ladda ned - Häfla bruk AB

En bok om 

trappor

En bok om trappor, deras funktion 

och den roll de spelar i vår tillvaro. 

2

En trappa spelar väl ingen roll. Eller gör den det? 

Varje dag stöter vi på trappor i alla möjliga varianter. 

De flesta tänker vi inte ens på, de är bara en del av vår 

vardag, en praktisk lösning på hur vi tar oss från ett 

plan till ett annat. För andra är trappan ett oöverstigligt 

hinder. En del trappor är fula, en del är vackra, en 

del är funktionella medan andra är obegripliga. Det 

finns raka, breda trappor och det finns trappor som 

vindlar runt tills man blir alldeles yr i huvudet om man 

går i dem. 

Vad är egentligen en trappa? Kan den se ut hur som 

helst? Om inte, varför? Vem har i så fall bestämt det 

och på vilka grunder? 

Häfla Bruk tillverkar bland annat trappor och vi vill i 

den här boken berätta lite om trappors betydelse, inte 

bara i vår vardag utan även historiskt. När du läst boken 

kommer du att veta mer om vårt vanligaste transportmedel. 

På köpet får du kunskap om bland annat 

minareter, fotbollssupportrar och Spanska trappan i 

Rom. 

Trevlig läsning. 

Häfla Bruks AB – www.hafla.se 3

Tillverkning med tradition. 

4

Häfla Bruks historia sträcker sig tillbaka till år 1682 då 

landshövdingen Jacob Henriksson Flemming fick tillstånd 

att tillverka 300 skeppund smidbart järn vid 

Häfla Övre Bruk. Den gamla ursprungliga hammarsmedjan 

var i drift i 242 år och finns i dag kvar som 

byggnadsminne i exakt det skick den lämnades när 

den siste smeden gick hem 1924. Brukets Tyskhärd, 

som är den enda bevarade i landet, visar hur tekniken 

såg ut på 1700-talet. Även stångjärnshammaren är landets 

enda bevarade från denna tid. 

Häfla Bruk är i dag en modern industrianläggning med 

produktion av stålprodukter till byggnadsindustrin. 

Tillverkning av trappor har skett sedan mitten på 50talet 

och består i dag av såväl raka trappor som spiraltrappor 

för industri, utom- och inomhusbruk. 

Smedja, verkstad för smidesarbete. Utrustningen i en mindre hantverkssmedja 

består av en ässja, där kol förbränns under forcerat drag, smidesstäd, 

skruvstycke samt handverktyg, såsom smideshammare, slägga, huggmejsel, 

smidestång, bågfil och filar av olika typ. Förr avsåg smedja även verkstad där 

smidbart järn framställdes, t.ex. hammarsmedja och stångjärnssmedja. 

Hammarsmedjor var utrustade med vattendrivna hammare som var utformade 

beroende på användningsområde. (Fakta från Nationalencyklopedin). 


Standard som ger bra 

kapacitet och god kvalitet. 

6

Häfla Bruks trappor är i stor utsträckning byggda på 

standarddetaljer för att kunna hålla hög tillverkningskapacitet. 

Genom att kombinera olika steg- och räckestyper 

kan trapporna enkelt anpassas till varje miljö. 

Standardtillverkningen gör också trapporna lätta att 

montera på plats. 

Moderna trappor tillverkas enligt standard som tagits 

fram genom forskning och studier. Gångriktningar, 

planstegets storlek, antal steg mellan viloplanen och 

handledarens avstånd från steget är en del av de fakta 

som ligger till grund för dagens trappkonstruktioner. 

Så har det självklart inte alltid varit. Genom historien 

och olika kulturer har trappornas roll, utseende och 

funktion skiftat. 

Trappa (medellågtyska trappe, av trappen »stampa«, »trampa«), kommunikationsled 

mellan olika nivåer, indelad i avsatser (steg). Inomhustrappor har traditionellt 

byggts i murverk eller i trä. I modern tid har material som järn och 

betong tillkommit. Trappor kan byggas raka, vinklade eller svängda. För normalt 

husbyggande förtillverkas trappor numera oftast på fabrik. (Nationalencyklopedin) 


Trappor i maktens tjänst. 

8

Om det var slättbons terrasseringar eller skogsbons 

trädstam med uthuggningar som var ursprunget till vår 

nutida trappa får vi aldrig veta. Trappans betydelse ska 

ändå inte underskattas, den är en av förutsättningarna 

för vårt sätt att bygga samhällen. 

Förutom att vara en färdväg mellan olika våningsplan 

har trappan i alla tider också varit ett sätt för makten 

att befästa sina positioner. Offerplatser, 

tempel och palats har placerats 

på trappliknande socklar där de 

varit överväldigande för åskådaren 

och oåtkomliga för den stora massan. 

Trappan har använts i maktutövningens 

tjänst, inte bara historiskt 

utan även in i våra dagar. 

Chichén Itza i Yucatan, Mexico, är ett av Unescos världsarv. Templet byggdes 

troligen mellan 430 och 860 efter Kristus. Det övergavs i mitten på 1200talet 

och upptäcktes i djungeln först i mitten på 1800-talet. Det är 92 trappsteg 

upp till templet på pyramidens topp där de levande offrens hjärtan skars 

ut innan de lades på altaret och offrades till gudarna. 

Capitol Building i Washington rymmer bl.a det amerikanska Representanthuset, 

den ena delen av den högsta lagstiftande församlingen (Kongressen) i 

USA. Det består av 435 ledamöter valda för tvåårsperioder från USA:s delstater, 

vilka har representanter i förhållande till sin folkmängd. Representanthuset 

deltar i all lagstiftning men utövar sitt största inflytande när det gäller 

ekonomiska frågor som budget, anslagsbevillningar och skatter och tullfrågor. 

(Fakta: Nationalencyklopedin) 


10 

Mitt hem är min borg.

Mitt hem är min borg är ett uttryck som vi i moderna 

tider använder för att värna om den personliga integriteten. 

Uttrycket är numera bildligt, men historiskt har 

det inte varit självklart att man haft sitt hem fredat vilket 

äldre byggnadsverk tydligt vittnar om. 

När städerna växte och man under romartiden av utrymmesskäl 

började bygga bostadshusen på höjden behövdes 

trappor för att kunna ta sig mellan våningarna. 

Dessa gjordes smala och svårforcerade, det fanns ju ingen 

anledning att underlätta framkomligheten för en 

ovälkommen fiende. 

Med samma tankegångar byggdes trapporna uppför tornen 

i medeltidens försvarsborgar. Trapporna vindlade 

alltid åt höger och på så sätt fick inkräktaren som var 

på väg upp alltid svärdsarmen närmast väggen och det 

blev svårt att svinga vapnet. 

Borgar anlades gärna på höjder och holmar eller på uddar, avskurna genom 

vattengravar. Platserna valdes så att viktiga färdvägar och vattenleder kunde 

behärskas. Den medeltida borgens grundplan bestod ursprungligen dels av 

en central del med torn av trä eller sten på en höjd, naturlig eller anlagd eller 

inom ett vall- eller muromgärdat område, dels av en förborg med ekonomibyggnader 

och bostadshus. Anläggningen omgavs av grav och vall. Dessa 

grundprinciper varierades på olika sätt. (Fakta: Nationalencyklopedin) 


Underhållning 

i kolossalformat. 

12

De antika byggnadsverken byggde i mångt och mycket 

sin arkitektur på matematiska beräkningar. Den romerske 

arkitekten Vitruvius beskrev exempelvis förhållandet 

mellan sättsteg och plansteg i en bekväm trappa till 

3:4. Stegen skulle utgöra katetrarna i den så kallade 

egyptiska triangeln. Resultatet blev att romarna byggde 

de brantaste, obekvämaste och matematiskt mest korrekta 

trapporna i hela världen. Colosseum är ett sådant 

exempel. 

Vår tideräknings första höga byggnadsverk var oftast 

försvarsanläggningar, kyrkor eller palats. Byggherrar 

var de som hade makt och makt fick man genom att 

vinna krig som många gånger var väldigt kostsamma. 

Det blev inte så mycket pengar kvar till byggnation och 

därför gällde det att utnyttja ytorna i byggnaden effektivt. 

Därför finns det många exempel på smala spiraltrappor 

från den här tiden. 

Colosseum uppfördes åren 75–80 efter Kristus av kejsar Vespasianus. Dennes 

son Titus fullbordade bygget. Colosseum kunde ta emot 50–60.000 personer, 

vilka via ett effektivt system av trappor och passager snabbt kunde evakueras. 

Gladiatorspel, djurhetsning och stora sjöslag (arenan vattenfylldes via 

akvedukter) underhölls folkmassorna i Rom med. Under de 100 invigningsdagarna 

fick mer än 5.000 djur sätta livet till på Colosseum. Under medeltiden 

omvandlades arenan till fästning, men förblev ändå välbevarad fram till 

1300-talet då man började använda stenarna till byggnationen av de nya 

renässanspalatsen. 


Ett steg närmare himlen. 

14

De första spiraltrapporna användes ofta i offentlig miljö 

exempelvis i kyrkor, till balkonger och till predikstolar. 

Det var smala trappor som var rikt smyckade. Ett av de 

tidigaste exemplen på en medvetet utförd spiraltrappa 

är trappan i Trajanus Kolonnen i Rom från vårt första 

århundrade. I Santa Constanza i Rom (300-talet), San 

Vitale i Ravenna från 500-talet, Karl den Stores palatskapell 

i Achen från 800-talet och Bramantes plan till 

Peterskyrkan från 1500-talet) är andra exempel på smala 

spiraltrappor. Minareter är andra byggnadsverk som 

krävt spiraltrappor. 

Den italienska renässansen införde den tvåarmade raka 

trappan som sin standardtrappa, men arkitekter och 

konstnärer som exempelvis Leonardo da Vinci var roade 

av att utarbeta nya trappkombinationer. Francesco di 

Giorgi Martini, en annan av tidens »trappteoretiker«, 

ansåg trappan vara ett värdefullt och intressant arkitektoniskt 

element. 

Minareter är tornen i moskébyggnaden. De används av böneutroparen (muezzi) 

för att kalla muslimerna till den rituella bönen. Islam har över en miljard 

anhängare och en av grundpelarna i islam är bönen. Den ska utövas fem 

gånger om dagen på regelbundna tider som beräknas genom solens upp- och 

nedgång samt var på jordklotet man befinner sig. De första kända minareterna 

byggdes i hörnet av Amrmoskén i Egypten år 673. Fram till 1200-talet var 

minareterna kvadratiska i basen, men är sedan dess i allmänhet runda. 


Ju förmögnare herre, 

desto bredare trappa. 

16

Under renässansen skapades också ekonomiska system 

som gjorde att man kunde få makt på annat sätt än 

genom att använda svärd. Tidigare hade makt kostat 

pengar, nu började den generera förmögenheter istället. 

Familjen Medici från Florens kanske är det mest lysande 

exemplet på detta. Det här avspeglade sig också på 

byggnationen. Tillgången på pengar gjorde trapporna 

större, bredare och mer representativa. Några av slotten 

i Loire-dalen som tillkom under 1500-talet hade anknytning 

till familjen Medici. De slotten är kända för sina 

ståtliga trappkonstruktioner. 

Medici, släkt som styrde Florens 1434–94, 1512–27 och 1530–1737. Ursprungligen 

levde Medicis medlemmar på den toskanska landsbygden, framför allt i 

byn Cafaggiolo, men på 1200-talet blev Medici en välbeställd borgarsläkt i 

Florens. På 1300-talet sökte en gren av Medici förgäves ta makten i staden 

genom allianser med de lägre klasserna. 

En annan gren av Medici blev dock genom handel och bankaffärer en av Europas 

rikaste familjer. Medicibanken grundades 1397 av Giovanni. Bankverksamheten 

organiserades i firmor och utlandsfilialer, t.ex. i Brügge. Huvudmannen 

inom denna gren, Cosimo d.ä., grep 1434 makten i Florens. År 1537, 

då Cosimo d.ä:s gren dog ut på manssidan, efterträddes denna av en tredje 

gren, vars huvudman Cosimo (den store) 1569 upphöjdes till storhertig av 

Toscana. Hans ättlingar styrde Toscana tills grenens siste manlige medlem 

dog 1737. Andra grenar av Medici lever ännu. 

Medicéernas rikedom, som vägde upp bristen på militära traditioner, gjorde 

det möjligt för dem att bli Europas främsta renässansmecenater under 1400och 

1500-talen. Till Medici hörde även fyra påvar, Leo X, Clemens VII, Pius IV 

och Leo XI samt två franska drottningar, Katarina av Medici och Maria av 

Medici. (Fakta: Dick Harrison, Nationalencyklopedin) 


Trappornas gyllene tidsålder. 

18

Barocken och rokokon var trappornas gyllene tidsålder. 

Trappan vid slottet Blois är ett sådant exempel. Trapporna 

blev inte bara en förbindelse mellan våningar 

utan de fungerade också som scener för barockens invecklade 

hovceremonier med fastlagda regler för hur 

de skulle beträdas. Arkitekterna under barocktiden 

strävade dock inte bara efter prakt och ståt utan trapporna 

skulle framför allt vara ändamålsenliga. 

Varje trappa krävde då sin egen konstruktion, men 

när järnhanteringen under 1800-talet började utveckla 

serier av järn- och stålprodukter tillkom också produktion 

av spiraltrappor i större serier som kunde levereras 

från lager. 

Barock, en kulturepok eller stilriktning (inom olika konstarter). Inom bildkonsten 

och arkitekturen uppträdde barocken som stilriktning under 1600-talet 

och en bit in i det följande århundradet. Inom litteraturvetenskapen är barocken 

dels en beteckning för litteraturen från slutet av 1500-talet till slutet 

av 1600-talet (med skiftande gränser i olika länder), dels en beteckning för en 

dominerande tendens inom denna litteratur. Inom musikvetenskapen avses 

med barock vanligen den epok som sträcker sig från sent 1500-tal t.o.m. förra 

hälften av 1700-talet. Termen barock kommer från franska baroque »vidunderlig«, 

»oregelbunden« (ursprungligen om pärlor). Detta ord har i sin tur ett 

mycket omdiskuterat ursprung. Enligt vissa kommer det av italienska baroco, 

i medeltida filosofi och logik en förvriden, invecklad tankeprocess som gör 

våld på traditionen, enligt en annan (vanlig) mening av portugisiska barroco 

»oregelbundet bildad pärla«. Det har också antagits att ordet kan vara bildat 

efter målaren Federico Baroccis namn. (Nationalencyklopedin) 


Funktionell arkitektur. 

20

Bilder på vackra hus i vackra miljöer är vad vi vanligtvis 

förknippar med arkitektur. Men arkitektur är kanske 

framför allt en känsla eller en upplevelse. Genom att 

vandra genom städer och byggnader upplever vi arkitekturen 

och förenas med den. Arkitektur som inte är 

funktionell är kanske vacker, men vi får inte några relationer 

till den. Därför påverkas byggnaders form ofta av 

hur det vertikala kommunikationssystemet är tänkt att 

fungera. Ett exempel på detta är Guggenheimmuseet i 

New York som är helt präglat av sitt rörelsemönster 

som har gett byggnaden dess form. Här saknas trappor, 

hissen går till topplanet och under sin vandring nedåt 

upplever museibesökaren såväl konsten som byggnaden. 

Guggenheimmuseet, Solomon R. Guggenheim Museum, museum i New York 

med en av världens förnämsta samlingar av modern, framför allt abstrakt, 

konst. Samlingarna bygger på Solomon R. Guggenheims privata samlingar, 

förvärvade under 1920- och 30-talen, och har senare utökats med flera andra 

privatsamlingar. Museibyggnaden uppfördes 1956–59 efter ritningar av Frank 

Lloyd Wright. Museets inre utmärks av en spiralformad ramp, som slingrar 

sig genom byggnaden från tak till golv. (Nationalencyklopedin) 


Mental stimulans 

och fysisk trygghet. 

22

Upplevelsen av arkitektur ska vara både känslomässig 

och funktionell. Därför är det viktigt att trapporna följer 

ett naturligt gångmönster. Visserligen kan omväxlingar 

i den yttre miljön motverka känslan av monotoni och 

enformighet, men när vi kommer till den inre miljön 

blir överraskande moment besvärande. Vi vill gärna 

välja den kortaste vägen mellan två punkter och är 

spiraltrappan vänstersvängd istället för hägersvängd 

blir ingången i trappan felaktig och olycksrisken ökar. 

Hjärnan programmerar också redan efter tre tagna steg 

en gångrytm som sedan förväntas upprepas. Vi ställer 

alltså krav på ordning och reda bland trappstegen. 

Sammanfattningsvis innebär det att en arkitektur som 

tar hänsyn till skönhetsupplevelser och funktionalitet 

ger såväl mental stimulans som fysisk trygghet för oss 

människor. 

Hjärnan är det viktigaste organet hos djur och människor. Hjärnan är centralen 

i nervsystemet och samlar genom det in information av alla slag. Information 

lagras och bearbetas, och genom nervsystemet skickar hjärnan signaler 

som talar om för kroppens övriga organ vad de ska göra. 

Hjärnan väger 1.200–1.400 gram och består av flera olika delar. Den är uppbyggd 

av två sorters celler, de egentliga nervcellerna och celler som bygger 

upp stödjevävnad. Det finns omkring 100 miljarder celler av vardera slaget. 

Nervcellerna är hopkopplade i ett stort nätverk, som går ut i nervbanorna i 

kroppen. Hjärnan kräver mycket syre, som den får genom blodet. Får den inte 

det slutar den snabbt att fungera och skadas obotligt. Fem minuters syrebrist 

kan räcka för att hjärnan ska dö. (Nationalencyklopedin) 


Trappan som 

ett turistmål. 

24

I många av våra mest kända turistmål har trappan en 

central roll. Eiffeltornet i Paris är ett sådant exempel, 

Spanska trappan i Rom ett annat. Rialtobron över 

Canale Grande i Venedig är egentligen tre trappor 

byggda bredvid varandra av någon venetiansk furste 

som ville bräcka sina kollegor och konkurrenter när det 

gällde makt och prålighet. I dag fyller bron mest funktionen 

av mötesplats för turister och allmän kommers. 

En annan mötesplats för turister är trappan framför 

Uspenskijkatedralen i Helsingfors. I Thira på ön Santorini 

består gatorna till stor del av trappor eftersom 

staden är uppbyggd på kraterkanterna av den vulkan 

som exploderade 1450 f.kr. Ett utbrott som skapade en 

100 meter hög flodvåg över Kretas norra kust och som 

raserade den minoiska kulturen. 

Eiffeltornet byggdes ursprungligen till Världsutställningen 1889. Tornet ritades 

av Gustav Eiffel och var världens högsta byggnad fram till 1931 då 

Empire State Building stod färdig. Eiffeltornet är 300,5 meter högt (med TVsändaren 

ytterligare 20,2 meter). Varma dagar är det ytterligare 15 cm högt 

genom metallens utvidgning. Tornet byggdes av 7.300 ton smidesjärn (en hel 

del av det var svenskt och kom från Borgviks bruk i Värmland), det blev 

12.000 delar och det gick åt 2,5 miljoner nitar att få ihop det till ett torn. 

Arbetet tog två år. Smidesjärn var egentligen ett föråldrat material vid tiden 

för bygget, då stålet redan utnyttjades i stor omfattning för byggnadskonstruktioner. 

Stabilt blev det i alla fall, hur stormigt vädret än är så rör sig tornet 

aldrig mer än 12 centimeter. Det finns tre våningar, på 57, 115 och 274 

meters höjd. Eiffeltornet har fyra miljoner besökare varje år och den som inte 

vill åka hiss har 1.652 trappsteg att vandra upp till tredje våningen. 


26 

Konstverk i vår vardag.

När våra stora städer utvecklades under slutet av 1800och 

början av 1900-talet lade dåtidens stadsplanerare 

stor vikt vid att bygga in trappor i stadsmiljön. Höjdskillnader 

behölls och trappor byggdes för att kommunikationslinjerna 

skulle kunna fungera. Trapporna var 

vackra, arkitektritade byggnationer och på så sätt kom 

staden i sig själv att bli ett konstverk. Moderna stadsplanerare 

har tänkt annorlunda och krav på handikappanpassning 

och tillgänglighet för alla har förändrat den 

nuvarande stadsbilden. När 

Uppsala kommun nyligen 

undersökte stadens ungdomars 

önskemål om hur staden 

skulle utformas i framtiden 

kom dock önskemål 

om fler trappor högt på listan. 

Fredag den 28 februari 1986 hade Sveriges statsminister Olof Palme och 

hans hustru Lisbeth varit på biografen Grand och sett filmen Bröderna 

Mozart. Klockan 23.10 var filmen slut och paret Palme vandrade söderut 

längs Sveavägen. I hörnet av Tunnelgatan lösgjorde sig en man ur skuggorna 

och gick hastigt upp mot paret Palme. Mannen hade en pistol i handen och 

klockan 23.21 avfyrade han två skott i snabb följd. det första träffade statsministern 

i ryggen och var dödande. Skottet mot Lisbeth missade. Mördaren tog 

till flykten uppför trapporna på Tunnelgatan och har därefter inte setts till. 

Mordet på Sveriges statsminister är fortfarande olöst. 


28 

Sättsteg 

Vangstycke 

Handledare 

Stegnos 

Plansteg 

Slutsteg 

Centrumrör för 

spiraltrappor 

Barriär 

Trappfakta 

steg för steg. 

Spiraltrappa 

Barnsäkert räcke 

Rak trappa

Vad är då egentligen en trappa. Nationalencyklopedin 

sammanfattar begreppet så här: »Kommunikationsled 

mellan olika nivåer, indelad i avsatser (steg). Den utvändiga 

trappan användes tidigt för att betona upphöjdhet 

hos till exempel tempel eller andra monumentalbyggnader. 

Innertrappans utveckling hör samman med 

flervåningsbyggandet«. Historiskt ungefär vad vi sett 

hittills i vår bok om trappor alltså. Rent tekniskt finns 

det vissa begrepp som kan vara bra att hålla reda på. En 

trappa har minst tre steg i en följd. Steghöjden har vanligtvis 

dimensioner mellan 15–20 cm och stegdjupet 

20–30 cm. Den fria bredden i trappan understiger sällan 

70 cm och detta är alltså lika med ett gångfält. Det finns 

två huvudformer av trappor, spiraltrappor och raka trappor. 

Alla andra är varianter av dessa. 

Trappfakta: 

Förstasteget – det nedersta plansteget. 

Plansteg – trappstegen man går på. 

Sättsteg – det vertikala stycket mellan planstegen i en tät trappa. 

Vang – trappans sidostycke. 

Vilplan – ett extra stort/långt plansteg. 

Slutsteg – det översta steget i nivå med golvet. 

Barriär – skyddsräcket runt trapphålet. 

Handledare – stödet för handen. 

Trapplöp – gångvägen i trappan, rak trappa har ett löp, L-trappa två 

löp och U-trappa tre löp. 

Höger- eller vänstersvängd trappa – trappa som svänger till höger 

eller vänster sett nerifrån. 


Olika trappor 

för olika behov. 

30

Man skiljer på trappor inom bostaden och allmänna 

trappor liksom smala trappor och breda trappor. 

Gränsen mellan smal och bred trappa går vid en meters 

bredd. Vid smalare bredder går man sällan två i bredd 

och man kan alltid nå en handledare. Vid bredare trappor 

bör alltid en inre handledare sättas upp. 

Spiraltrappan är en spindeltrappa som är lämplig där 

andra lösningar blir för komplicerade eller för ytkrävande. 

Den är också lätt att anpassa till befintliga byggnader. 

Spiraltrappor är vanliga i arbetsmiljöer och som 

utrymningstrappa, men förekommer även i bostäder. 

Vindeltrappan skiljer sig från den vanliga spiraltrappan 

genom sin fribärande konstruktion. Utan spindel och 

med likformiga steg, ofta i ett löp från våning till våning. 

I representativa byggnader i exempelvis offentlig 

miljö har vindeltrappan varit mycket populär ända sedan 

renässansens dagar. 

Luftföroreningar är ett stort miljöproblem. Större delen av luftföroreningarna 

når atmosfären genom direkta utsläpp från motorfordon, industrianläggningar 

och värmekraftverk. Vid vissa väderlekstyper bildas ett skikt mellan varm 

och kall luft, kallat inversionsskikt. Detta fungerar som ett lock under vilket 

luftföroreningarna stängs in. Fabriksskorstenar byggs ofta så att de ska nå 

upp över detta skikt. 


32 

Gånglinjen visar vägen.

Studerar man förslitningarna i gamla kalkstenstrappor 

går det lätt att se var i trappan man har gått. Denna 

gånglinje påverkas av en rad faktorer, dels sådana som 

har med den gående själv att göra, dels sådana som är 

beroende av trappan och dess omgivning. Hur man väljer 

sin väg i trappan är beroende av hur man kommer 

på eller möter denna. Trappans vridning åt höger eller 

vänster spelar mindre roll än den förväntade rörelseriktningen. 

Det är alltså av betydelse hur trappan är placerad i förhållande 

till exempelvis entrédörrar, korridorer och hissar. 

Mötet med trappan är också viktigt liksom avslutningen 

av trappan mot nästa plan, då de flesta olyckor 

inträffar i den översta eller nedersta delen av trappan. 

Gånglinjen innefattar det vägval som vi medvetet eller omedvetet inplanerar 

i vår rörelse från start till mål. Hur man väljer sin väg i trappan är beroende 

på hur man kommer på eller möter trappan. Detta hänger i sin tur ihop med 

hur trappan är placerad i förhållande till entrédörrar, kommunikationsutrymmen 

etc. Begreppet gånglinje återfanns tidigt i litteraturen. Den bör betraktas 

som den konstruktionslinje utefter vilken man dimensionerar trappans 

stegförhållanden. För konstruktion av svängda och cirkulära trappor har dess 

läge stor betydelse då plansteget och sättsteget i denna linje har oförändrade 

dimensioner i hela trappans längd. (Spiraltrappan – en diskussion om risker 

och rörelser, Lennart Kvarnström. Lars Ericson, Lunds Tekniska Högskola) 


Vänster eller höger spelar roll. 

34

Spiraltrappans vridning åt höger eller vänster har ingen 

egentlig betydelse. Det viktigaste är att den stämmer 

överens med den planerade gångriktningen. Tvingas 

man ändra riktning blir rörelsen knyckig och olycksfallsrisken 

kan öka. 

Olika människor väljer olika 

vägar i trapporna bland 

annat beroende på ålder, 

kön och hastighet. Trappans 

utformning spelar 

också viss roll för vägvalet. 

Det tillverkas lika många 

höger- som vänstersvängda 

trappor och man kan anta 

att det är lokalens naturliga 

gånglinjer som styr valet 

av trappa. 

Mötet med trappan är viktigt då de flesta olyckor inträffar i den övre eller 

nedre delen av trappan. Olyckor kan ha många orsaker och behöver inte bero 

på fel i själva trappan utan kanske på bristande förutseende i planeringen. 

Ett önskemål är därför att hela vårt kommunikationssystem samordnas för att 

stämma med vår förväntan. (Spiraltrappan – en diskussion om risker och rörelser, 

Lennart Kvarnström. Lars Ericson, Lunds Tekniska Högskola) 


Tryggheten styr vårt vägval. 

36

Vägvalet i en trappa styrs också av vårt behov av trygghet. 

I raka trappor väljer vi vanligtvis den närmaste vägen, 

medan spiraltrappan styr oss mot den yttre delen 

av trappan. Det blir visserligen den längsta vägen ned, 

men också den tryggaste. Trappstegen är bredare och 

här finns också handledaren. 

Olika val av gånglinjer i olika 

typer av trappor styr också valen 

av utrymningstrappor. Det 

går långsammare och säkrare i 

en spiraltrappa. Med raka trappor 

kan man utrymma en lokal 

fortare, men olycksrisken är 

också större. 

Det är ledstången och inte väggen som styr var man går i en spiraltrappa. I 

en spiraltrappa inbyggd i ett kvadratiskt trappschakt är detta självklart. 

Studier visar även att gånglinjen borde beräknas ca 30 cm (smala spiraltrappor 

20 cm) från den yttre handledarens insida. Det är nämligen där man går 

då man håller i den yttre handledaren och går i normal takt. I vinklade trappor 

bör gånglinjen beräknas med cirkulära hörn. Ett stegdjup på 25 cm har 

ansetts som ett minimum för att foten ska få tillräckligt stöd vid nedåtgående 

och säkerheten inte ska äventyras. Det kan vara rimligt att man vid vissa 

smala spiraltrappor kan godta ett stegdjup på 23 cm i gånglinjen. 

(Spiraltrappan – en diskussion om risker och rörelser, Lennart Kvarnström. Lars 

Ericson, Lunds Tekniska Högskola) 


När olyckan är framme. 

38

Olyckor i trappor står för cirka tio procent av alla fallolyckor. 

Av olycksfallen i trappor sker drygt tre fjärdedelar 

av dessa vid nedåtgående. Det är mycket ovanligt 

med olyckor i spiraltrappor, där använder de flesta 

handledarna medan det i raka trappor är upp till trettio 

procent som inte använder dem. När man går i spiraltrappan 

centrifugeras man mot den yttre handledaren. 

Snubblar man sker samma sak och man kan då lättare 

greppa om handledaren. Spiraltrapporna inbjuder inte 

till forcering på samma sätt som en rak trappa. Det tar 

uppskattningsvis upp till dubbelt så lång tid att passera 

en sträcka i en spiraltrappa som i en rak trappa. 

Trots att spiraltrapporna alltså är betydligt säkrare än 

raka trappor, föredrar de flesta människor raka trappor. 

Man är tydligen inte medvetna om riskerna. Respekten 

som visas vid gång i spiraltrappa kan alltså vara en 

säkerhetsfaktor. 

Olyckor i trappor står för cirka tio procent av alla fallolyckor. Fallolyckor orsakar 

varje år 1.300 dödsfall i Sverige, dubbelt så många som i trafiken. 70.000 

personer årligen tvingas till sjukhusvård på grund av fallolyckor. Samhällskostnaderna 

bara för de äldres fallolyckor uppgår till cirka fem miljarder kronor 

om året, en kostnad som kommer att öka allteftersom antalet äldre ökar. 

Yngre barn skadas oftast i hemmet och deras skador är oftast av lindrigare 

karaktär. Ändå är skador den vanligaste dödsorsaken hos barn och ungdomar. 

Skadeförebyggande arbete i hemmen skulle kunna ge stor ekonomisk 

vinning och förhindra stort mänskligt lidande. (Statistik från Räddningsverket) 


Kontraster 

som syns. 

40

Ett bra sätt att undvika fallolyckor i trappor är att kontrastmarkera 

första och sista steget i varje trapplopp. 

Detta kan ske med målade eller tejpade markeringar 

eller genom att dessa trappsteg tillverkas i avvikande 

färg. 

Synskadades Riksförbund konstaterar att den som 

orienterar sig utan fullgod syn har mycket svårt att se 

nivåskillnader av olika slag och en undersökning som 

gjorts bland förbundets medlemmar visade att omarkerade 

trappor upplevdes som ett av de största problemen. 

Man vill också att trappor inte placeras i gångriktningen 

utan åt sidan. 

Begreppet synskadad omfattar både blinda och synsvaga personer. Blinda 

saknar syn eller kan skilja mellan ljus och mörker. Synsvaga har nedsatt syn 

som inte kan korrigeras med vanliga glasögon. Synskadad är man om man 

anser att det är svårt eller omöjligt att läsa tryckt text eller att orientera sig 

med hjälp av synen. Detta medför också svårigheter i det vardagliga livet. 

Många blinda och gravt synskadade använder den vita käppen. Den hjälper 

oss att upptäcka hinder och att orientera oss genom att känna kanter och 

markstrukturer. Cirka 350 personer har även ledarhundar till sin hjälp. Det 

finns uppskattningsvis 100 000 synskadade i Sverige. Majoriteten är äldre 

som har fått sin synskada vid relativt hög ålder. (Information från Synskadades 

Riksförbund) 


42 

Ett litet 

steg för 

människan...

Det är mer ansträngande att gå uppför en trappa än att 

gå på en plan yta. För barn, gamla och rörelsehindrade 

kan det till och med vara oöverkomligt. Nedåtgåendet 

är ännu svårare och riskablare. Därför är utformningen 

av steget och förhållandet mellan stegen viktigt. 

Steget och stegförhållandet har sedan flera århundraden 

bestämts av formeln 2 x höjd + bredd = 60 till 63 centimeter. 

Formeln kan i och för sig fortfarande användas, 

men den har vissa begränsningar. Den framtogs efter 

mätningar på 1700-talets fullvuxna, medelstora och friska 

män och tar alltså inte hänsyn till kvinnor, barn, 

äldre och rörelsehindrade. Den är också inriktad bara 

på uppåtgående, den minst farliga rörelseriktningen. 

Man kan alltså inte göra en trappa som passar alla människor 

och det finns ingen generell formel för trappans 

alla funktioner och rörelser. Kanske borde vi ha ett 

trapplopp för uppåtgående, ett annat för nedåtgående, 

ett för barn och ytterligare ett för äldre. En renässans 

för de breda trapporna kanske kan vara i antågande. 

20 juli 1969 kl. 21:18 (svensk tid) landade astronauterna Neil Armstrong och 

Edwin Aldrin under Apollo 11-expeditionen som första människor på månens 

yta och några timmar senare, den 21 juli 1969 kl. 3:56, togs det första steget 

ned på månens yta. »Ett litet steg för människan, men ett stort steg för 

mänskligheten« beskrevs ögonblicket av Neil Armstrong. En tredje astronaut, 

Michael Collins, väntade i moderskeppet i satellitbana kring månen. Ytterligare 

tio astronauter kom sedan att landstiga på månen 1969–72. (Fakta från 

Nationalencyklopedin) 


Stegets 

proportioner. 

44 

STEGHÖJD 

15–20 cm 

STEGDJUP 

25–30 cm

Studier har visat att nedåtgåendet bör utgöra grunden 

för trappans dimensionering. Det är viktigt att foten vid 

nedåtgåendet får ett tillräckligt stort plan att stå på. 

Minst tre fjärdedelar av den skobeklädda foten bör kunna 

stödja på plansteget. Stegdjupet bör därför vara 

minst 25 centimeter, vissa spiraltrappor 23 cm. Stegets 

maxdjup bör inte överstiga 30 centimeter, tvingas man 

ta för långa kliv kan balansen rubbas. Steghöjden bör 

inte överstiga 20 centimeter. Blir stegen högre blir muskel- 

och skelettrörelser alltför komplexa. 

Det finns inte något enkelt samband för att sammanväga 

stegförhållandet. Vid uppåtgående kan stegdjupet 

vara mindre än vid nedåtgåendet, för steghöjden är det 

tvärtom. Är steghöjden för liten lockas man att ta flera 

steg vilket medför snubbelrisk. För långa kliv innebär 

sämre balans. 

Särskilt i publika byggnader och arbetslivets lokaler är det viktigt att trapporna 

har en bekväm lutning eftersom många människor ska kunna gå i dem 

samtidigt. En obekväm trappa drar ned intrycket av en annars fin byggnad. 

Att gå nedåt i trängsel är riskfyllt om trappan är brantare än vad som känns 

naturligt och man inte ser stegen, särskilt om trappan är bred så att man inte 

alltid kan nå räcket. – – – Tänk om man i nya hus fick möta trappor som var 

bekväma och vackra, så att man kunde minnas husen för deras förtjänster 

och inte för att trapporna var så obekväma! En huvudtrappa kan göras till en 

arkitektonisk poäng. Motion får man även i en bekväm trappa. (Ur debattartikel 

av Gudrun Linn, Arkitekt SAR/MSA, på www.arkitekt.se) 


46 

Transportled och mötesplats.

Spanska trappan i Rom har steg som är 14 centimeter 

höga och 34 centimeter djupa. Här tar man sällan två 

steg i ett kliv och trappan är långsam att gå i. Trappan 

till Göteborgs rådhus har stegförhållandet 12 x 40 centimeter. 

Arkitekten motiverade detta med att sådan minskad 

rörelsehastighet skulle visa vördnad för domstolen. 

Stegen bör vara likformiga och inte variera i höjd eller 

djupled. De bör vara minst tre eller fyra i följd, dock ej 

fler än 16 till 18 i en sekvens. Spanska trappan har elva 

plansteg mellan vilplanen. Här följde man alltså Andrea 

Palladios rekommendation om elva eller tretton steg, 

ett ojämnt antal, för att man skulle börja och sluta med 

samma fot, vilket skulle vara ett gott omen. 

Spanska trappan i Rom byggdes mellan 1723 och 1726 och arkitekt var 

Francesco de Sanctis. Trappans tre plan och tredelade trapplopp symboliserar 

den heliga treenigheten och kyrkan Santissima Trinità dei Monti ovanför trappan. 

Namnet på trappan har lånats från namnet på piazzan vid trappans fot, 

Piazza di Spagna. Den har i sin tur fått namnet från att den spanska ambassaden 

låg här på 1600-talet. Området räknades därför som spanskt territorium 

och passerade man gränsen kunde man bli tvångsrekryterad till spanska 

armén. Trappan är en kommunikationsled mellan torget och kyrkan, men den 

används kanske i ännu högre grad som en mötesplats att vistas på. Tillsammans 

med Piazzan nedanför används den som en stor utomhusteater. 


Trappor som man inte halkar i. 

48

Olyckor i trappor uppkommer oftast genom att man halkar 

eller snubblar. Rätt sorts ytbeläggning är därför viktig. 

Friktionen bör vara lika över hela ytan och den får 

inte vara för hög, då ökar snubbelrisken, eller för låg 

vilket medför risk för halka. Bra ytbeläggningsmaterial 

i trappor är exempelvis hårt obehandlat trä, textilmatta 

och gallerdurk eller lättdurk. Dessa material klarar slitage 

och fukt utan att bli halkiga. Heltäckningsmatta är 

ett annat halksäkert underlag, men kom ihåg att fästa 

den ordentligt vid trappan, annars kan det gå illa. 

Stegnos eller inte kan också diskuteras utifrån olycksrisken. 

Risken finns att skon fastnar under stegnosen 

när man går uppåt i trappan. Det finns också en risk att 

hälen stöter i sättsteget om man går nerför trappan och 

stegnos saknas. Kanske ett innåtlutande sättsteg kan 

vara lösningen? 

Gallerdurk är ett mycket tåligt material med många användningsområden. 

Gallerdurken tillverkas i olika varianter för att tillgodose alla tänkbara behov. 

Det är ett mycket halksäkert material vilket gör det lämpligt som golv i 

fabrikslokaler och på bryggor, som trappsteg eller handikappramper. 

Lättdurk är en lättare produkt än den vanliga gallerdurken. Många gånger är 

den ett bättre trappstegsalternativ än steg av gallerdurk eller tårplåt. Även i 

arkitektritade miljöer fungerar lättdurk utmärkt med sin intressanta yta. 


Ett stöd i tillvaron. 

50

En orsak till olyckor i trappor kan vara brist på handledare. 

De bör placeras på en höjd av 90 centimeter över 

stegen för att de ska göra bäst nytta oavsett om man 

går uppåt eller nedåt i trappan. Ju brantare trappor, 

desto viktigare med bra handledare. Riktigt branta trappor 

med störtrisk bör kompletteras med en handledare 

på 110 centimeters höjd. Det är viktigt att handledaren 

är greppvänlig så att den lätt går att få tag i om man 

snubblar. 

33 procent av olycksfallen för äldre (över 60 år) inträffar i trappor utan handledare 

mot endast 14 procent av olycksfallen för personer under 60 år. Detta 

kan bero dels på att äldre personer har svårare än yngre att klara sig i trappor 

utan handledare, dels på att äldre personer i större utsträckning än yngre 

använder trappor som saknar handledare. Ju äldre personerna har varit, desto 

större benägenhet har de haft att hålla i handledare. 12 procent av personerna 

i åldern 7–19 år har hållit i handledare mot hela 50 procent i åldern 70 

och däröver. 

(Fall i trappa – en epidemiologisk olycksfallsstudie. Svanström L 1973) 


När tusentals personer ska 

passera samma trappa samtidigt. 

52

Handledaren har också en uppgift 

som avdelare. Den avgränsar 

gångfilerna i trappan. Om utrymningstrappor 

är för breda uppstår 

fler än två gångfiler och då saknar 

de som går i mitten handstöd. 

Samma sak kan ske vid arrangemang 

som exempelvis fotbollsmatcher. 

Är »fållorna« i trappen 

för breda kan olyckor ske när lagens 

supportrar ska lämna arenan. 

Trappor i utrymningsvägar är alltid en säkerhetsrisk 

eftersom trängsel kan uppstå. Antalet gångfiler i 

trapporna bör därför minimeras. Enligt svensk byggnorm 

är filbredden i bostadstrappan 0.9 meter och i 

trappor i allmänna lokaler 1,2 meter för att man där lättare 

ska kunna mötas. Spiraltrappan har handledaren 

som yttre gräns och centrumpelaren som inre. I spiraltrappor 

som är bredare än en meter bör handledare 

finnas även kring pelaren. 

Supportern beskrivs av Nationalencyklopedin som »en ivrig anhängare och 

beundrare av idrottsklubb e.d.«. Utvidgat kan ju begreppet gälla även för politiskt 

framträdande människor som har sina supportrar, men det är knappast 

dem vi tänker på när vi oroar oss för vad supportrar kan ställa till med. De 

flesta supportrar är nu vänliga människor i både med- och motgång. Vill man 

veta mer om dem kan man läsa supportersajten www.svenskafans.se 


54 

En viloplats 

och en mötesplats.

Vilplanen är som namnet antyder till för att trappgångaren 

ska få chansen att pusta ut, särskilt vid uppåtgående. 

De ska också hindra våldsamma fall nedåt. Svensk 

norm tillåter 18 steg i följd utan vilplan. Om steghöjden 

är 20 centimeter innebär det en fallhöjd på ett helt våningsplan. 

I klassiska trappor, exempelvis Spanska 

trappan i Rom, är fallhöjden bara drygt en och en halv 

meter. 

Våningshöga raka trappor är de mest olycksdrabbade. 

Detta beror förmodligen på den falska säkerhetskänsla 

en rak trappa erbjuder. En spiraltrappa inger däremot 

mer respekt då man upplever höjden på ett helt annat 

sätt som inför faran inför en brant. Bäst tydliggörs detta 

av barns reaktion då de ska passera en spiraltrappa 

nedåt jämfört med deras lek i raka trappor. 

Lokalyta kostar pengar. Oftast mer än vad själva trappan kostar. Därför är 

spiraltrappan intressant ur ekonomisk synvinkel. Ur utrymningssynpunkt är 

det bra att ha ett flertal bra alternativ. En- eller tvålöps raka trappor är snabbare 

än spiraltrappor med samma bredd, men de är också riskablare och tar 

större yta. Räknar man in ytkostnaden kanske man kan få flera spiraltrappor 

med samma totala kapacitet som med raka trappor i ett eller två löp. 


Och om man nu inte 

orkar ta ett enda steg till... 

56

Rulltrappor används oftast i tunnelbanenedgångar, gallerior 

eller inom butiker i flera plan. Rulltrappans lutning 

är mellan 30 och 35 grader och tar därför något 

mindre plats än en vanlig trappa. En rullbana lutar endast 

10–12 grader. Vid hög trafikintensitet eller om man 

vill slussa in kunder i exempelvis en butik är en rulltrappa 

eller en rullbana ett bra alternativ. Den är mer 

inbjudande och enklare att använda än en hiss. 

Rulltrappor ska besiktas årligen. Då kollas bland annat 

att handledaren inte går långsammare än trappan. Den 

ska ha samma hastighet eller möjligen något snabbare 

för att undvika att den som använder trappan ramlar 

bakåt. 

Rulltrappa, transportanordning utvecklad från de sluttande transportband 

som först användes i varuhus i USA på 1890-talet. Den första rulltrappan installerades 

år 1897 i nöjesparken Coney Island i New York. Rulltrappor med 

vågräta, inbördes rörliga steg utvecklades av bland annat Otis Elevator 

Company i USA och användes första gången vid världsutställningen i Paris 

1900. Den första rulltrappan i Londons tunnelbana kom 1911 vid Earls Court. 

Till Stockholm kom rulltrappan på 1930-talet, bland annat vid Saltsjöbanans 

station, vid Slussen och i PUBs varuhus. (Nationalencyklopedin) 


Livsviktiga trappor. 

58

Undantar man skaderisken mår kroppen bra av den 

fysiska träning som idrott ger, men alla är inte idrottsintresserade 

och behovet av motion gäller oss alla. Därför 

är det viktigt att den vardagliga motionen byggs in 

i samhället. När nya miljöer skapas bör man ta hänsyn 

till hur folk ska röra sig i dem. 

Av naturen är vi människor lata, men risken är att latheten 

till slut blir ett hälsoproblem. Att promenera mellan 

busshållsplatser kan vara ett sätt att motverka detta 

och istället för att åka hiss bör vi använda trapporna i 

husen vi bygger. 

I fetmans föregångsland USA finns de som försöker komma förbi latheten. 

Där finns företag som tagit folkhälsan i egna, hårdhänta händer och arkitekterna 

får i uppdrag att rita kontor och arbetsplatser som mer eller mindre 

tvingar medarbetarna att röra på sig. – – – Företaget Sprints nya huvudkontor 

utanför Kansas City, en av de fetaste städerna på USAs topplista, är ett 

exempel. Campusområdet om 200 tunnland har bilgaragen placerade i utkanten 

så att de drygt 14.000 anställda tvingas gå 7–800 meter. Byggnaderna är 

placerade så att man måste gå längre sträckor mellan husen. Hissarna är extra 

långsamma medan trapphusen är breda och uppglasade, med väggmålningar 

och mattbeklädda trappsteg. »Om man inte ska upp mer än fyra våningar, 

tar man helt enkelt trappan«, säger en anställd. (Ur artikel av Annika 

Jensfelt i tidningen Arkitekten 02/2004) 


Tillgänglighet för alla. 

60

Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken 

har målsättningen att Sverige ska vara tillgängligt för 

alla år 2010. Belysning, ventilation, färgsättning är exempel 

på områden som måste ses över och självklart 

måste alla hinder byggas bort. Parallellt med att vi bygger 

snygga och funktionella trappor måste också byggnader 

förses med handikappramper. Funktionshandikappade 

och andra med problem att använda trappor 

måste kunna ta sig in i bostäder och lokaler. 

I nybyggda hus bör handikappramper ritas in med samma 

arkitektoniska ambition som trappor. För äldre lokaler 

och fastigheter finns möjlighet att bygga till separata 

handikappramper eller andra hjälpmedel som ökar 

tillgängligheten. 

Mer än 500.000 personer i Sverige är rörelsehindrade, cirka 350.000 behöver 

förflyttningshjälpmedel, 100.000 använder rullstol, drygt 100.000 är synskadade. 

Cirka 400.000 personer är över 80 år. (Siffror från Neurologiskt Handikappades 

Riksförbund och Synskadades Riskförbund) 


Stairway to Heaven 

(Jimmy Page/Robert Plant) 

There's a lady who's sure all that glitters is gold 

And she's buying a stairway to heaven 

And when she gets there she knows if the stores are closed 

With a word she can get what she came for 


There's a sign on the wall but she wants to be sure 

And you know sometimes words have two meanings 

In the tree by the brook there's a songbird who sings 

Sometimes all of our thoughts are misgiven 


There's a feeling I get when I look to the west 

And my spirit is crying for leaving 

In my thoughts I have seen rings of smoke through the trees 

And the voices of those who stand looking 


And it's whispered that soon, if we all call the tune 

Then the piper will lead us to reason 

And a new day will dawn for those who stand long 

And the forest will echo with laughter 

And it makes me wonder 

If there's a bustle in your hedgerow, don't be alarmed now 

It's just a spring clean for the May Queen 

Yes there are two paths you can go by, but in the long run 

There's still time to change the road you're on 

Your head is humming and it won't go because you don't know 

The piper's calling you to join him 

Dear lady can't you hear the wind blow and did you know 

Your stairway lies on the whispering wind 

And as we wind on down the road 

Our shadows taller than our souls 

There walks a lady we all know 

Who shines white light and wants to show 

How everything still turns to gold 

And if you listen very hard 

The tune will come to you at last 

When all are one and one is all 

To be a rock and not to roll. 

62

Produkter från Häfla Bruk: 

Gallerdurk 

Lättdurk 

Raka trappor 

Spiraltrappor 

Designade trappor 

Ramper 

Räcken 

Sträckmetall 

Maskinskydd 

Garage, förråd och staket 

Stålmöbler 

Entrégaller 

Takprodukter 

Varmförzinkning 

Laserskärning 


610 14 Rejmyre, Sweden 

Tel 0151-52 40 00. Fax 0151-52 4 040 

info@hafla.se www.hafla.se 

0503 RUDIN & CO REKLAMBYRÅ

ladda ned - Häfla bruk AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?