Rymd 2009-juni - Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB

Mot nya höjder!
SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR AB
Trendsättande design. Ett landmärke för hela regionen. En unik
byggnad som sätter Sverige på den internationella arkitekturkartan.
Omdömena om ett av Scheiwiller Svenssons senaste
samarbetsprojekt har varit många på de internationella arkitekturbloggarna
sedan Svanen presenterades i april.
Bild: Michal Sotkovsky/Rbert Petrén
NYHETSBREV JUNI 2009

Spektakulär, vänlig, vacker och välkomnande, säger beställaren Länsförsäkringar Gävleborg om Svanen.
Skyskrapan Svanen ter sig som en 140 meter hög dynamisk skulptur,
nästan som i rörelse då den skiftar karaktär beroende på betraktelsevinkel.
Välkomnande till både regionen och hela Gävleborgs län för resande
längs med E4:an och riksväg 80, ett stenkast utanför Gävle centrum, nära
park, skog och vatten. Designad av Scheiwiller Svensson i samarbete
med Petrén Merom Arkitekter på uppdrag av Länsförsäkringar Gävleborg
vars drivkraft är viljan att skapa ett landmärke för länet genom ”en
byggnad av högsta arkitektoniska kvalitet och med en stark identitet som
synliggör regionens utvecklingsvilja och framtidsmöjligheter”.
Fastighetsbolaget Norrvidden och Länsförsäkringar
Gävleborg frågade Ori Merom, som de förstnämnda
tidigare samarbetat med, om råd angående
en lämplig arkitekt. En lämplig blev två.
– Tack vare samarbetet med Robert Petrén och
Ori Merom har vi tagit ut svängarna rejält ifråga
om gestaltningen, själva designen av byggnaden.
Att jobba i ett prestigelöst team med andra än sina
vanliga kollegor är som att ett plus ett plötsligt blir
tre. Jag tror att det i första hand handlar om att vi
utmanar varandra, nästan tävlar sinsemellan vilket
triggar kreativiteten. Projektets skissprocess var
både komplex och fantastiskt rolig, säger Ari Leinonen
från Scheiwiller Svensson.
– När det gäller Svanen hade vi dessutom en
mycket modig och öppet sinnad kund, Länsförsäkringar
Gävleborg, vilket bidrar till att vi lagt gestaltningsribban
högt, menar Ori Merom och Robert
Petrén tillägger:
– Vi är imponerade av hur kunden nu gått ut med
förslaget i media. När både bloggar, holländska,
tjeckiska, franska och finska tidningar lyft fram
projektet ökar ju kravet på realisering, något vi
naturligtvis hoppas få uppleva.
Uppåtblickande
40 våningar, varav tre under mark, gör Svanen till Sveriges näst högsta
skrapa efter Turning Torso i Malmö. De totalt 55 000 kvadratmetrarna,
45 000 ovan jord, kommer att innehålla såväl kontor och bostäder som
hotell, konferenslokaler, service och naturligtvis – en restaurang högst
upp. Miljötänkandet är prioriterat och för att göra byggnaden koldioxidneutral
undersöks förutsättningarna för bland annat solkraft, bergvärme
och vindturbiner.
– Just nu finns dels en mycket positiv tillväxt- och framtidsbild för länet,
dels har Länsförsäkringar Gävleborg just nu ett kapitalutrymme för ett
större fastighetsprojekt. Och varför då inte skapa ett hus med
ett mycket positivt symbolvärde både gällande gestaltning
och miljötänkande?! Vi vill ha en byggnad som
alla pratar om och Svanen är både spektakulär, vänlig,
vacker och välkomnande. Arkitekterna har lyckats
mer än väl med vårt krav på en mycket spännande
arkitektur, säger Länsförsäkringar Gävleborgs vd
Birger Lövgren.
– När vi första gången fick ta del av skisserna
var det först helt tyst. Sedan bröt jublet ut, minns
han och berättar att hela 72 procent av dem som
deltog i Gävle Dagblads röstning om Svanen
är positiva till projektet. Nu återstår beslutet
om genomförande som beror på marknadsintresse
och finanssituationen. Samtliga
inblandade hoppas på ett klartecken för
byggnation under nästa år vilket skulle
innebära inflyttning 2014.
Bild: Michal Sotkovsky/Robert Petrén
Ett tidigare parallellt uppdrag om nya arkitekturskolan i Stockholm. Scheiwiller Svensson och Petrén Merom Arkitekter deltog tillsammans.
Tillsammans är vi starkare
Olika slags samarbeten ger ibland kunden en större möjlighet
att få en helt skräddarsydd, aldrig tidigare skådad produkt.
Mycket tack vare en mer kritiskt granskande process.
Scheiwiller Svensson har en lång tradition av samarbeten, med såväl
svenska och utländska arkitekter som med bebyggelseantikvarier och
ljusplanerare. I höstas skedde en internationell expansion i och med en
närmare samverkan med brittiska YRM Architects och holländska Re:d
Design. Lagarbetet med Strindberg Arkitekter och Petrén Merom Arkitekter
har pågått sedan kollegiala vänskapsband knöts på Bergström Arkitekter
i mitten av 1980-talet.
– Att jobba i lag ger oss flera olika infallsvinklar på ett och samma
uppdrag. Var och en av deltagarna utvecklar och presenterar minst en,
väl skissad idé innan en fullständigt chosefri diskussion inleds om vilket
av förslagen ska föras fram och utarbetas i detalj, berättar Ari Leinonen
på Scheiwiller Svensson och poängterar vikten av en gemensam syn på
förtroende, tillit, moral och respekt för att ett samarbete ska fungera.
– Viktigt att påpeka är också att vi ställer tuffa krav på gruppens medarbetare.
All kommunikation ska var professionell och tydlig, all kritik ska
vara konstruktiv. Vi är också är helt jämlika och prestigefria i processen
där ingen god idé får gå förlorad. Jag tror också att vår åldersmix är en
stor fördel, ett slags garant för idébredden, menar Ori Merom som även
är adjungerad lektor på KTH Arkitekturskolan. Där arbetar också hans
kollega Robert Petrén som för fyra år sedan började arbeta med sin före
detta lärare efter att tidigare varit Meroms ”bäste student”. Petrén tog sin
master på KTH efter att ha studerat vid Bartlett School of Architecture,
ansedd som en av världens främsta arkitekturutbildningar.
– Kunden har alltid rätt men teamets gemensamma målsättning är att
försöka utveckla dennes kapacitet när det gäller att se och dela vår vision.
I fallet med Svanen var Länsförsäkringar Gävleborg öppna för en sådan
utvecklande diskussion och modiga nog att gå vidare med vad vi föreslog,
berättar han medan Staffan Strindberg beskriver samarbeten som ett ypperligt
sätt att bolla idéer i en kreativ diskussion med mycket högt i tak.
– För mig, som dessutom verkar i landets mest sydöstra utpost, är
samarbeten en viktig och stor inspirationskälla. Ofta utser vi gemensamt
en ”producent” som bland annat ser till att den ibland yviga diskussionen
fokuseras runt designuppgiften, att den röda tråden följs och är stringent,
säger han.
På frågan om det finns någon nackdel med att arbeta tillsammans svarar
de fyra unisont:
– Det har hänt att uppdragsgivare undrat varför vi valt att samarbeta
vilket då ger oss möjlighet att i detalj beskriva processen. Efter det är de
övertygade om de positiva effekterna. Och det skulle vara en nackdel om
vi inte hade självförtroende nog att hålla våra relativt stora egon tillbaka
för det gemensamma målets skull. Vår drivkraft är definitivt att ge det gemensamma
projektet en enhetlig, konsekvent hantering från start till mål.
ny medarbetare...
Välkommen Olof!
Vilken tur att Olof Philipson vidareutbildade sig till arkitekt –
som skådespelare hade vi förmodligen aldrig anställt honom!
I april, direkt efter slutförd examen på KTH, började han och
hälsas på detta sätt ytterligare en gång varmt välkommen.
Ari Leinonen
Ori Merom
Robert Petrén
Staffan Strindberg

En dynamisk och öppen byggnad för demokratins försvar.
Delade visioner stärker Kalmar
En bastion för demokratin. Så formulerades idén om Kalmars
nya mediehus av arkitekt-teamet Strindberg, Petrén Merom
och Scheiwiller Svensson.
När Gota Media utlyste ett parallellt uppdrag om ett nytt mediehus i Kalmar
skapades teamet som av totalt 50 anmälda intressenter var en av sex
som gick vidare. Uppdraget handlade om att utforma 3 000 kvadratmeter
där medieföretagets huvudkontor och tidningen Barometerns redaktion
ska rymmas. Ett hus i stadens centrum, mitt i ett böljande parkrum, strax
intill Systraströmmens virvlar. En plats som utöver Kalmars entré även
hyser flera tydliga byggnader för stadens institutioner.
Arkitekt Staffan Strindberg berättar att han efter att ha fått inbjudan gick
förbi tomten i två veckors tid och frågade sig om det överhuvudtaget var
rimligt att bygga något just där.
– Platsen är verkligen en utmaning. På den rivna bastionen Gustavus
Primus, eller i dess absoluta närhet, ska en ny byggnad passas in. En
plats som erbjuder konflikt och spänning, till ett gammalt försvarsverk ska
fogas en ny gestalt som uttrycker vår tids öppenhet. Utmaningen blev att
med det nya tillägget förtydliga platsens historiska läsbarhet. Vår lösning
innebär en omtolkning av begreppet bastion. Från ett statiskt och slutet
byggnadsverk för stadens försvar till en dynamiskt och öppen byggnad för
demokratins försvar. En 2000-talets bastion stadigt placerad på 1600talets
grund.
Från Scheiwiller Svensson ingick Ari Leinonen, Peter Hesselgren och,
med tanke på platsens förutsättningar, bebyggelseantikvarie Vicki Wenander
i arbetsgruppen. Robert Petrén på Petrén Merom Arkitekter berättar
att den presenterade byggnaden, vars form utgått från tidningens, skulle
kännas modig, öppen och nyfiken i en föränderlig värld.
– Nuet och framtiden var lika viktiga, liksom uppdragets nyckelord som
speglade såväl medieverksamheten som byggnaden: modernitet, framtidstro,
kreativitet, öppenhet och lokal förankring.
Hans kollega Ori Merom tillägger att det varit mycket intressant att
arbeta kring en verksamhet, media, som är så oerhört föränderlig. Han
håller också med de andra i teamet som menar att demokratins bastion
är en ständigt levande, inbjudande och interaktiv byggnad. ”Ett extremt
välsynkroniserat hus för en välorganiserad kund.”
Bild: Michal Sotkovsky/Robert Petrén
Bild: Michal Sotkovsky/Robert Petrén
krönika
medarbetare
Maria Reuterhall
KONTAKTA OSS: SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR AB
ÅSÖGATAN 119 • 116 24 STOCKHOLM
TEL: 08-5060 1650 • FAX 08-5060 1670
E-POST: INFO@SSARK.SE
ANSVARIG UTGIVARE: SIMON SCHEIWILLER
REDAKTÖR/PRODUKTION: CIA STIERNSTEDT
TRYCK: ÅTTA.45
Röd jord och saltöken – en flashback
Mitt under det intensiva arbetet med konceptet för Kalmars nya medie-
hus och hur man sammanflätar platsens 1600-talsanor med det rykande
dagsaktuella, ser jag några av tidningens förstalöp från 1900-talet. Andra
världskriget, Churchill, Ölands-bron och 1963 års rubriker om Kennedy.
När skotten i Dallas föll var jag åtta år, familjen bodde tack vare ett
SIDA-uppdrag i Addis Abeba på 2000 meters höjd över havet. Vi gjorde
ofta som de andra svenskarna på Building College utflykter till sjöarna
med medhavt familjetält. Nätterna igenom hördes hyenornas ylande i
bushen. På vår väg genom Eritrea vi blev varnade för banditer i bergen.
Vi passerade genom den stora saltöknen under Röda Havets vattennivå,
lite som Döda havet, men här med allt vatten avdunstat. Bara ett jättestort
vitskimrande saltfält – vitt, vitt, vitt.
Vi närmar oss hamnstaden Massawa – världens varmaste plats, räknat
i medeltemperatur över hela året. Försöker man få svalka genom bilrutan,
bränner man sig istället. Var vi än stannar flockas 100 barn runt bilen.
Livsvillkoren i det mångfasetterade landet med 20–80 språk är med sina
återkommande svältkatastrofer svåra att förstå. Jag minns att samtalen
ibland rörde hur små och futtiga problemen egentligen var hos oss i
Västeuropa. Min pappa arkitektprofessorn läste Rachel Carsons ”Tyst
vår”, där användningen av miljögifter kraftigt kritiserades. Miljöproblemen
började visa sig, man visste att oljan en dag skulle ta slut. 1960-talets
framtidsoptimism var i full blom, men världens befolkningskurva var på
väg upp i exponentiell takt – då räknades bara tre miljarder människor.
Afrikas röda jord fanns överallt, den dammiga fotbollsplanen, den
45-gradiga värmen, de djupleriga våta vägarna där bilen lätt grävde ner
sig.
En liten återblick i tid och rum…
Peter Hesselgren, arkitekt SAR/MSA
Renoveringsspecialist, javisst!
Byggnadsingenjör och arkitekt Maria Reuterhall har fullt upp. Nyligen
tillbaka från sin första mammaledighet delar hon sin tid mellan jobbet på
Scheiwiller Svensson, sonen Ruben och renoveringen av ett hus från
1913.
– Haha, på kontoret vet nog alla om att vi håller på att renovera eftersom
jag ständigt gnäller om det! Vi köpte huset förra hösten och rev ut nästan
allt för att få det exakt som vi vill ha det. Och vi vill så långt det går göra
det efter konstens alla regler som till exempel att använda gamla byggnadstekniker
och system, ha samma isoleringsmaterial som tidigare, laga
och restaurera med ursprungsmaterial och så vidare. Inte alltid så lätt,
det ger en hel del huvudbry men är mest roligt. Huvudsaken är att husets
ursprungliga själ finns kvar och att använda miljömässigt sunda tekniker.
Efter att ha studerat på KTH gick Maria påbyggnadsutbildningen Design
och Byggande på KTH Arkitekturskolan. Jobbade därefter på FFNS tills
en längtan efter ett lite mindre sammanhang dök upp.
– För två år sedan frågade min vän Caroline Hallman om jag ville
komma hit så jag sökte och fick jobbet. Även om vi idag är ett stort kontor
svävar ett slags intim, glad och familjär stämning över lokalerna.
För närvarande jobbar Maria bland annat med grundförstärkning av
ett kvarter vid Stureplan samt färgsättning av hyreshusområdet Åby i
Västerhaninge.
– Även där handlar det om renovering av ett befintligt område, så med
tanke på vad jag gör på min fritid kanske jag blir renoveringsspecialist!