaturen 30 mm utanför plasten, temperaturfördelningen 

visas i diagram 4.1. De båda väggarna klarar sig från kondensutfällning på 

insidan av plasten, dock är den väl nära den tunnare väggen varför den tjockare blir att 

föredra. Resultaten av temperaturfördelningen redovisas i bilaga 3. [13] [18] 

Formeln 4.1 är hämtad ur Tillämpad Byggfysik Bengt Åke Petersson (2004) 

Temperatur °C 

Diagram 4.1 Diagrammet visar temperaturfördelningen i en vägg med isoleringstjocklek 

45+220+10 mm. 

24 

25,00 

20,00 

15,00 

10,00 

5,00 

0,00 

-5,00 

-10,00 

-15,00 

-20,00 

-25,00 

Temperaturfördelning i vägg 

1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 

Avstånd från utsida vägg (cm) 

Plastfolie Kritisk temperatur 5,3 °C


4.3.3 Tak 

Vindsbjälklaget bör ha ett U-värde på ca 0.08 W/m² och för att klara detta måste 

isoleringstjockleken uppgå till ca 600 mm om det isoleras med lösull. Det befintliga 

taket som finns i dag är låglutande mot mitten, avståndet mellan vindsbjälklaget och 

yttertaket är ca 250 mm. Detta avstånd räcker inte för den mängd isolering som krävs 

för att uppnå ett U-värde på ca 0,08 W/m². För att klara detta är det nödvändigt att ta 

bort det befintliga taket och montera ett nytt tak med en högre höjd invändigt. En 

lämplig modell på ett sådant tak borde vara ett sadeltak, detta kan vara av samma 

konstruktion som det befintliga dvs. ett uppstolpat sadeltak se figur 4.2. En fördel med 

sadeltak är även att risken för vattenskador från de invändiga takavloppen försvinner 

helt. Ovanpå betongbjälklaget dvs. under lösullsisoleringen bör plastfolie monteras för 

att ta hand om eventuell ånga från rummen, som kan uppstå från sprickor i betongen 

och för att säkerställa tätheten i konstruktionen. 

Figur 4.2 Figuren visar det uppstolpade takbjälklaget. 

4.3.4 Källarväggar 

Källarväggarna bör ha samma U-värde som ytterväggarna, de är tänkta att isoleras från 

utsidan där det är möjligt. Isoleringsmaterialet för dessa väggar är lämpligast cellplast 

eller likvärdig skiva. Dimensionen på isoleringen beror av tjockleken på ytterväggarna, 

eftersom källarväggarna inte får sticka utanför fasaden då regnvatten kan tränga in i 

konstruktionen, väggarna bör helst ha ett indrag på någon eller några centimeter från 

de ovanliggande ytterväggarna. Detta betyder att det inte går att isolera källarväggarna 

hur mycket som helst utan isoleringsmängden beror helt på ytterväggarnas 

uppbyggnad, se figur 4.3. Om vi tittar på ytterväggens uppbyggnad ser vi att om 

alternativet med en stålregel på 220 mm används, blir det 120 mm cellplast på väggen. 

Denna mängd cellplast, innanförliggande betong och träull ger ett U-värde på 0,18 

25


W/m²K. Om det även skulle monteras en 45 mm korsgående plåtregel ytterst på den 

ovanliggande ytterväggen ökas källarväggens cellplastisolering till ca 165 mm. Denna 

uppbyggnad av källarvägg skulle ge ett U-värde på 0,14 W/m²K. Utanpå isoleringen där 

denna befinner sig ovan mark monteras en puts. 

Figur 4.3 Figuren visar detalj av källarvägg och yttervägg. Den befintliga 

tegelfasaden visas streckad. 

4.3.5 Källargolv 

Golven i källaren är idag uppbyggda av ren betong, som har ett högt U-värde och 

behöver sänkas till ca 0,1W/m²K för att förlusterna till marken inte ska bli för stora. Ett 

sätt att tilläggsisolera källargolvet är att ovanpå det befintliga golvet lägga cellplast. 

Isoleringen får inte vara alltför tjock eftersom det måste tas hänsyn till takhöjden. Ett 

annat alternativ för att uppnå tillräcklig isolering är att gräva ut hela grunden för att få 

ned isoleringen i marken. Om hänsyn ska tas till att de metoder och lösningar ska 

kunna tillämpas på många hus är den sistnämnda metoden ganska komplicerad och 

troligtvis kostnadskrävande. 

26


När U-värden räknas fram tas det hänsyn till det inre- och yttre- värmeövergångsmotsåndet, 

se förklaring av U-värde kap 2.4.3. När en byggnadsdel angränsar 

mot mark uppstår det ett ytterligare värmeövergångsmotstånd som beror på 

materialet i marken. Kort kan man säga att ju grövre material som finns i marken desto 

lägre värmeövergångsmotstånd. Är det ett finare material i marken blir 

värmeövergångsmotståndet större och därmed det totala U-värdet lägre. En cellplast 

på 100 mm tillsammans med 100 mm betong ger ett U-värde på 0,27 W/m²K, om 

beräkningen utförs för källare med ett underlag som består av lera, dränerad sand eller 

dränerat grus. Utförs samma beräkning av U-värdet men med endast 100 mm betong 

blir U-värdet också 0,27 W/m²K pga. värmeövergångsmotståndet i marken. Om 

beräkningarna utförs med ett annat grövre material i marken, ökar U-värdet för den 

rena betongplattan. Medan U-värdet på betongplattan med cellplast inte ökar sitt Uvärde 

lika mycket pga. cellplastens isoleringsförmåga. 

Problem med fukt kan uppstå om isoleringen ovanpå golvet är för tjock, då betongen 

och marken under får en lägre temperatur. Däremot skulle en tunnare tilläggsisolering 

kunna ge ett bättre inomhusklimat. 

I beräkningarna av passivhuset kommer det att användas ett U-värde på 0,27W/m²K för 

att det är det bästa U-värde som går att uppnå med förslaget av isolering ovan, se figur 

4.4. Det är dock möjligt att tilläggsisoleringen vid vissa markmaterial inte skulle ge 

någon vinst i form av lägre U-värde. 

Figur 4.4 Figuren visar källargolvet av cellplast och betong. 

27


4.3.6 Balkongerna 

Balkongerna som är monterade idag har stora köldbryggor, dessa som går rakt in i 

huset måste brytas på något sätt. Ett sätt att bryta köldbryggan är att med t.ex. en 

putsbeklädd cellplastskiva isolera balkongplattan runt om. Balkongerna kan även glasas 

in, för att på så sätt öka temperaturen runt plattan vid soliga dagar. En kombination av 

isolering på balkongplattan samt höjd temperatur borde minska den befintliga 

köldbrygga som idag utgör en stor del av energiförbrukningen. 

Ett annat sätt att bryta köldbryggan är att riva den befintliga balkongen. Ett alternativ 

kan vara att i stället montera nya utanpåliggande balkonger utan köldbryggor, eller 

såga loss balkongen från huset och istället montera de befintliga balkongerna på 

pelare, för att sedan kunna isolera bort köldbryggan. 

I de beräkningar som utförts i Vip+ har köldbryggan reducerats till 0,05 W/mK vilket kan 

anses att köldbryggan har minskats till samma nivå som våningsbjälklagen dvs. 

motsvarar borttagning av befintlig balkong. 

4.3.7 Fönster 

De nya fönster som ska monteras måste enligt kraven ha ett U-värde på max 0,9 

W/m²K. För att uppnå detta ska de vara uppbyggda av tre glas. Mellan glasen finns en 

gasfyllning för att minska värmeförlusten. Det innersta glaset är belagt med ett 

metallskikt som gör att värmen från rummet studsar tillbaka in mot rummet. Fönstren 

släpper då in solljuset men rumsvärmen stannar kvar. Även karmar och bågar är i dessa 

fönster konstruerade för att minimera köldbryggor och värmeförluster. Energieffektiva 

fönster hindrar rumsvärmen från att stråla ut, vilket gör att det yttre glaset blir mycket 

kallare än i fönster med sämre isoleringsförmåga. Om glasets yttertemperatur sjunker 

under 0 °C kan iskristaller bildas på rutan. Utvändig kondens är inget skadligt utan 

endast ett bevis på fönstrens goda isoleringsförmåga. 

Sveriges Provnings- och forskningsinstitut (SP) har gjort en undersökning av utvändig 

kondens på energieffektiva fönster. Resultaten visar att fenomenet oftast uppkommer 

under höstmånaderna augusti, september och oktober men kan också förekomma 

några enstaka timmar under våren. Studien är baserad på klimatdata för Stockholm. 

[15] 

4.4 Ventilation och värmeåtervinning 

4.4.1 Allmänt 

För att huset ska kunna värmas till så stor del som möjligt av personvärme och 

processenergi måste värmen i ventilationen återvinnas. Återvinningen utförs genom ett 

28


FTX-system som står för från- och tilluft med värmeåtervinning, dvs. det är både styrd 

till- och frånluft. Byggnaden ventileras därmed med två separata kanalsystem där 

tilluften går in till sovrum och vardagsrum. Frånluften tas sedan från de rum där luften 

är orenare som badrum, tvättstuga och kök. Eventuellt leds köksventilationen i en egen 

kanal rakt ut för att slippa få in fett och matos vilket verkar negativt på filter och 

kanaler samt medför brandrisk. Värmen från frånluften växlas sedan över till den kalla 

uteluften, vilket ger en temperaturåtervinning på ca 60-80 % beroende på växlare, se 

figur 4.5. Två av de vanligaste typerna av FTX-system som används i bostäder är 

plattvärmeväxlare eller roterande värmeväxlare. 

Källa www.energimyndigheten.se 

Figur 4.5 Figuren visar hur ett FTX-system verkar. 

4.4.2 Plattvärmeväxlare 

I en plattvärmeväxlare skiljs tilluften och frånluften åt av tunna väggar i värmeväxlaren, 

värmen leds från frånluften till tilluften via en skiljevägg. Denna sortens värmeväxlare 

har inga rörliga delar förutom själva fläkten. Vid kall väderlek på vintern när den varma 

och fuktiga inneluften ska växlas över till den kalla uteluften finns det risk för isbildning 

som täpper till växlaren, denna måste då på olika sätt avisas innan den kan fungera fullt 

ut. En växlare av denna typ har en temperaturverkningsgrad på ca 60-80 %. 

4.4.3 Roterande värmeväxlare 

I en roterande värmeväxlare är det en rotor (skiva) som överför värmen från frånluften 

till tilluften. Tilluften och frånluften passerar rotorn på var sin halva av denna, när 

skivan sedan roterar överges värme från frånluften till skivan och tilluften kommer att 

ta upp värme från denna. Rotorn drivs av en varvtalsreglerad motor. En roterande 

växlare har inte samma problem med igenfrostning som plattvärmeväxlaren eftersom 

29


rotorn värms upp om vartannat, däremot kan det finnas risk för överföring av lukt. 

Temperaturverkningsgraden på en roterande växlare är ca 60-80 %. 

4.4.4 Tillämpning av värmeväxlare 

För att installera en värmeväxlare i referenshuset måste det finnas plats både för de 

nya kanalerna och för de aggregat som ska monteras. Det kommer att behövas till- och 

frånluftskanaler i varje lägenhet. Principen är att det i sovrum och vardagsrum finns 

tilluft och i kök och badrum finns frånluft. 

Vid installation av värmeväxlare finns det några olika alternativ, antingen monteras det 

ett centralt aggregat, ett per trapphus eller så monteras det ett aggregat per lägenhet. 

Oavsett vilket alternativ som väljs måste verkningsgraden på värmeväxlingen vara så 

hög som möjligt, det måste även finnas en funktion som gör att värmeväxlingen kan 

kopplas förbi de tider då det finns risk för höga temperaturer t.ex. på sommarhalvåret. 

Vi har valt att inte ta ställning till de olika alternativ på aggregat och lösningar vid 

kanaldragning som redovisas ovan. Denna avgränsning har valts dels för att detta 

arbete skulle bli för omfattande med beräkningar av ventilation och tillhörande 

kanaldimensioner, dels för att arbetet mer syftar till klimatskalet. Nedan redovisas 

möjliga alternativ för tillämpning av de olika fallen och eventuella för- och nackdelar. 

4.4.5 Centralt aggregat 

Vid val av en central montering placeras denna lämpligast på vinden. Fördelen med 

vindsmonteringen är att de nya kanaler som måste dras kan gå fritt över huset ovan 

vindsbjälklaget, för att sedan dras ned till lägenheterna. De som måste anslutas till 

aggregatet är avlufts-, utelufts-, tillufts- och frånluftskanaler, de två sistnämnda är de 

som behöver dras ned till lägenheterna. Dragningen kan eventuellt utföras i en 

garderob i varje lägenhet, eftersom hallar och garderober finns ovanför varandra enligt 

planritningen. Från hallen som är centralt placerad i huset kan kanalerna sedan dras i 

halltaket till de berörda rummen. Med ett aggregat placerat på vindsbjälklaget kan 

utelufts- och avluftskanaler enkelt dras upp i yttertaket. Dock är det problem med 

åtkomsten på vinden. Eventuellt kan detta lösas med ingång från något av takfönstren 

eftersom omfattningen runt dessa fönster blir mycket högre pga. det nya sadeltaket. 

Alternativt kan hela aggregatet placeras i källaren för lättare åtkomst, detta skulle 

medföra andra lösningar för kanaldragning främst då i längsledd på huset men även 

avluft och uteluft skulle behöva dras antingen upp genom eller på utsidan av huset. 

Fördelen med ett centralt placerat aggregat är att vid skötsel och driftunderhåll 

behöver detta endast utföras på ett ställe och vid ett aggregat. 

30


Ett problem som kan uppstå med ett centralt placerat aggregat är om kanaldragningarna 

är långa blir det stora tryckskillnader i ventilationen, detta kan ge 

ljudproblem i de närmast belägna lägenheterna eftersom luftflödet måste strypas där. 

Det är även svårt att styra ventilationen utan att andra lägenheter berörs. 

4.4.6 Decentraliserade aggregat 

Med decentraliserade aggregat menas att det försörjer ett mindre antal lägenheter, i 

detta fall skulle det innebära ett per trapphus. Jämfört med ett centralt placerat 

aggregat så kan dessa försörja lägenheter med liknande ventilationsbehov efter deras 

placering i huset. Kanaldragningen för ett sådant blir ungefär lika som för ett centralt 

placerat, dock behövs inte de längsgående kanalerna. Lämplig placering av ett 

decentraliserande aggregat är i de gamla soprummen under trapphusen. Där skulle 

även det gamla sopnedkastet kunna användas för kanaldragning av avluft och/eller 

uteluft till taket. Lika som ett centralt placerat aggregat blir skötsel, filterbyte och 

justering på få ställen. 

4.4.7 Lägenhetsaggregat 

Med lägenhetsaggregat menas att det placeras ett aggregat per lägenhet. Placeringen 

av ett lägenhetsaggregat skulle kunna ske i en av garderoberna i hall eller i 

klädkammare, utrymmet som vanligtvis krävs för ett sådant aggregat är 600x600 mm. 

Även här måste hänsyn till ventilationskanaler tas, dessa kanaler skulle kunna dras ut 

till fasaden eller upp till taket. Om alternativet med att dra kanalerna upp till taket 

används kommer det att behövas plats att dra kanalerna genom bjälklagen. Dessa 

ventilationschakt blir då ungefär som för ett centralt eller ett decentraliserat aggregat. 

Om man istället väljer att dra ut avluft och uteluft till fasaden måste dessa kanaler 

byggas in i trummor för att det ska se bra ut. Om balkongerna glasas in och 

uteluftskanalerna dras till dessa så kan de användas till förvärmning av uteluften. Dessa 

långa plattvärmeväxlare har en mycket bra återvinningsgrad på ca 85 %. 

En fördel med lägenhetsaggregat är att ventilationsflödena kan anpassas till varje 

lägenhet, lägenhetsinnehavaren kan styra sin ventilation utan att påverka någon 

annan. 

Nackdelar med aggregatet är vid skötsel och underhåll. Vid filterbyten och justering 

måste en fastighetsskötare ta sig in i lägenheten, då vore det önskvärt om det gick att 

komma åt aggregatet från t.ex. trapphus. Troligtvis blir även kostnad för filter och 

underhåll högre eftersom antalet aggregat blir fler. 

4.4.8 Värme 

När huset under de kalla månaderna behöver tillskott av värme tillförs denna 

lämpligast med tilluften på ventilationen. Det är inget tvång att använda tilluften för att 

31


bära värmen men det gör att andra dyrare installationer av värme kan undgås såsom 

t.ex. golvvärme eller radiatorer. 

Vanligtvis monteras det ett elbatteri i tilluften, men istället för detta elbatteri så kan ett 

vattenburet batteri användas. Det skulle till konceptet passivhus passa bättre att 

använda denna form av lågvärdig energi, men en installation av ett sådant vattenburet 

batterisystem blir dyrare än att montera elbatterier och kan därför bli svårt att 

motivera. 

Eventuellt kan de befintliga radiatorerna användas som värmebärare. Värmen i 

systemet skulle kunna sänkas eller att antalet radiatorer reduceras, det förutsätter 

dock att systemet är i bra skick och antas kunna hålla en längre tid. 

32

5 Beräkningar och resultat 

5.1 Beräkning energi 

5.1.1 Indata i Vip+ 

Värden som använts i Vip+ för energiberäkning av passivhuset är följande: 

• klimatdata Stockholm 

• golvarea 2449 m² (Atemp) 

• lägenheter 24 st. 

• personenergi 4 W/m² 

• tappvarmvatten 2,95 W/m 2 

• rumstemperatur 20 °C 

• vent. frånluft 900 l/s 

• vent. tilluft 857 l/s 

• verksamhet Bostad 

• klimatzon Söder 

Övriga indata för areor och längder vid U-värden och köldbryggor mm finns i bilaga 1 

och 2. Indata på U-värden är beräknade utifrån Vip+ enligt konstruktioner ovan, värden 

på köldbryggor är hämtade från JM:s konstruktionslösningar som modifierats något. 

[19] 

5.1.2 Varmvatten 

Enligt kravspecifikationen för passivhus beräknas energianvändningen för varmvatten 

till ett passivhus genom formeln Evv=Vvv*55/Atemp(kWh/m²), med en årlig 

varmvattenanvändning på 12m 3 /lägenhet + 18m 3 /pers. I Vip+ anges varmvattnet i 

W/m 2 och W/lgh. Vi har valt att i driftkatalogen endast ange förbrukningen per m 2 , 

detta genom att lägga ihop varmvattenförbrukningen per lägenhet och m 2 , för att 

sedan dela upp förbrukningen på totala ytan. Antal personer och ytor redovisas i bilaga 

2. Först beräknas volymbehovet av tappvarmvattnen enligt ovan nämnda kriterier, 

efter kravspecifikationen från passivhus se beräkning (5.1). Sedan beräknas 

energibehovet för tappvarmvatten enligt beräkning (5.2). Resultatet divideras sedan 

med antal timmar på ett år för att få fram förbrukningen i W/m 2 enligt beräkning (5.3). 

42 · 12 48 · 18 1152³ (5.1) 

1152 · 

25, 872 /² (5.2) 

 

 

 

 

2,95 /² (5.3) 

33


5.1.3 Ventilation 

Kravet för ventilation är enligt BBR min 0.35 l/m 2 s, detta skulle ge ett totalt 

ventilationsflöde på 0,35*2449=857 l/s. Ventilationen är verksam 23.5 tim/dygn med 

en verkningsgrad på 80 %. En forcering av ventilationen har lagts in för användning av 

köksfläktar. Denna forcering uppgår till 30 l/s per lägenhet och är verksam 0.5 

tim/dygn. Mängden av forceringen har bestämts med hjälp av erfarenheter från 

Bjerking. 

5.1.4 Energibehov 

Från ovanstående data har en energiberäkning utförts i Vip+, resultatet från denna 

beräkning visas i sin helhet i bilaga 1. Figur 5.1 visar att det tänkta passivhuset klarar de 

uppsatta energikraven, det beräknade huset får ett energibehov på 43 kWh/m 2 och år 

och klarar därmed det uppsatta kravet på max 45 kWh/m 2 och år. Figuren visar även 

som jämförelse de krav som BBR 10 och BBR 12 har. Figur 5.2 och 5.3 visar andelar 

tillförd och avgiven energi. 

Resultatet visar att energivinsten uppgår till 225-43 = 182 kWh/m 2 och år, eller 

omräknat till hela årsbehovet 182x2449 = 445 000 kWh per år. 

Figur 5.1 Bilden visar en resultatsida från Vip+, där syns att huset får en 

energiförbrukning på 43 kWh/m 2 och år. 

34

Figur 5.2 Figuren visar tillförd energi. 

Figur 5.3 Figuren visar avgiven energi. 

Kapitel 5 Beräkningar/Resultat 

5.1.5 Balkonger 

Beräkningar på två olika balkonginfästningar har utförts i Vip+, en beräkning på 

passivhuset med de befintliga balkongerna och en beräkning med nya balkonger som 

nästan har obefintliga köldbryggor. Ψ-värdet på de befintliga balkongerna har satts till 

0,5 W/mK och med nya balkonger blir motsvarande Ψ-värde 0,05 W/mK. 

Beräkningsresultatet från Vip+ visar att om det monteras nya balkonger blir 

energiförbrukningen 43 kWh/m 2 och år. Om de befintliga balkongerna behålls så blir 

motsvarande förbrukning 45 kWh/m 2 och år. Besparingen på ett år blir 2 

kWh/m 2 *2449m 2 = 4,9 MWh. 

35


5.1.6 Källargolv 

Beräkningar i Vip+ med olika mängd isolering på källargolvet visar att om ingen 

isolering monteras och med det gynnsammaste underlaget (lera, dränerad sand) så blir 

energibehovet 44 kWh/m 2 och år, alltså inte avgörande för kravet på 45 kWh/m 2 och 

år. Samma beräkning med ett mindre gynnsamt material under (sprängsten) och ingen 

isolering ger ett energibehov på 48 kWh/m 2 och år. 

Resultaten visar att energivinsten med 100 mm cellplast på golvet blev 1 kWh/m 2 och 

år eller 2,5 MWh/år jämfört med att inte ha isolering alls. Detta beräknat med det mest 

gynnsamma materialet under plattan. Om ett sämre material finns under plattan blir 

besparingen med isoleringen 4 kWh/m 2 och år eller 9,8 MWh/år. 

5.2 Beräkning effekt 

Effektbehovet vid dimensionerande utetemperatur kan inte utläsas ur Vip+, utan 

redovisas enligt beräkningar nedan med indata från Vip+ och bilagor. 

5.2.1 DUT20 och Tidskonstant 

Vid beräkningar av effektbehov ska detta räknas fram vid den dimensionerande 

utetemperaturen DUT20, denna temperatur tar hänsyn till husets läge i landet och hur 

byggnaden är uppbyggd. DUT20 justeras av en tidskonstant som är ett mått på den tid 

det tar för byggnadens innetemperatur att svara mot en temperaturförändring 

utomhus. Tidskonstanten beror av byggnadens klimatskal, ventilation och byggdelars 

värmekapacitet. Sättet att räkna fram tidskonstanten ges av formel (5.4). Indata till 

beräkningarna för c och U har hämtats från Vip+, areor och volymer har tagits från 

bilaga 2. Beräkningen av massan har uppskattats med ett medelvärde på innerväggar 

och bjälklag, För beräkning av ventilationen används formel (5.5). Ventilationen har 

reducerats med 80 % pga. återvinningen av denna. 

∑ 

 

∑ ä 36 

· 1 

3600 

5.4 

ä 1 ä / 5.5 

ä ä 50 ö ä /20 

∑ ä / 

ä /

∑ ö / 

ä /² 

 

ö / 

³ 

å ää 

1.2 /³ 

ä 1000 / 

å öä ö / 

ä 1.2 · 1000 · 0.8581 0,8 0.720 

48 

 

800 · 1800 · 10 

0,235 · 2703 273 

1 

· 440 

3600 


810 

273 / 

20 

Detta resultat på 440h ger enligt kravspecifikationen för passivhus en DUT20 på 

-10,5 °C. 

Formeln 5.4 är hämtad ur Tillämpad Byggfysik Bengt Åke Petersson (2004) och formel 

5.5 från Energibesiktning av byggnader Karin Adalberth, Åsa Wahlström (2008). [20] 

5.2.2 Effektbehov 

Beräkningar av effektbehov har utförts genom att medel U-värdet har multiplicerats 

med omslutande area och DUT20, detta resultat har sedan dividerats med Atemp för att 

få fram ett effektbehov per m 2 , detta redovisas enligt formel (5.6). Eftersom det i 

formeln används ett medel U-värde så innebär det en förenkling av beräkningarna. 

Förenklingen blir på den ”säkra sidan” eftersom areor som ansluter mot mark skulle få 

en mindre temperaturdifferens och med detta ett mindre effektbehov. 

ä · 

 

/² 5.6 

37


ä /² 

² 

° 

² 

° 

 

38 

0,235 · 2703 273 · 20 10.5 

11.3 /² 

2449 

Från resultatet på 11.3 W/m 2 får sedan 4W/m 2 för process och personvärme dras av, 

vilket ger ett nytt värde på 11.3-4=7.3 W/m 2 . Kravet för passivhus är max 10 W/m 2 , det 

beräknade värdet på 7.3 W/m 2 klarar detta krav .


5.3 Kostnadsberäkning 

Enligt beräkningar från Bygganalys så kommer en ombyggnad av referenshuset till ett 

passivhus att kosta 16 300 000 kronor. Kostnaden avser då de ovan i rapporten nämnda 

åtgärder för att klara kravet för passivhus. Detta innebär en kostnad av 680 000 kronor 

per lägenhet. Beräkningen är en grov uppskattning och därför finns viss osäkerhet i det 

framräknade priset. Inga kostnader för invändig renovering ingår i beräkningen. 

Beräkningen redovisas i bilaga 5. 

Figur 5.4 Figuren visar totalkostnadssidan från kostnadsberäkningen. 

39

6 Diskussion och slutsatser 

6.1 Diskussion ombyggnad 

Resultaten visar att det är möjligt att bygga om ett miljonprogramhus till ett passivhus. 

Kravet på passivhus är att det inte får ha ett större effektbehov än 10 W/m 2 , detta krav 

uppfyller det framräknade huset med sina 7,3 W/m 2 . Även kravet på energiförbrukning 

som max bör vara 45 kWh/m 2 och år ligger enligt beräkningarna i Vip+ på 43 kWh/m 2 

och år, det kommer dock genom de valda konstruktionerna att krävas omfattande 

ändringar för att nå de sökta värdena. Konstruktioner och materialval är standardprodukter 

som används på marknaden idag, detta borde underlätta vid ombyggnaden 

av huset eftersom de entreprenörer som ska utföra ombyggnaden känner till dessa. 

Ytterväggskonstruktionen med att ta bort den gamla fasaden och utanpå de befintliga 

utfackningsväggarna montera en diffussionspärr med utanpåliggande stålreglar som 

sträcker sig från grunden upp till takfoten känns som en praktisk lösning, detta 

förutsatt att demonteringen av den gamla fasaden sker smidigt. Lösningen med ett 

sådant tjockt skal utanför bjälklagen skulle göra att de köldbryggor som finns idag 

nästan helt skulle försvinna. 

Det kan dock ifrågasättas om det är motiverat att riva en befintlig fasad som även kan 

anses underhållsfri om det inte är något fel på den? Ett alternativ är att isolera utanpå 

den befintliga fasaden, men då måste ändå en ny fasad monteras och det blir ingen 

direkt vinning med den gamla. Tjockleken som den inbyggda fasaden då har bidrar inte 

till att sänka U-värdet, tegelfasaden har däremot en termisk massa som kan verka 

gynnsamt. Här skulle dock de köldbryggor som finns idag kvarstå. Problematiken med 

isoleringen spelar stor roll i dessa ombyggnader, om det tas fram nya material som 

isolerar bättre kanske isoleringen kan ske innanför den gamla fasaden dvs. i 

utfackningsväggen utan att inskränka på lägenhetsytan. Då skulle den gamla fasaden 

kunna behållas, dock kvarstår även här problemen med köldbryggorna från bjälklagen 

och väggarna. 

Problem med att hitta lösningar för att isolera källargolvet på ett bra sätt kvarstår. 

Problemet är även här att isoleringen är för skrymmande och då inskränker på 

takhöjden. Enda sättet att idag uppnå tillräcklig isolering skulle vara att ta bort 

källargolven och gräva ur massor för att få plats med isolering. Denna lösning känns 

som ett stort ingrepp och om tanken är att lösningarna ska kunna användas på många 

hus så känns den inte rimlig. Materialet under plattan har med sitt värmeövergångsmotstånd 

inverkan på vilket U-värde som golvet får i beräkningarna. Om det 

är ett material under plattan som är gynnsamt för beräkningarna är isoleringen inte 

avgörande för att klara passivhuskraven. Problemen med golvisoleringen i källaren 

behöver därför i vissa fall inte vara så stora men i andra fall där det finns mindre 

gynnsamma material under golvet är de avgörande för att klara kraven. 

41


För att ta bort de stora köldbryggor som uppstår från balkonginfästningen, är ett 

alternativ att såga eller bila ned de befintliga balkongerna för att sedan montera nya 

utanpåliggande balkonger, som inte ger några eller nästan obefintliga köldbryggor. 

Detta är ett ganska omfattande jobb och besparingen i energi blir inte så stor sett till 

den totala energiberäkningen, det kan därför ifrågasättas om denna åtgärd är befogad 

med höga kostnader för att bygga nya balkonger. Om de befintliga balkongerna istället 

behålls kan det uppstå problem med inomhusklimatet genom kalla golv. En lösning kan 

vara att på något sätt försöka isolera balkongerna för att minska köldbryggorna, ett 

annat sätt kan vara att montera isolerande skivor med glasandel runt balkongen. Den 

sistnämnda varianten skulle även höja boendekvaliteten, denna inglasning skulle även 

kunna användas för att förvärma luften till värmeväxlaren. Här finns det utrymme för 

att studera dessa alternativ mer ingående och vad som är lämpligast för olika hus. 

För att ta tillvara värmen ur ventilationen behövs det effektiva värmeväxlare, dessa 

finns i flera olika utföranden beroende på var de ska monteras. När val av växlare görs 

måste användarvänligheten undersökas, dels för de boende men också för dem som 

ska sköta och underhålla systemen. Det är viktigt att tänka på att systemen ska fungera 

länge och om det är för komplicerat med åtkomsten och underhåll kan detta bli 

eftersatt. 

Ett av de viktigaste momenten vid byggande av ett passivhus är att det ska vara lufttätt. 

Är det inte lufttätt uppstår värmeförluster och den utströmmande luften kan vara 

skadlig för konstruktionen. Kraven för läckflödet till ett passivhus är ganska stramt 

satta, i beräkningarna för energin är det lätt att sätta dessa krav som programmet 

sedan räknar efter, frågan är om dessa krav vid ombyggnaden/renoveringen kommer 

att hållas? Här måste det till en kvalitetssäkring så att alla berörda i byggandet vet hur 

viktigt det är med lufttäthet. Denna täthet gör också att det vid själva produktionen 

inte får byggas in någon fukt i konstruktionen. Det måste utföras kontroller av material 

innan de byggs in. Ett sätt att lösa problem med fukt från regn är att under byggtiden 

resa tält över huset, det skulle även bringa tidsvinst eftersom hänsyn ej behöver tas för 

täckning av material mm. Även arbetet i sig bör gå bättre eftersom byggnadsarbetarna 

får ett bättre klimat. 

6.2 Diskussion energibesparingar/ekonomi 

Tittar man till energibesparingen på en ombyggnad till passivhus uppgår den till 445 

000 kronor per år om energipriset sätts till 1 kr/kWh. Kostnaden för ombyggnaden 

kommer att uppgå till 16,3 miljoner kronor. Frågan är om det går att räkna hem en 

sådan renovering eller ombyggnad. Vid en nybyggnation kan merkostnaden för att 

bygga ett passivhus räknas hem på ca 3-5 år. 

Bjerking har tagit fram ett överslag på vad en ”vanlig” renovering av huset skulle kosta. 

Beräkningarna har utförts med samma indata som för passivhuset men med undantag 

för åtgärder som normalt inte görs vid en renovering idag. Förutsättningarna har satts 

till att fasad och tak är i så dåligt skick att de måste bytas ut. Åtgärder som inte tagits 

42

Kapitel 6 Diskussion/Slutsatser 

med i beräkningarna är isolering av källarväggar och källargolv, samt installation av FTXsystem 

eftersom detta normalt inte ingår i en standardrenovering. I beräkningarna 

ingår rivning och montering av fasad, tak, balkonger samt fönster och dörrar. 

Isoleringstjockleken för uppbyggnaden av väggar och tak har satts till de tjocklekar som 

normalt används idag. 

Resultatet visar att en sådan ombyggnad skulle kosta 8,5 miljoner kronor, utslaget på 

bruttoarena blir det 3160 kronor per kvadratmeter. Enligt detta så uppgår 

merkostnaden till 7,8 miljoner kronor för att göra om huset till ett passivhus jämfört 

mot en standardrenovering. Här ska det även beaktas att en vanlig renovering ger ett 

minskat energibehov, energiförbrukningen efter renovering blir mellan 90-100 

kWh/m². Denna energiförbrukning är dubbelt så hög jämfört med passivhuset. 

I dessa enkla överslag är det energibesparingen som är tänkt att bära hela 

investeringen, en del av kostnaden borde ligga på vanligt underhåll och reparationer. 

Ombyggnaden innebär även en standardökning för de boende, kanske ska viss del 

finansieras av hyresgästerna. Med renoveringen utförd ska husen kunna stå många år 

till och kan då nästan jämföras med en nybyggnation. 

Hur ska man då se på renoveringen av miljonprogrammet? Vid hus som är i behov av 

renovering är det viktigt att betrakta möjligheterna att anpassa dessa till passivhus. När 

renoveringen väl är utförd dröjer det många år innan en ny är möjlig. Frågan är även 

vilka alternativen är till att inte göra något alls åt dessa hus? Om energipriserna skulle 

öka kanske det blir nödvändigt med en ombyggnad för att minska driftkostnaden. En 

renovering kommer att höja hyrorna men hur blir det om energipriset stiger, då måste 

hyrorna ändå höjas och det blir svårt att ytterligare motivera en renovering. 

6.3 Slutsatser 

Det är fullt möjligt att bygga om ett hus från miljonprogrammet till ett passivhus. 

Energibesparingen för referenshuset skulle efter ombyggnad till passivhus uppgå till ca 

180 kWh/m2 och år. Detta omräknat till ett årsbehov med ett energipris på 1 kr/kWh 

skulle besparingen bli ca 450 000 kr per år. 

Hela ombyggnaden kommer dock att kräva stora och omfattande ingrepp på huset för 

att komma ned till den önskade passivhusstandarden. Troligtvis kommer det även att 

krävas nya tankesätt och utbildning av de som ska utföra arbetet för att säkerställa 

kvaliteten. 

Dessa ingrepp kommer att kosta ca 16,3 miljoner kronor och frågan är om 

ombyggnaden går att räkna hem? 

Här måste man ha i åtanke att husen som är tänkta att byggas om är i behov av 

renovering och att kostnaden för denna tänkta renovering kan dras av från kostnaden 

43


för en ombyggnad till passivhus, man kan därför inte bara se till att energivinsten skall 

svara mot hela investeringen för ombyggnaden. Spekulationer kan även göras med 

energipriset, ökar detta kraftigt blir ombyggnaden ännu mer motiverad. Tänker man i 

ett långsiktigt perspektiv att huset efter ombyggnaden kan stå i minst 50 år till så blir 

energivinsterna stora. 

6.4 Förslag på fortsatta studier 

Rapporten är skriven med begränsningen att endast titta på energibesparingen för 

driften av huset, alltså inte hur mycket energi det går åt att framställa material och 

produkter till ombyggnaden. 

Förslag på fortsatta studier är att ta fram underlag för hur mycket energi det går åt att 

framställa de material som ingår i renoveringen och med hjälp av dessa värden göra en 

total energiberäkning. 

Fortsatta studier om ekonomin fordras, här skulle det behövas att ställas upp flera olika 

alternativ av renoveringar och åtgärder för att se variationerna av lönsamheter i dessa. 

Här kanske man måste se återbetalningstiderna på lite långsiktigare perspektiv. 

44

7 Referenser 

1. VVS förtagen och Svensk Ventilation (2008) Här renoveras… flerbostadshus 

byggda 1950-1975. 

2. Passivhuscentrum www.passivhuscentrum.se (2008-03-26) 

3. Bjerking AB www.bjerking.se (2008-04-28) 

4. Stockholmshem www.stockholmshem.se (2008-04-25) 

5. Strusoft http://vip.strusoft.com/ (2008-04-20) 

6. Vip+ Manual version 5.0.0 Svensk (2007-09-21) 

7. Nationalencyklopedin www.ne.se (2008-03-23) sök Bostadspolitik: Historia 

8. Hej bostad: om bostadsbyggande i Storstockholm 1961-1975, Länsstyrelsen i 

Stockholms län, Stockholm, ISBN:91-7281-148-X 

9. Boverket (1999) Rekordåren – En epok i svenskt bostadsbyggande 

ISBN: 91 7147-568-0 

10. Passivhuscentrum (2008) Passivhusfolder 15-11-2007 

11. Forum för energieffektiva byggnader(2008-03-20) Kravspecifikation för 

passivhus i Sverige Version 2007:1 

12. Boverket (2008) BBR www.boverket.se (2008-03-26) 

13. Bengt Åke Petersson (2004) Tillämpad byggnadsfysik, Studentlitteratur, 

ISBN 91-44-03706-6 

14. Aton teknikkonsult (2007) Energideklarering av bostadsbyggnader, Metoder för 

besiktning och beräkning version 2 reviderad januari 2007 

15. Energimyndigheten www.energimyndigheten.se (2008-04-24) 

16. Ventfunktion AB www.ventfunktion.se (2008-04-24) 

17. Lindab www.lindab.se (2008-05-01) 

18. Lars Erik Nevander Bengt Elmansson (1994) Fukthandboken, Svensk Byggtjänst 

ISBN: 91-7332-716-6 

45


46 

19. JM PA 1.1.1.2 U- och ψ-värden för JM:s konstruktionslösningar(2008) 

20. Karin Adalberth, Åsa Wahlström Energibesiktning av byggnader(2008), SIS 

Förlag AB, ISBN:978-91-7162-725-4

passivhus 2008-05-08 

VIP+ 5.0.000 © Structural Design Software in Europe AB 2007 

Projekt: 

Beskrivning: 

Kvarntratten 1 passiv Datum: 2008-04-09 

Utfört av: Ola Sign: ct, os 

Projektfil: C:\Documents and 

Settings\exjobb\Skrivbord\Ola Staffansson 

Exjobbb -08\Exjobb VT-08\VIP+\passivhus 

2008-05-08.VIP 

Företag: Bjerking 

INDATA 

Allmänt 

Beräkningsdatum 2008-05-13 (19:17:27) 

Beräkningsperiod - Dag 1 - 365 

Klimatdata STOCKHOLM 

Latitud 59.4 grader 

Klimatzon BBR12 SÖDER 

Solreflektion från mark 35.00 % 

Vindhastighet 70.00 % av klimatdata 

Lufttryck 1000 hPa 

Horisontvinkel mot markplan S:20 SV:20 V:20 NV:20 N:20 NO:20 O:20 SO:20 ° 

Formfaktor för vindtryck S:-0.60 SV:0.70 V:0.70 NV:0.70 N:-0.60 NO:-0.60 O:-0.50 SO:-0.60 TAK:0.00 

Vridning av byggnad 20 ° 

Verksamhetstyp Bostad 

Antal lägenheter 24 

Ventilationsvolym 5866.0 m³ 

Uppvärmd bruksarea enl SS021052 2449.0 m² 

Markegenskap Värmeledningstal: 

Lera, dränerad sand , dränerat grus. 

1.4 W/m,K 

Aktuellt Hus 

Byggdelstyper 1-dimensionella - Katalog 

Byggdelstyp Material SkiktVärme- Densitet Värme- U-värde Delta- Luftläck. 

Från utsida tjocklekledningstalkapacitet U-värde q50 

till insida m W/m²°C kg/m³ J/kg°C W/m²°C W/m²°C l/s,m² 

bjälklag in pas BETONG1.7 0.220 1.700 2300 800 3.340 0.010 0.80 

Yttervägg pass TEGEL60 0.030 0.600 1500 840 0.088 0.010 0.30 

GIPSSKIVA 0.015 0.220 900 1100 

REGLAR600 0.045 0.033 50 840 

REGLAR600 0.220 0.033 50 840 

REGLAR600 0.100 0.033 50 840 

GIPSSKIVA 0.013 0.220 900 1100 

vind bjälk pass LÖSULL2 0.600 0.042 50 750 0.069 0.010 0.30 

BETONG1.7 0.160 1.700 2300 800 

KÄLLARGOLV pass BETONG1.7 0.100 1.700 2300 800 0.261 0.010 0.30 

CELLPLAST3 0.100 0.028 25 1400 

BETONG0.8 0.030 0.800 2300 800 

GOLVBJLKL pass CELLPLAST1 0.060 0.040 20 1400 0.530 0.010 0.30 

BETONG1.7 0.100 1.700 2300 800 

DRÄN.SAND 0.045 1.400 1800 1000 

PLAST1 0.000 0.700 1400 1000 

PLYWOOD 0.018 0.140 500 1500 

KÄLLARVÄGG pass CELLPLAST3 0.180 0.028 25 1400 0.125 0.010 0.30 

BETONG1.7 0.150 1.700 2300 800 

TRÄULLSPL. 0.100 0.075 200 1510 

källarv pass in BETONG1.7 0.160 1.700 2300 800 0.136 0.010 0.30 

TRÄULLSPL. 0.050 0.075 200 1510 

CELLPLAST3 0.180 0.028 25 1400 

innervägg pass BETONG1.7 0.120 1.700 2300 800 4.156 0.020 0.80 

Bilaga 1 

B1.1 

1 ( 6 )



Projekt: 

Beskrivning: 






2008-05-08.VIP 


Byggdelstyper 2-dimensionella - Katalog 

Byggdelstyp Ekv.skikttjocklek 

m 

Värmelednningstal 

W/m²°C 

Densitet 

kg/m³ 

Värmekapacitet 

J/kg°C 

Psivärde 

W/m 

Bredd 

m 

U-värde 

W/m²°C 

Luftläck. 

q50 

l/s,m² 

YHÖRN TRÄ 0.00 0.000 0.0 0 0.033 0.390 0.332 0.00 

FÖNSTERSMYG 0.00 0.000 0.0 0 0.031 0.560 0.071 0.80 

bjälklag 0.00 0.000 0.0 0 0.051 0.560 0.146 0.00 

bjälklagkällare 0.00 0.000 0.0 0 0.056 0.560 0.148 0.00 

Byggnadsdelar - Väggar, bjälklag 

Benämning Byggdelstyp Orientering 

Mängd 

Area m² 

Längd m 

Solabsorbtion 

% 

Lägsta 

nivå 

m 

Högsta 

nivå 

m 

Angränsande 

temp 

°C 

Andel av 

effektbehov 

% 

U-värde 

med mark 

och d-U 

W/m²°C 

Yttervägg Yttervägg pass ÖSTER 314.2m² 70.0 0.0 2.5 0 0.098 

Yttervägg Yttervägg pass VÄSTER 244.0m² 70.0 0.0 2.5 0 0.098 

Tak vind bjälk pass TAK 678.8m² 90.0 0.0 0.0 0 0.079 

Källargolv KÄLLARGOLV pass KG 0-6 m 413.3m² 0.0 0.0 0.0 0 0.145 

Golvbjälklag GOLVBJLKL pass PPM 0-1 m 55.0m² 0.0 0.0 0.0 0 0.337 

Golvbjälklag GOLVBJLKL pass PPM 1-6 m 192.5m² 0.0 0.0 0.0 0 0.193 

Källarvägg KÄLLARVÄGG pass NORR 5.8m² 0.0 0.0 0.0 0 0.135 

Källarvägg KÄLLARVÄGG pass ÖSTER 50.9m² 0.0 0.0 0.0 0 0.135 

Källarvägg KÄLLARVÄGG pass SÖDER 22.5m² 0.0 0.0 0.0 0 0.135 

Källarvägg KÄLLARVÄGG pass VÄSTER 4.4m² 0.0 0.0 0.0 0 0.135 

Källarvägg KÄLLARVÄGG pass KV 0-1 m 70.5m² 0.0 0.0 0.0 0 0.126 

Källarvägg KÄLLARVÄGG pass KV 1-2 m 36.0m² 0.0 0.0 0.0 0 0.112 

Yttervägg Yttervägg pass NORR 81.4m² 70.0 0.0 2.5 0 0.098 

Yttervägg Yttervägg pass SÖDER 81.4m² 70.0 0.0 2.5 0 0.098 

Källarvägg inner källarv pass in KV >2 m 142.8m² 90.0 0.0 2.5 0 0.101 

Köldb.fönster FÖNSTERSMYG NORR 13.2m 0.0 0.0 0.0 0 0.031 

Köldb.fönster FÖNSTERSMYG ÖSTER 288.0m 0.0 0.0 0.0 0 0.031 

Köldb.fönster FÖNSTERSMYG SÖDER 13.2m 0.0 0.0 0.0 0 0.031 

Köldb.fönster FÖNSTERSMYG VÄSTER 371.2m 0.0 0.0 0.0 0 0.031 

Köldb.fönstdörr FÖNSTERSMYG VÄSTER 148.8m 0.0 0.0 0.0 0 0.031 

Köldb.dörr FÖNSTERSMYG VÄSTER 33.4m 0.0 0.0 0.0 0 0.031 

Yttervägg YHÖRN TRÄ ÖSTER 314.2m 70.0 0.0 2.5 0 0.033 

Köldb.ytt.hörn YHÖRN TRÄ VÄSTER 16.7m 70.0 0.0 0.0 0 0.033 

Köldb.bjälklag bjälklag NORR 34.5m 0.0 0.0 0.0 0 0.051 

Köldb.bjälklag bjälklag SÖDER 34.5m 0.0 0.0 0.0 0 0.051 

Köldb.bjälklag bjälklag ÖSTER 177.0m 0.0 0.0 0.0 0 0.051 

Köldb.bjälklag bjälklag VÄSTER 116.8m 0.0 0.0 0.0 0 0.051 

Köldb.golvgjälk bjälklagkällare NORR 11.5m 0.0 0.0 0.0 0 0.056 

Köldb.golvbjälklag bjälklagkällare SÖDER 11.5m 0.0 0.0 0.0 0 0.056 

Köldb.golvbjälkl bjälklagkällare ÖSTER 59.0m 0.0 0.0 0.0 0 0.056 

Köldb.golvbjälkl bjälklagkällare VÄSTER 27.6m 0.0 0.0 0.0 0 0.056 

Köldb.balkong bjälklag VÄSTER 91.2m 0.0 0.0 0.0 0 0.051 

Köldb.vägg vertikal bjälklag VÄSTER 119.0m 0.0 0.0 0.0 0 0.051 

Köldb.vägg vert bjälklag ÖSTER 119.0m 0.0 0.0 0.0 0 0.051 

bjälklag bjälklag in pas INNER 2714.0m² 0 

mellanvägg innervägg pass INNER 1726.0m² 0 

B1.2 

Bilaga 1 

Psi-värde 

W/m°C 

2 ( 6 )



Projekt: 

Beskrivning: 






2008-05-08.VIP 


Byggnadsdelar - Fönster, dörrar, ventiler 

Benämning Byggdelstyp Orien- Area GlasSol- Sol U-värde Lägsta Högsta Luftläck. 

teringandeltransm. 

transm. 

nivå nivå q50 

m² % Total Direkt W/m²°C 

l/s,m² 

% % 

m m 

Fönster norr fönster pass NORR 3.5 80 50 43 0.90 1.0 2.0 0.30 

Fönster Öster fönster pass ÖSTER 107.5 80 50 43 0.90 1.0 2.0 0.30 

Fönster Söder fönster pass SÖDER 3.5 80 50 43 0.90 1.0 2.0 0.30 

Fönster Väster fönster pass VÄSTER 126.6 80 50 43 0.90 1.0 2.0 0.30 

Balk.dörr glasdel fönster pass VÄSTER 30.2 80 50 43 0.90 1.0 2.0 0.30 

Balk.dörr skiva PORT pass VÄSTER 20.2 0 0 0 0.90 1.0 2.0 0.30 

Dörrar PORT pass VÄSTER 13.0 0 0 0 0.90 1.0 2.0 0.30 

Takfönster fönster pass TAK 5.0 80 50 43 0.90 0.0 0.0 0.30 

Driftdata 

Driftfallsbenämning 

Veckodagar 

Dagnummer 

Tid Processenergi 

W/m² 

Processenergi 

W/lgh 

Processenergi 

varmv. 

W/m² 

Fastighetsenergi 

rumsluft 

W/m² 

Personenergi 

W/m² 

Tappvarmvatten 

W/m² 

Tappvarmvatten 

W/lgh 

Solskydd 

Högsta 

rumstemp 

°C 

Lägsta 

rumstemp 

°C 

BOST 20 MÅND-SÖND 1 - 365 0 - 24 0.00 0.00 0.00 0.00 4.00 2.95 0.00 27.00 20.00 

Ventilationsaggregat 

Aggregatbenämning 

Tilluft 

Fläkttryck 

Pa 

Tilluft 

Verkn.gr 

% 

Frånluft 

Fläkttryck 

Pa 

Frånluft 

Verkn.gr 

% 

Verkn.gr 

återvinning 

% 

Lägsta 

tilluftstemp 

°C 

Utetemp 

Driftp. L 

°C 

Flöde 

Driftp. L 

% 

Utetemp 

Driftp. H 

°C 

Flöde 

Driftp. H 

% 

FTX 600.00 60.00 500.00 60.00 80.00 0.00 -20.0 100 20.0 100 

F 300.00 60.00 200.00 60.00 0.00 0.00 -20.0 100 20.0 100 

Ventilationsaggregat - Drifttider och flöden 

Aggregatbenämning 

FTX 

F 

Veckodagar 

Tilluft 

oms/h 

Frånluft 

oms/h 

Startdag-Slutdag Starttid-Sluttid 

MÅND-SÖND 858.00 900.00 1 - 365 0 - 24 

MÅND-SÖND 720.00 720.00 1 - 365 23 - 24 

Installationssystem 

ÖVRIGT 

Krav finns på energisparåtgärder enligt BBR kap 9:3 

El cirkpump värmesystem 0.00 % av energiförsörjning till rum och luft 

Lägsta dimensionerande utetemperatur för uppvärmning -100.0 °C 

Högsta dimensionerande utetemperatur för komfortkyla 100.0 °C 

Bilaga 1 

B1.3 

3 ( 6 )



Projekt: 

Beskrivning: 






2008-05-08.VIP 


RESULTAT 

Detaljerat Resultat 

Aktuellt hus med aktuell drift 

Period Avgiven energi kWh Tillförd energi kWh 

Transmission 

Luftläckage 

Ventilation 

Spillvatten 

Passiv 

kylning 

Solenergi 

fönster 

Återvinning 

vent. 

Återvinning 

VP 

Återvinning 

Spillv. 

Solfångare 

Personvärme 

Processenergi 

Värmeförsörjning 

Mån 1 9961 583 19352 5375 0 181 14042 0 0 0 7288 0 12542 1215 

Mån 2 9330 577 17967 4855 0 447 13063 0 0 0 6583 0 11542 1097 

Mån 3 8954 487 17011 5375 0 2451 11738 0 0 0 7288 0 9201 1215 

Mån 4 6905 344 13032 5202 0 5648 5643 0 0 0 7053 0 5979 1176 

Mån 5 5680 243 10316 5375 157 8979 477 0 0 0 7288 0 5390 1215 

Mån 6 5405 217 9499 5202 2244 9129 0 0 0 0 7053 0 5202 1176 

Mån 7 4680 153 8149 5375 3955 8573 0 0 0 0 7288 0 5375 1215 

Mån 8 4804 160 8673 5375 2305 7378 0 0 0 0 7288 0 5375 1215 

Mån 9 4641 179 8992 5202 16 3480 407 0 0 0 7053 0 5228 1176 

Mån 10 5460 270 10936 5375 0 1127 6142 0 0 0 7288 0 6242 1215 

Mån 11 7143 381 14271 5202 0 249 10140 0 0 0 7053 0 8359 1176 

Mån 12 8967 497 17767 5375 0 147 12882 0 0 0 7288 0 11075 1215 

Period 81929 4093 155965 63287 8677 47787 74536 0 0 0 85813 0 91511 14305 

Nyckeltal 

Inre värmekapacitet 

Aktuellt hus 

Aktuell drift 

98.78 Wh/m²°C 

Yttre värmekapacitet 18.80 Wh/m²°C 

Medeltemperatur 20.00 °C 

Medelvärde ventilation 930.00 oms/h 

Processenergi medel 0.00 W/m² 

Personenergi medel 4.00 W/m² 

Omslutningsarea 2702.91 m² 

Luftläckage vid 50 Pa 810.87 l/s 

Invändigt tryck medel -1.1 Pa 

Jämförelse mot krav enligt BBR 

Aktuellt hus 

referensdrift 

Aktuellt hus 

aktuell drift 

Tillåtet värde 

Jämförelse mot BBR 10 

Fs-värde 

Tillåtet Fs-värde är 130 % av referenshusets medel: 0.253 

0.120 0.149 0.329 W/m²K 

Uppvärmning 129607 105816 183503 kWh 

Jämförelse mot BBR 12 

U-värde 0.235 0.500 W/m²K 

Energianvändning 43 110 kWh/m² 

B1.4 

Bilaga 1 

Elförsörjning 

4 ( 6 )



Projekt: 

Beskrivning: 






2008-05-08.VIP 


Energibalans 

Aktuellt hus 

Aktuell drift 

kWh 

Aktuellt hus 

Aktuell drift 

kWh/m² 

Avgiven energi 

Transmission 81929 33.45 

Luftläckage 4093 1.67 

Ventilation 155965 63.69 

Spillvatten 63287 25.84 

Passiv kyla 8677 3.54 

Tillförd energi 

Solenergi genom fönster 47787 19.51 

Återvinning ventilation 74536 30.44 

Återvinning spillvatten 0 0.00 

Återvinning värmepump 0 0.00 

Solfångare 0 0.00 

Processenergi 0 0.00 

Personenergi 85813 35.04 

Elförsörjning 14305 5.84 

Värmeförsörjning 91511 37.37 

Specifikation av energiflöden 

Aktuellt hus 

Aktuell drift 

kWh 

Aktuellt hus 

Aktuell drift 

kWh/m² 

Aktuellt hus 

Aktuell drift 

kWh 

Aktuellt hus 

Aktuell drift 

kWh/m² 

VÄRMEFÖRSÖRJNING 91511 37.37 KONDENSORVÄRME 0 0.00 

Ventilation 1 0 Ventilation 0 0.00 

Värmesystem 28223 11.52 Värmesystem 0 0.00 

Tappvarmvatten 63287 25.84 Tappvarmvatten 0 0.00 

ELFÖRSÖRJNING 14305 5.84 SOLFÅNGARVÄRME 0 0.00 

Värmepump 0 0.00 Ventilation 0 0.00 

Tilluftsfläktar 7647 3.12 Värmesystem 0 0.00 

Frånluftsfläktar 6658 2.72 Tappvarmvatten 0 0.00 

Cirk.pump värme 0 0.00 

Cirk.pump solf. 0 0.00 VENTILATIONSAGGREGAT 88842 36.28 

Cirk.pump kyla 0 0.00 VÄRMESYSTEM 28223 11.52 

Kylmaskin komfortkyla 0 0.00 TAPPVARMVATTEN 63287 25.84 

Projektanpassad rapport 

Benämning på sammanställning Aktuellt hus 

Aktuell drift 

kWh 

Aktuellt hus 

Aktuell drift 

kWh/m² 

Benämning på sammanställning Aktuellt hus 

Aktuell drift 

kWh 

Aktuellt hus 

Aktuell drift 

kWh/m² 

Värme till rum vent tvv 91511 37.37 Fastighetsel 14305 5.84 

Elanvändning 14305 5.84 


Bilaga 1 

Värme till rum vent tvv=+1.000 x Värmeförsörjning Ventilation+1.000 x Värmeförsörjning värmesystem+1.000 x Värmeförsörjning tappvarmvatten 

Elanvändning=+1.000 x El cirkpump solfångare+1.000 x El värmepump+1.000 x El fläktar+1.000 x El cirkpump värmesystem+1.000 x 

Processenergi 

B1.5 

5 ( 6 )



Projekt: 

Beskrivning: 






2008-05-08.VIP 



Fastighetsel=+1.000 x El cirkpump solfångare+1.000 x El cirkpump kyla+1.000 x El fläktar 

B1.6 

Bilaga 1 

6 ( 6 )

Norr 

Objekt Fönster Fönster Fönster Fönsterdörr Ytterdörr Källardörr Källar fasad Fasad ink. fönst+dörr 

Typ 13X9 10X21 

Bredd 1,3 0 0 0 0 1 6,7 12 

Höjd 0,9 0 0 0 0 2,1 2,38 8,36 

Antal 3 0 0 0 0 1 1 1 

Omkrets tot 13,2 0 0 0 0 6,2 18,16 40,72 

Area tot 3,51 0 0 0 0 2,1 15,946 100,32 

Objekt Köldbrygga Köldbrygga Köldbrygga Köldbrygga Köldbrygga Fasad exl. Fönst+dörr Fasad exl.fönst+dörr+köldb. 

Typ Vån.bjälklag Käll.bjälklag Balkong Vägg Ytterhörn 

Bredd 11,5 11,5 0 0 0,25 

Höjd 0,22 0,32 0 0 8,36 

Antal 3 1 0 0 2 

Area tot 7,59 3,68 0 0 4,18 96,81 81,36 

Alt.längd 34,5 11,5 0 0 16,72 

Indata Fönster Fönsterdörr Ytterdörr Källardörr Källarfasad Fasad 

Area 3,51 0 0 2,1 13,846 81,36 

Omkrets 13,2 0 0 6,2 

Indata Köldbrygga Köldbrygga Köldbrygga Köldbrygga Köldbrygga KV 0-1 KV 1-2 Källarvägg åvan mark 

Objekt Vån.bjälklag Käll.bjälklag Balkong Vägg Ytterhörn 

Area 7,59 3,68 0 0 4,18 4 4 5,846 

Längd 34,5 11,5 0 0 16,72 

Bilaga 2 

B2.1

Bilaga 2 

B2.2 

Öst 


Typ 18X14 14X14 

Bredd 1,8 1,4 0 0 0 0 60 60 

Höjd 1,4 1,4 0 0 0 0 2,38 8,36 

Antal 24 24 0 0 0 0 1 1 

Omkrets tot 153,6 134,4 0 0 0 0 124,76 136,72 

Area tot 60,48 47,04 0 0 0 0 142,8 501,6 



Bredd 59 59 0 0,15 0,25 

Höjd 0,22 0,32 0 7,44 8,36 

Antal 3 1 0 16 2 

Area tot 38,94 18,88 0 17,856 4,18 394,08 314,224 

Alt.längd 177 59 0 119,04 16,72 


Area 107,52 0 0 0 140,42 314,224 

Omkrets 288 0 0 0 



Area 38,94 18,88 0 17,856 4,18 57,5 32 50,92 

Längd 177 59 0 119,04 16,72

Syd 


Typ 13X9 

Bredd 1,3 0 0 0 0 0 12 12 

Höjd 0,9 0 0 0 0 0 2,38 8,36 

Antal 3 0 0 0 0 0 1 1 

Omkrets tot 13,2 0 0 0 0 0 28,76 40,72 

Area tot 3,51 0 0 0 0 0 28,56 100,32 



Bredd 11,5 11,5 0 0 0,25 

Höjd 0,22 0,32 0 0 8,36 

Antal 3 1 0 0 2 

Area tot 7,59 3,68 0 0 4,18 96,81 81,36 

Alt.längd 34,5 11,5 0 0 16,72 


Area 3,51 0 0 0 28,56 81,36 

Omkrets 13,2 0 0 0 

Bilaga 2 



Area 7,59 3,68 0 0 4,18 6 0 22,56 

Längd 34,5 11,5 0 0 16,72 

B2.3

Bilaga 2 

B2.4 

Väst 


Typ 14X14 13X14 10X21 13X21 10X21 

Bredd 1,4 1,3 0 1 1,3 1 4 60 

Höjd 1,4 1,4 0 2,1 2,1 2,1 2,38 8,36 

Antal 20 48 0 24 4 1 1 1 

Omkrets tot 112 259,2 0 148,8 27,2 6,2 12,76 136,72 

Area tot 39,2 87,36 0 50,4 10,92 2,1 9,52 501,6 



Bredd 116,8 27,6 3,8 0,15 0,25 

Höjd 0,22 0,22 0,22 7,44 8,36 

Antal 1 24 16 2 

Area tot 25,696 6,072 20,064 17,856 4,18 313,72 244,032 

Alt.längd 116,8 27,6 91,2 119,04 16,72 

Indata Fönster Fönsterdörr Ytterdörr Källardörr Källarfasad Fasad Källarv.inv 

Area 126,56 50,4 10,92 2,1 7,42 244,032 142,8 

Omkrets 371,2 148,8 27,2 6,2 



Area 25,696 6,072 20,064 17,856 4,18 3 0 4,42 

Längd 116,8 27,6 91,2 119,04 16,72

Horisontella areor Tak, Golv 

Objekt Källare Bottenplan Vån 1 Vån 2 VindsbjälklagTakfönster Atemp 

Area 413,3 678,5 678,5 678,5 678,5 5 2448,8 

Area avdrag 673,5 

Indata PPM 0-1 PPM 1-6 

Area 55 192,5 

Källarväggar under mark 

KV 0-1 KV 1-2 Inner KV>2 

Area tot 70,5 36 142,8 

Ventiler 

Ventiler Area Antal Total Area 

Ventil kök 0,0225 24 0,54 

Ventil fönster 0,006 116 0,696 

Summa 

Vent volym 5866 

Bilaga 2 

B2.5

Bilaga 2 

Väggar och golv innanför klimatskal (termisk massa) 

B2.6 

Byggdel Area Tjocklek Volym Ws/kgK kg/m3 Massa (kg) 

Väggar 1726 0,12 207,12 800 2300 476376 

Bjälklag 2714 0,22 597,08 800 2300 1373284 

Summa 804,2 1849660 

Lägenheter 

Plan Bottenvåning Vån 1 Vån 2 Summa 

2:or 4 2 2 8 

3:or 4 4 4 12 

4:or 0 2 2 4 

Summa 24 

Personer 

Plan Pers/lgh Antal lgh Summa 

2:or 1,5 8 12 

3:or 2 12 24 

4:or 3 4 12 

Summa 48

Temperaturfördelning Vägg 220+100 mm isolering 

Dimension Lamda R Delta T Temp Avstånd från utsida 

Ute -20 

Rse 0,04 0,160 -19,84 0 

Gips 0,013 0,22 0,059 0,237 -19,60 0,013 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 -18,39 0,023 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 -17,18 0,033 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 -15,96 0,043 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 -14,75 0,053 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 -13,53 0,063 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 -12,32 0,073 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 -11,11 0,083 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 -9,89 0,093 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 -8,68 0,103 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 -7,46 0,113 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 -6,25 0,123 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 -5,04 0,133 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 -3,82 0,143 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 -2,61 0,153 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 -1,39 0,163 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 -0,18 0,173 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 1,03 0,183 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 2,25 0,193 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 3,46 0,203 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 4,68 0,213 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 5,89 0,223 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 7,10 0,233 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 8,32 0,243 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 9,53 0,253 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 10,75 0,263 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 11,96 0,273 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 13,17 0,283 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 14,39 0,293 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 15,60 0,303 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,214 16,82 0,313 

Isolering 0,02 0,033 0,606 2,428 19,24 0,333 

Gips 0,013 0,22 0,059 0,237 19,48 0,346 

Rsi 0,13 0,521 20,00 0,346 

Inne 20,00 

SA: 9,985152 

(5,89-4,65)/(0,223-0,213)=121 

5,3-4,65=0,65 

0,62=121X ;X=0,005 

0,213+0,005=0,218 

0,233-0,218=0,015 

Bilaga 3 

B3.1

Bilaga 3 

Temperaturfördelning Vägg 45+220+100 mm isolering 

Dimension Lamda R Delta T Temp Avstånd från utsida 

Ute -20 

Rse 0,04 0,141 -19,86 0 

Gips 0,013 0,22 0,059 0,208 -19,65 0,013 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 -18,58 0,023 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 -17,51 0,033 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 -16,45 0,043 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 -15,38 0,053 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 -14,31 0,063 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 -13,24 0,073 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 -12,17 0,083 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 -11,11 0,093 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 -10,04 0,103 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 -8,97 0,113 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 -7,90 0,123 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 -6,83 0,133 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 -5,77 0,143 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 -4,70 0,153 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 -3,63 0,163 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 -2,56 0,173 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 -1,49 0,183 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 -0,43 0,193 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 0,64 0,203 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 1,71 0,213 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 2,78 0,223 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 3,85 0,233 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 4,91 0,243 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 5,98 0,253 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 7,05 0,263 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 8,12 0,273 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 9,19 0,283 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 10,25 0,293 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 11,32 0,303 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 12,39 0,313 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 13,46 0,323 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 14,53 0,333 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 15,59 0,343 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 16,66 0,353 

Isolering 0,01 0,033 0,303 1,068 17,73 0,363 

Isolering 0,015 0,033 0,455 1,602 19,33 0,378 

Gips 0,013 0,22 0,059 0,208 19,54 0,391 

Rsi 0,130 0,458 20,00 0,391 

Inne 20 

S:A 11,34879 0,391 

(5,98-4,91)/(0,253-0,243)=107 

5,3-4,91=0,39 

0,39=107X ;X=0,004 

0,243+0,005=0,247 

0,278-0,247=0,031 

B3.2

Bilaga 4 

B4.1

B4.2 

Bilaga 4

Kostnadsbedömning 

080519 

Ombyggnad miljonprogramshus 

2008-05-20 

Bygganalys AB 

Box 44035 

100 73 STOCKHOLM 

Sofia Widsell 

Tele: 08-685 81 00 / 08 - 685 81 06 

sofia.widsell@bygganalys.se 

För riktigheten av denna handling svarar Bygganalys AB endast mot sin beställare. 

Bilaga 5 

B5.1

Ombyggnad miljonprogramshus 

B5.2 

Bilaga 5 

FÖRUTSÄTTNINGAR 1 

TOTALKOSTNAD 2 

ENTREPRENADKOSTNAD 3 

KALKYLSAMMANDRAG 4 

A - PRIS KALKYL 5

Projektkod: 080519 Kostnadsläge: 2008-05-01 

Projektnamn: Ombyggnad miljonprogramshus Datum: 2008-05-20 

Kalkyl: Ombyggnad 

Projekt- / Kalkylbeskrivning 

Miljonprogramshus byggs om till ett passivhus 

Denna kalkyl är en grov kostnadsuppskattning 

Kostnadsläge 

2008-05-01 

Ingående entreprenadkostnader 

Hus 

VVS " FTX system (bedömd) 

Oförutsett 3 % 

Entreprenörarvode 

GE-arvode 

Ej ingående entreprenadkostnader 

Utvändig mark 

El 

Hiss 

Styr och övervakning 

Evakueringskostnader 

Plåtdetaljer som stuprör, hängrännor mm 

Dräneringsrör 

Förhöjning av källardörrar efter pågjutning 

Ingående byggherrekostnader 

Projektering 

Byggledning 

Kontroll 

Byggherreadministration 

Myndighetsavgifter 

Mervärdesskatt 

Ej ingående byggherrekostnader 

Markförvärv 

Råmarkskostnad 

Evakueringskostnad 

Lagfart 

Inteckningskostnad/pantbrev 

Räntekostnad 

Försäkring 

Gatukostnadsersättning 

Övriga tomtkostnader 

Tomthyra/ tomträtt 

Övrig fastighetsbildning 

Finansiella kostnader 

Kreditivkostnader 

Förvaltningskostnader 

Försäkringskostnader, BFF 

Garantier 

Räntekostnad, proj.- och planskede 

Övriga finansiella kostnader 

Dokumentation 

FÖRUTSÄTTNINGAR 

Som underlag för denna kalkyl har följande handlingar varit tillgängliga: 

Kostnadsberäknings underlag som har skickats via mail 

Övrigt 

Beräknad byggtid = 12 månader 

Inget platsbesök är utförd 

Kalkylen förutsätter upphandling i konkurrens. 

Budgetreserv ingår ej i Totalkostnaden. 

Marknadsanpassning av Totalkostnaden har ej medräknats. 


Bilaga 5 

B5.3 

sid 1(1)

Projektkod: 080519 Kostnadsläge: 

Projektnamn: Ombyggnad miljonprogramshus Datum: 

Kalkyl: Ombyggnad Bruttoarea (m2): 2691 

Entreprenadkostnad Totalt [SEK] SEK/m2 

Hus 10 600 000 3 939 

VVS " FTX system" 840 000 312 

S:a Entreprenadkostnad 11 440 000 4 251 

Byggherrekostnad 

Projektering, kopiering, projektledning m m 9 1 029 600 383 

Byggherreadministration 2 228 800 85 

Myndighetsavgifter 3 343 200 128 

S:a Byggherrekostnad 1 601 600 595 

Budgetreserv 

Avrundning 

Totalkostnad exkl. mervärdesskatt 13 041 600 4 846 

Mervärdesskatt 

Bilaga 5 

TOTALKOSTNAD 

Mervärdesskatt 25,0 3 260 400 1 212 

Avrundning -2 000 

2008-05-01 

2008-05-20 

Totalkostnad inkl. mervärdesskatt 16 300 000 6 057 

B5.4 


sid 1(1)

Projektkod: 080519 Kostnadsläge: 

Projektnamn: Ombyggnad miljonprogramshus Datum: 

Kalkyl: Ombyggnad Samtliga 

Kalkyldel: Samtliga Bruttoarea (m2): 2691 

Entreprenaddelar 

4 Hus Totalt [SEK] SEK/m2 

40 Allmänt 220 332 82 

41 Rivningar, grundläggningar, kompletteringar 1 731 978 644 

43 Ytterväggar 4 852 183 1 803 

45 Bjälklag 168 084 62 

47 Tak 2 102 730 781 

48 Huskompletteringar 924 600 344 

49 Övrigt 600 093 223 

S:a 4 Hus 10 600 000 3 939 

5 VVS 

ENTREPRENADKOSTNAD 

2008-05-01 

2008-05-20 

57 Luftbehandling " FTX system" (bedömd) 840 000 312 

S:a 5 VVS 840 000 312 

S:a Entreprenadkostnad 11 440 000 4 251 


Bilaga 5 

B5.5 

sid 1(1)

Hus Material Arbete-tim Arbete Maskin UE Tjänstemän Summa SEK 

Detaljkalkyl: 2 415 644 5 999 2 210 592 0 2 511 814 0 7 138 051 

Omkostnad: 497 317 1 247 469 129 434 894 115 241 837 245 2 353 826 

Bilaga 5 

Summa: 2 912 962 7 245 2 679 721 434 894 2 627 055 837 245 9 491 876 

Oförutsett (%): 3,00 9 491 876 284 756 

Summa inkl oförutsett: 9 776 633 

B5.6 

Entreprenörarvode Mtrl, Arb (%): 8,00 5 760 463 460 837 

Entreprenörarvode UE (%): 8,00 2 705 866 216 469 

Entreprenörarvode Övrigt (%): 8,00 1 310 303 104 824 

GE arvode (%): 5,00 840 000 42 000 

Summa Hus: 10 600 763 

Övriga entreprenader Nytt värde Summa SEK 

Anläggning: 0 0 0 

Rör: 0 0 0 

Luft: 840 000 0 840 000 

EL: 0 0 0 

Tele: 0 0 0 

Transport: 0 0 0 

Styr: 0 0 0 

Övrigt: 0 0 0 

Summa: 840 000 840 000 Övriga entreprenader: 840 000 

Summa samtliga entreprenader: 11 440 763 

Avrundning: -763 

Totalt: 11 440 000 

Projektuppgifter 

Utv. Markarea (m2) Bruttoarea (m2) Bruttovolym (m3) Byggtid (månader) 

2 691 19 908 12 

Statistik Huvudentreprenör 

Omkostnad/Detaljkalkyl (%) Platsadm/Arbetskostnad (%) Summa Hus/BTA (SEK/m2) Summa Hus/BTV (SEK/m3) Arb.tim/BTA (tim/m2) 

32,98 31,24 3 939 532 2,23 

Projektnamn: 080519 Exjobb 2 

Kod: 080519 

Benämning: 

Kalkylsammandrag 

Kalkyl: Ombyggnad 

Utskriven: 2008-05-20 13:44

Àprishantering : Aktuell skärmstruktur Datum : 2008-05-20 

Kalkyldel : 01 - Ombyggnad 

Tid : 13:47 

Sida : 1(3) 

Valuta : SEK 

Projektnummer : 080519 

Projektnamn : 080519 Exjobb 2 

Kalkyl : Ombyggnad 

Uppdragsart : Kostnadsbedömning 

Kod Benämning OR/R Mängd Enh Direkt pris Direkt belopp A-pris Total 

Kr/m2 

Àprishantering 11 440 000 

Ombyggnad 11 440 000 

01 

Hus 10 600 000 

4 

Allmänt 220 332 

Byggnadsarea 749 m2 

40 

400.12 

Bruttoarea 2691 m2 

400.13 

Bruttovolym 19908 m3 

400.14 

Fasadarea, ställning 1204 m2 183.00 220 332 

400.17 

Rivningar, grundläggningar, kompletteringar 1 731 978 

Rivning yttervägg tegel + 

masonitskiva 1204 m2 670.00 806 680 

41 

410.005 

Rivning yttertak inkl. takstolar 720 m2 358.00 257 760 

410.075 

Rivning fönster 122 st 892.00 108 824 

410.081 

Rivning fönsterdörrar 24 st 1 010.00 24 240 

410.086 

Rivning ytterdörr + källardörr 6 st 1 383.00 8 298 

410.086 

Bilaga 5 

Rivning av balkonger 24 st 21 924.00 526 176 

410.092 

B5.7 

Kalkylansvarig 

Sofia Widsell



Tid : 13:47 

Sida : 2(3) 

Valuta :SEK 

Projektnummer :080519 

Projektnamn :080519 Exjobb 2 

Kalkyl :Ombyggnad 

Uppdragsart :Kostnadsbedömning 

B5.8 


Kr/m2 

43 

Ytterväggar 4 852 183 

433.50 

Yttervägg stålstomme + 

fasadbeklädnad av sten 1204 m2 1 563.00 1 881 852 

Tilläggsisolering källarvägg + 

puts+schakt 360 m2 2 436.00 876 960 

435.10 

Fönster aluminium, kopplat 240 m2 5 715.00 1 371 600 

436.36 

Fönsterdörr aluminium, kopplat 50 m2 12 780.00 639 000 

436.36 

Bilaga 5 

Ytterdörr stål 

13 x 21 4 st 15 229.00 60 916 

437.48 

Källardörr 

10 x 21 2 st 10 927.50 21 855 

437.48 

Bjälklag 168 084 

Tilläggsisolering källargolv + 

pågjutning 414 m2 406.00 168 084 

45 

451.24 

Tak 2 102 730 

Yttertak inkl. stomme + papp 750 m2 1 787.00 1 340 250 

47 

471.46 

Tilläggsisolering vindsbjälklag 

Tj 600 720 m2 321.00 231 120 

477.35 

Vädertätning 720 m2 738.00 531 360 

477.35 

Huskompletteringar 924 600 

Balkong av prefabricerad betong 230 m2 4 020.00 924 600 

48 

483.11 


Sofia Widsell



Tid : 13:47 

Sida : 3(3) 

Valuta :SEK 

Projektnummer :080519 

Projektnamn :080519 Exjobb 2 

Kalkyl :Ombyggnad 

Uppdragsart :Kostnadsbedömning 


Kr/m2 

49 

Övrigt 600 093 

498.15 

Byggnadsarbeten för installationer, ombyggnad 2691 m2 223.00 600 093 

VVS 840 000 

5 

Luftbehandling 840 000 

FTX-system (bedömd) 24 st 35 000.00 840 000 

57 

570.01 

Bilaga 5 

B5.9 


Sofia Widsell

Ombyggnad av miljonprogrammet till passivhus - Bjerking

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?