Nr 3 2007 - Svenska Baptistsamfundet

More documents

Recommendations

Info

2 BAPTISTnytt De unga är vårt nu! SÅ STÅR VI MED VÅRT ungdomsförbund i ett vägskäl. Efter en lång process är nu beslut fattade, en del fl era gånger om. De av oss som är unga i dag har växt upp med visionen om enhet mellan fl er ungdomsförbund. Nu är beslut fattade, och ett datum för det nya, gemensamma förbundets tillblivelse är satt och kommer äga rum i november. Är det sorgligt? Ja, kanske lite för den som har vuxit upp med identiteten ”SBUF-are”. Det är lätt att bli nostalgisk och tänka tillbaka på hur det var – då. Men nu är nu, och livet går vidare. Förändring hör liksom livet till, och ungdomsförbundens skede just nu är en logisk och positiv följd av långa sammanträden, goda möten, förhandlingar, drömmar, visioner och viljor. Nu ska vi snart få vara med om en födelsedag och jag sänder en och annan bön till det nya ungdomsförbundet som visst inte har en lätt tid framför sig. Bokstäverna SBUF kommer att bytas ut. Det kan vi leva med. Det skulle vara svårare utan ett ungdomsförbund. JAG VET ATT VI BEHÖVER ett ungdomsförbund som hjälper oss att tänka och formulera barns och ungdomars tankar. Som kan vara en mätsticka – och kanske retsticka – in i våra församlingar när vi tappar perspektiven och blir alltför vuxna och otillgängliga. Som utmanar oss i teologi och varande, och som guidar oss in i den värld som är så lätt att växa ifrån en bit in i vuxenblivandet. Ibland säger vi att barn och unga är vår framtid. Och det kan väl vara sant på sitt sätt. Men mer sant är att barn och unga är vårt nu. Precis som vi alla formar vårt nu. Barn och unga är inte något som ska bli sen. Barn och unga är nu och för att kroppen ska vara hel behöver vi alla åldrar. SÅ – HEJA SBUF PÅ VÄG IN I det nya! Lycka till med visioner och drömmar om ett kristet ungdomsförbund som berättar om Jesus som lyfte upp barnen och välsignade dem. Slå er inte till ro, utan utmana oss alla till att tänka och arbeta på ett sätt som inkluderar också barn och unga. Hjälp oss i arbetet med att skapa sammanhang i församling, ungdomsarbete och gudstjänst också för barn och unga. Påminn oss när barn och unga kränks och ge oss mod att stå upp för varje människas unika värde – också, eller särskilt, små människor. Gud med er de spännande månader som väntar. Gud med oss alla i arbetet med barn och unga. KARIN WIBORN missionsföreståndare Spelar Fair Play Svenska Baptistsamfundets konton: Insamlingar/Gåvor Plusgiro: 23 97-8 Bankgiro: 694-7261 Plusgiro Sociala Missionen: 90 1960-5 Stiftelsen Sociala Missionens konto används främst för biståndsarbete och socialt arbete. Insamlingarna via 90-kontot kontrolleras av SFI, Stiftelsen för insamlingskontroll. Camilla och Olov spelar ärligt. Och valde att stödja unga i Kongo för prispengarna. Foto: Jan Rohdin BEACHVOLLEY-AID HAR blivit en sommartradition, med en turnering som drar fram över sommar-Sverige. Under beachvolley-SM i Falkenberg utsåg Beachvolley-aid och svenska Volleybollförbundet ”årets Fair Play-spelare”. De två vinnarna fi ck en prissumma vardera att ge till valfritt projekt i Ge för livet (tidigare Bröd till Bröder). Camilla Nilsson gav 5000 kr till föräldralösa barn i Kongo. Olov Eriksson gav 5000 kr till utbildningsprojekt i Kongo. Om du vill ge pengar till ett specifi kt projekt anger du projektkoden för det (t.ex. ALB 1 för Albanien eller KON 13 för vårt alfabetiseringsprojekt i Kongo). Du hittar koderna vid respektive projekt på vår webplats, www.baptist.se, samt i katalogen Missionsutmaningen. Fakturor och övrigt Bankgiro: 5063-5820 BAPTISTNYTT 3/07
Albanien – ett land i förändring Det var många tankar som cirkulerade i mitt huvud när jag tillsammans med Maja Franzén, Jonas Thorängen och Jan-Erik Öst i augusti reste tillsammans till Albanien. Vilka kommer vi att träffa, kommer vi verkligen kunna hjälpa till – och hur smakar kaffet? Albanien, ett relativt okänt land i södra Europa vars fascinerande historia fortfarande är obekant för de fl esta. Landet har levt i förtryck under kommunismen fram till 1990. Deras ledare Enver Hoxha styrde landet med en järnhand, 1967 utropade han landet till världens första helt ateistiska stat. Början av 1990-talet blev tumultartat för landet då kommunismen föll och landet öppnades. Ekonomin var körd i botten och investeringar började göras i ”pyramidspel” där man kunde investera i fonder, men när utbetalningarna uteblev för spararna blev hundratusentals ruinerade och våldsamheter bröt ut. Albaniens historia av förtryck har satt spår i landets religioner, främst islam och kristendom; det fi nns inte många som utövar sin religion i Albanien. Men de kristna församlingarna som fi nns är unga och medelåldern ofta under 30 år. I ALBANIEN FINNS EN SVENSK missionärfamilj, David och Anette Hellsten med två barn. De bor i staden Dürres i norra Albanien. David Hellsten jobbar som lärare på skolan Albanian Bible Institute, en skola som utbildar församlingsledare, missionärer och pastorer. Skolan planerar för att bygga ett tredje våningsplan och renoverar de två plan som fi nns. Redan andra dagen av vårt besök satte vi igång att hjälpa till med målning av skolan. Vi gjorde även besök på albanska organisationer och träffade generalsekreteraren för Albaniens baptistorganisation. Vi hann även med att turista på nationalmuseét och att tillbringa en dag på stranden. En av de starkaste upplevelser från Alba- Jonas Thorängen från Svenska Baptistsamfundet, Maja Franzén Katarina Eriksson och Jan-Erik Öst. (bilden till vänster) Albanian Bible Institute utbildar församlingsledare, missionärer och pastorer. Man hoppas kunna bygga ut med ett tredje våningsplan. (bilden till höger) nien var det dop som vi fi ck vara med på en söndag i staden Lezhë. Det var sju unga i en församling som döptes i havet vid solnedgången. När man trots språksvårigheter på en strand långt borta hemifrån kan känna sig så välkommen och i sådan gemenskap med människor man aldrig träffat, då känns Gud väldigt nära. Det är sådana stunder som inspirerar att tänka tillbaka på i höstrusket. JAG TAR MED MIG MÅNGA upplevelser från Albanien, vi fi ck mycket tacksamhet för det arbete vi hjälpte till med. I församlingen vi fi rade gudstjänst med var det många som ville prata med oss trots att vi inte talade samma språk. Men när man kan dela samma glädje, inspireras av varandra och möter Gud tillsammans i sitt arbete, då blir ord på något sätt ganska oviktiga. Text och foto: Katarina Eriksson Flera nya ansikten på samfundsexpeditionen GÖRAN GRANSTRÖM ARBETAR SOM missionssekreterare med bland annat ledarskapsfrågor och församlingsrådet, under Pär Fribergs tjänstledighet. Han kommer närmast från Sensus, där han arbetat med ett projekt kring nya mötesplatser för livsfrågor, med stationering i Örebro. Innan dess arbetade han inom Svenska kyrkan med utbildningsstrategier (”Att utbilda utbildare”), även det i Örebro. Men nu har Göran bestämt sig för att bli stockholmare. Igen. Han bodde i Stockholm fram till mitten av 90-talet. Vad kan han då ta med sig för erfarenheter i sin nya uppgift? – Dels arbetsmässigt, att jag har bra erfarenheter av att jobba i projektform. Även en tydlighet i arbetet – vi är bra på visioner, men det ger oss inte alltid verktygen. Som missionssekreterare har man förmånen att få intryck, säger han. – Jag hoppas det i alla fall, jag har inte varit ute så mycket än – men då gäller det att ta tillvara på det, att vara lyssnande. Han vill också stärka kopplingen mellan utbildning och församling. – Det är lätt att det blir två skilda verkligheter. Där kanske jag kan bidra genom att vara en länk. Bland Görans fritidsintressen fi nns motorcykeln, en Suzuki modell större. – Men jag funderar på att sälja den. Det är svårt att hitta en p-plats, och jag vill inte ställa den på gatan. Musiken är viktig för Göran. Han spelar både trombon, slagverk och gitarr. Och det har varit mer än ett fritidsintresse – han har jobbat som frilansande musiker med både krogshower och turnéer i bagaget. PERINGE PIHLSTRÖM ÄR NY missionssekreterare för pionjärfrågor och församlingsgrundande arbete. Han har jobbat med församlingsplantering sedan slutet av 70-talet, och kom i kontakt med församlingsplanteringsrörelsen i USA, där han bodde i sex år. – Jag blev väldigt påverkan av det, och längtade efter att kunna få starta nya församlingar i Sverige. Det var dock inte så lätt. Det fanns tidigare en tveksamhet till strategierna, säger Peringe. – Och kanske inte så stor vishet hos oss som drogs med heller… Den karismatiska förnyelserörelsen innebar dock en öppning. I dag har många av dess tankar integrerats med kyrkan i övrigt. Men Peringe ser ändå skepsis mot nytänkande i dag. – Ju mindre en kyrka blir, desto trögare blir den. Vi blir rädda om det vi har, och vill inte tänka nytt. – Jag tror vi är duktiga på ledarskap i bety- Göran Granström. Peringe Pihlström. Rebecka Hellquist. delsen församlingsledare, pastorer. Men vi är mindre duktiga på entreprenörskapet. I vår utbildning och vårt sätt att beskriva uppdraget är det sällsynt att vi talar om den församlingsplanterande ledaren med samma dignitet som pastorn som leder en etablerad församling. Man behöver bli sedd. – Det handlar också om att släppa fram team, att skapa en teamanda. Peringe kommer att ha sin bas i skånska Kvidinge, där han bor sedan länge. PÅ INFORMATIONSAVDELNINGEN ÄR Rebecka Hellquist ”nygammal” grafi sk formgivare. Om namnet inte låter bekant beror det på att hon gift sig – hon hette Sundbom tidigare. Rebecka vikarierade tidigare på samma tjänst, men efterträder nu Charlotte Persson, som slutade i somras. SVENSKA BAPTISTERNAS Kvinnoförbund, SBKF, har fått en ny förbundssekreterare. Elisabet Carleson heter hon. KIM D BERGMAN ÄR tillförordnad förbundssekreterare i SBUF efter Malin Ivarsson Wärn. Han har tidigare arbetat i Centrumkyrkan, Farsta, och behåller en del av sitt engagemang där tills vidare. Text och foto: Michael Anderson BAPTISTNYTT 3/07 3
Page 1: BAPTISTnytt3/07 4 oktober Vad kan d
Page 5 and 6: söndagsskolan dop, innan det är d
Page 7 and 8: Kalendarium 6 oktober Ordförande-

Nr 3 2007 - Svenska Baptistsamfundet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?