italia - Italienska Handelskammaren i Sverige

ia & näringsliv italia & näringsliv
Åke Malm
I höst avgår italienska Ambassadören Francesco Caruso för att gå vidare mot nya utmaningar.
a n n o n S H E l a D E n n a b I l a G a ä r E n a n n o n S f r å n I D G C u S t o m p u b l I S H I n G I S a m a r b E t E m E D I t a l I E n S k a H a n D E l S k a m m a r E n a n n o n S a n n o n S H E l a D E n n a b I l a G a ä r E n a n n o n S f r å n I D G C u S t o m p u b l I S H I n G I S a m a r b E t E m E D I t a l I E n S k a H a n D E l S k a m m a r E n a n n o n S
Giulio Mazzalupi är den italienske gruvarbetaren som blev svensk företagsledare i toppklass.
Han tycker att svenskt och italienskt sinnelag kompletterar varandra väl.
sV e n s k t o c h I tA l I e n s k t
f o r M I dA B e l M I x
ROM. Detta är historien om romaren som blev svensk
företagsledare i toppklass.
Idag är Giulio Mazzalupi tillbaks i sin hemstad
Rom. Han bor i sin villa i Romförorten Olgiata med en
18 hålsbana, par 72 på 6.347 m och bredvid den en 9
hålsbana, par 36 på 2.947 m, inom nära räckhåll.
Och grannen och gamle svenske fotbollsstjärnan
Hasse Jeppsson finns beredd att ta upp utmaningen på
golfbanan.
Men grannskapet till trots, signor Mazzalupi har
inte släppt greppet om sina styrelseuppdrag i Electrolux
Zanussi. Där konstaterar han fortfarande med tillfreds-
ställelse att han regerar över världens största tvättma-
skinsfabrik i Porcia, Pordenone i norra Italien.
a r b e t a d e i j ä r n g r u va
Egentligen hade han satsat på att bli gruvarbetare. Han
tog en examen som gruvingenjör och började jobba i
järngruvan Cogne i norra Italien.
– Men det ledde förstås till att jag fick resa ut och
spana på liknande anläggningar i världen. I första hand
gick resan till Sverige och Grängesberg. Först senare
fick jag se Kiruna – tala om skillnad i proportioner
mellan Kiruna och vår lilla gruva i Cogne!
Jobbar man i gruva i Sverige är vägen till Atlas
Copco inte lång. Giulio Mazzalupi anställdes 1971 och
har sedan gått en lång och slingrande bana mellan upp-
drag i Italien, Tyskland, Belgien och Stockholm. 1997
blev han den förste icke-svensken som utsågs till VD
och styrelseordförande i Atlas Copco. Han lämnade de
uppdragen 2002 efter att marknaden för den svenska
tryckluften mer än fördubbats under hans chefstid.
Giulio Mazzalupi återvände till Italien och tog över
styrelseledningen i Electrolux Zanussi. Inte dåligt som
en reträttplats eftersom italienska Zanussi står för 40
procent av koncernens produktion i Europa.
k o M P l e t t e r a r
va r a n d r a
Det är ett lysande exempel på
hans grundtes – det italienska
och svenska blir en formi-
dabel mix som kan ge stora
framgångar.
– Vi kompletterar varandra.
Svenskarna är långsamma och
har väldigt svårt att få till ett
beslut. Men sedan går de som
tåget. Italienarna är individua-
lister, fattar blixtsnabba beslut
men har svårt att hålla samman
organisationen.
– Man kan också uttrycka
det så här. Svensken lyckas så
småningom göra en minutiös
detaljplanering för hur man
skall ta sig från Stockholm till
Rom. Men det är italienaren
som är snabbast att komma fram.
va d k a n d e n s v e n s k a
l å n g s a M h e t e n b e r o P å ?
– I allmänhet på att man helst vill ha enighet bakom
besluten. Man kan sitta dagar i sammanträden för att
försöka jämka sig samman. Det är ju bra när man lyckas
– men hur som helst tar det tid.
Det finns en lång rad lyckade exempel på den här
kompletteringen i Italien. Nästan alltid finns namnet
Wallenberg i bakgrunden.
Så var det när SKF köpte sin italienske konkurrent
RIV i Turin. Eller när Ericsson gick in i Italien och
byggde Roms största metallindustri. Och som sagt:
Hans Werthéns och Anders Scharps köp av Zanussi.
Det är exempel på svensk framsynhet och noggrann
planering. Italienaren är mera van att navigera med
kusten inom synhåll.
– Dessutom måste man konstatera idag att Italien
som system inte hjälper den italienske företagaren.
Politik, en trögarbetad byråkrati och krångliga lagar
bäddar inte för snabba beslut.
ändå finns flera viktiga skäl till att Giulio Mazzalupi
ser anledning för svenska företag att satsa i Italien.
– Här finns en potentiellt stor mängd välutbildade
ingenjörer, kreatörer och designers. Electrolux har lagt
sin utvecklingsavdelning till Treviso i norra Italien.
För bara här fanns det god tillgång på välutbildade
ingenjörer.
Giulio Mazzalupi
Hans arbete har präglats av ett stort intresse för handelsutbytet mellan länderna, men även en stark
drivkraft att visa upp landets mångfald och breda potential.
g e M e N s a M M a N ät v e R k
ä R F R a Mt i d e N
Francesco Caruso har lång och gedigen erfarenhet
av att representera Italien, dess kultur och affärsliv.
Han har hunnit kalla många olika länders storstäder sitt
hem och väljer nu att låta uppdraget som Ambassadör
i Stockholm avsluta den diplomatiska karriären. I höst
börjar en ny del av hans yrkesliv med flytt till Paris
och till franskt universitet för att undervisa i politisk
vetenskap.
– Det är dags att ge tillbaka av de erfarenheter och
kunskaper jag fått av alla de människor jag mött. Nu är
jag nyfiken på nya saker! Jag får en utmärkt möjlighet
att utveckla tankar och idéer som fötts under åren. En
dröm är att vara med och skapa ett kunskapscentrum
specialiserat på frågor som rör alla länder runt medel-
havet. Politik, kultur, ekonomi, demokrati och religion,
berättar Ambassadören och avslöjar samtidigt att han
kanske inte varit den klassiska diplomaten. Hellre
action än diplomati!
Under sin tid som ambassadör i Sverige har Fran-
cesco Caruso med entusiasm engagerat sig i handels-
och affärsutbytet länderna emellan. Han ser en klar
möjlighet till ett än tätare samarbete som skulle stärka
både Sverige och Italien.
-Jag tänker inte bara på ren import och export på
respektive lands marknad. Vi skulle till exempel kunna
hjälpa varandra att utveckla våra nätverk, både för
handel och produktion. Många företag i Italien har
traditionellt goda kontakter med balkanländerna men
även Rumänien, Tunisien och Egypten. Sverige har
goda kontakter med Ryssland och Polen, något som vi
är sämre på. Tillsammans skulle vi bli starka och med
en stor utvecklingspotential, framhåller Ambassadören.
Han hoppas även på fler initiativ till rena samarbeten,
kanske främst inom områden som mekanik, telecom,
mode och design.
En av Francesco Carusos viktiga arbetsuppgifter
som representat för Italien har varit att försöka nyan-
sera bilden av landet. Ett sätt har varit att att erbjuda
näringsliv och svenska politiker nya kontakter genom
att bjuda in intressanta statsbesök. Ett helt annat sätt
att öka kunskapen om Italien har varit satsningen
Panorama Italia, som i år innehöll hela 14 event på
olika platser i Stockholm.
– En bra chans att visa upp det bästa av mode, kultur,
konst och turism, men även handel och medicinsk
vetenskap. Vi har hela tiden arbetat hårt för att tvätta
bort gamla fördomar som förknippar oss med »pizzaland«
och maffiakultur. Vi har kommit en god bit på
väg, framhåller Francesco Caruso.
Efter att ha bott i länder som Frankrike, Belgien,
Sydafrika och Tunisien – vad kommer Ambassadören
att sakna när han lämnar Sverige?
– Framför allt naturen. Särskilt skärgården, både
öarna utanför Stockholm men även västkusten. Jag har
också uppskattat den svenska modellen. Ett bra koncept
byggt på tolerans och demokrati där det finns plats att
värdera livskvalitet. Och också en möjlighet för medborgarna
att ta del av samhällets förmåner. Självklart
kommer jag också att sakna själva ambassaden, det
vackra Oakhill, menar Francesco Caruso.
djupare kontakt på medicinskt område
Under ett vetenskapligt symposium på karolinska Insti-
tutet möttes svenska och italienska sköldkörtelexper-
ter för att diskutera och dela med sig av erfarenheter
och rön på området endokrinologi. Besvär med sköld-
körtelfunktionen kan idag räknas till en folksjukdom
där främst underproduktion av hormon är det vanli-
gaste problemet.
– det var oerhört trevligt och givande att få träffa
duktiga och framstående kollegor. den finns en mycket
väl etablerad forskning på området i just Italien och vi
hoppas på ett utökat samarbete, berättar Mikael rydén,
docent på karolinska Universitetssjukhuset, huddinge
och symposiets samordnare. Italien ligger långt
Annika Ulfvin
fram inom forskningen och en av anledningarna är ett
mångårigt och aktivt intresse som verkligen satt fokus
på området. Vid Università di Pisa finns Aldo Pinchera
som i stor utsträckning bidragit till att forskning och utbildning
ligger så långt fram. Vad svenska forskare skulle
kunna bidra med i ett fördjupat samarbete är framförallt
sättet att hantera uppföljning och registrering.
– Vi har under en period haft en kollega på besök
och jag vet många svenskar som skulle vara intresserade
av att exempelvis få vara på ett av de italienska
labben. symposiet var en bra början och har redan utmynnat
i en djupare kontakt som kan ett ökat utbyte
för båda parter, avslutar Mikael rydén.
I