10.09.2013 Views

italia - Italienska Handelskammaren i Sverige

italia - Italienska Handelskammaren i Sverige

italia - Italienska Handelskammaren i Sverige

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Är olivoljan alltid värd sitt pris? Den senaste tiden har diskussionen varit intensiv om vad som verkligen<br />

finns i flaskorna vi köper. Riccardo Mondolfi och Fernando Di Luca tvekar inte om vad som gäller.<br />

Olivolja är ett ämne som engagerar många.<br />

Ibland blir det konstigt, som när en skribent på<br />

internetsajten Dagens PS för en tid sedan publicerade<br />

en betraktelse med temat att det var lite si och så med<br />

kvalitet och äkthet hos den olivolja som saluförs i våra<br />

butiker. Artikeln illustrerades med ett par olivoljeflas-<br />

kor av välkända märken, det ena marknadsledande i<br />

<strong>Sverige</strong>, det andra i Italien. Riccardo Mondolfi, VD på<br />

livsmedelsimportören Matric, var en av många som<br />

gick i taket.<br />

– En läsare som inte känner till fakta kan förstås få<br />

för sig att de som tillverkar de här oljorna fuskar, säger<br />

Mondolfi upprört. Skribenten hänvisar bland annat till<br />

en EU-lag som skulle tillåta att det bara behöver vara<br />

50 procent olivolja i en extra virgin-olja. Någon sådan<br />

lag existerar inte.<br />

– Påståendet är fullständigt felaktigt, fortsätter<br />

han. EU-reglerna är helt tydliga. De säger att för att en<br />

produkt ska få kallas extra virgin olive oil måste oljan<br />

vara av hög kvalitet och utvunnen direkt ur oliver med<br />

enbart mekaniska processer, vilket betyder kallpressad.<br />

Det råder ingen tveksamhet på den punkten. Står det<br />

extra virgin på etiketten betyder att innehållet bara kan<br />

vara kallpressad olivolja.<br />

f ö r f a l s k n i n g a r<br />

f ö r e k o M M e r<br />

Fernando di Luca, mannen bakom Zeta, har hört talas<br />

om att det förekommer att olivolja späds ut med andra<br />

vegetabiliska oljor.<br />

mat & dryckPeter<br />

Loewe, oewe@tin.it<br />

F LY TA N D E G U L D<br />

S O M V ä C K E R K ä N S L O R<br />

– Men då är det fråga om rena förfalskningar, säger<br />

han. De kan vara skickligt gjorda, men smaken avslöjar<br />

manipulationen direkt.<br />

Ibland görs också ett nummer av att producenterna<br />

ibland blandar olivolja från olika druvor och regioner.<br />

– Det är klart att de gör, säger Riccardo Mondolfi.<br />

Det är för att kunna hålla en jämn kvalitet år från år.<br />

Ibland är skörden bra i en region, ibland i en annan.<br />

Det du som konsument köper är smaken.<br />

– Jungfruolja är ingen ursprungsbeteckning. Ingen<br />

skulle få för sig att säga jag dricker inte amarone<br />

eftersom det vinet är gjort på tre druvor . En Volvo är<br />

sammansatt av delar från många olika länder, men det<br />

är ändå en svensk bil.<br />

P r i s k o n t r a k va l i t e t<br />

Därför vänder sig Riccardo Mondolfi även mot åsikten<br />

att en bra olivolja måste kosta minst 200 kronor.<br />

– Det finns en idé om att olivolja från en liten<br />

gårdsproducent skulle vara så mycket bättre än den<br />

från en stor producent, och att den därför måste vara<br />

väldigt dyr. Var ligger skalfördelarna hos den lilla<br />

gårdsproducenten? Ett år kan skörden och oljan från<br />

den gården vara jättebra, ett annat år dålig. Det vet du<br />

inte som konsument, men du får fortfarande betala 200<br />

för oljan.<br />

– För 200 kronor förväntar jag mig en helt fantas-<br />

tisk olja, slår Riccardo Mondoli fast.<br />

– Det finns en korrespendens mellan kvalitet och<br />

pris, menar Fernando Di Luca. De bästa oljorna görs av<br />

oliver som skördats tidigt, innan de är för mogna. Då<br />

måste de plockas för hand och det kostar naturligtvis.<br />

n o v e l l o ­ o l j a n g o d a s t<br />

Riccardo Mondolfi och Fernando Di Luca är eniga om<br />

att novello-oljan, som görs av skördesäsongens första<br />

frukter, är den finaste. De plockas på hösten, i oktober.<br />

Karten är distinkta i smaken och oljan har en grön<br />

färgton.<br />

– Det är den godaste olivolja som finns, säger<br />

Mondolfi lyriskt. Men den ska användas direkt, under<br />

vintern, sedan förlorar den sin särart. Novello-olja som<br />

finns kvar i butikerna framåt påsk är novello bara till<br />

etiketten.<br />

– De här oliverna är väldigt rika på anioxidanter<br />

som skyddar frukten från solen, berättar Fernando Di<br />

Luca. Oljan blir väldigt rik på dessa nyttiga ämnen och<br />

har en fantastisk fräschör i smaken.<br />

Fruttato-oljan är en annan favorit. Också den görs<br />

på handplockade oliver, om än något mer mogna.<br />

Novello och fruttato är riktiga kvalitetsbenämningar.<br />

Andra beteckningar armonico, gentile, classico etce-<br />

tera betecknar inte specifika kvaliteter utan beskriver<br />

mer oljans karaktär. Sådana beskrivningar kan vara nog<br />

så inspirerade, med en terminologi lika fantasifull som<br />

vid en bättre vinprovning. Efter att ha lyssnat på två så<br />

kunniga personer som Fernando Di Luca och Riccardo<br />

Mondolfi är en sak helt klar olivolja är ett ämne som<br />

väcker starka känslor.<br />

mat & dryckPeter<br />

Loewe, oewe@tin.it<br />

a n n o n S H E l a D E n n a b I l a G a ä r E n a n n o n S f r å n I D G C u S t o m p u b l I S H I n G I S a m a r b E t E m E D I t a l I E n S k a H a n D E l S k a m m a r E n a n n o n S a n n o n S H E l a D E n n a b I l a G a ä r E n a n n o n S f r å n I D G C u S t o m p u b l I S H I n G I S a m a r b E t E m E D I t a l I E n S k a H a n D E l S k a m m a r E n a n n o n S<br />

IV V<br />

M AT & D R Y C K<br />

© I S t o C k p H o t o S / C o n S ta n t G a r D E n E r<br />

M AT & D R Y C K<br />

Med stor kunnighet och ödmjukhet har Barbro Guaccero under många år introducerat<br />

nya italienska kvalitetsviner i <strong>Sverige</strong>.<br />

s v e N s k - i ta l i e N s k<br />

v i N P R o F i l<br />

Mer än någon annan har svenska Barbro Guaccero bidragit<br />

till att det italienska vinet har flyttat fram<br />

sin position i <strong>Sverige</strong>. Hennes hjärta brinner sedan<br />

länge särskilt för Apuliens viner i Syditalien, där hon nu<br />

har bott i över 30 år.<br />

Hon är en kunnig och ödmjuk vinmakare som idag<br />

kan det mesta inte bara om Italiens viner, utan även vet<br />

en hel del om svenskarnas dryckesvanor och vinsmak.<br />

Det är just den kombinationen som har gjort hennes<br />

insatser så värdefulla när det gäller att introducera nya<br />

viner i <strong>Sverige</strong>.<br />

Tillsammans med maken Mimmo driver hon en<br />

relativt stor gård nära byn Palo del Colle ett par mil<br />

utanför Bari. Något eget vin producerar de inte. »Det<br />

är en stor investering som vi skulle ha gjort tidigare«,<br />

säger hon. Gårdens vinodlingar omfattar 40 hektar<br />

röda druvor, huvudsakligen sangiovese, montepulciano<br />

och den lokala druvan troia som säljs till traktens<br />

kooperativ.<br />

P r o f i l e r i n g o c h k a r a k t ä r<br />

I konkurrensen från vinvärldens nya länder som Australien,<br />

Chile och Sydafrika betonar Barbro Guaccero<br />

Italiens stora urval med många unika druvor. Här finns<br />

möjlighet till profilering och karaktär.<br />

– Prismässigt kan vi inte konkurrera med viner<br />

från den nya världen som har helt andra produktionskostnader.<br />

Italiens särart med många unika druvor är<br />

fortfarande vårt starkaste kort, säger hon.<br />

Barbro Guaccero jobbar tillsammans med flera stora<br />

italienska vinhus och är med om att välja ut och ta<br />

fram viner för Vin&Sprit som är särskilt lämpliga för<br />

svenskarnas smak. Resultatet av samarbetet säljs med<br />

Barbros »sigill« – Selezione Barbro Guaccero – på<br />

baksidesetiketterna. De senaste tillskotten är Morellino<br />

di Sansano från Cecchi i Toscana och en kravmärkt<br />

Chardonnay från Giancarli Ceci i Apulien.<br />

d u n d e r s u c c é<br />

1992 var hon med om att lansera Copertino som<br />

snabbt följdes av Salice Salentio. Bägge är helt gjorda<br />

på druvan negroamaro som ger ett mycket mörkt och<br />

elegant vin med inslag av frukttoner. Druvan växer bara<br />

i den södra delen av Apulien som kallas Salento.<br />

De båda vinerna blev en dundersuccé, minns Barbro.<br />

Trots att vinhusen levererade en halv miljon flaskor<br />

till systemet, så räckte det inte till. Efterfrågan slog alla<br />

rekord.<br />

Copertino och Salice Salentino öppnade vägen för<br />

Apuliens viner till <strong>Sverige</strong>. De skulle komma att följas<br />

av flera viner. Lika populär blev regionens andra röda<br />

druva primitivo, kanske mer välkänd eftersom vinet<br />

och druvans namn är ett och samma.<br />

Barbro samarbetar med vinhus spridda över stora<br />

delar av Italien, från Toscana i norr till Sicilien i söder.<br />

När jag frågar henne om det är något särskilt område<br />

hon vill lyfta fram utöver Apulien, tänker hon efter ett<br />

slag och svarar sedan Marche. Här samarbetar hon med<br />

vinhuset Moncaro och den duktige önologen Riccardo<br />

Cottarella.<br />

– Den vita druvan verdicchio finns bara i Marche.<br />

Jag skulle vilja drista mig till att säga att det är Italiens<br />

bästa vita druva. Det är en väldigt fruktig druva som<br />

smakmässigt påminner om sauvignon. Av den kan du<br />

göra allt från ett trevligt bordsvin strax under 60 kr till<br />

ett fantastiskt fatlagrat vin som kan sparas länge, vilket<br />

är typiskt för verdicchio.<br />

s t ä n d i g t n y a k o n t a k t e r<br />

Barbro vilar inte på lagrarna, utan besöker ständigt nya<br />

vingårdar, producenter och mässor. Kontaktresorna<br />

till Stockholm och Vin&Sprit blir åtskilliga under ett<br />

år. Paret Guaccero har ofta gäster på sin gård. Barbro<br />

ordnar vinresor och avsmakningar, där det är ett<br />

privilegium att få ta del av hennes långa erfarenhet och<br />

© b a r b r o G a u C C E r o<br />

konkreta konsumentmedvetna vinkunnande. Dessutom<br />

har ingen gått hungrig från bordet hemma hos Barbro<br />

och Mimmo.<br />

I slutet av 90-talet gav hon tillsammans med journalisten<br />

Catarina Hiort af Ornäs ut »Det okända Syditalien«.<br />

Det är en vacker matbok med recept på många<br />

syditalienska rätter. Nu hoppas Barbro göra en till. Om<br />

tiden bara räcker till. Fast tiden är förstås en bristvara<br />

för denna flitiga vinambassadör som Munskänkarna<br />

i höstas utsåg till årets vinprofil.<br />

Sajten www.barbroguaccero.it<br />

rymmer mycket information om<br />

de vin och vinhus som Barbro<br />

Gauccero arbetar med samt flera<br />

av hennes läckra matrecept.<br />

© b a r b r o G a u C C E r o

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!