handbok för brunnsgäster
handbok för brunnsgäster
handbok för brunnsgäster
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
MF-DTCTNrSKA<br />
UNIVERSITETS<br />
BIBLIOTEKET<br />
UMEÅ<br />
32311
HANDBOK FÖR BRUNNSGÄSTER<br />
PHILIP ALPORT.<br />
S'orbo, üj 1 bob<br />
BESKRIFNING<br />
SVERIGES FÖRNÄMSTA HELSOBRUMAR.<br />
STOCKHOLM,<br />
TRYCKT HOS L. ). HJERTA,<br />
1842.
MEDICINSKA Bl&UOTljKST<br />
UMfcA<br />
Blbliouk f8' mor ,< "<br />
03 n * MiU,<br />
k<br />
1
Andamålet med utgifvandet af ett Bibliotek <strong>för</strong><br />
vattenläkekonsten y efter sådan plan som detta,<br />
är naturligtvis att befordra vattnets allmännare<br />
och ändamålsenligaste bruk såsom läkemedel.<br />
Hydrotherapien grundar sig icke på sådane natur<strong>för</strong>hållanden,<br />
att dess öde kan blifva likt homöopatiens:<br />
dess användande komma att slutligen<br />
visa sig af mindre nytta eller såsom öfverflödigt;<br />
och det är just dess rätta användande, som tillika<br />
skall vara en borgen for vattenläkekonstens<br />
<strong>för</strong>måga att uttränga allopathien. Erfarenheten<br />
har redan visat, att vattnet, i anseende till dess<br />
stora inverknings<strong>för</strong>måga på den menskliga organismen,<br />
<strong>för</strong>sigtigt och med kunskap måste användas<br />
<strong>för</strong> att icke visa sig såsom ett på densamma<br />
skadligt verkande medel. Dess kemiska och fysiska<br />
egenskaper äro emedlertid af beskaffenhet,<br />
att <strong>för</strong>vissa oss om dess egenskap af och <strong>för</strong>måga<br />
att vara både det naturligaste och tillika<br />
mest verksamma af alla medel <strong>för</strong> häfvandet af<br />
oordningar hos den djuriska organismen .... och<br />
hvilket skall bevisas längre fram uti detta arbete,<br />
som kommer att bestå utaf trenne hufvudafdelningar,<br />
nemligen: l:o mer och mindre ut<strong>för</strong>liga<br />
beskrifningar öfver Skandinaviens och Finlands<br />
helsokällor y samt de <strong>för</strong>nämsta brunnsoch<br />
badinrättning ar ne i Sverige; — 2:o afhandhngar<br />
of ver vattnets begagnande såsom<br />
läkemedel, och 3:o anvisning till artificiella<br />
mineralvattens beredning. Det är således icke<br />
blott eu haudbok <strong>för</strong> dem, hvilka ämna besöka
IV<br />
någon af våra inhemska helsobrunnar, utan tillika<br />
en°anvisning <strong>för</strong> läkaren rörande användandet och<br />
<strong>för</strong> apotekaren m. fl. rörande beredningen af de<br />
olika, hittills bekantblifria helsovattnen, —hvartill<br />
iag uti allmänhetens händer nu lemnar en hörjan.<br />
Hvarje afdelning skall blifva <strong>för</strong>sedd med en<br />
nödig inledning, framställande planen, efter hvilken^den<br />
blifvit utarbetad, samt bruket och ändamålet,<br />
som med densamma åsyftats.<br />
Således nu några ord om beskrifningen, uti<br />
detta häfte, öfver de <strong>för</strong>nämsta helsobrunnarne<br />
inom vårt fädernesland, hvilket verkligen eger ett<br />
större antal jernhaltiga (och till iölje deraf såsom<br />
stärkande och de fleste kroniska sjukdomar häfvande<br />
helsovatten brukbare) mineralkällor, än något<br />
annat land uti Europa och troligen äfven de<br />
öfrige verldsdelarne .... ehuru deras närmare<br />
kännedom är ganska liten till följe af de ytterst<br />
ringa bidrag som dertill blifvit lemnade af var nyare<br />
0 litteratur, under det att hvarje såsom helsokälla<br />
användbar mineralbrunn uti öfriga europeiska<br />
länder icke lemnas utan en väl<strong>för</strong>tjent uppmärksamhet.<br />
Månge svenske <strong>för</strong>fattare hafva visserligen<br />
erkändt nyttan af våra inhemska helsovattens<br />
begagnande, men sedan den nitiske arcmatern<br />
URBAN HIARNE i slutet af 1600-talet <strong>för</strong>st<br />
började undersöka fiere af dem, var det endast<br />
några få brunnsintendenter, såsom TRANÅS, SO ÖM<br />
och WICTORIN, jemte archiatrarne VON ROSEN-<br />
STEIN och BERGIUS, hvilka under det sist<strong>för</strong>flutna<br />
seklet utgåfvo afhandlingar öfver desamma, till<br />
dess den <strong>för</strong>tjenstfulle skriftställaren ABRAHAM<br />
ABR:SON HÜLPHERS år 1770 utgat sin ' korta berättelse,<br />
med <strong>för</strong>teckning uppå de vid närvarande<br />
tid i Sverige upptagne och mest bekante mineralbrunnar."<br />
Och sedan 1800 är det egentligen blott<br />
genom medicinalrådet SVEN HEDINS påbegynnta,<br />
men till beskrifningen öfver Medevi inskränkta
v<br />
"Handbok <strong>för</strong> Brunnsgäster,'' samt friherre BER-<br />
ZELII tid efter annan verkställda kemiska analyser<br />
öfver fiere af våra <strong>för</strong>nämsta helsokällor, som denna<br />
nu allt mer och mer vigtig blifvande gren af<br />
vår litteratur hittills riktats.<br />
Men allt efter den hydrotherapeutiska vetenskapens<br />
utveckling, som dagligen sker med <strong>för</strong>vånande<br />
resultater, skall ju också den noggranna<br />
kännedomen om de naturliga helsovattnens beskaffenhet<br />
blifva utaf allt större vigt? Våra inhemska<br />
helsobrunnar äro emedlertid (med undantag af<br />
några fa) hittills ganska ofullständigt eller alldeles<br />
icke beskrifna, och deras nytta forden sjuke<br />
ligger således dämpad; icke så med andra länders.<br />
Mänga af våra helsokällor <strong>för</strong>tjenade verkligen<br />
en lika så ut<strong>för</strong>lig vetenskaplig beskrifning,<br />
som de vid Wiesbaden, Spaa och Marienbader<br />
111. fl. ställen redan erhållit .... en utsago,<br />
som grundar sig på jem<strong>för</strong>elsen mellan de kemiska<br />
analyserna af fiere utländska och vidt omkring<br />
begagnade, samt några af Sverges helsovatten.<br />
Men jag liar uti denna afdelning af beskrifningen<br />
öfver alla uti Sverge helägna helsokällor måst<br />
inskränka mig till meddelandet af det vigtigaste,<br />
och ansett mig böra lemna ett stort rum <strong>för</strong> sådane<br />
notiser, som egentligen angå de större helsobrunnarnes<br />
begagnande — ty denna Handbok<br />
må gif vu dem, som ämna besöka någon helsokälla,<br />
alla dervid behöjliga underrättelser,<br />
samt tillika vara en passatide leetyr <strong>för</strong><br />
brunnssällskaperna. Vagrutor till hvarje brunn,<br />
omkostnaderna <strong>för</strong> dess begagnande, samt dess<br />
historia och af erfarenheten visade egenskaper<br />
med afseende på häfvandet af olika sjukdomar —<br />
utgöra således de väsendtligaste notiserna. Hvad<br />
som nu brister i fullständighet, skall blifva meddeladt<br />
uti en fortsättning — hvars utgifvande likväl<br />
mycket beror på den grad af framgång detta
VI<br />
arbete uti ett inom vår nyare litteratur alldeles<br />
nytt fack kommer att röna. *)<br />
Jag har också verkligen vågat hoppas, att<br />
allmänheten icke skall anse ändamålet med detta<br />
arbete allt<strong>för</strong> o<strong>för</strong>tjent af dess välvilja .... då<br />
jag redan funnit <strong>för</strong>etaget uppmuntras af ganska<br />
många utmärkta personer, i det de benäget lemnat<br />
bidrag till detsamma — och bland hvilka<br />
här må nämnas kongl. lifmedikus m. m. herr doktor<br />
JOHAN CHRISTIAN KULL, assessoren och provincial-läkaren<br />
herr doktor JOHN AXEL HUSS,<br />
professoren m. m. herr doktor LARS RINGENSON,<br />
professoren herr JOHAN GABRIEL COLLIN, öfverfältläkaren<br />
och riddaren herr doktor BENGT FA<br />
BIAN LEVIN, samt herrar provincial-läkare FRANS<br />
GUSTAF MOSÉN, NILS DAHLIN, CARL GUSTAF<br />
SCHULTZ, JOHAN MAGNUS BERGMAN och CARL<br />
GUSTAF WIESELQUIST, <strong>för</strong>utan herrar apotekare<br />
J. W. ULMGREN, H. J. CAVALLIN, F.M.EKDAHL,<br />
J. F. BARKMAN och JACOB WIDEGREN, jemte herr<br />
direktören LORENTZ DAHLGREN och kandidaten<br />
herr HENRIK CROHN m. fl. — till hvilka alla jag<br />
härigenom hembär min skyldiga tacksamhet.<br />
Stockholm, l:sta Maj 1842.<br />
phiiip Alf ort»<br />
*) De notiser, rörande ifrågavarande ämne, som fiere af<br />
herrar brunns-egare eller -intendenter och provincial-*<br />
läkare m. fl. torde vilja lemna <strong>för</strong> denna fortsättning,<br />
emottagas med tacksamhet af <strong>för</strong>f., da de insändas<br />
till honom under adress: Stockholm, Regeringsgatan,<br />
24.
BESKRIFSriNK<br />
ÖFVER<br />
MEDE VI, LOKA, LUNDS, PORLA, RAMLÖSA,<br />
JOHANNISDAHL eller KÖPINGS, ADOLFSBERGS,<br />
SÄTRA, HIMMELSTADLUNDS, LANNASKEDE,<br />
SANKT RAGNHILDS eller SÖDERKÖPINGS,<br />
FLISTADS och RONNEBY<br />
HE&SOBRTTNXTAB.,<br />
INNEFATTANDE<br />
DERAS GEOGRAFISKA BELÄGENHET, ÄLDRE OCH NYARE<br />
HISTORIA, SAMT KEMISKA OCH MED ICINSKA<br />
EGENSKAPER, M. M.
.<br />
.<br />
;
BESKRIFNING<br />
ÖFVBR<br />
HEKSOHÄIiLOR,<br />
A. ooH 5223£?Ö&2£9 k. w.<br />
1 §•<br />
Geografisk belägenhet<br />
till landskap, län, härad, socken och polhöjd,<br />
samt afstånd från närbelägna orter och landskapets<br />
städer, jemte Stockholm, Götheborg, Ystad<br />
och Helsingborg, m. m.<br />
V id Wetterns östra strand och nära intill gränsen<br />
emellan Nerike och Östergöthland bildar Hemlingsviken<br />
och en i söder om denna belägen, något större<br />
vik, en utstående del af det sednare landskapet; och<br />
från södra viken går en farväg till Medevi helsobrunn,<br />
hvilken ligger något i nordost härifrån på ett afstånd<br />
af dryga 3000 alnar från sjösidan, samt nära i mil i<br />
söder fran herregarden af samma namn — u ti Nykyrke<br />
(fordom Ny) socken, Aska härad och Linköpings Län,<br />
icke langt ifrån gränsen till Nerike. Ägorna, å hvilka<br />
lielsobrunnen är belägen, tillhöra hemmanet Stora<br />
Baggeby, som lyder under säteriet Medevi.<br />
Beskrifniny öfter Sveriges Ite!s»käUor. 1
M E D E V I.<br />
Polhöjden bestämdes den 21 juli 1748 af professoren<br />
STIIÖMER vara 58 gr. 41 min. 21 sec. ; magnetnålens<br />
deklination till 8 gr. i vester om nordstrecket.<br />
Afståndet från Askersund är 21 mil. (Af de till<br />
denna § fogade noter finner man afståndet lian de<br />
närmaste gästgifvaregårdarne och några andra ställen.)<br />
Alståndet från landskapets städer är: från Linköping<br />
6-j- mil 1 ); från Norrköping 9^, 9|eller 10mil 2 );<br />
från Söderköping (genom Linköping) 101 mil 3 ) ; från<br />
Wadstena 31 mil 4 ) och från Skenninge 3£ mil 5 ).<br />
Från Stockholm (genom Södertelge, Nyköping,<br />
Norrköping, Linköping och Motala) 27£ mil 6 ); (ge-<br />
Ï) Vägen tages da sålunda: till Sjögesta 1$ mil, till<br />
Husbyfjöhl li, till Motala 1|, till Nykyrke 1 och<br />
till Medevi f mil. (Från Linköping kan man resa<br />
till Bergs kanalstation med slussar, i stället <strong>för</strong> till<br />
Sjögesta, och derifrån till Husbyfjöhl, o. s.v., utan<br />
att omväg derigcnom uppkommer.) En lika lång,<br />
men mindre vacker, väg är den genom Skenninge.<br />
(Från Linköping till Bankeberg 1, och derifrån till<br />
Skenninge 2, samt Motala 11, o. s.v. enligt ofvanstående.)<br />
2 ) Antingen l:o genom Linköping och Motala (från<br />
Norrköping till Brink l^, derifrån till Kumla 11<br />
och så till Linköping 1-f mil, samt vidare enligt<br />
<strong>för</strong>egående not) [9|] — eller 2:o direkt väg, genom<br />
Motala (till Onsåkcr 1£, Wånga Ii, Bonarp 1,<br />
Bergs kanalstation 1£ mil, och vidare enligt <strong>för</strong>egående<br />
not) [91] — eller S:o direkt till Medevi (till<br />
Melby If, Gammelstorp 1-f, till Hällesta köping 11,<br />
till Tjellmo 11, Hälla 11, Nykyrke 2 och Medevi<br />
f mil) [10].<br />
3) Till Hälla 1, till Kumla 1-f, till Linköping 1-f o. s.v.<br />
enligt noten 1.<br />
4 ) Till Motala 1-f o. s. v. enligt noten 1.<br />
5 ) Enligt noten 1.<br />
MEDE VI. 3<br />
noim Enköping, We.'teràs, Köping, Arboga, Örebro<br />
oclh Askersund) 29$ mil 7 ) ; (genom Södertelge och<br />
Eslkilstuna) dels 29$ dels 30$ mil 8 ).<br />
Från Götlieborc (genom Alingsås, Jönköping,<br />
Grenna, Wadstena rch Motala) 29 mil °).<br />
Från Ystad (genom Christianstad, Wexiö, Jönköping,<br />
Grenna, Wadstena och Motala) 43$ mil 10 ).<br />
Från Helsingborg (genom Jönköping, etc.) 37<br />
mil 11 ).<br />
7 ) Till Barkarby 1$. Tibble 1$, Gran 2, Lislena If,<br />
Enköping 1$ [fran Stockholm 7$], Nyrjvarn 1$,<br />
Westerâs 2$ [11$], Kolbäck 1$, Köping 1$ [14$]<br />
Arboga lf [16$], Fellingsbro 1$, Glanshammar lf,<br />
Örebro 1$ [20f], Blacksta 2, Wretstorp 2, Askersund<br />
2 [26$], Rä 2 och Medevi $ mil.<br />
B ) Till Fi t tj a 1$, Södertel jc 2 [3$], Kumla 1$, Läggsta<br />
1$, Malmby 1$, Eksäg 1$, Kjulsta i, Eskilstuna<br />
1$ [1 1$], H ällsta 1, INastorp 1$, Botten is,<br />
Hulla 1$, Wannaia lf, Marsjö f, Bralteberg l|,'<br />
Simonstorp 1$, Hällesta f, Tjellmo 1$, hvarest vägen<br />
delar sig och gar antingen enligt noten 2, 3:o,<br />
da milsumman till Medevi blifver 29$, eller ock till'<br />
Husbyfjöbi 14, samt vidare enligt noten 1, då den<br />
blifver 30$ mil.<br />
®) Till Lerum 2, Ingared 1f, Alingsås 1$, Eklanda I4,<br />
Ljung lf, Hägna 1$, Timmelhed 1$, Gullered 1$,<br />
Ledhester 2, Jönköping 2$ [164], Räby 2, Grenna<br />
i\, Holkaberg 1$, Ödeshög 1|, Nyby 1$, Wadstena<br />
[25$] o. s. v. enligt noterna 4 och 1.<br />
1 °) 1 ill Herresta •§, 1 ra nas 1$, Brösarp 1$, Degeberga<br />
1$, Nöbbelöf 1$, Christianstad 1, Qviinge I4, Broby<br />
1$, Marklunda 1$, Elmhult 2, Di hult 1$^ Gottosa<br />
lf, Nöbbeled 1$, Wexiö 1$, Ör 1$, Matkull i,<br />
Bo 1$, Starhult 4-, Wrigsta 1$, Svennarum lf,<br />
Stigarao 2, Barnarp f g, Jönköping 1 [30$] o. s. v.<br />
enligt <strong>för</strong>egående mot till Wadstena [40], samt vidare<br />
enligt noterna 4 och 1.<br />
J1 ) Till Åstorp 2, Östra Ljungby i, Örkelljunga 1$,<br />
Fagerhult 1$, Markaryd 1$, Traheryd 1$/ Hamneda<br />
1$, Ljungby 1$, Dörarp 2, Tånnö 1$, Wernamo<br />
1, Kläfshult 2, Skillingeryd 1, Byarum 1$,<br />
Barnarp 2, Jönköpimg 1 [24$] o. s. v. enligt noten y.
4<br />
MEDE VI.<br />
Ordet Medevi är härledt antingen från ordet<br />
TVi's uråldriga betydelse af offerställe, eller ock<br />
från dess af skog, i hvilket sednare fall Medevi betyder<br />
midi på skogen. Den äldsta källans benämning<br />
af Röda källan på skogen, och dess belägenhet<br />
tillika, gifver styrka åt den sednare åsigten.<br />
2 §.<br />
Ställets naturbeskaffenhet, omgivningar<br />
och prydnader.<br />
Trakten omkring Medevi är utmärkt af en synnerlig<br />
naturskönhet. Stora skogar omvexla med vidsträckta<br />
fält, och emellan Nykyrke och Medevi liknar<br />
vägen en stor engelsk jagtpark; den emellan Medevi<br />
och Askersund är äfven utmärkt vacker. Belägenheten<br />
är något sidländt och har, isynnerhet <strong>för</strong>r, derigenom<br />
fiere olägenheter varit <strong>för</strong> <strong>brunnsgäster</strong>na.<br />
Frän de omkringliggande, vid pass 200 geometriska<br />
tunnland vidsträckta mossorna uppstego osunda dimmor,<br />
hvilka hvilade såsom tunga moln öfver skogen<br />
och lemnade efter sig en ånga, som inträngde i boningsrummen<br />
och uppfyllde dem med en obehaglig<br />
samt skadlig kyla; ja, sängkläderna blefvo däfna och<br />
mögel syntes högt uppå vhggarne. Det är afl. amiralen<br />
m. m. VIRGIN, som har <strong>för</strong>tjensten utaf att hafva<br />
begvnnt med uppodlingen af dessa mossor, h varigenom<br />
ställets klimat har blifvit mycket <strong>för</strong>månligare<br />
<strong>för</strong> de sjuke, än <strong>för</strong>r. Till och med ordspråket: »INär<br />
regnar det ej-vid Medevi?« har härigenom blifvit mindre<br />
ofta användbart. Medicinalrådet HEDDÏ säger uti<br />
sin »Handbok <strong>för</strong> Brunnsgäster», att Medevi, »i anseende<br />
till sitt <strong>för</strong>träffliga läge, sina romantiska utsigter,<br />
sina sköna lustparker och vackra nejder, är en<br />
af de mest välbelägne helsobrunnar i Europa. At
M E DE VI.<br />
vestra sidan sköljas dess löfrika och val odlade landtungor<br />
och stränder :if den kristallklara Wettern, på<br />
hvars vidsträckta »ocean» af ett sött och fiskrikt vatten<br />
hundradetals båtar och seglare hvimla fram och<br />
åter. At norr omgifves det af en skogrik bergssträcka ,<br />
här och der odlad ända upp till öfversta spetsen. I<br />
öster och söder öppnar sig det sköna Ostergöthland<br />
med sina vidsträckta åkerfält, ängar, skogsparker,<br />
vackra herregârdar och många kyrkor.»<br />
Utsigten, isynnerhet från den så kallade lusthusbacken<br />
invid gården Kaflebäck, är kanske den skönaste<br />
man kan finna på något ställe af Wester- och<br />
Ostergöthland.<br />
Medevi säteri är så väl till belägenheten som i<br />
andra afseenden mycket att berömma, och gästfriheten<br />
hos nuvarande innehafvaren af detta ställe ökar<br />
behaget af en brunnssejour vid Medevi.<br />
Bland andra omkringliggande herregårdar utmärker<br />
sig Godegårds ansenliga jernbruk, med stor engelsk<br />
park, kanaler, paviljonger och orangerier, m.in.<br />
Och i samma socken, som denna helsobrunn, ligger<br />
äfven Blommedals manufacturverk, samt <strong>för</strong>ekommer<br />
dessutom ett sandstensbrott <strong>för</strong> qvarnstenar.<br />
Alvastra, vid södra ändan af Omberget, nära intill<br />
Wettern och tvenne mil från Wadstena, besökes<br />
gerna af dem som bevista Medevi. Likaså Omberget,<br />
Motala och Wadstena, m. fl. ställen.<br />
»Hvarje bildad brunnsgäst», säger TOLLSTORP,<br />
»skall alltid fägna sig åit d e behag soin omgifva honom<br />
vid Medevi. I ställets enslighet, i dess naturliga <strong>för</strong>måner<br />
ligga märkbara symboler. De höga träden stå<br />
som resliga väktare kxing källan, liksom de talade<br />
till oss: ohelga hennte ej. De <strong>för</strong>svara henne mot<br />
den brännande solen, de skydda henne <strong>för</strong> stormen,<br />
på det hon må i stillhet qvälla upp ur det moderliga<br />
skötet. Det är Dianas heliga nymfer de vårda i offer
6 M E D E V I.<br />
lunden. De erbjuda frid, tysthet och vördnad åt<br />
sjuklingen, som nalkas att nedkasta sig <strong>för</strong> helsogudinnans<br />
fötter, bönfallande att återgifva honom <strong>för</strong>lorade<br />
krafter, stärka kroppens <strong>för</strong>svagade delar, och<br />
någon gång gifva nytt lif åt ett nedslaget eller <strong>för</strong>virrat<br />
sinne. Omgifningens vexlande behag <strong>för</strong>nöjer<br />
hvar och en, som har känsla der<strong>för</strong>, och lättar ofta<br />
den tungsinntes bedröfvelse. Den till lxelsan <strong>för</strong>bättrade,<br />
hvars själ är ädel och tacksam, går med vördnad<br />
i skuggan och hembär ett innerligt lof åt den<br />
välgörande kraft som lindrat hans plågor.»<br />
3 §.<br />
Historia<br />
rörande helsobrunncns upptäckt och <strong>för</strong>sta begagnande.<br />
ÇIntill dr 1678, då stället <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta gdngen närmare undersöktes.)<br />
Naturliga helsovatten hafva äfven uti Sverige sedan<br />
fiere århundraden tillbaka varit begagnade, ehuru<br />
man icke uti dessa vidskepliga tider så noga visste om<br />
det var genom underverk eller naturalstrets beskaffenhet,<br />
som sjukdomarne häfdes. Underbara sagor<br />
voro derom gängse bland den lika lätttrogna som<br />
o<strong>för</strong>ståndiga allmogen, och munkarne läto gerna en<br />
hvar bibehålla tron att vattnets helande kralt endast<br />
berodde af en serskild inverkan från Gudomen. —<br />
Medevi anses allmänt <strong>för</strong> den bland Sveriges helsokällor,<br />
som <strong>för</strong>st blifvit begagnad, ty det är anledning<br />
<strong>för</strong>moda att dess <strong>för</strong>sta bruk daterar sig till tiden omkring<br />
katholska lärans in<strong>för</strong>ande uti vårt fädernesland,<br />
och dessutom är Medevi den af våra mineralkällor,<br />
om hvilken vi kunna an<strong>för</strong>a de äldsta »sägner frän<br />
forntiden.» CNATTINGIUS nämner uti sin »Beskrifning<br />
öfver Medevi Surbrunnar» något om traditioner rö
JIEDE VI.<br />
rande ifrågavarande helsovatten, och HEDIN säger sig<br />
blifvit af doctor RYDHÄCK, »som samlat allt h vad<br />
fornsägen visste att berätta om Rledevi vatten», underrättad<br />
om (lere sådane. Jag skall här an<strong>för</strong>a dem,<br />
ty de sakna icke allt intresse. Den äldsta och såsom<br />
ypperst ansedda, men sedan någon tid <strong>för</strong>gäfves eftersökta,<br />
källan, benämnd Röda hällan på skogen eller<br />
Rödbrunnen, lärer blifvit upptäckt derigenom, att en<br />
med lamhet »bekajad» bonde, som, under det han<br />
med en spannemålstransport färdades mellan Wadstena<br />
och Askersund, rastat härstädes och, sedan han<br />
ätit, släckt sin törst genom ett omåttligt drickande af<br />
källans vatten, hvarefter han hade djupt insomnat<br />
och endast med möda kunde väckas den påföljande<br />
morgonen, da han med <strong>för</strong>våning märkte sin lamhet<br />
vara borta. Ehuru det är svårt att tro, det en lam<br />
menniska begifvit sig ustad att forsla säd hela 6 mil,<br />
torde man dock icke böra hysa ett fullkomligt tvifvel<br />
mot hufvudsaken af denna sägen, så mycket mer soni<br />
erfarenheten sedermera, äfven hos oss, visat hvilken<br />
underbar verkan en hastig men stark vattenkur verkligen<br />
kan åstadkomma. På ett par ställen uppgifves<br />
att den ifrågavarande bonden varit halt. En annan,<br />
kanske äldre, sägen arjgifver, det källans medicinska<br />
kraft blifvit känd derig;enom, att en blind munk vid<br />
densamma öfvergifvits af sin ledare, men återfått<br />
sin syn, sedan han dels druckit af och dels badat<br />
sina ögon med dess vatten. Dessa berättelser hänvisa<br />
på upptäckten, fl.ere andra åter på ett vidskepligt<br />
bruk 12 ) af ifrågavarande lielsovatten. Bland dessa<br />
äro följande värda att .anmärkas. Man ansåg sig t. ex.<br />
böra dricka en mycket stor qvantitet, ända till i à 5<br />
kannor på dygnet, fö)r att kunna, medelst tillhjelp<br />
12 ) Härvid bör anmärkas, att, ehuru begagnandet var<br />
mer eller mindre widskepligt, vattnets verksamhet<br />
likväl redan dà i hiög grad visade sig.<br />
7
8 ME DE y I.<br />
äfven af korsningar, utdrifva den onda ande, hvaraf<br />
den sjuke trodde sig vara insatt. En trovärdighet<br />
gifves vidare åt den nyss anfirda traditionen om den<br />
blinda munken, genom det s:ora bruk, som alltsedan<br />
källans upptäckt gjorts af cen på vattnet befintliga<br />
hinnan (af lika beskaffenhet med den, som vanligen<br />
<strong>för</strong>ekommer å alla naturliga mineralvatten), såsom ett<br />
medel till synens återställande. HEDIN säger att han,<br />
under sin vistelse vid Medevi såsom brunnsintendent,<br />
sett personer äfven från Norrige afskumma dylik hinna<br />
och medtaga den till bruk såsom ögonsalva, hvilket<br />
han anser lända till bevis på huru vidsträckt ryktet<br />
varit om densammas nytta. Ibland de egenskaper,<br />
hvilka alltsedan Ii århundrade med skäl tillskrifvits<br />
och äfven redan långt <strong>för</strong>e denna tidpunkt berättats<br />
utgöra en af de <strong>för</strong>nämsta hos Medevi helsovatten,<br />
är den att häfva ofruktsamhet. Doctor RYD-<br />
BÄCK hade hört omtalas, såsom en verklig tradition,<br />
att den heliga CATIIABINA till Ulfåsa befallt de ofruktsamma<br />
qvinnorna att —• f ör att blifva hjelpta — <strong>för</strong>st<br />
fasta och bedja, samt derefter, midsommarsnatten,<br />
dricka af det röda vattnet på skogen (såsom den <strong>för</strong>ut<br />
an<strong>för</strong>da, vid Medevi <strong>för</strong>st upptäckta helsokällan då<br />
benämndes). Och HEDIN suger (år 1799), att »då<br />
jag om natten kl. 12 gick omkring, <strong>för</strong> att hindra det<br />
intet buller eller oordning skulle <strong>för</strong>efalla, såg jag<br />
tvenne hustrur, som utur den så kallade rödbrunnen<br />
hemtade i stora flaskor en ansenlig portion af dess<br />
med ockra blandade vatten. Jag efterfrågade då orsaken,<br />
hvar<strong>för</strong>e de ej heldre valde sitt <strong>för</strong>råd utur<br />
de friska källorna, och livad verkan de trodde sig<br />
snarare af detta få röna? De berättade då, att de<br />
voro från Westergöthland, och att de begge, sedan<br />
längre tid gifta, icke blifvit välsignade med barn; men<br />
hade hört af en ålderstigen fru, att de borde liemta<br />
af det röda vattnet på skogen vid Medevi och dricka<br />
deraf 7 thorsdagsqvällar, då ofruktsamheten skulle
jiEDEVI. 9<br />
nppiiöra.» 13 ) — Sed^n de till följe af sin ifver <strong>för</strong><br />
katholska lärans utbredande sa uppmärksamme munkarne<br />
erhållit del af ìjìgot utaf livad bär ofvan blifvit<br />
an<strong>för</strong>dt rörande Medevi källors beskaffenhet, dröjde<br />
det troligen icke länpe <strong>för</strong>r än de <strong>för</strong>vandlade dem<br />
(i folkets ögon) till övernaturliga medel, lemnade af<br />
Gud i deras händer, til bevis på deras läras renhet.<br />
Förenämnde doctor BVDBÄCK berättade år 1793, att<br />
några ålderstigne och trovärdiga personer i hans ungdom<br />
sagt sig känna vissa plägseder, som utöfvades af<br />
munkarne i Wadstena kloster, då de vid midsommaren<br />
begåfvo sig till Mcdevi att hålla vakt vid källorna<br />
och välsigna vattnet, hvilket derefter, liksom fordom<br />
vattnet i Bethesda, undfick sin helsogifvande kraft.<br />
Vi känne ganska väl af fiere urkunder, att desse munkar,<br />
vid sitt aftåg från Sverige, läto med stockar, ris,<br />
stenar och äfven sängkläder m. in. sorgfälligt igenfylla<br />
alla af dem kända källsprång vid Medevi — troligen<br />
på det aldrig måtte blifva bekant, att detta<br />
helsovatten genom sina beståndsdelar utgjorde ett<br />
ypperligt läkemedel, och icke, såsom de angåfvo, var<br />
»ett omedelbarligen af Gud med helsokraft välsignadt<br />
underverk, hvilket den Högste beskärt dem på sina<br />
ifrigaste bekännares bönhörelse, till bevis på den katholska<br />
lärans <strong>för</strong>eträde och gudomlighet., samt af<br />
hvars verkningar endast den blef delaktig, som igenom<br />
almosor och andaktsöfningar gjorde sig <strong>för</strong>tjent<br />
af en så stor Guds nåd.» Uti ELIAS PALMSKOLDS<br />
»Samlingar om Ostergöthland» finnes, mig veterligen,<br />
<strong>för</strong> <strong>för</strong>sta gången angifvet, alt en italienare och kongl.<br />
hofrättsmedikus i Jönköping, doctor JOSUA CON-<br />
STANTXUS, hvilken dog ar 1698, <strong>för</strong>mält sig uti Bibliotheca<br />
Vaticana i Rom hafva sett ett manuscript,<br />
J3 ) Se vidare om det <strong>för</strong>sta bruket af Mcdevi hclsovattrn<br />
uti den medicinska afdeiniugen af denna bcskrifning.
10 M E D E V I.<br />
uppsatt af Wadstena munkar, i ändamål att lemna<br />
påiven upplysning om helsovattens tillvaro uti Ostergötliland.<br />
Blotta närvaron af detsamma utvisar någorlunda<br />
Medevi helsobrunns ålder, ty uti Wadstena<br />
kloster introducerades redan år 1384 både munkar<br />
ocli nunnor, och det var redan under GUSTAI' I:S regering<br />
som klostren började upphäfvas 14 ). Afven har<br />
man an<strong>för</strong>t att friherre GUSTAF SOOP, under sina utländska<br />
resor korrt <strong>för</strong>e 1677, sett ifrågavarande manuscript<br />
15 ), och kommit att, på grund af derigenom<br />
vunna upplysningar, å sin egen egendom, Medevi,<br />
ånyo upptäcka, eller rättare sagdt undersöka beskaffenheten<br />
hos de derstädes då befintliga mineralkällor.<br />
Stället besöktes visserligen på ett vidskepligt sätt af<br />
allmogen, men orsaken till vattnets verksamhet blef<br />
<strong>för</strong>st bekant derigenom att nämnde friherre sände en<br />
qvantitet af detsamma till den bekante URBAN HIÄRNE,<br />
h vilken undersökte det, och med detsamma <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta<br />
gången något svenskt helsovatten. Resultaterna deraf<br />
äro att finna längre fram uti denna beskrifning.<br />
4 §.<br />
Beskrifning öfver de serskilta Helsokällor><br />
som höra till Medevi Helsobrunn.<br />
(Härvid, upptages icke hvad som, i detta af'seende, finnes an<strong>för</strong>dt uti<br />
beskrifning en öfver Byggnaderna d stället, samt Medevi-vattnets kemiska<br />
och medicinska egtnskaper, hvai'<strong>för</strong>e läsaren äfven hänvisas<br />
till densamma.)<br />
Historien om<br />
Röda hällan på skogen<br />
är korrt, ty man är icke ens säker på att den sednare<br />
upptagne och här nedan serskildt beskrifne Röd-<br />
14) Man kan nästan med visshet antaga, att den var<br />
känd i slutet af I4:de ärhundradet.<br />
15 ) Af hvilket en afskrift lärcr blifvit honom nekad.
M E D E V I. Il<br />
birunnen utgör den ftre 1678 begagnade och af munkarne<br />
<strong>för</strong>störde kalla*. Uti 2 § är dock meddeiadt<br />
hvad traditionen haft att <strong>för</strong>mäla om densamma.<br />
1. T.ödbrunnen<br />
omnämnes icke alls uti HIÄRNES ar 1679 tryckta Be-<br />
* rättelse om Medevi Surbrunnar. Den är belägen uti<br />
kärret i skogsparken, helt nära vägen till Stora Baggeby.<br />
2. högbrunnen<br />
har erhållit sin benämning till följe deraf, att den är<br />
belägen vid en liten lacke, 40 steg från Gustaf Adolfs<br />
källa och 200 dito fiån grefve Wachtmeisters, samt<br />
helt nära den 6:te. Straxt efter dess upptäckt, under<br />
vintern till år 1678, blef den upprensad, samt<br />
kort derefter omgifven med huggen sten och ofvantill<br />
betäckt, samt <strong>för</strong>sedd med en graf rundtomkring <strong>för</strong><br />
regnvattnets afledandc. Denna källa blef <strong>för</strong>st iordningställd<br />
till begagnande. Det var d. 25 juli <strong>för</strong>utnämnde<br />
år, som den blef högtidligen invigd till allmänt<br />
bruk. IIIÄRNE <strong>för</strong>klarade denna källa, såväl i<br />
anseende till dess läge som beståndsdelar, vara den<br />
<strong>för</strong>nämsta. Om hans och sednares undersökningar<br />
af densamma, se uti afdelningen i kemi. Den har<br />
varit uti ett beständigt bruk alltsedan denna tid, och<br />
var uti en ganska lång tid den enda af Medevikällorna,<br />
som begagnades till drickning, ehuru så väl dalbrunnens<br />
som öfrige källsprångs närvaro tycks kunnat<br />
<strong>för</strong>anleda äfven någon annan källas begagnande. Under<br />
den tid, då medicinalrådet HEDIN härstädes var<br />
brunnsintendent, tillväxte likväl <strong>brunnsgäster</strong>nas antal<br />
så mycket, att dels drickningen måste ske på olika<br />
tider, ända från kl. 2 till 8 om morgonen, dels andra<br />
källors begagnande blifva af nöden. Anses ännu <strong>för</strong><br />
den <strong>för</strong>nämsta.<br />
3. D alò runnen<br />
blef känd på samma tid som högbrunnen, men något
12<br />
ME DEVI.<br />
sednare lika tjenliggjord till begagnande; orsaken var<br />
att den, såsom HIÄRNE uppgifver uti sin Vattuprofvare,<br />
redan år 1783 var kommen uti lägervall, så att<br />
endast högbrunnen då begagnades till drickning, samt<br />
rödbrunnen började att användas till bad.<br />
4. Gustaf Adolfs Källa<br />
är uppkallad efter f. d. Konung GUSTAT IV ADOLF<br />
och invigdes högtidligen midsommarsdagen år 1802.<br />
Den upptogs redan af professoren och riddaren TING<br />
STAD ius j under det han bestridde brunnsintendentsplatsen<br />
härstädes. Orsaken var <strong>brunnsgäster</strong>nas stora<br />
antal och att de af <strong>för</strong>dom icke ville begagna de redan<br />
upptagne dal- och röd-brunnarne. Afven bruket<br />
af denna källa kom af samma orsak icke <strong>för</strong>r rigtigt<br />
i gång, än sedan medicinalrådet HEDIN sjelf med stor<br />
<strong>för</strong>del under ar 1799 hade begagnat dess vatten emot<br />
sten i njararne, under det att den hittills uteslutande<br />
begagnade högbrunnen icke visade en sa <strong>för</strong>månlig<br />
A erkan. Sedermera kom den uti så mycket större<br />
credit. Den är belägen 40 steg från högbrunnen<br />
och 11 steg Irån grefve Wachtmeisters källa, uti en<br />
backe, och eger rik ådra. Straxt vid dess upptagande<br />
blef den <strong>för</strong>sedd ined tunna och redan år 1300<br />
med brunnshus.<br />
5. Grefve A. C. Wachtmeisters Källa<br />
är upptagen år 1800 af medicinalrådet ÖVEN HEDIN ,<br />
och af honom så benämnd till minne af de <strong>för</strong>tjenster,<br />
nämnde grefve eger om Medevi. Ligger högst<br />
upp af alla källorna och endast 11 fot Iran Gustai<br />
Adolfs källa.<br />
C. Amiralshällan<br />
ligger 200 steg från högbrunnen.<br />
7. Ännu en källa upptogs år 1826.
ME DE VI. 13<br />
8. På ett uti surbrunnarnes historia måhända exempellöst<br />
sätt iro här, inom den lilla omkretsen af några<br />
hundrade alnar, tid efter annan upptäckte 7 serskildta<br />
källor af till och med betydligt varierande beståndsdelar,<br />
och straxt bredvid dessa träffar inan en källa<br />
med ett de: renaste dricksvatten, hvilket endast i<br />
<strong>för</strong>sta ögonblicket, då det upphemtas, röjer något<br />
ringa och hastigt <strong>för</strong>svinnande mineral. Detta vatten<br />
är adhererande och dess mineralhalt <strong>för</strong>modligen uppkommen<br />
endast genom inpregnering af den mineraliska<br />
ånga, som genomstryker jorden uti hela denna<br />
trakt. Det är ganska troligt att framdeles ännu fiere<br />
källådror härstädes skola upptäckas. De källor, som<br />
nu begagnas till drickning, äro 4, nemligen högbrunnen,<br />
Gustaf Adolfs källa, amiralskällan och den sist<br />
upptagne.<br />
5 §•<br />
Då höghrunnen år 1678 öfverbyggdes, voro troligen<br />
inga andra byggnader å stället upp<strong>för</strong>de. Detta<br />
brunnshus var åttkantigt och ännu år 1786 ganska<br />
väl bibehållet. Under de <strong>för</strong>sta åren bodde <strong>brunnsgäster</strong>na<br />
dels uti kringliggande byar, dels vid sätesgården<br />
Medevi.<br />
Det dröjde likväl icke länge <strong>för</strong>r än fiere beqväinligheter,<br />
och deribland äfven godt utrymme, <strong>för</strong>skaffades<br />
dem som ville besöka stället; fiere kongliga<br />
<strong>för</strong>fattningar, som i detta afseende utkommo, vittna<br />
om regeringens omsorg <strong>för</strong> denna så att säga nya<br />
lielsovårdsinrättning.<br />
Det så kallade kastellet var kanske den andra<br />
byggnaden, som här upp<strong>för</strong>des. Det var ännu år<br />
1803 i ganska godt stånd.<br />
Ett postkontor, med postmästare på stat, inrättades<br />
här år 1719.
14 MEDE VI.<br />
Eiikedrottningen HEDVIG ELEONORA bidrog i hög<br />
grad till ställets upphjelpande ocli lät bland annat<br />
uppbygga ett hus lör läkaren och apotekaren.<br />
En brunns-sal, 36 alnar lang och 18 alnar bred,<br />
upp<strong>för</strong>des år 1750 af öfverhofjägmästaren grefve CARI,<br />
FERSEN.<br />
Kyrkan uppbyggdes af träd år 1771, genom sammanskott<br />
af <strong>brunnsgäster</strong>na, samt reparerades 1781.<br />
En mängd <strong>för</strong>näma och rika personer, såsom<br />
grefvarne SCHEFFER, FERSEN och LIEWEN, m. fl.,<br />
hvilka, antingen blott <strong>för</strong> sitt nöje eller tillika <strong>för</strong> sin<br />
helsa, nästan årligen besökte detta ställe, läto uppbygga<br />
hus <strong>för</strong> sin egen räkning. Det <strong>för</strong>sta privata<br />
bus, som sålunda blifvit härstädes bygdt, upp<strong>för</strong>des<br />
troligen korrt <strong>för</strong>e 1750. De flesta husen bibehålla<br />
sina <strong>för</strong>sta égarés namn —• och bidraga uti väsen dl lig<br />
grad att gifva Medevi helso.brunn ett, med alla andra<br />
svenska helsobrunnar olika, utseende af en liten stad<br />
eller köping.<br />
Ar 1785 voro redan närmare 50 serskilda byggnader<br />
härslädes upp<strong>för</strong>de, såsom man kan se af<br />
den till CNATTINGII b eskrifniing om Medevi surbrunnar<br />
bifogade plankartan öfver Medevi. Bland dessa<br />
må, utom de ofvan an<strong>för</strong>da, följande härstädes äfven<br />
omnämnas, nemligen 3 lazarettsbyggnader, utgörande<br />
5 salar, ett kök och en kammare, en biljardbyggnad,<br />
1 våningar hög, samt med torn och slagur,<br />
uppbyggd år 1782 af kammarherren ODENCRANTZ , 2<br />
badhus, hvaraf ett <strong>för</strong> herrskaper och ett <strong>för</strong> fattige,<br />
samt hvardera <strong>för</strong>sedt med tv enne slangar, — <strong>för</strong>utom<br />
iskällare, kök, stall, vagnshuis och utbodar, m. m.<br />
Ar 1798, d. 9 Augusti, amslog GUSTAF IV ADOLF<br />
400 R:dr, att utgå från Seraffiinergillets lazarettsfond,<br />
i och <strong>för</strong> uppbyggande af etit nytt badhus <strong>för</strong> de fät-
M E D E V I. 15<br />
tige vid Medevi. Redan vid brunnsterminens början<br />
det paföljande aret var det också färdigt. HEDIN<br />
kallar det »hittills del <strong>för</strong>sta i sitt slag», och lemnar<br />
om detsamma följande beskrifning: »Det är bygdt<br />
öfver en af de på hepatisk luft mest rika källor, som<br />
uppspringer i den så kallade lazarettshagen; den har<br />
fyra serskilda rum uti undra våningen, med inmurad<br />
panna och ett pumpverk. Under den höga takresningen<br />
blefvo på gaflarne inredda l:o en rapport-sal,<br />
som af brunnsintendenten begagnas till arkiv, m. m.<br />
2:o ett större och tvcnne smärre rum, anslagna <strong>för</strong><br />
sudane fattiga af bättre folk, »hvilka blygas att tigga<br />
och icke kunna inlogeras med de fattiga sjuka af gemena<br />
hopen.» Det kallas lazaretts-badhuset.<br />
Stora badhuset blef nybygdt år 1800, och har 11<br />
rum med alla beqvämligheter, samt spisar till eldning.<br />
Vid samma tillfälle, som GUSTAF ADOLF anordnade<br />
medel <strong>för</strong> ett nytt badhus åt de fattiga, anhefalltes<br />
äfven att en nödig summa skulle af länets<br />
ränteri <strong>för</strong>skjutas till återuppbyggande af den så kallade<br />
gamla kungshyggningen, hvilken hittills varit en<br />
gemensam boning <strong>för</strong> intendenten, apotekaren och<br />
postmästaren. Samme personer, hvilka hemställde<br />
till konungen om badhusets nybyggande, — nemligen<br />
<strong>för</strong>ste hofstallmästaren baron CLAS RALAMB, viceamiralen<br />
och landshövdingen grefve STRÖMFELT, öfversten<br />
och f. d. konungens vice guvernör grefve CARL<br />
MÖRSER, directören af ostindiska kompaniet LINDAHL<br />
och lifmedikus RUNG, — afgåfvo äfven, på befallning,<br />
ritning till den nya byggnaden <strong>för</strong> intendenten etc.,<br />
men då ritningen <strong>för</strong>elades, befalltes att, på grund<br />
af att de öfriga husen vid Medevi endast voro en våning<br />
höga, äfven denna byggnad skulle blifva det,<br />
oca icke, såsom det <strong>för</strong>eslagits, 2 våningar hög; livareitot<br />
dåvarande egarinaian af sjelfva sätesgården an-
16 MED EVI.<br />
sägs skyldig upplåta ett <strong>för</strong> intendenten nödigt antal<br />
rum — ocli på grund af serskild resolution, uppå<br />
brunnsintendenten HEDINS underdåniga <strong>för</strong>frågan,<br />
skulle hon äfven <strong>för</strong>se brunnspredikanten och fältskären<br />
med loschi. Huset blef således blott <strong>för</strong> apotekaren<br />
och postkontoret, samt var färdigt år 1801.<br />
På <strong>för</strong>anstaltande af samme driftige man, medicinalrådet<br />
HEDIN, blef kort derefter äfvenledes utvägar<br />
beredde alt få de <strong>för</strong>ut omnämnde lazarettshusen<br />
<strong>för</strong>bättrade. Ar 1802 anmodade han exellcnsen och<br />
en af rikets herrar, öfverste-marskalken m. m. grefve<br />
C. A. WACHTMEISTER, samt landshöfdingen och riddaren<br />
STEDT att taga lazarettshusen i besigtning,<br />
hvarvid man ansåg det omöjligt att längre uppskjuta<br />
en uti protokollerna så ofta beviljad reparation å dem.<br />
Blott 450 R:dr funnos i kassan, men likväl blefvo<br />
husen utan dröjsmål <strong>för</strong>sedde med nya tegeltak, fönster<br />
och golf, etc. Kassan medtogs emedlertid helt<br />
och hållet, och det var isynnerhet <strong>för</strong> att åter uppbjelpa<br />
den, som HEDIN utgaf sin »Handbok <strong>för</strong><br />
Brunnsgäster.»<br />
Den år 1803 uppgjorda och HEDINS Handbok åtföljande<br />
planritningen öfver Medevi upptager 64 ställen<br />
, hvilka, tillika med de ofvan an<strong>för</strong>da l) gamla<br />
brunnshuset, 3) brunnshuset öfver Gustaf Adolfs källa,<br />
4) Wachtmeisters källa, 5) stora badhuset, C)<br />
lazaretts-badluiset, 8) byggnaden <strong>för</strong> apoteket och<br />
postkontoret, 15) biljardsal och kaffehus, 17) stora<br />
salongen eller matsalen, 9) kastellbyggnaden, 59)<br />
rödbrunnen och 58) lazarettshusen, samt 23) kyrkan,<br />
utgöras af 2) spatsersalen, 7) brunnsintendentsbyggnaden<br />
med 2 våningar (4 rum i den öfre och 3 jemte<br />
kök i den nedre), 9) laboratorium <strong>för</strong> apotekaren,<br />
10) stora bullerb}~ggningen med 13 serskilda, glada<br />
rum, 11) långbyggnaden med 13 rum under ett ak
MEDE V I. 17<br />
och med serskilda ingå)'g ar > samt (liksom de ofrige)<br />
med eldrum <strong>för</strong>sedde, *3) lilla bullerbyggningen med<br />
6 rum, 14) 8 rum uti sidabyggnader, 10) klockstapel,<br />
18) kyrkobyggnaden mfd 12 rum, 19) kungsbyggningen<br />
med 8 rum och sal, 20) baronsbyggningen med<br />
3 rum, 21) generalbyggningen med 3 dito, 22) den<br />
Fersenska med 2 dito, 24) magasin <strong>för</strong> sangkläder,<br />
25) köpmansbodar, 26) vagnshus, 27) mangel och<br />
tvätthus, 28) latriner p:i serslcilde ställen, 29) lakejrum<br />
i 7 serskilda hus, 39) granskogsbyggningen med<br />
4 rum, 31 grindbyggningen ined sal och 5 rum, 32)<br />
kök, 33) stall och vagnshus, 34) materialbod, 35)<br />
trenne iskällare, 36) nobis, öfverrum 4 st., hvaraf<br />
med spisar, 37) vobis, dito dito, 38) kök och kammare,<br />
40) dalbyggningen, 41) Lindströms hus och<br />
bodar, 42) Schelferska byggningen med 4 rum, 43)<br />
kolhus, 44) kök och visthus, samt matsal <strong>för</strong> andra<br />
bordet, 45) den äldre torgbyggningen med 4 rum<br />
och stor sal, 46) den nyare dito med 8 rum, 47)<br />
ljungsbyggningen med 7 rum och stor sal, 48) björnbyggningen<br />
med 3 ruin och sal, 49) kök och tvenne<br />
kamrar, 50) bageriet, 51) arrestrum, 52) stall, 53)<br />
grindvaktarens kur, 54) krog, 55) kammare, 56) bod,<br />
57) brunnsskänkens byggning, 60) tvenne friska vattenkällor,<br />
61) inspektorsbostället, 62) nybygget, 63)<br />
bergsbyggningen, som ligger några stenkast från brunnen,<br />
på. ett berg med utsigt åt Wettern, 3 kamrar<br />
och 1 sal, samt 64) en räfgrop. — ( Jag har an<strong>för</strong>t alla<br />
dessa ställen, jemte de numror, hvarmed de å nämnde<br />
planritning äro betecknade, dels till tjenst <strong>för</strong> dem,<br />
som ega denna sednare, men icke sjelfva <strong>handbok</strong>en,<br />
och dels emedan jag vellat framställa <strong>för</strong> läsaren huru<br />
Medevi helsobrunn j>rogressivt utvidgadt sig.) —<br />
Sedermera upp<strong>för</strong>des åir 1809, genom herr amiralen<br />
YIRGINS <strong>för</strong>sorg, ett vacikert brunnshus af sten. Om<br />
ställets nuvarande utseemde finner läsaren vidare uppgifter<br />
uti tilläggen till dtenna beskrifning.
18 »IE D E V I.<br />
6 §.<br />
Ställets egare.<br />
Den <strong>för</strong>ste kände egaren af Medevi säteri var<br />
guvernören, grefve JOHAN OXENSTIERNA , som ar 1662<br />
utarrenderade det, mot 4-| procent, till kronan. Derefter<br />
egdes stället af riksrådet baron GÖRAN FLEMIN G.<br />
Riksrådet och lagmannen i Ostergöthland, friherre<br />
GUSTAF SOOP hade år 1674 blifvit egare af Medevi<br />
säteri, samt var den, hvilken åstadkom att Medevis,<br />
äfven <strong>för</strong>ut begagnade, helsokälla (röda källan på skogen<br />
eller rödbrunnen) m. fl. blefvo bekanta såsom verkliga<br />
surbrunnar. Han öfverlefde icke länge brunnens<br />
upptäckt, men hann likväl <strong>för</strong>må HIÅRNE att utgifva<br />
en beskrifning om stället, och uppmanade sina arfvingar<br />
att noga underhålla detsamma. Det bibehölls<br />
efter hans död uti familjen — af grefvarne AXEL<br />
WACHTMEISTER, CARL E. GYLLENSTJERNA och CARL<br />
REINHOLD VON FE RSEN.<br />
Sjelfva helsobrunnen egdes från år 1688 till 1694<br />
af enkedrottningen HEDVIG ELEONORA, som mycket<br />
bidrog till ställets <strong>för</strong>kofran, medelst fiere tjenliga<br />
<strong>för</strong>fattningars utfärdande.<br />
H. Ex. och öfverhofjägmästaren grefve CARL<br />
REINHOLD VON FERS EN upplät egendomen, år 1760,<br />
till 20 års arrende åt öfversten baron SILFVLRHJELM ,<br />
och befallte dervid brunnens noggranna underhåll.<br />
År 1780 <strong>för</strong>såldes stället till kammarherren MA<br />
THIAS ODENCRANTZ.<br />
Ar 1803 egdes stället af dennes dotter, fröken<br />
ULRIKA ODENCRAN TZ, af hvilkens fiere <strong>för</strong>tjenster om<br />
Medevi några finnas an<strong>för</strong>de uti HEDINS Handbok <strong>för</strong><br />
Brunnsgäster. Hon sålde det åt amiralen VIRGIN, och<br />
f. n. eges så väl säteriet som helsobrunnen utaf ett<br />
bolag, till största delen bildadt af fordringsegare uti<br />
den <strong>för</strong>re innehafvarens konkurs.
M E D E V I. 19<br />
7 §.<br />
Brunns-Intendenter<br />
hafva härstädes varit fiere utmärkte personer. Jag<br />
skall här uppräkna dem alla : 1) URBAN HIÄRNE från<br />
och med 1678 till 1686. — 2) JOHAN GOTTSCHALK TRA<br />
NSITS, 1686 till 1691. — 3) MAGNUS GABRIEL, VON<br />
BLOCK, 1704 till 1711. — 4) JOHAN LINDELIUS 171 1. —<br />
5) HENRIK WOLLUHN 1717 till 1723. — 6) CONSTANTIN<br />
SOLM 1723. — 7) JOHAN GABRIEL GERINGIUS , <strong>för</strong>sta<br />
gången 1738, andra gången 1748 till 1760. — 8) WIL<br />
LIAM KAMMECKER 1743^ 1744. — 9) BENJAMIN HAU TER<br />
1745 till 1747. — 10) JONAS GUSTAF FÂRSKAL 1760<br />
till 1770 och 1772. — 11) ERIC OLOF RYDBÄCK 1770,<br />
1771. — 12) ANDREAS MAGNUS W IHLIN, <strong>för</strong>sta gången<br />
1773, 1774, andra gången 1784 till 1788. — 13)<br />
LARS CHRISTLVN TINGSTA DIUS 1766, 1778 till 1784. —<br />
14) ISAC STENSSON 1777. —• 1 5) JOHAN GUSTAF LOD IN<br />
1788, 1789. — 16) ANDERS MAGNUS WADSBERG 1790<br />
till 1798. — 17) SVEN ANDERS HEDIN 1798 till 1809.—<br />
18) SVEN BRING 1809 till 1801. — 19) HANS CIIRIST-<br />
OFFER KEVENTER 1822. — 20) A. F. FLODMAN d. 16<br />
Nov. 1825. — 21) JOHAN DANIEL GRILL, medie, dokt.<br />
chir. mag. och bataljonsläkare vid kongl. 2:dra lif—<br />
gardet, ifrtn år 1838.<br />
8 §.<br />
Lazarettsläkare är <strong>för</strong> närvarande medie,<br />
doktorn herr A. DAHLBOM ; hvars adress är Motala<br />
och Medev .<br />
L a z ar etts-ombudsman är <strong>för</strong> närvarande<br />
postmästaren herr J. G. GESELIUS, hvars adress<br />
är Motala.<br />
B r un n s - ap o t eh ar e är <strong>för</strong> närvarande apotekaren<br />
J. .V. HOLMBERG i Wadstena.
20 M E D E V I.<br />
Brunns-predikant är <strong>för</strong> närvarande lienmagister<br />
J. A. Axm, från Jönköping.<br />
9 §.<br />
Uppgifter med af seende på omkostnaderna<br />
<strong>för</strong> en brunnssejour vid Medevij m. m.<br />
Första terminen, äfvensom allmogens brunnsdrickning,<br />
börjas vanligen den 9 juni och slutas den<br />
6 juli ; andra terminen börjas den 10 juli och slutas<br />
den 6 augusti.<br />
Afgiften i veckan är <strong>för</strong> ett bättre rum 2 R:dr, <strong>för</strong><br />
ett sämre dito 1: 16, samt <strong>för</strong> ett betjentrum frän 24<br />
till 32 sk., <strong>för</strong> ett kontor 8 sk., <strong>för</strong> en stor spegel 12,<br />
<strong>för</strong> en mindre dito 5 sk., <strong>för</strong> en säng med öfverdrag<br />
1 R:dr, <strong>för</strong> en dylik utan öfverdrag 40 sk., <strong>för</strong> en<br />
betjentsäng 24 sk., <strong>för</strong> ett stallrum 1 R:dr, <strong>för</strong> ett<br />
vagnsrum 24 sk., <strong>för</strong> en soffa 12 och <strong>för</strong> en byrå 12<br />
sk. — Rummens och möblernas betalning sker alltid<br />
<strong>för</strong> full termin af fyra veckor. -— E gna handdukar<br />
böra medtagas. — Brunnsafgiften är: den större 2<br />
R:dr, den mindre 1 R:dr 24 sk. Maten serveras<br />
middag och afton vid <strong>för</strong>sta bordet <strong>för</strong> 1 R:dr om<br />
dagen, och \id det andra <strong>för</strong> 36 sk., utom viner,<br />
brännvin och strösocker, samt utan afdrag <strong>för</strong> ser-<br />
6kilda mål eller dagar. Om serskildt bord eller lieiutning<br />
kan äfven överenskommas, då likväl egen service<br />
bör medhafvas. Betjening erhåller mat till middag<br />
och afton <strong>för</strong> 21 sk. 4 rst. om dagen. En häst till<br />
promenad 2 gånger om dagen 24 $k. En kärra eller<br />
enbetsvagn 4 sk. dagligen. Dessutom går tvecne<br />
gånger om dagen en wurst, uti h vilken priset är <strong>för</strong><br />
hvarje plats 10 R:dr B:co <strong>för</strong> hela terminen, eller 12<br />
sk. <strong>för</strong> hvarje gång. —• Alla priser äro i banko. —<br />
Hö, hafre och halm erhålles lätt, då derom på for-
ME DEVI. 21<br />
hand göras skriftliga reqvisitioner, efter i o rten gångbara<br />
priser. — För gymnastikens och electricitetens<br />
begagnande erlägges serskild betalning ; likaså <strong>för</strong> tidningar.<br />
—- L azarettsafgiften är 2 R:dr B:ko. — Anmälanden<br />
och reqvisitioner adresseras till auditören<br />
och ombudsmannen herr D. L. BECKMAN, hvars adress<br />
ar Motala och Medevi. — Biljarden är i godt stånd.<br />
Medellöse sjuke af arbetsklassen intagas dels på<br />
gamla lazarettet, dels på Carl Johans lazarett, <strong>för</strong>sta<br />
terminen den 13 juni och den andra den 4 juli. Sökande<br />
härtill böra vara <strong>för</strong>sedde med pastorernes<br />
egne nyss utgifne betyger, undertecknade »på allmän<br />
sockenstämma af 2:ne socknemän» om medellöshet<br />
och god frejd, samt, så vidt sig göra låter,<br />
med behörigt läkarebetyg, livilket ovilkorligen fordras<br />
af dem, som äro från städer, och hvar<strong>för</strong>utan<br />
«le på intet vilkor intagas. Lazarettsafgiften är 2 R:dr<br />
B:ko <strong>för</strong> hvarje person på terminen. — För att <strong>för</strong>ekomma<br />
hittills ej ovanliga missbruk, och <strong>för</strong> att lätta<br />
vinnandet af ändamålet med denna välgörande inrättning,<br />
kommer den största noggrannhet att iakttagas<br />
vid inpolletteringen, och anmodas högvördige presterskapet,<br />
att åtminstone i närgränsande socknar, så<br />
mycket som möjligt, <strong>för</strong>dela sina sjuka på båda terminarne.<br />
Vanfrejdade och med smittosamma sjukdomar<br />
behäftade varda ej emottagne, utan återsändas<br />
pi deras <strong>för</strong>samlingars bekostnad. Den 1823 genom<br />
välvilligt sammanskott inrättade pauvres-honteuxkjssan<br />
fortfar ännu genom bemedlade <strong>brunnsgäster</strong>s<br />
gfmildhet, och kunna sökande till åtnjutande deraf<br />
stj hos intendenten anmäla till den 12 juni, med<br />
b; ilken anmälan bör bifogas lagligt läkarebetyg om<br />
bthofvet af en brunnskur, samt derjemte betyg, helst<br />
af någon välkänd ståndsperson, att den sökande och<br />
d»ss närmaste anhöriga sakna medel till brunnsa%ilernås<br />
bestridande. De, hvilka af en upprättad
22 MEDE VI.<br />
kommittée utväljas till denna <strong>för</strong>mån, varda derom<br />
af intendenten i tid underrättade, och komma under<br />
2:dra terminen i kostnadsfritt åtnjutande af rum,<br />
spisning, bad, m. m.<br />
En brunnssejour vid Medevi är vanligen icke<br />
kostsammare, än vid andra helsobrunnar. En ståndsperson<br />
kan, då resekostnad <strong>för</strong> 25 mil är inberäknad,<br />
bestrida alla utgifter med 100 R:dr B:ko och då deltaga<br />
uti sällskapets vanliga nöjen. Man har isynnerhet<br />
klandrat de många serskilda afgifter, som <strong>för</strong>efalla<br />
vid afresan, men de fleste af dem hafva <strong>för</strong>delen af<br />
att vara bestämda.<br />
10 §.<br />
Kong/iga och anclra utmärkte personer,<br />
hvilka begagnat Medevi helsovatten9<br />
äro ganska många. De <strong>för</strong>re utgöras af<br />
Enkedrottningen HEDVIG ELEONORA, år 1681 eller<br />
82, och enligt HEDIN, äfven 1686; Konung STANIS<br />
LAUS af Polen, 1712; Konung FREDRICH I och dess<br />
gemål ULRICA ELEONORA, 1722; Hertigen af Ostergöthland,<br />
Prins ADOLF FREDRICH, 1772; Prinsessan<br />
SOPHIA ALBERTINA, 1783; åter Prins ADOLF FREDRICH<br />
1786; Hertiginnan af Södermanland, HEDVIG ELISABET<br />
CHARLOTTA, 1793, och 1798 Konung GUSTAF IV ADOLF ;<br />
och bland de sednare må nämnas i främsta rummet<br />
de, hvilka redan 1682 besökte stället och nämnas uti<br />
den under namn af »les Divertissemens de Medvii»<br />
utgifna brefvexlingen emellan de lika sköna som vidt<br />
bekanta fröknarne AURORA och Fr. KÖNIGSMARK samt<br />
EBBA MARIA DE LA GARDIE , nemligen grefvinnorna<br />
MÄRTA SPARRE och DE LA GARDIE, fröknarne BRA<br />
HE, AUGUSTA och MÄRTA SPARRE, WRANGEL och<br />
ROSENHANE, samt grefvarne STEN BJELKE, CARL
ME DE VI. 23<br />
OXENSTIERNA, DE LA GARDIE, GUSTAF LILIE, L.<br />
SPARRE, CARL HORN, äfvensom en dansk kavaljer,<br />
m. fl.— 1781 va - danska ministern grefve REVENTLATJ<br />
och hans grefvhna vid Medevi ; samma år grefvinnan<br />
KAGENECK Iran Wien; 1782 och 83 engelske ministern<br />
WROUGTON ocl spanske ministern grefve GTIEMEZ;<br />
1802 franske mhistern BOURGOING. Detta sednarc år<br />
besöktes stället af 20 personer från Norrige. 1798 al<br />
grefvarne CARL MÖRNER, PIPER, FREDRIK SPARRE och<br />
landshöfdingen grefve STROMFELDT, samt från Norrige<br />
generallöjtnanten MANNSBACH och stiftsamtmannen<br />
KAAS. —• M ånga notabiliteter hafva äfven under de<br />
sednaste åren besökt denna helsobrunn, men jag anser<br />
mig icke Loia genom deras namngifvande <strong>för</strong>länga<br />
denna paragraf.<br />
11 §.<br />
Jjtfärdade <strong>för</strong>fattningar rörande Medevi<br />
helsobrunn.<br />
Jag begynner denna paragraf med att ordagrannt<br />
meddela den <strong>för</strong>sta <strong>för</strong>ordning, som rörande detta<br />
ställe blifvit utgifven, nemligen:<br />
»ÄowgZ. Brnnns-Placatet <strong>för</strong> Medeviy<br />
af den 6 Junii 1681.<br />
Wi Carl med GUDS nåde etc. etc. gjörer witterligit,<br />
at ibland annat godt, GUD den Aldrahögste<br />
Wart Rike i Lekamlig måtto täkts wälsigna, ej <strong>för</strong><br />
den ringaste är at skatta, Hälso-Brunnen vid Medevi<br />
i Ostergjöthland etc. till åtskillige Krankheters helande,<br />
ty till skick og ordning dervid, skola följande<br />
Stycken aglas och efterkommas.<br />
l:o. Medan Läkedomens gagn och nytta <strong>för</strong>väntas af<br />
CUD, ty skall afton- och morgon-bön hållas, at<br />
bedja GUD om wälsignelse och hjelp.
24 ME DE VI.<br />
?:o. Skola alla widskeppelser, Eder och bandskap<br />
undflys, jemte all annor <strong>för</strong>argelse; de brottslige<br />
beläggas med böter eller wises från Brunnen.<br />
3:o. Skall war och en beflita sig om et ärbart och<br />
sedigt lefwerne, utan otugt och annor ohöflighet,<br />
uti tankar, åthäfwor, ord och wärk, hemligen eller<br />
upenbarligen.<br />
4:o. Förbjudes trätor, Dueller> slagsmål, ty skall<br />
ingen komma med wärja eller gewär, innoin planket<br />
till Brunnen, eller in uti Brunns huset, utan<br />
allena <strong>för</strong>bi resande. Brottet anses eljest <strong>för</strong> detta<br />
<strong>för</strong>buds öfverträdelse.<br />
5:o. Äfwen <strong>för</strong>bjudes dryckenskap och fylleri samt<br />
Öhls, Wins och Bränwins öfverflödiga dit <strong>för</strong>sel og<br />
<strong>för</strong>sälgning: i synnerhet, og aldeles intet på Helge<br />
dagarne.<br />
6:0. Förbjudes också slem. winning af säljare och<br />
upkjöpare, då elljest wahran <strong>för</strong>brytes till Hospitalet,<br />
ty skall wid gästernas samling Intendenten<br />
eller Doctorn med någon mer göra taxa pa de<br />
ankommande Wahror och anslå till efterrättelse,<br />
men Otjenlige wahror afslå och utestänga; wahran<br />
<strong>för</strong>brytes elljest till Hospitalet.<br />
7:o. Gästerna skola bemöta hwar annan med all cirilitet<br />
och höflighet, utan <strong>för</strong>argelse, trängande,<br />
stötande, vattn spillande, wagnars och Hästars incommoderandej<br />
eller hundars släppande innom<br />
planket, till andras <strong>för</strong>argelse eller olust.<br />
8:0. Förbjudes <strong>för</strong>klenlige omdömen och ord-former<br />
om Brunnen och Vattnets kraft och nytta; men<br />
brukas och nyttjas utan åtal och lastande, till<br />
GUDS ära.<br />
9:o. Brunns Intendenten och Medicus skall balla<br />
dervid en god ordning och skick bland gästerne,<br />
och tager härmed i Kongl. hägn emot o<strong>för</strong>rätt och<br />
öfwerwåld wid Kongl. onåd och näpst.<br />
JeniYal
MEDE VI. 25<br />
Jemväl och andre Brunns-Betjenter, Predikant a<br />
sâpothekarey Chirurgus och Brunns-Mästare, samt<br />
Fiscal eller Rumor-Mästare etc.<br />
Carolus.»<br />
En konglig <strong>för</strong>ordning, af den 27 maj 1707, utstakade<br />
ytterligare reglorna så väl <strong>för</strong> ordning bland<br />
giästerna, som <strong>för</strong> hela inrättningens vidmakthållande.<br />
Brunns-intendentens, -apotekarens, -predikantens<br />
m.ß:s f ördelar och åligganden.<br />
Rättigheten alt <strong>för</strong>ordna om brunnsintendent liirer<br />
<strong>för</strong>st hafva varit egarens afMedevi säteri. Då konung<br />
GUSTAF III år 1777 <strong>för</strong>nyade medicinal<strong>för</strong>fattningarne,<br />
blef det uppdraget åt kongl. collegium medicum<br />
att till<strong>för</strong>ordna brunnsintendenter både vid Medevï<br />
och de landets öfrige helsobrunnar, <strong>för</strong> hvilka icke<br />
konungen sjelf i nåder <strong>för</strong>behöll sig rättigheten att<br />
tillsätta en dylik tjensteman. Af ålder har det varit<br />
brunnsintendenten vid Medevi uppdraget, att besörj.i<br />
om allt rörande ekonomien och ordningen vid stället,<br />
samt isynnerhet att ega inseende öfver allt hvad som<br />
rorer de sjukas vård. Vid <strong>för</strong>efallande brottmål, der<br />
domares åtgärd är af nöden, tillkallar han genast<br />
häradshöfdingen i orten, och denne bör o<strong>för</strong>dröjligeu<br />
vidtaga nödig ransakning; men i ekonomiska mål åter<br />
utser intendenten vissa personer af brunnssällskapet<br />
(hvilket, emot utsatt plikt, icke far vägra detta sitt<br />
biträde) <strong>för</strong> gemensam öfverläggniug till den brottsliges<br />
dömmande efter de gällande kongl. stadgarna<br />
<strong>för</strong> stället. För brunnens öfrige angelägenheters afgörande<br />
utväljer också intendenten bland brunnssällskapet<br />
sådane personer, som han anser mest beredvillige<br />
<strong>för</strong> räkenskapernas öfverseende, samt <strong>för</strong> öfrigt<br />
ülja bidraga till ordningens upprätthållande.<br />
Reskrifning öfver Sveriges Helsokällor. 2
26 M E DEVI.<br />
Brunnsfåltskären liar 33 R:dr i lon , utgående frän<br />
fattigkassan, hvarjemte brunnens egare <strong>för</strong>binda sig<br />
att gifva lionom fri mat vid andra bordet.<br />
Brunnspredikanten aflönas genom frivilliga gafvor<br />
af brunnssällskapet. Nu mera gifves honom denna<br />
befattning af Linköpings consistorium; <strong>för</strong>ut (<strong>för</strong>e<br />
1800) bestridde <strong>för</strong>samlingens kyrkoherde denna utöfning.<br />
Lazarettets ombudsman har 16 R:dr i lön af fattigkassan,<br />
samt äfven särskilda gafvor <strong>för</strong> det myckna<br />
besväret med lazarettsräkenskapernas skötande.<br />
B. S2222,<br />
1 §.<br />
Den <strong>för</strong>sta IcemisJcci undersökningen<br />
af Medevi helsovatten gjordes af URBAN HIÄRNE. Resultatet<br />
af densamma bekantgjordes <strong>för</strong>st uti »Een<br />
kort Berättelse om the nys opfundne Suurbrunnar<br />
wid Medewij utili Ostergöthland», tryckt år 1679, och<br />
icke, såsom det af HEDIN m. fl. (hvilka troligen icke<br />
känt denna boks närvaro) uppgifves, uti samma <strong>för</strong>fattares<br />
året derpå utgifne, större afhandling öfver<br />
samma ämne (den s. k. tractaten). Jag vill härstädes<br />
ordagrannt an<strong>för</strong>a hela (2:dra) kapitlet: «Om the<br />
Mineralier, som Medewij Brunnar innehålla», dels<br />
<strong>för</strong> nöjet att meddela ett stycke svenska från 1670talet,<br />
samt dels och isynnerhet <strong>för</strong> att lemna en ut<strong>för</strong>lig<br />
notis om resultaterna af den <strong>för</strong>sta undersökningen<br />
af vattnet hos den <strong>för</strong>st bckantblifna helsokällan<br />
inom fäderneslandet.
M Ï D E V I.<br />
»Ilwar aff Suurbrunnar komma, hwadan tlies Suurbeet,<br />
och hwar affåthskllige Mineraliers Kraffter härröra<br />
, tillåter intet kortheten eller tliesse fåå Bladers<br />
rum, vtlian thet besparas til then andra Tractaten,<br />
hwar vthi nogare om thct som här felas , skal af handlas<br />
och vpräcknas. I lijka måtto på liwad sätt Mineral<br />
Watn skola proberas. at ingen twifwel må lemnas,<br />
eller som oftast skeer, man må vara <strong>för</strong>nögd medh en<br />
blott gissning; vtlian så vist, at man kan taga medh<br />
händerne ther vppå. Men vil ther<strong>för</strong>e intet then goda<br />
Läsaren här medh vppehålla: berättar allenast at tå<br />
jagh, som sagt är, i fior samma Watn medh flijt proberade,<br />
befant at thet håller jämpte acidum universale<br />
eller then allgemena Suurligheten (om hwilkens<br />
Art, Krafft och stora nödvändighet annorstädes skal<br />
blifwa omtalt) någon deel järnvictrill och lijtet Allun.<br />
Swafvvel haar thet fuller och ; men intet något gemeent<br />
vtan ett rätt fullkombligt sulphur martis, som den råa<br />
och ofullkombliga minera mykit vtlii sigli hafwer.<br />
Högbrunnen är aff acido universali renare, och medh<br />
en tiänlig inyckenheet afF M ineral, ther<strong>för</strong>e skeer at<br />
Watuetz, Krafft är fljcbtigt, och låter sig intet <strong>för</strong>a<br />
som Spaa- eller Dünsteins Watn, hwilket är så mycket<br />
bättre, effter thet måtteligen med Mineralier <strong>för</strong>blandat<br />
faller Naturen lijdeligare, Magan drägeligare,<br />
och tränger sig medh hast igenom alla Wägar, genom<br />
stoolgång, swettande etc. Men besynnerligen och<br />
aldramäst medh Urinen, hwilket Förfarenheten wäl<br />
wijser, at man kan dricka i en stoor myckenheet all<br />
Watnet, besynnerligen sedan man är waan, och intet<br />
befinna at : Magan ther aff besväras. Then mindre<br />
eller Daalbrunnen är all bem:te flyclitiga Acido fattigare,<br />
men aff Mineralier så myckit mehra vpfylt,<br />
tiänar <strong>för</strong> tliem som äro hårdare obstruerade och aff<br />
Naturen och lnelfvverne starckare, och the af Högbruns<br />
Watnetz Krafft icke så latteligen rörde vvarda.<br />
Ther<strong>för</strong>e haar och Daalbrunnen så mycket melira af<br />
27
28 MEDE VI.<br />
theu blåa Hinnan, som några kalla Schlich, Witterung<br />
etc. som intet annat är än ett Jarnswafwel med<br />
öchra, vthafF samma Art som Rost, hwilket synes<br />
ther afï när man inedh reent Papper samma Hinna<br />
vptager, at thet färgas Brangolt, och är then afT samma<br />
beskaffenheet, som then rödachtige Ochra vti ther<br />
nedan <strong>för</strong>e liggiande Kärret (tijt alt Watnet hänflyter)<br />
i myckenheet finnes. Sådan Schlich eller Hinna hafwa<br />
alla Brunnar som fora eller hålla järnvictrill, såsom<br />
Spaa, "Wildungen, Göppingen, Tunbridge i Engeland<br />
och andra mehr.<br />
Sådan slagz Mineral watn är fram <strong>för</strong> alla andra<br />
<strong>för</strong> oss här i Swerige nödigh, <strong>för</strong> then stora KrafFt<br />
at öpna, som i nästfölliande Capitel skal <strong>för</strong>klaras.<br />
Bägge Watnen draga sachteligen ihoop Munnen och<br />
Gomen, med en lindrig adstriction, hwar medh the<br />
nog vthwijsa sitt <strong>för</strong>dolda victrill, jämpte thet at excrementerne<br />
äfwen så här i längden som vthi the andra<br />
ofwanb:te Suurbrunnar färgas och swartas, hwilken<br />
Färga sigh aff hwarjehanda Martialiske Medicamenters<br />
långlige hruuk yppar, thet vari sigli Stååltinctur,<br />
Sapa martis, Crocus eller annat beredt Ståål,<br />
eller och elliest vplöst vthi Wijn, Wasla, Epplemust,<br />
eller hwarjehanda syyrliga Safter. Ja, thet mehra är,<br />
så kan man, isynnerheet om Sommaren när hett är,<br />
eller om Wintern, när ther starckt har frusit, fierran<br />
från känna thet starcka Järnswafwels och Victrils<br />
Lucht ett gott stycke ifrån Brunnen, i synnerheet<br />
moot regnwäder, tå the vpstigande Dunster genom<br />
then tiocka och fuchtiga LufTten dämpte och nederslagne,<br />
<strong>för</strong>hindras trängia sigh högre vp<strong>för</strong>e. Så at<br />
man om samma Minerals innehåld nogh är <strong>för</strong>wissat.»<br />
Uti de' tvenne sednare utgifne verken af samma<br />
<strong>för</strong>fattare, hvilka här finnas an<strong>för</strong>de längre fram uti<br />
afdelningen » litteratur», <strong>för</strong>ekomma i illägg och <strong>för</strong>klaringar<br />
rörande uppgifterna i detta kapitel
SEDEVI.<br />
2 §.<br />
Icke langt härefte - undersöktes Medevi helso-<br />
Lällor dels af professoien BERGITJS och dels af assess.oren<br />
ZETZEEL.<br />
3 §.<br />
Torbern Bergmans un der s öl ning.<br />
Kanzlirådet och kommendören af k. wasa-orden,<br />
friherre CLAS AESTRÖIHER lät år 1778 vattnet undersökas<br />
af doktor DUBB, och sedermera sända en ut<strong>för</strong>lig<br />
berättelse härom till professor BERGMAN, hvilken<br />
under åren 1782, 83 cch 84 sjelf begagnade helsovattnet<br />
och derjemte gjorde en kemisk undersökning<br />
af detsamma, hvars resultater meddelades uti Kongl.<br />
Vetenskaps-Akademiens Nya Handlingar <strong>för</strong> år 1782,<br />
Tom. III, 4:de Qvartalet, pag. 288-305. Innehållet<br />
deraf är hufvudsakligen följande: Vattnet är icke<br />
fullkomligt så klart, som det klaraste källvatten; dess<br />
temperatur, uti augusti månad, vid brunnens Lotten<br />
4- GT°> och uti vattubrynet vanligen + 7°; smaken<br />
var lindrigt martialisk (jernaktig); vattnet var lättdrucket,<br />
ehuru det egde någon lukt af hepatisk luft<br />
(svafvelbunden vätgas); en kanna deraf vägde 194 lod;<br />
beståndsdelarne : luftsyra till 6, och hepatisk luft till<br />
8 kubiktum på kannan, samt jern upplöst uti den<br />
<strong>för</strong>ra, litet kalk med saltsyra, helt litet (knappt $<br />
gran) koksalt och något (1 gran) extractum mucilaginosum.<br />
Uti hvarje kanna vatten innehölls blott 3<br />
gran jern. — En jem<strong>för</strong>else emellan Medevivattnet<br />
samt det från Spaa och Pyrmont framställes härefter,<br />
och lemnar det resultat, att l:o uti Medevivattnet<br />
icke en större mängd af luftsyra är närvarande, än<br />
som nödvändigt behöfs <strong>för</strong> jernets upplösning, och<br />
att detta således icke eger den angenäma smak, som<br />
Pyrmontervattnet ; — 2:o att både Spaa- och Pyrmontervattnet<br />
saknar den verksamma hepatiska Inf-
30 M E D E V I.<br />
ten; — 3:o att jernlialten är vid pass densamma hos<br />
dessa trenne helsovatten ; — 4:o att Medevivattnet<br />
saknar alla skadliga beståndsdelar, hvaremot de andra<br />
vattnen hålla 8—10 gran kalk i samma skick som<br />
krita, samt Pyrmonter ända till 38 gran gips på kannan.<br />
— BERGMAN berömmer Medevivattnet mycket<br />
och har tillstyrkt egaren att, till deras tjenst som<br />
åstunda ett jernlialtigare vatten, sätta rödbrunnen uti<br />
det skick, att dess vatten må kunna begagnas äfven<br />
till drickning.<br />
4 §•<br />
Uti C NETTINOTI' dissertation öfver Medevi Surbrunnar,<br />
tryckt år 1785, namnes äfven om vattnets<br />
beståndsdelar. Isynnerhet berömmes närvaron af den<br />
hepatiska luften, soin skall gifva det varma Aachnervattnet<br />
och äfven Loka bela sin styrka — och emedan<br />
rien <strong>för</strong>modades i ymnigare grad finnas längre ner i<br />
källan, lemnas det rådet att hemta vattnet så djupt<br />
ifrån som möjligt. BERGMAN ansåg äfven detta vara<br />
tjenligt. Yid denna tid gaf källan lika mycket vatten<br />
som 100 år <strong>för</strong>ut, nemligen 32 tunnor om dagen.<br />
Författaren hade undersökt om vattnet aftagit uti<br />
styrka eller ej, <strong>för</strong> hvilket sednare han an<strong>för</strong>er såsom<br />
bevis isynnerhet den mängd lyckliga kurer, som härslädes<br />
äfven under de sista åren blifvit gjorda.<br />
5 §.<br />
Brunnsintendenten m.m. doktor WÂIILIN meddelar,<br />
uti ett bref, af den 30 Sept. 1785, till utgifvaren<br />
af »"Veckoskrift <strong>för</strong> Läkare och Naturforskare», fiere<br />
betraktelser öfver den <strong>för</strong> sjukdomars häfvande sa<br />
serdeles tjenliga sammansättningen af Medevi helsovalten<br />
och instämmer uti professor BERGMANS y ttrande:<br />
att intet mineralvatten ännu funnits till sin halt<br />
su bestämdt, att det med Medevi kan jem<strong>för</strong>as. —
AI E D E V I.<br />
Jag har nu an<strong>för</strong>t det väsendtligaste afhvadman,<br />
enligt den äldre kemiens grunder, uppgifvit angående<br />
de kemiskt-fysiska egenskaperna hos ifrågavarande<br />
helsovatten — och går nu att meddela resultaterna<br />
af de undersökningar, som under detta århundrade<br />
verkstäldts k detsamma.<br />
G § •<br />
Berzelii un der sole ning<br />
af Medevi helsovatten åstadkoms genom medicinalrådet<br />
HEDINS anmodan derom, till följe af det nvss<br />
<strong>för</strong>ut från Sundhetskollegium utgångna påbudet, om<br />
nya och noggranna vattenprofs anställande med alla<br />
vara mest brukade mineralbriumar. Resultatet meddelade<br />
BERZEI-IUS uti en ut<strong>för</strong>lig akademisk disputation,<br />
kallad »Nova Analysis Aquarum Medeviensiiim<br />
etc.», tryckt i Upsala år 1801, och h vilken väckte etî<br />
stort uppseende i anseende till den da ovanliga noggranliet,<br />
hvarmed undersökningen skett,<br />
Högbrunnen eger, på hvarje kanna:<br />
svafvelbunden vätgas, blandad med kolsyregas<br />
atmpsferisk luft<br />
saltsyradt natron<br />
syrsatt jern<br />
extract<br />
svafvelsyradt natron i<br />
svafvelsyrad kalk<br />
kolsyrad kalk<br />
kolsyrad talk<br />
samt litet hart/-.<br />
31<br />
6 kub. tum.<br />
0,5 ,,<br />
0,026 „<br />
0,020 „<br />
0,003 „<br />
0,001 „<br />
0,037 „<br />
0,025 ,,<br />
0,010 „
32 M E D E V I.<br />
C.<br />
1 §•<br />
Bruket af Medevi, sa väl som af alla andra och<br />
isynnerhet starka, mineralkällor fordrar verkligen en<br />
nog stor <strong>för</strong>sigtighet, <strong>för</strong> alt denna någonsin bör eller<br />
utan olägenhet kan åsidosättas. Många tusende hafva<br />
vid detta ställe återvunnit en <strong>för</strong>lorad helsa; men<br />
många hafva också här funnit en kanske <strong>för</strong> tidig<br />
död, ty det starka och kyliga vattnet har, under<br />
olämpliga <strong>för</strong>hållanden begagnadt, än hastigt, än<br />
småningom <strong>för</strong>stört en svag organism; det har i n ågra<br />
fall visat en skadlig verkan i samma grad, som det<br />
uti de flesta visar en god och uti många underbar.<br />
Erfarenheten har visat, att det utgör — man kan nästan<br />
säga — e tt gift <strong>för</strong> den, som i mängd <strong>för</strong>tär starka<br />
drycker, — och det finnes exempel på, att personer,<br />
h vilka under tiden <strong>för</strong> dess begagnande icke varit i<br />
en nödig grad återhållsamma eller genast efter brunnsdrickningens<br />
slut återbegynt sitt oordentliga lefnadssätt,<br />
efter några månaders <strong>för</strong>lopp blifvit offer <strong>för</strong><br />
vattnets kraft och sin egen o<strong>för</strong>sigtighet. Det är härmed,<br />
som med allt annat nyttigt, nemligen att det<br />
blifver skadligt om det icke rätt användes. För att<br />
nu gifva läsaren i detta ämne uppgifter af nödig och<br />
önskvärd till<strong>för</strong>litlighet, har jag endast liemtat dessa<br />
ifrån officiella rapporter af brunnsläkare på stället,<br />
samt ur medicinalrådet HEDINS Handbok <strong>för</strong> Brunnsgäster.<br />
All trovärdighet kan sättas till dennes utsago,<br />
ty han icke allenast nitälskade <strong>för</strong> brunnens noggranna<br />
undersökning i alla afseenden, under den tid af 11<br />
ar, som han derstiides var brunnsintendent, — utan<br />
var äfven känd såsom en utmärkt skicklig läkare.<br />
2 §.<br />
Rörande det forntida bruket af Medevi helsovatten<br />
är redan åtskilligt <strong>för</strong>ut mcddeladt uti denna be-
ME DE VI.<br />
33<br />
skrifning. Doktorerna HIÄRNE , TRAS.EUS och SoëM<br />
hafva, uti sina afhandlingar öfver detta stalle, ytterligare<br />
vitsordat den på vattnet <strong>för</strong>ekommande liinnans<br />
af ålder kända verksamhet, så väl lör synens återställande,<br />
som ögonsvaghet i allmänhet. Dessutom<br />
har allmogen sedan längre tid med <strong>för</strong>del begagnat<br />
Medevi helsovatten, såsom bad, emot all slags värk<br />
samt o<strong>för</strong>sel (hvarmed menige man i Ostergöthland<br />
betecknar lamhet i lederna och kontrakturer). Uti<br />
stor qvantitet begagnade man det invärtes emot fiere<br />
åkommor, såsom hysteriska plågor, ängslan och stockuingar<br />
i underlifvet, maskar, kräkningar och flen,<br />
m. in. URBAN HIÄRNE berättar, att personer, besvärade<br />
al svåra invärtes .«tockningar, druckit ända till<br />
5 à 6 kannor af vattnet b varje dag, hvarefter de lått<br />
kräkningar, diarrhé och stark urinafgång med svettning<br />
— samt tillfrisknat. Allmogen tror i allmänhet,<br />
att ulaf helsovattnen en stor och viss qvantitet skall<br />
drickas, <strong>för</strong> att kunna visa någon verkan; och som<br />
rie lleste icke hafva tid och råd, att dagligen under<br />
några veckors tid besöka källan, <strong>för</strong>tära de öfvermåttan<br />
mycket deraf på en gång — bär, såsom annorstädes,<br />
isynnerhet midsiommarsaftonen. Ofta ser man<br />
vid Medevi källor denna afton en folksamling af (i k<br />
800 personer, hvaraf eia stor del, åtminstone nu mera,<br />
hitkommit i anledning af den påföljande dagens marknad<br />
härstädes. — Jag «öfvergår nu till berättelsen om<br />
de sjukdomar, <strong>för</strong> hvilkas liäfvande en sednare och<br />
på bättre grunder stödd erfarenhet visat Medevi helsovatten<br />
vara ett utmärkt medel.<br />
3 §.<br />
Emot skrofler ocht rachitiska plågor har ofta en<br />
enda brunnskur, i <strong>för</strong>ening med, efter olika <strong>för</strong>hållanden<br />
från ljumma till kalla ombytta, bad, visat en<br />
nöjsam verkan. Emot den så kallade höfthaltan hos<br />
barn sökes sällan så tidigt hjelp genom brunnsdrick-
34 ME DE VI.<br />
ning, att icke sjelfva benen redan blifvit angripna,<br />
samt sarnader och fistulösa gångar tillkommit; men<br />
dock hafva äfven i detta fall bad, brunnsdrickning<br />
och utvärtes medel gifvit åt den <strong>för</strong>svagade kroppen<br />
en sådan styrka, att låghalthet kunnat uteblifva. —<br />
Emot maskar har detta vatten visat sig serdeles verksamt<br />
i <strong>för</strong>ening med tjenliga laxativer; och omnämner<br />
HEDIN, att han sett magmaskar af alla kända slag<br />
och äfven fiere insektlarfver bortgå från barn, hvilka<br />
egt konvulsioner och epilepsi liknande anfall, orsakade<br />
endast af maskplågor, och som upphört efter<br />
maskarnes <strong>för</strong>svinnande. — Emot skorf, reformar och<br />
elak skabb med skorbutiska sårnader i huden, har<br />
Medevi helsovatten, i <strong>för</strong>ening med varma bad af<br />
tjenlig beskaffenhet, visat sig vara ett nästan osvikligt<br />
läkemedel. — Konvulsioner hos barn, snsom Sanct<br />
V r eits dans, m. fl. En ung gosse om 8 år kom 1801<br />
till Medevi och egde isynnerhet följande sjuksymptomer:<br />
nästan i hvarje sekund vreds hufvudet och de<br />
andra kroppsdelarne uti en alternerande ordning sålunda,<br />
att då det <strong>för</strong>ra rycktes till höger, <strong>för</strong>des de<br />
sednare åt venster, under ett slags ryckning, hvilket<br />
iortfor från kl. 6 à 7 om morgnarne tills emot middagen,<br />
då en korrt sömn infann sig, samt återbegynte<br />
på eftermiddagen; natten mera lugn. Patienten kunde<br />
blott då och då dricka några små glas med mineralvatten,<br />
samt med svårighet erhålla några varma bad,<br />
hvilka småningom <strong>för</strong>byttes till ett kallt störtbad î<br />
hvaraf den sjuke syntes ett helt dygn nästan alldeles<br />
liflös. Få dagar dcrefter lemnade han stället, föga<br />
<strong>för</strong>bättrad; men återkom det påföljande året, nu endast<br />
besvärad af en viss lamhet uti de nedre extreîriiteterna,—<br />
drack brunn och begagnade ljumma bad,<br />
samt bortfor alldeles frisk.. En 12 års flicka — som<br />
redan i tvennc år <strong>för</strong>orsakat fiere skicklige läkare ett<br />
stort hufvudbry genom en svår hosta, hvilken alltid<br />
slutades med kräkniugar och koiivulsioner, dessa bed-
ME DE VI.<br />
nare återkommande ofta 2 à 3 gånger i timman och<br />
alltid serdeles starka omkring kl. 3 e. m. — biet<br />
ansenligt <strong>för</strong>bättrad efter blott trenne veckors brunnsdrickning<br />
och bad. »Det är <strong>för</strong> sådane alldeles ovanliga<br />
plågor, som Medevi visat en utomordentlig verkan.»<br />
— Ögonfluss och döfhet hos barn hafva oftast<br />
<strong>för</strong>svunnit genom bruket af detta vatten. — Men det<br />
iir icke blott ofvanan<strong>för</strong>de, den egentliga barnaåldem<br />
<strong>för</strong>eträdesvis tillhörige, sjukdomar, som ifrågavarande<br />
helsovatten årligen till stort antal befriat de lidande<br />
ifrån; äfven <strong>för</strong> de under pubertetsåldern <strong>för</strong>ekommande<br />
både naturliga och onaturliga sjukdomar har<br />
det visat sig verksamt. Af alla, både äldre och nyare<br />
tiders läkare tillstyrkes brunnsdrickning och kalla bad<br />
emot de så kallade utsväfningssjukdomarne hos båda<br />
könen —• och erfarenheten har bestyrkt Medevivattnets<br />
<strong>för</strong>delaktiga verkningar äfven i dessa fall. — Uti<br />
sådane sjukdomar äter, hvilka äro en naturlig följd<br />
af en <strong>för</strong> stor återhållsamhet, hos personer af ett eldigt<br />
temperament och under ifrågavarande lefnadsperiod,<br />
såsom ett slag af pollutioner, samt oordentlig<br />
eller alldeles afstannad menstruation, blek hy (couleurs<br />
pales), hvita Aussen, eller svullna ben och fotter,<br />
ni. fl. har denna helsobrunn visat en <strong>för</strong>träfflig<br />
verkan, isynnerhet då denna blifvit understödd af<br />
varma eller kalla bad. — Och vidare uti nästan alla<br />
kroniska m. fl. sjukdomar, såsom elak matsmältning,<br />
slapp och <strong>för</strong>derfvad mage, magsyra, så kallade uppstötningar,<br />
kräkningar, hemorrhöjder af alla slag,<br />
melankoli, hopokondri , oordentlig eller alldeles uteblifven<br />
menstruation (af andra än nyss antydda orsaker),<br />
nerfsvaghet, hysteriska plågor och den så ofta<br />
hos qvinnor <strong>för</strong>ekommande sensibiliteten (den utomordentliga<br />
ömtåligheten <strong>för</strong> alla obehagliga intryck),<br />
ofruktsamhet (så vida denna icke eger sin grund i<br />
organiska felaktigheter) och fallenhet <strong>för</strong> missfall, sten<br />
» n jurarne, katarrer, fluiss, ögonsjukdomar, vissa slag<br />
35
30 ME DEVI.<br />
af döfhet, kolik, svindel, <strong>för</strong>lamning, kronisk reumatism,<br />
vanlig gikt, podager, giktknölar, reformar och<br />
elak skabb, sura ben och rossvullnader, af stockningar<br />
i lefvern <strong>för</strong>orsakad gulsol, ma ghost a och äfveii<br />
skrofulös lungsot, samt slutligen illaartade sårnader<br />
efter långvariga veneriska sjukdomar, der merkur icke<br />
mera visar sig verksam. — Emot skörbjugg har det<br />
också befunnits vara af mycken nytta.<br />
4 .§•<br />
Se här vidare fattigläkarens vid Medevi, herr<br />
doktor<br />
»O. yi. RobsaJuns Summariska ofversigt af<br />
vattenkurens iwkan à allmogen och dc<br />
fattige vid Medevi, decenniet 1811—1820;<br />
Till Kongl. Sundhetskollegium har jag äran öfverlemna<br />
brunusrapport, i följd af herr TKAFVJ:KFEI.T5<br />
anmaning till svenske läkare, att insända berättelser<br />
om helsobrunnarne, erinrandes <strong>för</strong> öfrigt om hvad i<br />
Läkare-Sällskapets Årsberättelser 1815 och 1818 jag<br />
till upplysningar om vattenkuren yttrat. Qvinkönets<br />
antal har med flit, <strong>för</strong> sjukdoms<strong>för</strong>hållandet till mankönet,<br />
an<strong>för</strong>ts. Sådana öfversigter med sjuklighets<strong>för</strong>ändringarne<br />
skulle utgöra volumer. Det ;ir icke<br />
lätt, att ur allmogens krämprika berättelser reda dera.<br />
Allmänna öfversigter måste tagas, och sjukdomarne<br />
klassvis upplysas. Så har t. ex. hud-utslagen vanligast<br />
varit: lierpeliska, saltfluss-skabb och stundom<br />
ichthyosis, som väl märkbart <strong>för</strong>bättrats af vattnet,<br />
nien till radikalbot behöft rökkuren. Bensåren hafva<br />
mest varit ros-sår, stundom med benröta och exfoliering,<br />
men som saltllussiga isynnerhet ej utan rökning,<br />
botade. Syphilös värk har vattenkuren väl stundom<br />
liudrat, men troligt har det utslag, som under tider*
ME DE VI.<br />
i»<br />
O;<br />
vanligt yppat sig, egentligen gjort lindringen ; liksom<br />
äfven vid andra illaartade torrvärkar och långvarig<br />
värk efter febrar in. m. märklig friskning genom det<br />
genast följt hos brunns-sjuklingarne. Deremot hafva<br />
läkta fistlar och bensår ej sällan åbringat dem olidlig<br />
värk och <strong>för</strong>okade krämpor ej endast i extremiteterna,<br />
utan äfven till <strong>för</strong>nimmelserna, att hufvudvärk, domning,<br />
ögon- och öron-fluss och periodisk döfhet yppat<br />
sig, som vattenkuren väl med tiden skingrat, dock<br />
har den mot kronisk döfhet ej kraftigt yttrat sig verksam.<br />
Stillade cardialgier hafva ibland påföljts af andtäppa<br />
, stillad blodgång o. d. af värk i kroppen o. s. v.<br />
Underbart hastig har äfven äldre kontrakturers lösning,<br />
hos barn isynnerhet, stundom inträffat, att kryckorna<br />
redan på nionde dygnet kunnat bortläggas, det<br />
må nu vara af en dynamisk process eller icke, då<br />
haltfria källvatten funnits lösa dem lika lyckligt, som<br />
de mineraliske. Maskars afgång har vanligt varit ascarides<br />
lumbricoides , som ibland äfven genom kräkning<br />
uppgått; att en <strong>för</strong>skrämd inbillning ofta trott af dem<br />
ormar i kroppen, vurmerier som <strong>för</strong> öfrigt plågat<br />
fnången, isynnerhet hys teriska uslingar. Endast symtomiska<br />
epilepsier hafvai <strong>för</strong>mildrats af vattenkuren.<br />
Det är isynnerhet Göthalands allmoge, som söka<br />
Medevi fattigvård, till ett antal öfver fyrahundra personer<br />
årligen. De <strong>för</strong>mögna deribland, som sjelfva<br />
bekosta sin brunns-kur, hafva under tiden årligt äfven<br />
stigit till omkring -400, men deras feta matsäckskost<br />
och tunga sömn, nästan äfven större delen af dagen,<br />
gör vattenkuren hos dem vida mindre verksam. Tydligast<br />
är emedlertid födans inflytande på herrskaperna,<br />
af modet tyranniserade, så att våra brunnar nu mera<br />
icke yttra den kraft å den bildade klassen, som <strong>för</strong><br />
sextio år tillbaka, då til l middag blott ett par tarfliga<br />
och till afton en enda rät 11 serverades å brunnsborden.<br />
— Ut an <strong>för</strong>ening afbadk uren blir dock hvarje brunnsdrickning<br />
fox* allmogen i,synnerhet overksam. Recidi-
38 SIEDE VI.<br />
ver inträffa oftare blaud den, <strong>för</strong> dess stora osnygghet,<br />
som grundar hälften af dess krämpor, och bränvinet<br />
den andra.<br />
Fattighjonsnummern under ett tiotal har varit<br />
3418, nemligen 1499 man-, och 1989 qvinkön, som<br />
njutit fri mat, boning och vård. Sjuklighets<strong>för</strong>liallandet<br />
: rheumatismer 1224 : mankön 483, <strong>för</strong>bättrade<br />
527, friska 75. — Kontrakturer af febrar och värksvullnader<br />
308: mankön 208, <strong>för</strong>b. 154, fr. 34; qvinkön<br />
160, <strong>för</strong>b. 113, fr. 22. — Bröstsveda (cardialgia) 194:<br />
mankön 23, <strong>för</strong>b. 10, fr. 1; qvinkön 171, <strong>för</strong>b. 121,<br />
fr. 22. — Lamhet af slag 151 : mankön 68, <strong>för</strong>b. 43,<br />
fr. 8 ; qvinkön 83, <strong>för</strong>b. 59, fr. 6. — Hufvudvärk och<br />
svindel 147: mankön 39, <strong>för</strong>b. 32, fr. 5; qvinkön 108,<br />
<strong>för</strong>b. 82, fr. 15. — Frosskrämpor 126: mankön 55,<br />
<strong>för</strong>b. 35, fr. 9; qvinkön 71, <strong>för</strong>b. 50, fr. 13. — Magvärk<br />
med uppkastning (gastradynia) 124 : mankön 89,<br />
<strong>för</strong>b. 64, fr. 13; qvinkön 35, lörb. 22, fr. 3. — Bensår<br />
151: mankön 68, <strong>för</strong>b. 41, fr. 12; qvinkön 53,<br />
<strong>för</strong>b. 36, fr. 6. — Ledsjuka med fistlar 87: mankön<br />
60, <strong>för</strong>b. 41, fr. 10; qvinkön 27, <strong>för</strong>b. 20, fr. 2. —<br />
Svagsinthet 79: mankön 27, <strong>för</strong>b. 14, fr. 8; qvinkön<br />
52, lörb. 36, fr. 4. — Maskar 70: mankön 36, <strong>för</strong>b.<br />
26, fr. 9; qvinkön 34, <strong>för</strong>b. 28, fr. 3. — Rachitism<br />
65 : mankön 23, <strong>för</strong>b. 19, fr. 1 ; qvinkön 42, <strong>för</strong>b. 33.<br />
— Ogonfluss 64: mankön 16, <strong>för</strong>b. 11, fr. 3; qvinkön<br />
48, <strong>för</strong>b. 31, fr. 3. — Kramp och spasmer 61; mankön<br />
25, <strong>för</strong>b. 17, fr. 1; qvinkön 36, <strong>för</strong>b. 25, fr. 7.—<br />
Hysteri 54 : <strong>för</strong>b. 35, fr. 5. — Värk af benbrott och<br />
blessurer 48: mankön 33, <strong>för</strong>b. 26, fr. 5; qvinkön<br />
15, <strong>för</strong>b. 14. — Hudsjukdomar 44: mankön 20, <strong>för</strong>b.<br />
18; qvinkön 24, <strong>för</strong>b. 15, fr. 2. — Skroflcr 38: mankön<br />
13, <strong>för</strong>b. 5, fr. 1; qvinkön 25, <strong>för</strong>b. 22, fr. i. —<br />
Dyspepsi 31: mankön 15, lörb. 10, fr. 1; qvinkön 16,<br />
<strong>för</strong>b. 13. — Svagsynthet 30: mankön 13, <strong>för</strong>b. 8;<br />
qvinkön 17, <strong>för</strong>b. 13. — Syfilös värk 20: mankön 8,<br />
<strong>för</strong>b. 3; qvinköu 12, <strong>för</strong>b. 4. = Öronsus 20; man
mede VI.<br />
kön 6, fori). 3, fr. i; qvinkön li, <strong>för</strong>b. 2, fr. 2. —<br />
Hypochondri 17: mankoa 8, <strong>för</strong>b. 3; qvinkön 9, <strong>för</strong>b.<br />
5, fr. 1. — Svag hörsel 17: mankön 9, <strong>för</strong>b. 5; qvinkön<br />
8, <strong>för</strong>b. 5, fr. 1. — Audtäppa 16: mankön 7,<br />
<strong>för</strong>b. 4, fr. 2; qvinköii 9, <strong>för</strong>b. 5. — Kylsvullnader<br />
14: mankön II, <strong>för</strong>b. 6. fr. 4; qvinkön 3, <strong>för</strong>b. 2.—<br />
Arrenorrhé 12: <strong>för</strong>b. 3. — Lencorrhé 5: <strong>för</strong>b. 3. —<br />
Menorrhagi 5: <strong>för</strong>b. 2, fr. 1. — Aphoni af slag 9:<br />
mankön 3, <strong>för</strong>b.; qvinkön 6, <strong>för</strong>b. 4. — Kronisk diarrhé<br />
8: mankön 7, <strong>för</strong>b. 2, fr. 1 ; qvinkön 1, <strong>för</strong>b. —<br />
lieinicrani 7: mankön 3, <strong>för</strong>b. 1; qvinkön 4, <strong>för</strong>b. 1. —<br />
Döfhet 8: mankön 4, qvinkön 1, <strong>för</strong>b. — Döfstumhet<br />
7: mankön 6. — Blindhet 7: mankön 4. — Svartstarr<br />
G: mankön 1; qvinkön 5, <strong>för</strong>b. 1. — Gråstarr: qvinkön<br />
3, <strong>för</strong>b. — Trichiasis: qvinkön 1, <strong>för</strong>b. — Nictalopi<br />
: mankön 2, <strong>för</strong>b. —Hönieralopi: mankön 1, <strong>för</strong>b.<br />
— Blodspottning 7: mankön 4, <strong>för</strong>b.; qvinkön 3, <strong>för</strong>b.<br />
2.— Näsblod: qvinkön 2, <strong>för</strong>b.—Ledsvamp C: mankön<br />
3, <strong>för</strong>b.; qvinkön 3, <strong>för</strong>b. 2. — Sanct\itts dans<br />
5: mankön 2, <strong>för</strong>b.; qvinkön 3, <strong>för</strong>b. 2, fr. 1. —Melankoli<br />
3: mankön 2, <strong>för</strong>b. 1; qvinkön 1, <strong>för</strong>b. —<br />
Svaghet af rökkuren 4: mankön 2, <strong>för</strong>b. 1; qvinkön<br />
2, <strong>för</strong>b. — Maghosta 3: mankön 2, <strong>för</strong>b.; qvinkön I,<br />
<strong>för</strong>b. — Hektik : qvinkön 3. — Stranguri af grus 4 :<br />
mankön 3, <strong>för</strong>b. 1, fr. 1; qvinkön 1, <strong>för</strong>b. — Svaghet<br />
riter nervfeber 4: mankön 2 <strong>för</strong>b., fr. I; qvinkön 2<br />
<strong>för</strong>b. — Kronisk dyrenteri: mankön 1 <strong>för</strong>b.; qvinkön<br />
1 fö rb. — Haunorrhöjder 2: <strong>för</strong>b. 1, fr. 1. — Infauter<br />
2: mankön 1 <strong>för</strong>b.; qvinkön 1 <strong>för</strong>b. — Leucophleginasi<br />
: qvinkön 3, <strong>för</strong>b. 1, fr. 2. — Ansigtsros : qvinkon<br />
1 <strong>för</strong>b. — Anasarca: qvinkön 1 <strong>för</strong>b. —• L efversct<br />
: qvinkön 1 <strong>för</strong>b. — Bröstsvaghet af messling :<br />
qunkön 1 <strong>för</strong>b. — Svaghet efter koppor: qvinkön 1<br />
<strong>för</strong>b. —- B rännsvulst : qvinkön 1 <strong>för</strong>b. — Svaghet af<br />
arsenik i vagina: i <strong>för</strong>b.»<br />
Författaren gör derefter följande betraktelser, som<br />
slita berättelsen :
40 M E I) E V I.<br />
Vara brunnshospitalers utvidgning kunna snlecles<br />
n\ varmt nog behjertas. Dem <strong>för</strong>utan — livad blefve<br />
allmogens ätteläggar, redan i barndomen sjuklige till<br />
följe af osnygghet och <strong>för</strong>tidigt brännvinssupande?<br />
Försynen skänkte mineralkällor åt Skandiens bördigare<br />
slättmarker, der en mindre styfmoderlig natur<br />
nti <strong>för</strong> liten grad manar infödingen till omtanka <strong>för</strong><br />
sin trefnad, och hvarigenom icke sällan grundläggningen<br />
sker till denna »skörbjugg i kropp och själ, <strong>för</strong><br />
hvilken vara <strong>för</strong>fäder bado gudarne bevara oss.» I<br />
våra skogs- och bergländer i N orge, Wermland, Norrland<br />
och Finnland äro mineralkällor sällsynta J ),<br />
men folket visar en böjel&e till renlighet, som bygger<br />
helsan en <strong>för</strong>mur mot tusende annars skadlige inverkningar.<br />
Måtte der<strong>för</strong>e rikets fäder och vise vid riksdagarne<br />
behjerta brunnsliospitalernas behof af spannmålsfonder<br />
— det enda fullkomligt betryggande medlet<br />
<strong>för</strong> dera9 framtida bestånd — och gifva den ett<br />
utrymme, hvarigenom man hindras från behofvet atî<br />
neka långväga uslingar hjelp af helsovattnet, samt<br />
svarar emot den tilltagande folknuminern.<br />
D.<br />
iVadstena och dess omgijning. Historiskromantisk<br />
målning, tecknad under en sommarresa<br />
kring Wettern, af J. P. Tollstorp. Wadstena 1832y<br />
pag. 50—92 (innehållande mest betraktelser öfver ställets<br />
naturbeskaffenhet och brunnssejouren samt en<br />
längre berättelse om »en verklig händelse, som bevisar<br />
huru själen kan fästa sig vid naturen med en<br />
öfvennåttan brinnande tillgifvenhet.»)<br />
*) Denna utsago torde man finna vederlagd af närvarande<br />
beskrifning öfver dc samlligc helsokullcra-i.
ME HE V 1.<br />
Underrättelse om Medevi Surbrunnar, at T.<br />
Bergman; pag. 288
42 MEDE VI.<br />
loreträde fram<strong>för</strong> alla andra medel til hälsans återställande<br />
i de nämnde Sjukdomar och til erhållande<br />
af en högre ålder.» 1—68. »Cap. 2. Medevi Hälsobrunn<br />
<strong>för</strong> 125 år sedan; och Medevi med sina nu<br />
<strong>för</strong>bättrade anstalter <strong>för</strong> hälsa och beqvämlighet.»<br />
09—126. »Cap. 3. Korrt beskrifning öfver de Chroniska<br />
sjukdomar, <strong>för</strong> h vilka Medevi hälsobrunn visat<br />
.sig verksammast och af erfarenheten blifvit godkänd<br />
säsom til<strong>för</strong>litelig.» 127—192. »Cap. 4. Dieten i allmänhet<br />
jämte utstakning af den l)ästa tiden <strong>för</strong> en<br />
brunnskar. Lefnadssättet vid Medevi med dess nöjen<br />
och <strong>för</strong>ströelser. Priserna vid Medevi <strong>för</strong>ledit år 1802<br />
(det vil säga per medium på 5 ar räknadt), uti Riksgäldsmynt.»<br />
193—19-4. »Förteckning uppå Brunnsgästen)<br />
e i den ordning de anlände til Medevi år 1802.»<br />
195—198. »Förklaring öfver Planritningen af Medevi.»<br />
199—200. — Fortsättningen af denna <strong>handbok</strong> biet<br />
aldrig utgifven.<br />
Beskrifning om Medevi Surbrunnar. Disputation<br />
på latin och svenska, hvars <strong>för</strong>sta del ar 1785<br />
utgafs och den 11 juli samma år pro gradu <strong>för</strong>svarades<br />
in<strong>för</strong> medicinska faeulteten i Lpsala, af philosophie<br />
Kandidaten Johan Cnattingius. 4:o. 44 sidor,<br />
.lenite en karta öfver brunnen och de vid densamma<br />
belägna byggnader, af Fr. Ekmanson. 2:dra delen är<br />
utgifven samma år af Kandidaten Johan Ramstedt.<br />
Recenserad i »Vecko-Skrift <strong>för</strong> Läkare och Naturforskare.<br />
VI:te Bandet. Stockholm, 1785.» 301—313.<br />
Lti T^ecko-Skrift <strong>för</strong> Läkare och Naturforskare,<br />
A Il:de Bandet. Stockholm, 178Ü: »Bref til<br />
Utgifvaren om Medevi Hiilsobrun, af A. M. Wåhlin,<br />
M. D:r, Assessor och Provincial-Medicus, m. )i).»<br />
pag. 7—34.<br />
Den lilla TTalLuproJ.waren, hwarigenom De<br />
rätta och Hälsosamma Suit? brunnar ifrån de<br />
falska eller ge?nene Jemwain som här och där
ME DEVI.<br />
"43<br />
i U art /•. Fädernesland finnas, igenkänes och<br />
åthskillies. Dem som til sådant lust hafwa, serdeles<br />
Medicina? Studios is til efterrättelse i Huset<br />
bracht yl ff Urban Uiärne. D. Stockholm, Tryckt<br />
afï Henrich Keyser, Kongl. Booktr. Ahr 1683. Och<br />
linnes hoos honom til Köps. (92 sidor, jemte register,<br />
liten 8:o. Innehåller, utom <strong>för</strong>etal, Surbrunnarnes<br />
<strong>för</strong>sta uppfinnande här i Sverige, tecken till<br />
en god mineralbrunn, ovissa och falska prof, en<br />
hrunnsmedici rätta egenskaper, jemte beskrifning öfver<br />
Medevi höghrunn och rödbrunn — pag. 53—61 —<br />
samt Skärmarbo, Philipstads, Brahelunds, Wanstads,<br />
Björstads, Blistads, Bondbåthusets, Nynäs', Djursnäs',<br />
Werkhanninge, Lenna Krogs, Södermalms och Wiks-<br />
J>ergs helsokällor.)<br />
TJ ti Si 'ens ka Läkare- Sällskapets Ha n dh v gar,<br />
Sjunde Bandet, <strong>för</strong> ar 1820, pag. 107: nSiimmarisk<br />
Ofversigt af Vatten-Curens verkân å allmogen och de<br />
fattige vid Medevi, decenniet 1811—1820. Af O. A.<br />
Robsahm, 1 Bat.-Läkare och Fatti ° g-Läk. vid Medevi..» i<br />
Slutligen fur jag fästa läsarens uppmärksamhet<br />
ja följande<br />
Tî liFiiin si tfcßifvasi tle,<br />
»Den stiftelse, som <strong>för</strong> (lera ar sedan af dà varande<br />
intendenten vid Medevi helsobrunn, framlidne öfverfiltläkaren<br />
och riddaren KEWENT-ER, b ereddes genom<br />
en serskildt, af hvarje brunnsgäst sjelf bestämd, afgilt<br />
for sä kallade pauvres honteux, har visat en så eftersökt<br />
och välgörande verkan, att menniskovännen<br />
endast har att beklaga bristande tillgångar <strong>för</strong> stifteisans<br />
utsträckning, då högst 3 à -4 p ersoner, som med<br />
likare- och prestbetyg styrkt sitt sjukliga oc ti medel-
44 MEDE VI.<br />
Jùsa tillstand, ärligen kunnat intagas och underhållas<br />
med de <strong>för</strong>måner och beqvämligheter, som bättre<br />
<strong>brunnsgäster</strong> tillkomma, således att många ansökningar,<br />
oinskränkte <strong>för</strong> hela riket, efter skedt samvetsgrann!;<br />
urval, måste afslås. Man har således trott sig<br />
våga framställa en önskan till det allmänna, ädla välgörandet,<br />
som vid så många andra tillfällen gjort sig<br />
kändt och vördadt, att genom insamling af livarjeiianda<br />
arbeten till exposition och öppen <strong>för</strong>säljning<br />
vid Medevi brunn den 11 och 23 juni 1842 göra ett<br />
lörsök, alt, genom denna minst kännbara utväg, öka<br />
fonden till <strong>för</strong>eskrifne ändamål, och lika vördsamt anhålla<br />
att de ädle menniskovänner inom Jönköpings<br />
stad ocli län, hvilka härtill önska efter eget val bidraga<br />
till det goda ändamålets vinnande, täcktes hos<br />
kongl. botpredikanten Ai/TN i Jönköping, <strong>för</strong>e cl. 1<br />
juni, inlemna sina arbeten, hvilka han medtager till<br />
Medevi och å en hos honom inlemnad lista antecknar<br />
de ädle gifvarnes namn, äfvensom den gåfva de lemnat.<br />
— Förloppet af auktionen kommer framdeles alt<br />
i tidningarne tillkännagifvas, och de genoin denna<br />
auktion insamlade medel komma att slå under en direktions<br />
samvetsgranna <strong>för</strong>valtning. — Tacksamhetens<br />
välsignelser skola uppsändas af det ökade antal hulpne<br />
medmenniskor, hvilka annars i sjuklighetens, nödens<br />
och torftighetens hjelplösa belägenhet måste inom sig<br />
känna de smärtsamma verkningarne af den bittra<br />
<strong>för</strong>eställningen: Graf un orkar jag icke, tigga blyges<br />
jag.))
BESKRIFNING<br />
5PVER<br />
HEIiSOBRIlSîl'i<br />
45<br />
A. och S223S?®&2&9 m. 1«.<br />
1 S-<br />
Geografisk belägenhet<br />
till landskap, län, härad, socken och polhöjd,<br />
samt afstånd från närbelägna orter och landskapets<br />
städer, jemte Stockholm, Götheborg, \statl<br />
och Helsingborg, m. m.<br />
J joka helsobrunn är belägen nästan pa sjelfva gränsen<br />
emellan Westmanland och Wermland, der Kroppa<br />
.socken, uti det sistnämnda landskapet, pa i mil stöter<br />
intill vestra delen af Grythytte socken, Örebro<br />
läu och landskapet Westmanland. Stora landsvägen<br />
går helt nära bredvid, eller rättare igenom stället,<br />
vid h vilket äfven ett provisoriskt gästgifveri är beläget,<br />
der skjutsombyte eger rum under hela aret. —<br />
Brunnen är belägen pa en nugot sank äng a bergs<br />
manshemmanen Landshögdens och Westgöthetorps<br />
egor.<br />
Afstiìndet från Grytbylte sockenkyrka är i mil.
46 LORA.<br />
Från Stockholm är afstândet 271 mil (genom Enköping,<br />
V\ esteras, Köping, Arboga och Nora). *)<br />
Frän Götheborg 321 mil (genom Lidköping och<br />
Mariestad). 2 )<br />
Från Helsingborg 48 mil. 3 ) (Se vidare i slutet<br />
af denna beskrifning.)<br />
2 §.<br />
Ställets naturbeskaffenhet j omgivningar<br />
och prydnader.<br />
Belägenheten är något ödslig, uti en kärraktig<br />
skogstrakt, och stället domineras af tvenne stora höjder,<br />
mellan hvilka brunnen iir belägen. Kullar och<br />
dälder, samt en yppig och behaglig natur saknas icke<br />
Vägen tages da sålunda: Enligt noten 7 under 1 §<br />
i Beskrifningen öfver Medevi helsokällor, till Fellingshro<br />
[17$ mil], och dcrifrån till Blixtcrhoda 1£,<br />
Bondbyn lf, Nora 11 [214], till Greksâsar !•§, till<br />
Kärfvingehorn 1$, till Grythytte hed ii och till<br />
Loka 1^.<br />
2 ) Från Götheborg till Agnesberg till Nohl lf, till<br />
Wabacka 11, till Heverlcd 11, till Sollbrunn lf,<br />
till Bäreberg lf, till Sparlösa lf, till Mälby 1f,<br />
till Lidköping 1, till Kollängen lf, till Enebacken<br />
lf, till Björsäter 1$, till Mariestad lf, till Iiassleör<br />
•|, till Hofva 2f, till Björstorp lf, till Wall lf,<br />
till Åtorp lf, till Högasen 2f, till Källmo Ii, tili<br />
Nolby 14- och till Loka lf<br />
3 ) I' ran Helsingborg till Fleninge f, Engelholm H,<br />
Margretetorp lf, Karup 11, Laholm lf, Kärrby {,<br />
Halmstad lf, IJrakered 21, Ramnås lf [95]» Kro^sered<br />
2, Gunnarp 1, Klef lf, Hid 11, Svenljunga<br />
li, Sexdrega 1, Arnungarcd 2, Brunn 1, Tinimclhed<br />
f, Trädet lf, Sörby lf, Falköping lf [2f>],<br />
Thorbjörnstorp |, Bohm H, Klostret f,- Binneberg<br />
21, Keckestad 2, Mariestad 4 [33|] , Hasslerör f,<br />
Hofva 21, Raimmdeboda 2f, 'Wrctstorp 2, Blocksta<br />
2, Örebro 2 [441], o. s. v.
LOK A.<br />
och tvenne smärre sjöar finnas à brunnsegorna; de<br />
<strong>för</strong>stnämnde sjnas från farstun uti de fleste boningshusen.<br />
— Klimatet är, såsom i allmänhet uti bergslagen<br />
, kallt. — Den till bad så allmänt begagnade<br />
gyttjan hämtas mest från en på sydvestra sidan om<br />
brunnshuset belägen, sank plan, livars jordmon, enligt<br />
professor BERGII uppgift, består — öfverst vid<br />
jordbrynet, till en god tvärhands djup, af en ganska<br />
saftfull och fuktig sammanväfnad af fiere vattenvexters<br />
rötter, H. af CoaiARUM, fiere slags carices, eriophoéum,<br />
m. m. och slutligen äfven rödmossa (sphagnuia<br />
palustre); derunder låg sandaktig och grof jord, till<br />
1 qvarters djup —• o ch vidare blott tätt packad, merendels<br />
hel och oskadd, samt mycket våt rödmossa,<br />
till 4 à 6 alnars djup, hvarefter samma mossa, ehuru<br />
bibehållande sin gråröda färg, syntes vara mera krossad,<br />
till dess hon så <strong>för</strong>ekom allt finare sönderkrossad<br />
och af mörkare färg, samt slutligen <strong>för</strong>multnad, att<br />
man tydligen kunde finna dess öfvergång (kemiska<br />
<strong>för</strong>vandling) till gyttja, vid begynnandet af denna sednares<br />
lager, hvilket tycktes gå på djupet. Rödmossau,<br />
som straxt vid jordbrynet <strong>för</strong>efanns, var utan all smak;<br />
men ju längre ned i jorden (närmare intill gyttjan)<br />
den <strong>för</strong>ekom, ju mera erhöll densamma gyttjans bläckaktiga<br />
smak. — Professoren BERGIUS uppräknar äf\en<br />
de vid an<strong>för</strong>de ställe <strong>för</strong>ekommande örter, hvilka mest<br />
äro (eller kanske rättare sagt: år 17(32 voro) kärrvexter.<br />
Helsokällorna äro 2, af hvilka dock blott 1 eller<br />
den så kallade Nybrunn begagnas. Ett bevis på att<br />
dessa källådror uppkomma långt ner i jorden och<br />
djupare än det å stället befintliga gyttjelagret, torde<br />
vara att finna uti den omständigheten, att mineralvattnet<br />
icke innehåller victriol, såsom v<strong>för</strong>hållandet är<br />
med gyttjan.<br />
Promenader göras vanligen af alla dem, som 1 tesöka<br />
detta ställe, såväl till Ilcllefors, tillhörigt grefve<br />
47
48 LOK A.<br />
LEWENHAUPT, som till Elfstorp, tillhörigt generalmajoren,<br />
friherre G. DE LA GRANGE, och äfven ofta uti<br />
halar på ofvannämnde sjöar. De angränsande egendomarne<br />
äro annars icke mänga.<br />
Stället prydes af trenne monumenter af huggen<br />
och slipad sten med inscriptioner, hvilka <strong>för</strong>vara minnet<br />
af några <strong>för</strong> stället märkvärdiga pei söner och<br />
händelser. — Det <strong>för</strong>sta är upprest af Drottning LO<br />
VISA ULRICA till minne af ADOLF FREDIKS, genom begagnandet<br />
af baden vid Loka, återvunna helsa. Det<br />
var under aren 1761 och 1762, som han besökte stället<br />
till följe af en svår migrän. Inscriptionen är <strong>för</strong>fattad<br />
af OLOF VON DALEN" och lyder som följer: »Loka.<br />
Hälsobruns. Dygd. Har. Haft. Den. Lyckan. Under.<br />
Arch. Och. Ridd. N. Roséns. Omsorg. At. Återställa.<br />
Vår. Nådigste. Konungs. Adolph. Fredriks. Dyra.<br />
Hälsa. Hvartill. Bidrogo. Landsh. Och. Coram. Gref.<br />
Ad. Mörners. Goda. Anstalter. Men. At. Efterverlden.<br />
Skulle. Hedra. Både. Hälsomedlet. Och. Läkaren. Lät.<br />
En. Huld. Gemål. Lovisa. Ulrika. Sv. Göt. Och. W.<br />
Drottn. Upresa. Denna. Sten. 1762.» 4 ) Omnämnde<br />
NILS ROSÉN blef derefter adlad till ROSENSTEIN, och<br />
hjertvapnet uti hans sköldemärke lärer utgöra en bild<br />
af denna minnessten. 5 )<br />
Det<br />
4 ) Härom namnes i Svenska Mcrcurius für ar 1763,<br />
pag. 475.<br />
s ) Uti F. M. Franzéns, i Svenska Läkare-Sällskapets<br />
Handlingar (2:dra Bandet, 2:dra och 3:dje Häftena)<br />
in<strong>för</strong>da "Minne af Nils Rosén von Rosenstein etc."<br />
yttras, pag. 24, angående denna minnesvård: "Till<br />
minne af denna lyckliga händelse skulle en sten<br />
uppresas vid källan med ROSÉNS namn ocli med<br />
vittnesbörd om hans <strong>för</strong>tjenstcr; Detta beslut af<br />
LOVISA ULRIKA blef väl aldrig verkstäldt; men bl otta<br />
tanken dertill är en verklig minnesvärd. Utom det<br />
att mången gäst vid Loka ännu frågar: "Hvar r<br />
Rosiixs ärestod?" eller "Hvar skulle den sti: 1 " finns
LOKA.<br />
49<br />
Det andra är upp<strong>för</strong>dt år 1786 till minne af grefvinnan<br />
OXEKSTJERNA , född STINA MÖRNER; <strong>för</strong> mig<br />
kända handlingar upplysa icke om annan anledning<br />
dertill, än att hon tagit liflig del uti brunnens och<br />
de behöfvandes angelägenheter.<br />
Den tredje stenen restes år 1807, till minne utaf<br />
generalmajoren m. m. C. G. WENNERSTEDT, hvilken<br />
med mycken värma protescherade och äfven årligen<br />
besökte brunnen under de sista decennierna af sin<br />
lefnad.<br />
3 §•<br />
Byggnader<br />
finnas <strong>för</strong> närvarande vid denna helsobrunn till ett<br />
antal af 19, med 120 beboeliga rum <strong>för</strong> <strong>brunnsgäster</strong>.<br />
Af dessa äro 4 tillhöriga enskilta personer; de öfriga<br />
Uro brunnens. Dessutom finnas fiere uthus, samt stall<br />
<strong>för</strong> brunnsmästarens och äfven <strong>brunnsgäster</strong>s hästar.<br />
Bland<br />
4 §.<br />
Anstalter <strong>för</strong> trefnåden och bekvämligheten<br />
härstädes må nämnas: l:o den ovanligt stora och<br />
prydliga brunnssalongen, hvilken väl rymmer närmare<br />
GOO p ersoner, och der äfven gudstjenst hålles; — 2 :o<br />
en stor och rymlig matsalong; — 3:o biljardsalong,<br />
med god biljard, och trenne konversationsrum; —<br />
den, alltid talande, både i hans sköld och i hans<br />
namn, som, då han upphöjdes i adelig värdighet, af<br />
drottningen sjclf valdes." — Nu är emedlertid <strong>för</strong>hållandet<br />
det, att stenen verkligen blef upprest och<br />
ännu i dag finnes qvar.<br />
Beskrifniny öfv er Sv eriges H elsokällor.
50 LOK A.<br />
4:o en 6-armad, <strong>för</strong>träfflig karusellgunga, som vrides<br />
omkring en svarfvad tackjernspivot. Fiere större och<br />
smärre wurstar tillhöra dessutom brunnen, och stå,<br />
mot lindrig afgift, dem till tjenst, hvilka ej i egna<br />
åkdon taga »motion genom åkning.»<br />
5 §.<br />
Ställets äldre Historia.<br />
Man <strong>för</strong>modar att äfven denna mineralkälla fordom<br />
varit känd såsom verksam mot åtskillige sjukdomar<br />
och begagnad såsom offerkälla, ehuru den<br />
<strong>för</strong>st efter år 1720 6 ) kom uti ett allmännare och rättare<br />
bruk. En mängd af allmoge har alltid plägat<br />
samlas här om midsommarsaftonen. Det var år 17.25,<br />
som konung FREDRIK I befallte archiatern v. BROMEIX<br />
att resa hit och undersöka vattnet, i anseende till de<br />
loford, hvilka åt detsamma blifvit gifna utaf personer,<br />
svnnerligast från Norge, som hade begjnnt att vid<br />
Loka ordentligen dricka brunn. Sedan denna undersökning<br />
var <strong>för</strong>siggången, blef doktor VICTOREN utnämnd<br />
till brunnsmedikus, och genom landshöfdingen,<br />
baron CONRAD RIRBINGS <strong>för</strong>sorg blefvo genast<br />
liera goda anstalter vidtagna till ställets iståndsättande,<br />
såsom sjövattnets bortledning ifrån källan, in. m.<br />
Efter tvenne somrars vistande vid Loka, utgaf <strong>för</strong>utnämnde<br />
doktor VICTOHIN en tryckt beskrifning om<br />
denna helsobrunns beskaffenhet (se afdelningen Litteratur<br />
i denna beskrifning), och åter tvenne år<br />
derefter utgaf han deraf en fortsättning. — Brunnshus<br />
# ) Genom cn viss brukspatron LÖNNBERGS 17-arige son,<br />
hvilkeu var lam och vid denna tid <strong>för</strong>des till Loka,<br />
samt genom badning och brunnsdrickning fullkomligt<br />
återställdes till hclsan, blef källans större medicinska<br />
verksamhet <strong>för</strong>st bekant.
LORA.<br />
och åtskillige byggnader på de högländtare ställena<br />
kring brunnen blefvo snart derefter upp<strong>för</strong>da till<br />
<strong>brunnsgäster</strong>nas beqvämlighet, och »Loka ingärdningi»<br />
<strong>för</strong>klarades <strong>för</strong> kronoegendom. Ett badhus och äfven<br />
serskildta <strong>för</strong>ordningar <strong>för</strong> stället voro tillfinnandes<br />
är 1763, da brunnsrätten beslutade att låta upp<strong>för</strong>ar<br />
fiere boningsLus åt <strong>brunnsgäster</strong>na, samt ett serskildt<br />
badhus <strong>för</strong> fruntimmerna. HÜLFHERS säger uti sin<br />
beskrifning öfver Mineralbrunnar i Sverige, som utgafs<br />
år 1770, att brunnsintendenten doktor EKMAN<br />
nyligen hade upptäckt en mineralhaltig källa, icke<br />
långt ifrån den sedan äldre tider bekanta. Nu finnas<br />
också härstäces två, och är det troligt att flera sådana<br />
skulle kunna upptagas, i händelse behofvet påkallade<br />
att derom vinnlägga sig. 7 )<br />
6 §•<br />
Loka är en af rikets äldsta och mest besökta<br />
Lelsobrunnar. det sednare isynnerhet <strong>för</strong> dess <strong>för</strong>träffliga<br />
gyttja, som, ehuru äfven på andra ställen<br />
begagnad, hirstädes likväl torde kunna ändamals—<br />
enligast brukas, isy-nnerhet som en naturlig och verksun<br />
mineralkälla här också är i bruk, samt artificiella<br />
matten och alla andra arrangementer, som nu äro att<br />
fnna vid de mer besökta helsokällorna, äro att tillgå,<br />
kjelfva det mindre arkadiska klimatet härstädes inverkar<br />
otvifvelaktigt serdeles <strong>för</strong>månligt på många.<br />
7 §.<br />
Brunnsdrickningen och badningen vid Loka begynner<br />
vanligen den 24 juni, och fortfar oafbrutct till<br />
slutet af <strong>för</strong>sta eller andra veckan i augusti manad.<br />
7 ) Brunnsintendenten LEN.EUS afgaf en berättelse till<br />
Kongl. Gollegium Mcdicuui, om upptäckten af en ny<br />
mincralkäfla vid Loka, daterad den 8 augusti 1785.<br />
51
52 lok A.<br />
Afgiften <strong>för</strong> begagnande af brunnssalongen, konversationsrummen,<br />
tidningar, pianoforte, samt post<strong>för</strong>ingen<br />
etc. erlägges under namn af brunnsafgift med<br />
5 R:dr 16 sk. b:co, jemte 32 sk. till apoteket, inom<br />
tredje dagen efter den resandes ankomst till brunnen.<br />
(Nedsättning af denna afgift eg
LOKA.<br />
53<br />
detta seklet innehade hans excellens, riksrådet grefve<br />
F. RIDDERSTOLPE detta öfverinseende, och år 1821<br />
uppdrogs detsamma åt hans excellens m. m. friherre<br />
CARI. BONDE, hvilken med döden afgick uti october<br />
månad 1840.<br />
Brunns-intendenten och --predikanten tillsattas<br />
af H. M. KONUNGEN.<br />
9 §.<br />
Brunnsgästernas antal<br />
har per medium uppgått till 200 om året, och hvaraf<br />
tredje-, stundom endast fjerdedelen utgjorts af s tånds<br />
personer.<br />
10 §.<br />
En apparat <strong>för</strong> beredning af alla k anda > 1):ule<br />
varma och kalla mineralvatten anlades ar 1831 uir<br />
städes, invid brunnssalongen, af brunnens apotekare,<br />
herr JACOB WIDGREN från Nora. Denna<br />
Carlsbader Brunns-inrättning<br />
liar sedermera årligen varit begagnad, och eDti lör<br />
närvarande tolf reservaarer.<br />
11 §•<br />
Brunns-Intendenter<br />
vid Loka helsobrunn hafva följande personer vant :<br />
1) ERIC VICTORIN, medie, doktor, assessoi i Kong<br />
Collegium Medicum, från 1726 till 1750. 2) CLAES<br />
SOLBERG, medie, doktor, fran 1750 till 1766.
54 LORA.<br />
hamn, från 1773 till 1782. - 5) KNUT AUGUST LE-<br />
N.EUS, medie, doktor, läkare vid Smedjebacken, frän<br />
1782 till 1798. — G) JOHAN LARS ASCHAN, medie, doktor,<br />
provincial-läkare och sedermera bergsråd, fran<br />
1798 till 1803. — 7) DANIEL, SOMMELIUS, medie, doktor,<br />
provincial-läkare i Nora, kongl. lifinedikus, frän<br />
1803 till \intern ar 1830, da dertill utnämndes den<br />
nuvarande — 8) JOHAN CHRISTIAN KULL , medie, doktor,<br />
chir. mag., provincial-läkare i Örebro distrikt och<br />
kongl. lifinedikus, hvars <strong>för</strong>tjenster om stället enhvar,<br />
som under de sednare åren hesökt Loka, kan i hög<br />
grad "vitsorda.<br />
B. OÖH<br />
1 §•<br />
Gyttjan.<br />
Enligt professor BERCH rön, skall denna så bekanta<br />
gyttja bildas af <strong>för</strong>ruttnad rödmossa (sphagnum<br />
palustre). Jag <strong>för</strong>bigår meddelandet af den undersökning,<br />
han å densamma anställde år 1762 efter den<br />
äldre kemiens reglor, samt meddelade uti sitt bekanta<br />
» lai om kalla bad i g emen och Loka badningar i synnerhet)),<br />
in<strong>för</strong> K. Vetenskaps-Akademien (se afdelningen<br />
»Litteratur» i denna beskrifning). *) Resultatet<br />
af hans undersökning blef att gyttjan innehåller<br />
jern, ett alkaliskt salt och en betydande mängd af<br />
fettina, samt äfven något phlogiston. Dess temperatur,<br />
nyss efter upptagningen, rar + 7° Celsii, men<br />
) BERGII T al etc. pag. 74. — • T IIORBEUN BE RGMANS an alys<br />
af densamma <strong>för</strong>ekommer i K.. Vctensk- Akademiens<br />
Handlingar <strong>för</strong> ar 1783, IY:de Qvartalet, rag. 264.
LOK A.<br />
steg, innan hon kunde hinna att begagnas, till + 1«<br />
â 12° — Jag meddelar med större nöje resultatet al<br />
den kemiska undersökningen af ifrågavarande gyttja,<br />
som uti december manad 1840 anställdes af herr doktor<br />
BERLIN. Enligt densamma innehalla 100 délai al<br />
den torra gyttjan:<br />
extractivämne . . • •<br />
svafvelsyrad kalk . . •<br />
svafvelsyradt jern . .<br />
kollialtigt extractivämne<br />
jernoxid .<br />
lim<br />
kolsyrad talk<br />
ki s elsyra<br />
kolsyrad kalk<br />
<strong>för</strong>lust . .<br />
1,125<br />
0,250<br />
0,125<br />
35,050<br />
4,300<br />
1,875<br />
0,500<br />
55,800<br />
spår af<br />
0,975<br />
100,000.<br />
En utmärkt finhet och ringa grad af inblandning<br />
utaf heterogena ämnen, såsom sand och sönderdela e<br />
vextdelar, samt mycken smidighet utmärker denna<br />
gyttja, som upptages, från det intill brunnshuset närbelägna<br />
kärret, medelst en jernborr, pa 10 a 12 alnar,<br />
djup. Före dess begagnande underkastas den en<br />
rensning mellan fingrarne, <strong>för</strong> att befrias frän san.<br />
och icke ruttnade blad (folia betulœ albae). ')<br />
begagnades den icke alldeles på samma satt som nu,<br />
utan t. ex. aftvättades med kallt vatten, i sta et oi<br />
att detta na sker med varmt, hvilket naturligtvis, i<br />
anseende till gyttjans fettina, skall vara mera ändamålsenligt.<br />
Ju kallare man kan begagna den, d. v. s.<br />
55<br />
Enli«t »p-ift af kongl. lifmedikus herr dol tor Roj.<br />
7 Uti den pa". 47, omnämnde fortecknmgen pa de<br />
omkring 'stället, der gyttjan upptages<br />
devextcr, finnas ocksä både betula alba, samt betala<br />
uaua och betula alnus upptagne.
56 LOKA.<br />
ju snarare efter dess upptagning, dess mer verksam<br />
anses hon vara.<br />
Brunnsintendenten och k. lifmedikus m. m. herr<br />
doktor J. CHU. KULL har benäget, utom aunat, meddelat<br />
mig följande uppgift på sättet <strong>för</strong> denna gyttjas<br />
begagnande : »Den badande placeras på tvenne pallar,<br />
ställde uti en så kallad badlafve, och ingnides af<br />
2 personer på en gång; Kötteringen fortsättes så länge<br />
gjttjan kännes mjuk, eller till dess den torkar och<br />
rullar sig mellan baderskans hand och huden på den<br />
badande, hvarefter den med varmt vatten afsköljes.<br />
Den badande lägger sig derefter i badlafven och exponeras<br />
<strong>för</strong> strålen af en varm douclie, samt sedermera<br />
— under serskilda omständigheter — <strong>för</strong> en kall<br />
dylik på hufvudet. Badrummet är under tiden uppeldadt<br />
till en temperatur af + 36° Celsii. Af- och påklädningen<br />
verkställes uti en serskild antichambre.))<br />
Jag anser mig nu böra omnämna de sjukdomar,<br />
<strong>för</strong> hvilkas häfvande Loka gyttja visat sig <strong>för</strong>eträdesvis<br />
verksam. De äro: rheumatism och fluss af alla<br />
slag, såsom värk i de muskulösa delarne, tandvärk,<br />
migrän, röda ögon, vidare gikt och nervösa attacker^<br />
såsom konvulsioner, paralysi, hopochondri och hysteri,<br />
mania, följder af slagattacker, stenpassion m. fl.<br />
Vi hafva nyss sett huru många och olika, samt<br />
i medicinskt hänseende <strong>för</strong> sig sjelfva verksamma beståndsdelar<br />
ifrågavarande gyttja eger; icke underligt<br />
der<strong>för</strong>e att densamma är så nyttig mot fiere olikartade<br />
sjukdomar. Den verkar <strong>för</strong> öfrigt icike blott genom<br />
sina beståndsdelar, utan äfven formedelst sin form<br />
och sattet <strong>för</strong> dess begagnande, — och är således att<br />
rekommendera icke allenast uti alla ce sjukdomar, <strong>för</strong><br />
hvilka jernets bruk visat sig vara af ny^tta, utan äfven<br />
vid sådana tillfällen, der den genom g;yttjans ingnidning<br />
och afsköljning uppkomna hudirriitationen måste<br />
utgöra ett verksamt medel till helsans återbringande.
LO K A.<br />
2 §.<br />
Âr 1783, ifrån d. 3 juni till d. 3 augusti, biefvo<br />
inalles 51 fattige uti lazarfttet vårdade, och atnjüto<br />
fri <strong>för</strong>plägning, medikameiiter, brunnskur och bad.<br />
De fleste, 20, voro behäftade med rheumatism och<br />
arthritis;— 26 blefvo friska, 20 <strong>för</strong>bättrade, 5 funnos<br />
obotlige. Dessutom omvårdades 25 andra fattige, af<br />
h vilka större delen egde långvariga, obotlige sjukdomar<br />
— (enligt »Utdrag af Brunns-Intendenten Hr KN.<br />
AUG. LENJEI Rapport til K. Colleg. Med. öfver Lazarettet<br />
vid Loka Brunn 1783», uti Veckoskrift <strong>för</strong> Läkare<br />
och Naturforakare, IY:de Bandet, 1783, p. 334).<br />
3 §.<br />
Jag har börjat att tala om egenskaperna hos och<br />
bruket af den <strong>för</strong>träffliga gyttjan, emedan det väsendtligast<br />
är <strong>för</strong> denna som Loka så mycket besökes *<br />
ehuru äfven den härstädes i bruk varande mineralkällan<br />
är af utmärkt medicinsk nytta. Innan den<br />
sjuke begynner med gyttjebadningen, bör han under<br />
en längre eller kortare tid, allt efter sjukdomens beskaffenhet<br />
och läkarens råd, dricka af helsovattnet<br />
och iakttaga den vanliga brunnsdieten, emedan gyttjans<br />
<strong>för</strong>delaktiga verkningar derigenom i högsta grad<br />
befordras.<br />
4 §.<br />
Helsovattnet.<br />
Uti VICTORIAS och BERGMANS ofvanan<strong>för</strong>de arbeten<br />
yttras åtskilligt öfver detta mineralvattens beståndsdelar<br />
och medicinska verkningar. Jag <strong>för</strong>bigår dessa<br />
äldre utlåtanden, som endast bevisa att denna källa<br />
länge varit en välgörande ort <strong>för</strong> sjuke, och gar att<br />
meddela det väsendtligaste af hvad professor BERGIUS<br />
i detta ämne an<strong>för</strong>t. Han säger, på gamla kemiens<br />
språk, att det hy s er a »utom det flygtiga väsendet<br />
57
00 LORA.<br />
(phlogiston), nagra doft af en absorberande jord,<br />
jenite ett alkaliskt salt, litet jernvictril och någon<br />
iettma, alltsa äfven tydligen ett tvälaktigt ämne, varandes<br />
alltihop detta i nog liten proportion emot<br />
sjelfva vattnet.«<br />
BERZELII yttrande i sin »Lärbok i Kemien»<br />
(2:dra delen, 2:dra upplagan, sid. 835), att »Loka<br />
helsobrunn innehåller visserligen det renaste källvatten,<br />
som hittills är bekant)), lärer af misstag kommit<br />
att gälla om källan hvarur dricksvattnet hemtas,<br />
och icke om sjelfva helsokällan. Det af honom analytiserade<br />
vattnet hemtades ur den <strong>för</strong>ra, och icke —<br />
såsom bordt ske, då frågan var om helsobrunnen i<br />
allmänhet — ur helsokällan 3 ). Emedlertid är det<br />
en icke ringa <strong>för</strong>man både att känna det man eger,<br />
och att ega vid Loka icke allenast den <strong>för</strong>träffliga<br />
gyttjan, samt en jernhaltig mineralkälla, i allmänhet<br />
liknande vara vanliga, utan äfven en källa, om hvilket<br />
ofvanstående yttrande blifvit fäldt af den störste<br />
bland kemister, ty äfven det fullkomligt obemängda<br />
(rena, mineralhaltlösa) valtnets medicinska nytta,<br />
börjar att allt mer och mer läggas i dagen.<br />
c.<br />
En kort .Berättelse om den i Värmeland och<br />
Grythytte-Sochn belägna, och <strong>för</strong> några ahr<br />
sedan upfunna Looha Hälso-Brun. Med de Omständigheter<br />
och jinmärckningar, soin af erfarenheten<br />
desse t vä >me <strong>för</strong>ledne ahr en kunnat inhämtas<br />
j samt <strong>för</strong> hvilka Siukdomar Vatnet <strong>för</strong>nämligast<br />
tienar, hvar uppå en kort För telning,<br />
8 ) Enligt uppgift af kongl. lifwcdikus m. m. herr duktor<br />
Kull.
LOK A.<br />
tillika med någras egenhändig a der om g ef na<br />
skrijfteliga Berättelser, efter åt h följer, Til hvars<br />
och ens kundgiörelse välment i dagsliuset framgif<br />
pen af Eric Victorin, Med. Doctor. Regii<br />
Collegii Med. Membrum. Stockholm 1727. 8:0.<br />
Continuation af Kort Berättelse om de C tirer,<br />
som vid Lo oh a Hälso-Brun, desse tvänne<br />
forjlutne åren 1727 och 1728 äro giorde, Tillika<br />
med Någras egna skrifteliga Berättelserh vilka<br />
vid Siukdomarnes upteknande, bifogade och an<strong>för</strong>de<br />
äro, efter jöregången Kongl. Coll. Med.<br />
approbation i linset framgifne aj Eric Victorin,<br />
Med. Doctor. Regii Collegii Med. Membrum.<br />
Stockholm 1729. 8:0.<br />
Tal om Kalla Bad i gemen, och Loka Badtlingar<br />
i synnerhet, Ilållet <strong>för</strong> K ongl. Vetenskaps<br />
Academien, vid Prœsidii nedläggande, den 2.<br />
November 1703, af Peter Jonas Sergius,^ M. JJ.<br />
H is t. Nat. et Pharmaceut. Professor. På Kongl.<br />
Vetenskaps Academiens befallning. Stockholm<br />
1764. 8:0.<br />
Svenska Mercurius <strong>för</strong> år 1763, pag. 475.<br />
' U ti Vecko-Skrift <strong>för</strong> Läkare och Naturforskare,<br />
IY:de Bandet, 1783, pag. 334: «Utdrag af<br />
Brunns-Intendenten Hr Kn. Aug. Lenaei Rapport till<br />
K. Colleg. Med. öfver Lazarettet vid Loka Brunn<br />
1783.»<br />
Kongl. Vetenskaps Academiens Handlingar,<br />
1783 , 4:de Qvartalet, pag. 256-267: »Underrättelse<br />
om Loka Källor; af Thorbern Bergman. (Jemte Karta<br />
öfver stället.)<br />
Samma uppsats är omnämnd och med anmärkningar<br />
<strong>för</strong>sedd uti Veckoskrift <strong>för</strong> Läkare och<br />
Naturforskare, V:te Bandet, 1784, pag. 114 och 115.<br />
Äfven uti Friherre Berzelii : Analysis Aquarum<br />
Me cd evie ns i um. Disputatio Academica. I ps.ua,<br />
1800 — finnes ett och annat an<strong>för</strong>dt rörande Loka.<br />
59
60 LOK A.<br />
Uti Veckoskrift <strong>för</strong> Läkare och Naturfoi<br />
skare, VII:de Bandet, 1786, pag. 69 och 70: »Berättelse<br />
om en ny Mineral-Källa vid Loka, af Knut Aug.<br />
Lenaeus, Brunns-Intendent.»<br />
Fortsättning af § 1, pag. 46.<br />
Från Westerås till Loka helsobrunn är 16 mil 4 ).<br />
Från Linde 10| mil 5 ). Från Nora 5i mil 6 ). Från<br />
Arboga 101 mil «). Från Sala 19-f mil T ). Från Köping<br />
14£ mil (se noten 4). Från Örebro 9| eller 8*<br />
mil 8 ). Från Helsingborg 52f mil (se noten 3, pag.<br />
46, och nedanstående not 8 b). Från Ystad 55# mil 9 ).<br />
4) Vagen ta ges da sålunda: till Kolbäck lf, Köping 1-f,<br />
Arboga lf, Fellingsbro Blixtcrboda 1£, Bondbyn<br />
If, Nora lf, Greksåsar 14, Kärfvingcborn 14.<br />
Grythyttehed li och till Loka 1^.<br />
5 ) Från Linde till Blixtcrboda lf o. s. v. enligt <strong>för</strong>egående<br />
not.<br />
6 ) Se noten 4.<br />
7 ) Till Hallsta if, Westerås lf, o. s. v. enligt noten 4.<br />
8 ) a) Till Blacksta 1£, Skärmarboda 1£, Nora 1|,<br />
o.s. v. enligt noten 4 [9f]; — eller l) södra vägen,<br />
franÖrebro till Vinteräsa Sanna 1^, Lekhyttan"^,<br />
Bryckegårdcn 2, Kjällmo 1, Nolby ii och Loka<br />
brunn 1| [8£].<br />
9 ) Från Ystad till Wadstena, enligt noten 9, pag. 3,<br />
25f mil, och derifrån till Motala lf, Nykyrkc 1,<br />
Ra 1^- och Askersund 2, samt från Askersund till<br />
Wretstorp 2, till Edsbergs Sanna lf och till Lekhyttan<br />
14, samt vidare enligt noten 8 b.
BESKRIFMNG<br />
ÖFVER<br />
HEL^OBRUIJV.<br />
A. osH i*, w.<br />
i §.<br />
Geografisk belägenhet.<br />
Lunds helsobrunn är belügen i Westergöthland och<br />
Skaraborgs län, på säteriet Lunds egor i Ledsjö<br />
socken.<br />
Afståndet frän Skara är 1 mil, från Lidköping lf,<br />
från Sköfde 3 och från Mariestad 4 *) — samt från<br />
Stockholm (genom Enköping, Westerås, Köping, Arboga,<br />
Örebro och Mariestad) 36i 2 ), fran Götheborg<br />
13-1 3 ), från Ystad 57| och från Helsingborg 56 mil.<br />
1) Till Björsätter if, Enebacken 14, och derifrån erhålles<br />
gästgifvareskjuts till Lunds hclsobrunn mil.<br />
2 ) Enligt noti;n 7, pag. 3, till Örebro 20f ; till Blacksta<br />
2, Ramundeboda 2, Hofva 2£ , Hasslerör 2f,<br />
Mariestad •$, oc"b derifrån enligt <strong>för</strong>egående not till<br />
Lunds helsobrunn 4 mil L36|-].<br />
s ) Till Lerum 2, Ingared , Alingsås lj-, Sköfde gästgifvaregård<br />
2$-, Wedum 2, Wänga 2\, Flata 1,<br />
Skara och derifrån till Lunds helsobrunn 1 mil.
62 LUND.<br />
2 §.<br />
Ili storiam. m.<br />
Detta helsovatten liar begagnats sedan mycket<br />
lång tid tillbaka, och torde denna källas betydliga<br />
ålder någorlunda kunna inses af dess benämning:<br />
Odens källa.<br />
Den äldsta på stället befintliga urkund om dess<br />
<strong>för</strong>sta bruk, är en tryckt brunnslag af år 1649 4 ).<br />
Den upptogs ordentligen redan omkring år 1720,<br />
men nyttjades icke stort <strong>för</strong>e 1735, då assessoren TON<br />
COELLN åtog sig alt upphjelpa densamma. — Ända<br />
till bö rjan af detta århundrade funnos der inga andra<br />
byggnader, än en liten brunnssal och ett obetydligt<br />
fattighus; men år 1811 upprättades ett bolag till upp<strong>för</strong>ande<br />
af de nödige byggnaderna och beredande af<br />
andra beqvämligheter <strong>för</strong> brunnsbesökande, hvarigenom<br />
också stället kom uti en god kredit. 1803 besöktes<br />
det af något öfver 100 personer. Nu mera<br />
finnes der en stor brunnssalong jeinte flera byggnader<br />
till <strong>brunnsgäster</strong>s begagnande, samt ett af öfverstekammarj<br />
unkaren m. m. grefve PIPER fonderadt lazarett<br />
<strong>för</strong> 30 fattige sjuke, som kostnadsfritt få der genomgå<br />
brunnskur, samt ett fattighus, som kan inrymma<br />
50 sjuka. 5 )<br />
Helsokällans vattenåder är ganska rik. Vattnet<br />
är färglöst, klart och luktar vid omskakning starkt<br />
vätesvafla. Dess smak är icke stark, men tydligt metallisk,<br />
och del är der<strong>för</strong>e ganska lättdrucket. Omkring<br />
8 alnar, i sydost, från helsokällan, från li alns<br />
högre botten än denna, uppspringer en källa af det<br />
klaraste och friskaste källvatten, öfyerallt i orten be<br />
4 ) Enligt uppgift af assessoren och provincial-läkaren<br />
i Mariestads distrikt, herr doktor JOHN AXEL HUSS.<br />
4 ) Se vidare härom längre fram.
LUND.<br />
kant <strong>för</strong> sin ovanliga godhet och renhet. Dessa källor<br />
äro skiljda genom en snedt emellan dem gående<br />
klippvägg. Den sednare källans, vanligen kallad sötkällans,<br />
åder ger ifrån sig,.med aldrig minskad fart,<br />
en vattenmassa af något mer än 100 kannor i minuten.<br />
— På mer och mindre afstånd från dessa källor finnas<br />
åtskilliga andra källor af mindre rikhaltighet och intresse,<br />
af hvilka tvenne fournera de tvenne badhus,<br />
som nära intill brunnssalongen äro upp<strong>för</strong>da. Alla<br />
källorna uppspringa vid foten af en sandkulle, nedan<strong>för</strong><br />
h vilken marken tyckes vara något sank, dock icke<br />
betydligt, emedan den under sommaren är fullkomligt<br />
torr och fast. Den nedan<strong>för</strong>e brunnssalongen<br />
liggande parken är icke stor, men torr och skuggrik,<br />
beväxt med både barr- och löf-skog.<br />
Helsobrunnens läge är högt. Jemte en högst<br />
treflig belägenhet, eger stället en mängd vackra och<br />
märkvärdiga omgifningar, såsom: Kinnekulle, Warnhems<br />
kloster, Axevalla hed, Höijentorps kungsgård,<br />
Huseby kyrka in. fl., till hvilka 8 serskildla stora<br />
landsvägar, dels invid, dels nära intill brunnen sammanstöta.<br />
Brunnens liögländthet, jenite ständigt friska<br />
vindar från den närgränsande sjön Wenern, göra luften<br />
på stället i högsta grad sund och angenäm, fri<br />
från den de flesta af våra helsokällor åtföljande obehagliga<br />
och skadliga sumpluften. Med ett ord: ganska<br />
få af våra helsobrunnar hafva ett så intressant,<br />
behagligt och ändamålet befordrande läge som denna,<br />
oberäknadt den utom all tvifvel högst välgörande, på<br />
så långliga tiders erfarenhet grundade, helsogifvande<br />
kraften hos sjelfva vattnet. »Att» — s äger herr assessoren<br />
m. m. doktor Huss uti den benägna skrifvelse<br />
tili mig, efter hvilken det mesta af denna beskrifning<br />
är hemtadt — »brunnen nu mera icke så talrikt besökes,<br />
är ett öde som den troligen delar med alla<br />
våra helsobrunnar, kanske en eller annan undantagen,<br />
och beror dels af ortens iråkade mindre välstånd,<br />
63
64 LUND.<br />
dels det årligen växande begagnandet af artificiella<br />
helsovatten samt saltsjöbad, och dels af den, inga<br />
undantag lidande, regeln: Tempora mutantur et<br />
nos mutamur in illis.n<br />
3 §.<br />
Den 18 juni 1817 stiftades härstädes af öfverstekammarjunkaren<br />
m. m. grefve GUSTAF PIPER — till<br />
minne af hans aflidna maka, friherrinnan JAQUETTE<br />
DU RIETZ — en fattig<strong>för</strong>sörjningsanstalt, hvars närmare<br />
beskaffenhet inhemtas af en år 1818 från trycket<br />
utgifven skx-ift, kallad : »Handlingar rörande invigningen<br />
af den till framl. fru Grefvinnan PIPERS, född<br />
JAQUETTE DU RIETZ'S åminnelse stiftade Lazarettsoch<br />
Fattig<strong>för</strong>sörjnings-Inrättning vid Lunds helsobrunn».<br />
Enligt donationsbrefvet skulle årligen, på<br />
grefvinnans födelsedag (d. 2 augusti), en minnesfest<br />
i anledning häraf hållas vid brunnen. Detta skedde<br />
också, med ett berömvärdt deltagande af <strong>brunnsgäster</strong>na,<br />
tills år 1836, då den blef inställd ända tills<br />
<strong>för</strong>lidet år, 1841, då derstädes hölls, den 2 augusti,<br />
af <strong>för</strong>samlingens kyrkoherde, prosten AMSUEUS, ett<br />
vackert tal i anledning häraf. »Det vackra vädret<br />
och ställets angenäma belägenhet» — säges det i Skara<br />
Tidning — »hade dit<strong>för</strong>t en ansenlig folksamling,<br />
som bidrog att öka högtidligheten.» Utom åt de 30<br />
fattige sjuke af allmogen, som härstädes under brunnsterminen<br />
kostnadsfritt åtnjuta brunnskur, erforderlig<br />
sjukvård, läkemedel, rum, bad och spisning, lenmas<br />
dylikt understöd åt trenne pauvres honteux.<br />
Uti brunnens enskildta lazarett emottages dessutom,<br />
mot en afgift af 1 R:dr B:ko person, ett obestämdt<br />
antal ; och erhållas här samma <strong>för</strong>måner, som<br />
vid Jaquette du Rietz's fattig<strong>för</strong>sörjnings-lazarett, med<br />
undantag af spisning, som af de sjuke sjelfve måste<br />
<strong>för</strong>ut ombesörjas. Ingen erhåller inträde uti dessa<br />
inrättningar, som ej är <strong>för</strong>sedd med af vederbörligt
LUND.<br />
presterskap <strong>för</strong> tillfallet gifvet betyg om god frejd och<br />
medellöshet; ej eller någon som är behäftad med venerisk<br />
sjukdom.<br />
4 §.<br />
Brunns-Intendenter. ,<br />
1) JonAN VON COELLN, medie, doktor, från 1786<br />
till 1797. — 2) ANDEKS THUNBERG, medie, doktor, från<br />
1797 till 1807. — 3) ERIC JOHAN ÖLÄNDER, medie,<br />
doktor, från 1807 till 1810. —4) CONRAD WALLENIUS,<br />
medicina; doktor, 1811 och 1812. — 5) ERIC ODIIE-<br />
LIUS , medie, doktor m. m., frän 1812 till 1821.<br />
6) CARE FREDRIK WELTZIN, medie, doktor, från 1821<br />
till 1830. För närvarande: JOHN AXEL HUSS, medie,<br />
doktor, chir. magister, pro vinci al-läkare i Mariestads<br />
distrikt och assessor.<br />
5 §.<br />
Brunnsdrickningen vid Lunds helsobrunn börjar<br />
vanligen den 15 juni och fortsattes i 7 veckor, under<br />
hvilken tid brunnssökande kunna efter egen bekvämlighet<br />
välja tiden <strong>för</strong> deras ankomst och afresa, utan<br />
att bindas af bestämda terminer. —• Lazaretterna äro<br />
öppna från den 7 juli till den 4 augusti.<br />
Ett tillräckligt antal snygga och beqväinliga rum,<br />
med och utan eldstäder, äro att tillgå —* äfv ensom<br />
möbler, sängkläder och andra <strong>för</strong>nödenheter, da derom<br />
i tid tillsäges; säng-och bad-linne böra medlöras.<br />
Mat serveras vid stora bordet med fyra rätter till<br />
middag och tre till afton, jemte brännvin och strösocker,<br />
emot 40 sk. banko om dagen ; och betalas<br />
vid andra bordet, med en rätt mindre till middag och<br />
afton, 29 sk. 4 rst. om dagen —• efter hvilket <strong>för</strong>hallande<br />
också portionspriset beräknas, da man önskar<br />
hemta maten, med tillägg af 2 sk. 8 rst. banko om<br />
dagen till ersättning <strong>för</strong> besvär, etc. Duktyg, cou-<br />
65
66 LUND.<br />
vert och mathemtningskärl skall af den brunnsbesökande<br />
medtagas. — För åtföljande betjening och resande<br />
lemnas äfven spisning, mot billig betalning.<br />
Hästfoder finnes att tillgå mot i orten gångbart pris.<br />
Badinrättningen, som är ny och beqväm, erbjuder<br />
enkla och sammansatta bad af alla slag, till lindrigt<br />
pris. Priessnitzska vattenkurmetoden vid Gräienberg<br />
begagnas härstädes. — Biljarden är i godt<br />
skick, och äro alltid tvenne wurstar att tillgå.<br />
Reqvisitioner göras, <strong>för</strong>e brunnsterminens början,<br />
<strong>för</strong> närvarande hos herr C. M. TORIN i Skara, och<br />
sedan â Lunds helsobrunns brunnskontor, <strong>för</strong> hvilket<br />
postadressen är : Skara och Lunds helsobruun.<br />
b. sasaa,<br />
i §.<br />
Ofvertygad om nyttan af meddelandet utaf en<br />
ut<strong>för</strong>lig berättelse om de kemiska analyser, som af<br />
kompetente personer verkställts å de mest bekanta<br />
af vara inhemska helsovatten, är det med största tillfredsställelse<br />
jag här går att meddela en hittills otryckt<br />
och ny<br />
»Undersökning af vattnet i hunds helsobrunn<br />
i Skaraborgs län, verkställd år 1836. I )<br />
3607 grammer, på nya och väl sköljda buteljer<br />
hemtadt, vatten uppmättes efter den af professorea<br />
1 ) har ickc under samlandet af materialier für denna<br />
hclsobrunnsbeskrifuing bemärkt att niigon kemisk<br />
analys <strong>för</strong>r blifvit gjord â vattnet vid Lunds<br />
helsobrunn ; och det är herr assessoren m. m. doktor<br />
J. A. Huss jag har att tacka <strong>för</strong> manuscriptet till<br />
efterföljande af handling.
LUND.<br />
m. m. baron BERZELIUS vid Porlavattnets analys nyttjade<br />
method, och afdunstades vid lindrig värme i<br />
platinakärl tili torrhet. Återstoden bief vid ytterligare<br />
upphettning föga brunfärgad, undantagandes der<br />
större flockar af jernoxidhydrat hade samlat sig. Denna<br />
återstod utlakades i fiere omgångar med vatten,<br />
som antog obetydlig färg, till tecken alt vattnet höll<br />
föga organiskt ämne upplöst.<br />
Det lösta silades, och de på filtrum qvarblifna<br />
olösliga partiklarne tvättades med vatten, hvilket togs<br />
till lösningen, och slutligen med svag saltsyra, som<br />
upptogs i platinaskålen, hvilken innehöll de i vatten<br />
olösliga delarne. Härtill sattes äfven det med saltsyra<br />
blandade vatten, hvarmed buteljerna blifvit sköljda,<br />
och den saltsyra, hvarmed de delar af korkarne,<br />
som fatt tillfälle att på sig utfälla jern ur vattnet,<br />
blifvit macererade. Alltsammans afröktes till torrhet.<br />
"Vattensolutionen <strong>för</strong>sattes med salpetersyra och<br />
uppvärmdes, hvarefter salpetersyrad silfveroxid tillsattes<br />
så länge något fälldes. Det fällda chlorsilfret upptogs<br />
på filtrum, tvättades och torkades, samt vägde<br />
0,1025, svarande emot 0;01?6 chlor, eller 0,0196<br />
saltsyra.<br />
Den efter chlorsilfrets utfällning återstående solution<br />
<strong>för</strong>sattes med saltsyra, <strong>för</strong> att utfälla i öfverskott<br />
tillsatt silfver, och afdunstades till torrhet i<br />
postlinskärl, samt, sedan massan blifvit upplöst i<br />
vatten ocb det fällda chlorsilfret frånsiladt, blandades<br />
denna solution till den i platinaskålen varande afrökta<br />
och sedan med saltsyra genomfuktade massan.<br />
Alltsammans silades genom det vid <strong>för</strong>sta silningen<br />
begagnade filtrum, och lemnade der kiselsyra, som<br />
tvättad och glödgad vägde 0,055, och, ehuru innan<br />
glödningen ljusgrå, derefter var fullkomligt hvit.<br />
Den genomgångna upplösningen <strong>för</strong>sattes med<br />
ammoniak , till dess en betydlig portion jernoxid var<br />
utfälld, hvarefter bernstenssyrad ammoniak tillblan<br />
67
68 LUND.<br />
dades och vätskan upphettades. Efter jernets fullkomliga<br />
utfällning upptogs det på filtrum, tvättades<br />
<strong>för</strong>st med vatten och sedan med utspädd ammoniak,<br />
torkades, brändes och vägde 0,0605. Vid upplösning<br />
i saltsyra lemnade del en knappt synlig återstod af<br />
kiselsyra. Sedan till upplösningen blifvit satt hydrothyonammoniak<br />
i öfverskott och det fällda svafveljernel<br />
afsiladt, gaf den genomgångna vätskan ingen<br />
reaction <strong>för</strong> fosforsyra med chlorcalcium. Det sedermera<br />
i saltsyra upplösta svafveljernet fälldes med<br />
kaustikt kali i öfverskott, silades, öfvermättades med<br />
saltsyra och <strong>för</strong>sattes med kolsyrad ammoniak i öfverskott,<br />
utan att någon lerjord fälldes. Den erhållna<br />
jernoxiden svarar emot 0,0543 jernoxidul.<br />
Sedan till <strong>för</strong>enämnde upplösning blifvit satt oxalsyrad<br />
ammoniak, lemnades den en dag i hvila, och<br />
hade då afsatt o-xalsyrad kalk, som tvättad och glödgad<br />
gaf 0,1365 kolsyrad kalk, svarande emot 0,077<br />
kaustik kalkjord. Den kolsyrade kalken löstes i saltsyra<br />
och afdunstades till torrhet, samt upplöstes åter<br />
i vatten, och lemnade ett ovägbart spår af kiselsyra,<br />
livarefter den i flaska <strong>för</strong>sattes med en blandad lösning<br />
af chlorsyradt kali och kali-bicarbonat tills saltsyran<br />
var mättad, men lemnade efter flera dagar ingen<br />
fällning af manganoxid.<br />
Till den efter kalkens utfällning varande lösningen<br />
sattes nu saltsyra i öfverskott, och derefter indröps<br />
en utspädd lösning af chlorbarium, hvarvid<br />
svafvelsyrad baryt fälldes, som glödgad vägde 0,020,<br />
svarande emot 0,0068 svafvelsyra.<br />
Dem återstående Solutionen <strong>för</strong>sattes med vätesvafladt<br />
svafvel-ammonium, hvarvid litet sivafvehnangan<br />
fälldes, som efter upptagning och tvättning syrsatte<br />
sig innan den hann torka, och glödgad gaf 0,001<br />
mangan oxidul.
LUND.<br />
För att bestämma halten af de öfriga beståndsdelarne<br />
i ^ttnet, afdunstades en lika portion som<br />
<strong>för</strong>enämnde, eller 3607 grammer i platinaskål till torrhet,<br />
h varefter återstoden öfvergöts med saltsyra och<br />
kärlet betäcktes med en kupig glasskifva, samt fick<br />
stå i några timmar. Glaset blef härunder ej angripet,<br />
och således finnes i vattnet ingen flusspatsyra.<br />
Massan upplöstes i vatten och befriades pa <strong>för</strong>ut beskrifna<br />
sätt från kiselsyra, jern, kalk och mangan,<br />
samt afröktes till torrhet och glödgades, hvarunder,<br />
efter salmiakens bortrökning, ett hoprulladt filtrum,<br />
fuktad t med kolsyrad ammoniak, inkastades i degeln<br />
och <strong>för</strong>brändes. Den i degeln qvarvarande återstoden<br />
var mörkgrå af litet kol fran vattnets organiska<br />
ämne (<strong>för</strong>modligen källsyra) och vägde 0,2145. Då<br />
denna återstod behandlades med vatten, lemnade den<br />
oupplöst talk jord, som glödgad vägde 0,021. Då denna<br />
vigt dragés från vigten af hela den efter glödgningen<br />
qvarvarande massan (0,2145), blir vigten af den<br />
i vatten lösliga delen 0,1935. Denna i vatten upplösta<br />
delen af återstoden <strong>för</strong>sattes med chlorplatina<br />
och afröktes till torrhet, samt öfvergjöts med alkohol,<br />
då chlorkalium-platina blef olöst, som upptagen pa<br />
vägdt filtrum, tvättad med alkohol och torkad vägde<br />
0,093, svarande mot 0,018 kali, eller 0,0284 chlorkalium.<br />
Den genom filtrum gångna vätskan blandades<br />
med en solution af kolsyradt natron, afröktes till<br />
torrhet, glödgades, upplöstes i kokande vatten och<br />
silades. På filtrum stadnade litet platina-pulver. Den<br />
genomgångna vätskan <strong>för</strong>sattes med en upplösning af<br />
fosforsyradt natron, hvarvid fosforsyradt natronlithion<br />
utfälldes. Vätskan med fällningen afdunstades<br />
till torrhet och behandlades med vatten, hvarefter<br />
det olösta lithion-saltet upptogs pa filtrum,<br />
tvättades och torkades. Efter glödgning vägde det<br />
0,061, svarande emot 0,0092 lithion, eller 0,023 chlor-<br />
69
70 LUND.<br />
lithium. Afdrages nu vigten af chlorkalium och chlorlithium<br />
från vigten af den i vatten lösliga återstoden,<br />
så återstår 0,1421 chlornatrium, svarande emot 0,0757<br />
natron.<br />
Om man nu antager vattnet innehålla så mycket<br />
kolsyra, att den med de ej af de öfriga syrorna mättade<br />
baserne bildar bicarbonater, så innehåller detta<br />
vatten på 100,000-delar :<br />
Som analysen gijï'it:<br />
Svafvelsyra 0,189.<br />
Saltsyra 0,543.<br />
Kolsyra 9,420.<br />
Ki s el syra 1,552.<br />
Kali 0,499'.<br />
Natron 2,098.<br />
Lithion 0,255.<br />
Kalkjord 2,135.<br />
Talkjord 0,582.<br />
Jernoxidul 1,500.<br />
Manganoxidul 0,027.<br />
Organiskt ämne ett spår.<br />
18,806.<br />
Som kropparna troligen ciro <strong>för</strong>enade:<br />
Svafvelsyradt kali 0,412.<br />
Chlornatrium 0,820.<br />
Chlorkalium * 0,436.<br />
Natron Bicarbonat 4,001.<br />
Lithion d:o 0,871.<br />
Kalk d:o 5,437.<br />
Talk d:o 1,823.<br />
Jernoxidul d:o 3,394.<br />
Manganoxidul Bicarbonat. . . 0,060.<br />
Kiselsyra 1,552.<br />
Organiskt ämne ett spår.<br />
18,806.
LUND.<br />
Ehuru detta vatten ej ar märkvärdigt genom sin<br />
jernhalt, så innehåller det likväl en sådan qvantitet<br />
salter, att dess medicinska verkan måste vara betydligare<br />
än af månget annat helsovatten. I detta vatten<br />
är äfven litliion en beståndsdel, som ej <strong>för</strong>ut är<br />
funnen i något svenskt helsovatten} och blott i ganska<br />
fa utländska. _<br />
L. P. Ly crine ll.n<br />
c.<br />
Emot alla lidanden i digestionsorganerna, arthritiska<br />
och rheumatiska sjukdomar, skrofulösa och andra<br />
kachektiska sjukdomsformer, maskplagor, hemorrhojdal-<br />
samt andra stockningar och infareter i underlifvets<br />
kärl, svagheter hos nerfsystemet, o. s. v. —<br />
har detta vatten under en mängd af år visat sig såsom<br />
ett alltid — och ofta i underbar grad — välgörande<br />
läkemedel.<br />
d.<br />
llülp/iers Beskrifning eie., pag. 31.<br />
Läkaren och Naturforskaren, Tom. VII, pag. 234.<br />
D:o D:o Tom. XV, pag. 299.<br />
Inrikes Tidningar, 1812, N:o 27.<br />
D:o D:o 18.17, N:o 109.<br />
Handlingar rörande invigningen af den tili<br />
framl. Fru Gr ef v innan Pipers, född Jaquette<br />
du Zlietz's åminnelse stiftade Lazaretts- och<br />
Fattig <strong>för</strong>sörjnings-Inrättning vid Lunds helsobrunn.<br />
Stockholm, 1818. 4:o.<br />
Linncei Westgötha Hesa3 pag. 265.<br />
71
72 LUND.<br />
«VE RS EH,<br />
afsjungne da Hennes Maj:t Drottning<br />
HEDVIG ELISABETH CHARLOTTA<br />
nadigst besökte Lunds Helsobrunn, ar 1814.<br />
O Drottning l från glansen af diit majestät,<br />
Välkommen i landtbygdens sköte!<br />
Vår varmaste hyllning ledsagar ditt fjät, *<br />
Vår kärlek Dig flyger till möte.<br />
Ja l ljuf och högtidlig <strong>för</strong> oss är den stund,<br />
Då vid denna Källa, och i denna Lund,<br />
Vår älskade Drottning vi skåda.<br />
Ej endast åt purpurn af WAS AU NE s thron \<br />
Vi vördnadens offer frambära ;<br />
Nej! från den sällhet Du ger vår Nation<br />
Du hämtar din yppersta ära.<br />
Du pryder med dygder din upphöjda plats,<br />
Och i hvarje hjerta Du rest ett palats,<br />
Der kärlekens spira Du höjer.<br />
Din ömhet upplifpar vår åldriga Kung,<br />
När Kronor hans siljverlock pressa.<br />
Vid sidan af Dig blir hans spira ej tung,<br />
Och drifvan ej kall på hans hjessa.<br />
Ti tacka Dig, Drottning! ty blott med din hand<br />
Förmår detta räddade Fädernesland<br />
uitt Räddarens mödor belöna.<br />
Så tjusar Du WASA o ch tjusar hans Folk,<br />
Och vårdar dess samfälla lycka.<br />
Hvi har ej i dag detta Samfund en tolk,<br />
Som mäktar dess känslor uttrycka ?<br />
Det felas oss ord; men vår tacksamhets-tår<br />
Framväller, välsignande, i dina spår<br />
Och bjuder en lon åt ditt hjerta.»<br />
CARI, VON BECKER.
BESKRIFNING<br />
ÖFVER<br />
5? © SL & &<br />
II i: Ii S O B R ti i\ N.<br />
A. aJii-JvDuV^ OOH SliSiiìa»<br />
1 8.<br />
Uti <strong>för</strong>sta delen af »Afliaiiillingar i Fysik, Kemi ocli<br />
Mineralogi ; utgifne af W. IlrsixcER och .1. BERZE-<br />
Jjius», tryck t i Stockholm år 1806, finnes pag. 145—155<br />
meddelad följande<br />
»Undersökning af Porla Källvatten, af<br />
J. Ber zelili s.<br />
Denna besynnerliga källa har fatt sitt namn af<br />
ordet porla (gifva luftblåsor), emedan luftbubblor<br />
beständigt upstiga från bottnen. Allmänheten kallar<br />
den Palle källa. Man tror att den fordom varit<br />
känd af munkarna, som deri inbillat sig finna en <strong>för</strong>underligt<br />
helande kraft. Den uptogs 1724, da den<br />
fauns med stenar igenkastad, ett öde som allahaisokällor<br />
vid munkarnas afvikande i Gustaf den listes<br />
tid undergingo. Man berättar att källans uptagande<br />
i senare tider blifvit <strong>för</strong>anledt al en Westgöthisk Läkare,<br />
vid namn RICHTER, h vilken i gamla handlingar<br />
funnit, att en källa der i trakten borde finnas, och<br />
gifvit en Torpare, som hos honom rådfrågade sig om<br />
Beskrivning öfver Sveriges HelsokäUor, 4
74 L' O R L A.<br />
sin och sin sons dåliga halsa, riet rådet att upsöka<br />
och njltja denna k;ilia. Allmogen i orten haller den<br />
ännu i en vidskeplig helgd, samlas hvar midsommaraiton<br />
dit i stora hopar, badar, dricker och ofirar i<br />
källan.<br />
Den är belägen *) i Nerike mot gränsen ai' West<br />
er göt bland, i s ammanstötningen mellan trenne Socknar,<br />
Skagerhult, Wihj och Bodarne, pä Säteriet Bolbys<br />
ägor; den ligger mil söder ifrån Wredstorps<br />
Gästgifvaregård, i fjerdingsväg från torpet Mårtetragen,<br />
ocli | fjerdingsväg från bjn Blomsterhult,<br />
fler Brunnsgästerna bo. På trenne sidor omgifves<br />
den af en vidsträckt mossa och på den fjerde tillstöter<br />
en stor och vattensjuk, med tallskog beväxt park,<br />
söm på flera ställen är genombruten af kärr. Vägen<br />
Afstån) Fran Örebro till Blacksta 2, till Wretstorp 2 och<br />
till Porla lf mil.<br />
2 ) Från Askcrsund till Wretstorp 2 o. s. v. enl ist<br />
<strong>för</strong>egående not.<br />
») Enligt noten 7, pag. 3, till Örebro 2Cf, och derifran,<br />
enligt ofvanstâende not 1, till Porla mil.<br />
Enligt noten 2, pag. 46, till Hofva 20-J, och derifran<br />
till Ramundeboda 2-i samt Porla 1 mil.<br />
*) Enligt noten 9, p.ig. GO, från Ystad till Wretstorp<br />
33 i, och der i från till Porla mil.<br />
Enligt noten 3, pag.4G, till Ram undeboda 38*, och<br />
dcrifran till Porla 1 mil.
PORLA.<br />
dit kan svårligen passeras med åkdon T ). Källans<br />
yta var, då jag kom dit, öfvertäckt med ett tjockt<br />
mörkgrönt skum, som tycktes bestå af jernoxid och<br />
conserva. Då detta blef undanröjdt, syntes vattnet<br />
någorlunda klart, men brunt och emot bottnen svart,<br />
som i instängda kärr. Källan har hård sandbotten,<br />
är 21 aln djup och på sidorna ombyggd med stora<br />
kullerstenar, på hvilka massor af en grå conserva<br />
växte. Den har aflopp åt kärret i sydväst, och tycktes,<br />
att dömma efter blotta utseendet, ge emellan 80<br />
och 100 kannor vatten i timman. Från bottnen upstiga<br />
beständigt med ett eget svagt bubblande ljud,<br />
en mängd luftblåsor af olika diameter, från en knappnålsknapps<br />
till I tums diam. storlek. De komma<br />
icke från något visst ställe, utan öfverallt ifrån bottnen,<br />
och utvecklas i långt större mängd då man går<br />
omkring källan eller stampar på Källekaret. Stöter<br />
man i bottnen med en käpp, så uppkomma i ögonblicket<br />
efteråt, ifrån trakten omkring käppen, tusendtals<br />
större och mindre af dessa bläsor, såsom det<br />
vanligen händer i alla kärr.<br />
Vattnet uptaget i glas är gult, nästan som Moslervin<br />
och luktar obehagligt, oredigt hepatiskt ; skakadt<br />
i butelj ger det ganska mycken luft, och utstöter, om<br />
buteljen omvänd öppnas, en deremot svarande mängd<br />
vatten. Nyss uptaget smakar det vedervärdigt, liksom<br />
skämd t ; men denna smak <strong>för</strong>går efter ^skakning<br />
eller några minuters stående i öppen luft, och en ren<br />
sötaktig bläcksmak återstår, lik den af oxiderade jernsalter.<br />
Källans värme var + 7° då luften var + 10°<br />
eller något litet cleröfver.<br />
7 ) Orten saknar visserligen någon anmärkningsvärd<br />
naturskönhet; men under
TG PORLA.<br />
A.<br />
Lackmussolution rodnas deraf starkt ocli i ögonblicket<br />
; efter kokning blir den o<strong>för</strong>ändrad.<br />
Kalkvatten ger en fällning, som af mera tillslaget<br />
\ ätten icke nplöses ; den är gulaktig ocb vattnet blir<br />
1 ärglöst, emedan extraktif-ämnet fälles med kalken.<br />
Fernbockstinktur blir svart i okokt, men i kokadt<br />
A ätten från gulaktig, starkt mörkbrun.<br />
Saltpetersyradt silfver i kristallform löses utan<br />
tecken till fällning; lösningen blir efter några minuter<br />
älven i mörkret rödbrun, lik rödt vin, ocli äfven efter<br />
48 timmar utan fällning.<br />
Saltpetersyrad baryt ger en svag i saltsyra löslig<br />
fällning.<br />
Kaustik ammoniak och kolsyradt kali göra vattnets<br />
färg mörkare, utan alt någon ting fälles.<br />
Oxalsyra ger ömnig fällning.<br />
(ialläplesyra gör okokt \ätten mörkt violett; kokadt<br />
åter sjögrön t.<br />
Blåsyrad ammoniak ger en blå fällning, som i<br />
ögonblicket <strong>för</strong>svinner; bvaraf vätskan far en mörkgrön<br />
färg. Saltsyra gör den mörkblå, men ännu efter<br />
24 timmar kunde ingen fällning märkas. Kokadt vatten<br />
blef o<strong>för</strong>ändradt.<br />
Saltsjradt tenn <strong>för</strong>störer vattnets färg och ger en<br />
obetydlig fällning.<br />
Saltsyradt bly <strong>för</strong>ändras deraf icke.<br />
Saltsjradt syrsatt qvicksilfver ger en svag, föga<br />
märklig fällning, och lösningen öfverdrar sig efter '24<br />
timmar med hinna.<br />
B.<br />
Jag undersökte gashalten på samma sätt som i<br />
<strong>för</strong>egående analyser; men den anställdes på ett ifrån<br />
källan fiere mil beläget ställe; och då en olyckshändelse<br />
afbröt <strong>för</strong>söket och <strong>för</strong>störde resultatet, så kunde<br />
jag endast finna gasens qvalitativa <strong>för</strong>hållande.
PORLA. 77<br />
Denna gas bestod af en ganska stor portion qväfgas<br />
blandad ined kolsvregas. .lag liar ännu qvar en återstod<br />
efter det misslyckade <strong>för</strong>söket af 2 kub. tum<br />
qväfgas, erhållna från i kanna vatten. Sa mycket<br />
tror jag mig kunna sluta deraf, alt detta vatten ar at<br />
78 PORLA.<br />
gran återstod. Det lösta hade alla egenskaper af ättiksyradt<br />
kali; följagteligen hade härigenom = 1,25 gran<br />
kolsyradt kali hlifvit afskildt ; det i alkohol olösta,<br />
blött i vatten, <strong>för</strong>lorade = 0,25 gran i vigt. Lösningen<br />
reagerade <strong>för</strong> svafvelsyra med barytsalter, men<br />
icke <strong>för</strong> fosforsyra med kalkvatten. Detta var således<br />
svafvelsyradt kali.<br />
Det i vatten olösliga = 1,5 gr. brändes i öpet<br />
kärl, hvarvid det <strong>för</strong>lorade = 1 gr. i vigt, af det efter<br />
extraktifamnet återstående kolet. Det qvarvarande<br />
= 0,5 var kisel.<br />
2. a) Den under inkokningen afsatta, med kallt<br />
vatten väl tvättade massan vägde = 15,75 gran. Den<br />
Aar mörkbrun till färgen och blef i torkning smutsgrå.<br />
Blött i alkohol gaf den en ovägbar smula efter<br />
utseende i vatten svårlöst extrakt. Bränd i öppet kärl<br />
kolades den och <strong>för</strong>lorade efter uppglödgning = 3,25<br />
gran i vigt. Dessa bestodo af ett under inkokningen<br />
iäldt extraktif-ämne och litet kolsyra från jernoxiden.<br />
b) Den återstående askan löstes med fräsning i<br />
saltsyra, som efter någon stunds kokning lämnade<br />
olöst = 4,75 gran grå kiseljord, hvilken i bränning<br />
ytterligare <strong>för</strong>lorade = 0,75 i vigt, sannolikt af inblandad<br />
kol.<br />
c) Det i saltsyra lösta afröktes till torrhet, löstes<br />
i vatten, neutraliserades med kaustik ammoniak; den<br />
glödgade fällningen vägde = 3 gran, och var manganesfri<br />
jernoxid. Den svarar emot 3,8 gran kolsyradt<br />
jern.<br />
cl) Ur den med bernstensyrad ammoniak fällda<br />
lösningen fällde ren ammoniak intet. Detta vatten<br />
innehåller således h varken talkjord eller manganesoxid<br />
; åtminstone icke i de proportioner, att det i<br />
denna lilla massa kunde röjas.<br />
e) Ur den återstående lösningen fällde kolsyradt<br />
kali -i gran kolsyrad kalk. Återstoden efter 1 kannor
POR L A.<br />
•vatten väger således = 20,75 gran. Efter en kanna<br />
= 10,375 gran.<br />
Detta vattens fasta ämnen aro följagteligen på<br />
livar kanna :<br />
Svafvelsyradt kali ..... 0,125 gran.<br />
Saltsyradt kali 0,500 ,,<br />
Kolsyradt kali 0,625 ,,<br />
Kolsyrad kalk 2,000 ,,<br />
Kiseljord 2,625 ,,<br />
Extraktifämne 2,500 ,,<br />
Kolsyradt jern .... . 2 , 0 0 0 , ,<br />
79<br />
Summa 10,375 gran.<br />
Detta källvatten utmärker sig fram<strong>för</strong> andra svenska<br />
vatten genom sin ovanligt ymniga halt al extraktifaniue,<br />
jern, qviifgas och kolsyregas.<br />
D.<br />
Den ifrån bottnen upstigande gasen samlades i<br />
en flaska och ställdes öfver kalkvallen, som dera!<br />
uptog }. De återstående f hade ingen kännbar lukt,<br />
och visade sig i alla dermed anställda <strong>för</strong>sök lika den<br />
ur <strong>för</strong>egående vatten erhållna qväfgasen.<br />
Inblandningen af kolsyregas kommer sannolikt<br />
icke från källans botten ensamt, största delen härrörer<br />
snarare ifrån sjelfva vattnet; ty om man leder<br />
en från kolsyra fri luftart genom ett kolsyrehaltigt<br />
vatten, så uptar luften en del af kolsyran ifrån vattnet.<br />
Detsamma händer om man i en med ofullkomligt<br />
mättadt kolsyrevatten till hälften fylld flaska inforer<br />
atmosferisk luft och omskakar den. Luitens<br />
volum blir derigenom ökad, och utstöter, om flaskan<br />
omvänd öppnas, en deremot svarande myckenhet<br />
vatten, emedan en viss mängd kolsyra dervid blifvit<br />
utvecklad tills den i vattnet och i luften kommit i<br />
jämnvigt; in<strong>för</strong>es åter kolsyregas i stället <strong>för</strong> atmosferisk<br />
luft, så upsupes gasen ; låter man då atm. luft
80 PORLA.<br />
inströmma och skakar den på nytt, sa drifves en del<br />
deraf åter ut. Yore i den här undersökta gasen kolsyran<br />
redan utvecklad från bottnen, så <strong>för</strong>utsatte detta<br />
att vattnet skulle vara mättadt med kolsyregas vid<br />
+ 7°, h vilket det likväl icke är. Men då qväfgas i<br />
mängd fran bottnen utvecklas, finner man att vattnet<br />
matte liafva uplöst sa stor mängd af denna gasart,<br />
som det vid atmosfereus vanliga tryckning i denna<br />
värmegrad kan balla uplöst. Den fräsning som i<br />
detta vatten upkommer då korken uttages ur en vid<br />
"H 7 korkad, men sedan till -f- 15° upvärmd butelj ,<br />
kommer bufvudsakJigast från qväfgasen, ty up v armes<br />
en med gasutvecklingsrör <strong>för</strong>sedd butelj, fylld med<br />
detta vatten, ocb röret ledes i en med kalkvatten<br />
fylld pneumatisk appareil, sa öfvergår länge qväfgas<br />
i m.ingd, innan kalkvattnet begynner grundas.<br />
Jag bar an<strong>för</strong>t detta prof, icke såsom en fullständig<br />
analytisk undersökning, utan endast <strong>för</strong> att meddela<br />
de underrättelser jag kunnat samla om denna i<br />
sitt slag enda källa.»<br />
2 §.<br />
Först år 1809 var det, som denna helsobrunn<br />
koin uti ett allmännare bruk. Kongl. Majrts nådiga<br />
privilegium <strong>för</strong> densamma är dateradt den 10 Febr.<br />
1819.<br />
3 §•<br />
Uppgifter med af seende pä omkostnaderna<br />
<strong>för</strong> en brunnssejour vid Porla, m. m.<br />
Första brunnsterminen begynner vanligen den 9<br />
juni, och slutar den fi juli; den andra, den 9 juli,<br />
och slutar den 5 augusti.<br />
Brunns- och salongs-afgiften är 6 R.dr, och till<br />
apoteket erlägges 32 sk. — Hyran <strong>för</strong> ett bättre rum
PORLA. 81<br />
är 2 R:dr, en biittre sàng 1 R:dr, en byrå 24 sk., en<br />
stallspilta 16 och vagnsrum 12 sk. —• i veckan. —<br />
Yid <strong>för</strong>sta bordet serveras med fyra rätter till middagarne,<br />
och 3 till aftnarne, emot 1 R:dr om dagen,<br />
utan afdrag <strong>för</strong> serskilta måltider (vin, brännvin, strösocker<br />
och dricka -oberäknade). Vid andra bordet<br />
och <strong>för</strong> betjening serveras portionsvis eller efter beting.<br />
(De, som åstunda att hemta maten, böra med<strong>för</strong>a<br />
couverter och mathemtare. Lakan, handdukar<br />
och badlinne skola äfven medtagas.)<br />
Badhuset är i godt skick och till baden begagnas<br />
helsokällans vatten ; äfvensom gyttja frän Clara källa<br />
i Carlskoga finnes att tillgå.<br />
Lazarettet öppnas vanligen den 15 juni, och skall<br />
en livar, <strong>för</strong> att der emottagas, vara <strong>för</strong>sedd med af<br />
vederbörligt presterskap utfärdadt fattigdomsbevis,<br />
hvilket dock icke gäller från det ena året till det<br />
andra.<br />
Tvenne brunnswurstar gå dagligen tvenne gånger,<br />
vid de vanliga promenadtimmarne, till omkringliggande<br />
ställen, och betalas hvarje plats med 8 sk.;<br />
dessutom finnes lätt tillgång på hästar, genom ackord<br />
med kringboende allmoge. — Ofvan an<strong>för</strong>de priser<br />
äro i banko. — Om rum m. m. korresponderas med<br />
brunnsintendenten (<strong>för</strong> närvarande doktor JOH. G.<br />
HALLBERG; adress: Örebro). — Brunnens postadress<br />
är: Ramundeboda och Porla.<br />
Denna helsobrunn är mycket besökt, ty dess vatten<br />
anses <strong>för</strong> ett af de verksammaste, som i Sverige<br />
<strong>för</strong>ekomma.<br />
4 S.<br />
Brunns-Intendenter<br />
hafva härstades varit: 1) NILS WILH. ELGENSTJERNA,<br />
inedie, doktor, 1819. — 2) DANIEL EKELUND, medie,<br />
doktor, nu mera medicinalråd m. m., 1822.<br />
För närvarande: JOH. GEORG HALLBERG, M. D.
82 PORLA.<br />
5 §.<br />
Utdrag af Inrikes Tidningen N:o 28, <strong>för</strong><br />
den 2 Mars 1810.<br />
»Sjelfva källan är nu en råpunkt, h var es t Grimstens<br />
härads-allmänning sammanstöter med lilla Laxå<br />
bruk och Bolby säteri. På trenne sidor omgifves den<br />
af en stor (fast mer och mindre) sank mosse. Så väl<br />
alhnånningens som Laxå-ägarens, Herr Brukspatron<br />
STROKIRKS , område, nära källan, är så sankt och<br />
kärraktigt, att någon byggnad, utan särdeles möda<br />
och kostnad, icke på dess grund lärer vara alt hoppas.<br />
Den fasta marken deremot tillhör ensamt Bolby<br />
ägare, Herr Generalen, Riddaren och Commendeuren<br />
ni. in. Grefve GUSTAF WACHTMEISTER, och ett jemnt<br />
samt med tall och löfskog beväxt land (som blott pä<br />
ett par ställen af mindre kärr finnes besvärad), sträcker<br />
sig -fidels mil från torpet Blomsterhult till källan,<br />
hvarest den yttersta udden, som fasta marken formerar,<br />
afskiljes från den öfriga skogen medelst en af<br />
<strong>brunnsgäster</strong>ne, bland annat, älven inrättad körbar<br />
bro, samt innehåller ett tjenligt utrymme af 11 tunnland,<br />
8 kappland. En byggnad af bräder öfver och<br />
vid källan, och ett särskilt boningsbus <strong>för</strong> en torpare<br />
eller utsiltare, är här af Bolby respect, ägare npp<strong>för</strong>dt,<br />
och detta år har en tacksam och välment<br />
brunnsgäst låtit på sin enskilta bekostnad <strong>för</strong> öfrigt<br />
upp<strong>för</strong>a en byggnad med några boningsrum och<br />
tvenne badhus med goda anstalter <strong>för</strong> både kall och<br />
varm badning.<br />
Brunnsgästerne bo <strong>för</strong> öfrigt, utom i Prestegården,<br />
äfven uti fiere byar på i till |:dels mil från<br />
källan, äfvensom i de närmare belägna torpen. Från<br />
allmänna landsvägen är enskilta brunnsvägeri ganska<br />
körbar ända fram till källan, sedan en icke obetydlig<br />
kostnad på densamma blifvit använd, hvilket<br />
sammanlagdt med den inkomst allmogen genom
POR L A. 83<br />
<strong>brunnsgäster</strong>na vistande dagligen tillfaller, märkligen<br />
bidrager till dsras nytta.<br />
Pastor i Skagershults Församlingen, af Kongl.<br />
Maj : t i nådei hedrad och belönt <strong>för</strong> sin praktik i<br />
Medicinen, hir detta ar sökt minska saknaden af<br />
Brunnsläkare. Hans <strong>för</strong>da Journal öfver Brunnsgasterçe,<br />
deras sjukdomar och erhållna <strong>för</strong>bättringar,<br />
och h varmed han årligen torde fortfara, blifver visserligen<br />
mycket upplysande.»<br />
6 §•<br />
Utdrag af Inrikes Tidningen N:o 33j <strong>för</strong><br />
den 16 Mars 1811.<br />
•»Marken, på hvilken källan är belägen, tillhör<br />
Bolby och Ilas self ors egendom, som äges till fem<br />
10:delar af Grcfve G. WACHTMEISTER, till fyra 10:delar<br />
af C. A. FALKENBERG, och till en 10:del af J. LAGER-<br />
FELT , och står under <strong>för</strong>valtning af Herr Generalen,<br />
Riddaren och Commendeuren Grefve GUSTAF WACHT<br />
MEISTER. Stora Las s ana, eller egentligen Lilla<br />
'Laxå Bruks område, lär dessutom vara gränsen hit—<br />
intill, men olyckligtvis utan rätt tjenlig byggnadsplats<br />
nära källan. Herr Brukspatronen och Wasa-Riddaren<br />
E. STROKIRIC skall i denna orten ofta vunnit rätt<br />
till samtidens tacksamhet och efterverldens hugkomst.<br />
Skulle dock en mängd af år ännu framskrida, innan<br />
någon <strong>för</strong>mår göra Pulle Källa så nyttig och användbar<br />
den borde vara, må dock ingen tid komma,<br />
då man ej skall minnas eller erkänna värdet af Krono-<br />
Befallningsmannen G. STRÖMSTEDTS omsorg och kostnad<br />
att bringa denna helsobrunn nästan från sitt ödesmål<br />
till hvad den nu är.»<br />
7 §.<br />
»En Brunns-Doctor till<strong>för</strong>ordnades år 1811 af<br />
Collegium Medicum, och denna helsobrunn väckte<br />
då bemälte Collegii synnerliga uppmärksamhet.
84 PORLA.<br />
Af den mängd Brunnsgäster som isynnerhet aren<br />
1808, 1809 och 1810 freqventerat Fulle Källa, och<br />
h vilka i Tidningarne <strong>för</strong> hvart ar blifvit in<strong>för</strong>de, torde<br />
säkraste underrättelsen kunna inhämtas, huruvida<br />
detta helsovatten är till<strong>för</strong>liteligt. Ehvad missöden<br />
Porla Källa än ma hafva, lär dock icke inträffa att<br />
den misskännes af dem, som der redan Återvunnit en<br />
<strong>för</strong>lorad eller styrkt en <strong>för</strong>svagad h elsa.» 8 )<br />
b.<br />
Beskrifning öfver Porla Källa. Stockholm,<br />
1818. (Innehåller: l:o Transumi utaf sljhandlin<br />
game i Fysik, Kemi och Mineralogi, utgifne<br />
af Hisinger och Berzelius år 1806, pag. 145. —<br />
2:o Utdrag af Inrikes Tidningen N:o 28, <strong>för</strong> d.<br />
2 Mars 1810. — 3:o J):o d:o ]\:o 33, <strong>för</strong> den IG<br />
Mars 1811 och 4:o N:o 54, <strong>för</strong> d. 11 Maj 1811. —<br />
5:o Utdrag af Kongl. Majits, under d. 18 Mars<br />
1817, till Konungens Ti e fal Inings h afp a ride i Örebro<br />
ajlåtne Nådiga Skrifvelse, angående utbytning<br />
<strong>för</strong> disponenten af Porla helsobrunn utaf de åt honom<br />
, under den 27 juli 1814, <strong>för</strong>undte 24 tunnland<br />
last mark i och lör byggnader och nödigt utrymme<br />
-vid nämnde helsobrunn, belägne på Grimstens häradsallmänning<br />
— emot 58 tunnland och 20 kappland också<br />
vid brunnen belägen jord, tillhörig Laxå och Bålby<br />
bruks egare. — 6:o Förteckning öfver <strong>brunnsgäster</strong>nas<br />
antal härslädes under några år, samt<br />
slutligen 7:o Beskrifning öfver F orla Brunn <strong>för</strong><br />
är 1817. Tillsammans 12 sidor (utom titel och tvenne<br />
sidor <strong>för</strong> den fjerde uppsatsen.)<br />
") Utdrag af Inrikes Tidningen ]N:o S i, <strong>för</strong> den lt<br />
Maj 1811.
eskriimm;<br />
öf ve r<br />
HElSOBBf S.<br />
A. oss k. K.<br />
I s.<br />
Geografisk belägenhet.<br />
Denna helsobrunn ligger något öfver f mil 1 ) i s öder<br />
från Helsingborg, mellan byarne Ramlösa och Köpinge,<br />
uti Malmöhus län af Skåne.<br />
Egorna, som tillhöra brunnen, utgjorde år 18(>'i<br />
ett halft frälsehemman.<br />
Afståndet från Lund är of — fran Malmö 6-g<br />
från Landskrona -i? — från Engelholm »t fran<br />
Stockholm (genom Södertelge, Nyköping, Norrköping,<br />
Linköping, Grenna och Jönköping) 581, eller (genom<br />
<strong>för</strong>utnämnde städer och Halmstad, Laholm och Engelholm)<br />
58£ — från Götheborg (genom Kungsbacka,<br />
Warberg, Falkenberg, Halmstad, Laholm och Engelholm)<br />
23 — och från Ystad (genom Lund) 10 mil.<br />
J ) Fran Helsingborgs södra tull är en sträcka af /841<br />
alnar till det âr 1S02 å stallet befintliga brunnshuset.
86 RA ML ÒSA.<br />
2 8.<br />
Ställets naturbeskaffenhet o/ngijH///gai •<br />
och prydnader.<br />
Det är utur eri 9 ulnar hög, med höga och löfnka<br />
träd prydd sandstensklippa, som ifrågavarande<br />
mineralvatten flyter genom en perpendikulär öppnmg<br />
2 ). En häck löper genom dalen, och jorden<br />
härstädes innehåller, såsom bekant är, stenkol, som<br />
icke på något annat ställe i Sverige, än här, <strong>för</strong>ekommer<br />
der mineralvatten hlifvit funnet. HULPHERS<br />
sä »er, uti sin ar 1770 utgifna heskrifning öfver mineralkällor<br />
i Sverige, att detta ställe må, till följe af<br />
sin belägenhet vid sundet, kallas naturens mästerstycke<br />
!<br />
brunnsbyggnaderna äro beqvämliga, — och uti<br />
den större, högst belagna byggnaden är en stor och<br />
prydlig sal, fran hvilken man eger en serdeles vacker<br />
och vidsträckt utsigt; så ock från husets altan, der<br />
man skadar Öresund med sina många seglare, Seelands<br />
stränder och Köpenhamn. — Parken är skön<br />
och om v exlande.<br />
T nejd en ligga fiere täcka landställen, såsom Fredriksdal,<br />
Pilshult, Pälstorp m. fl., och något längre<br />
borri det herrliga Kulla Gunnarstorp, samt vidare<br />
Hjehnshult, Rosendal, Rosenlund, Bosarp och Gedslund.<br />
3 8.<br />
Historia.<br />
Att sluta deraf, att ingenting namnes uti URBAN<br />
HRÄRNES ar 108,} utgifne »Vattuprofvare» om Ramlösa<br />
belsobrunn, ehuru fiere mineralkällor uti nämnde<br />
3 Nagra alnar liärifran är on dylik rctnna, titur IITÌIken<br />
äfven mineralhaltigt vatten framqväller.
RAMLÖSA.<br />
87<br />
skrift an<strong>för</strong>as > torde den närmare ÌcìLtitzccIottigrt om<br />
ifrågavarande källa icke datera sig <strong>för</strong>e slutet af 1 680talet,<br />
ehuru dess närvaro redan <strong>för</strong>ut varit bekant,<br />
såsom man finner uti den af kanslit adet LAGERBRINL<br />
<strong>för</strong>fattadelefvernesbeskrifningen öfver fältmarskalken<br />
grefve ASCHEBERG, hvarest (pag. 172) an<strong>för</strong>es, att soldater,<br />
som (år 1677) plågades af fältsjuka, tillfrisknat<br />
sedan de kommit att släcka sm törst uti källan vid<br />
Ramlösa by.<br />
Den större kredit stället började vinna i slutet af<br />
<strong>för</strong>ra seklet tillskrifves landshöfdingen, grefve VON<br />
ROSEN, som tillvägabragte bildandet af ett bolag, uti<br />
bvilket konungen (GUSTAF IV ADOLF) egde 30 aktier.<br />
Också var brunnen både uti godt stånd och med<br />
god kredit <strong>för</strong>sedd år 1802; afgiften till brunnshuset<br />
var då af <strong>för</strong>mögnare personer 2 R ; dr, och af andra<br />
1 R:dr, samt af allmogen 24 sk. At presten, »klåckaren»<br />
och brunnsmästaren betalades efter godtycke.<br />
Brunnsgästerna bodde dels uti Ramlösa och dels uti<br />
Köpinge by och äfven uti Helsingborg. Och vidare<br />
skedde vattendrickningen »under stark musik» enligt<br />
livad brunnsintendenten UNGE <strong>för</strong>mäler. Och vidare<br />
dansades alla söndagar och thorsdagar uti brunnssalongen<br />
från i till 7. De fleste öfrige dagar besöktes<br />
»Comedie-huset» i Helsingborg. Utom ett vackert<br />
och rymligt brunnshus, fanns här fyra boningshus<br />
, samt stall och vagnshus. Grefvarne DÜCKEB<br />
hade serskildt <strong>för</strong> sin räkning bebygdt en tomt, bvilket<br />
exempel följande året följdes af baronerne VON<br />
SCHWERIN och TROI.LE. Dessutom ett hus <strong>för</strong> brunnsmästaren<br />
och ett värdshus <strong>för</strong> betjeningen. Alma*<br />
och lönnar voro till stor myckenhet planterade, »<strong>för</strong><br />
alt framdeles lagna ögat samt gif va skugga och lugn»!<br />
På en af brunnsdirektionens ledamot, herr TÖNNINGH,<br />
till brunnen skänkt, och på stadens grund belägen,<br />
plats var ett 28 alnar langt och 15 alnar bredt badhus
88 R A M I, 0 S A.<br />
upp<strong>för</strong>dt »<strong>för</strong> salta vattnets skuld» invid stranden,<br />
vid pass 800 alnar från landsvägen och 6819 alnar<br />
frän brunnshuset.<br />
T venne gånger i veckan gjordes sammanskott åt<br />
•le fattige till deras lifsuppehälle och lemnades behöfliga<br />
medikamenter fritt. Af samma orsak, som<br />
detta skedde, nemligen att lazarett härstädes ännu<br />
icke lanns, voro de fleste fattige inqvarterade pä logar<br />
och i lador tillhörande Ramlösa och Köpinge<br />
byar; likväl uppbyggdes korrt efter ifrågavarande år<br />
(1802) ett boningshus äfven <strong>för</strong> de fattige.<br />
4 §.<br />
Ar 1796 besöktes stället al 74 ståndspersoner, —<br />
är 1797 af 55, — 1798 af 81 och 1782 af 112, — år<br />
1800 af 106 och 1801 af 110. Medeltalet af brunnsbesökande<br />
<strong>för</strong> hvarje ofvanstående år var, då de fattiges<br />
antal äfven inberäknas, nära '200.<br />
5 §•<br />
Bru/ms-Intendenter<br />
hafva härstädes varit: L) JOHAN JACOB VON DÖBE J.K,<br />
medie, doktor, 1707. — 2) KILTAN STOB^EUS, medie,<br />
doktor, 172 ). —• 3) KIT.IAN STOB .-EUS d. y., medie,<br />
doktor, 1746 till 1756. — 4) JOHAN LIND HULT, medie,<br />
doktor, 1756 till 1759. — 5) JOHAM BORG, medicinte<br />
doktor, 1759. — 6) EBERHARD ROSENBLAD, medicina:<br />
doktor, 1760—1796. — 7) PEHR UNGE, medie, doktor,<br />
1796—1810. — 8) EBERHARD ZACHARIAS MUNCK AF<br />
ROSENSCHÖLD, medie, doktor, professor etc., 1810.<br />
b. &2s2&<br />
Professoren VON DÖBEEN har uti sin beskiifning<br />
om stället troligen an<strong>för</strong>t något om vattnets bestånds
li A MLÖS A.<br />
89<br />
delar, men den <strong>för</strong>sta i tryck lemnade underrättelse<br />
i detta ämne funnit, <strong>för</strong>ekommer uti LINNEI Skånska<br />
Resa, pag. 310, livarest så väl <strong>för</strong>egående <strong>för</strong>sök al<br />
arkiatern STOE.-EUS , som dylika af LINNE sjelt öfver<br />
vattnets egenskaper finnas omnämnde, liera uppgifter<br />
i detta hänseende voro icke eller kända at<br />
brunnsintendenten P. UNGE, då lian år 1801 lät vattnet<br />
undersökas afkemie adjunkten CARE P. OIIRLING.<br />
En ut<strong>för</strong>lig berättelse härom finnes uti 15:de tornen<br />
af Läkaren och Naturforskaren, pag. 180—192. Resultatet<br />
blef följande analys af en kanna, nemligen :<br />
1 kubiktum kolsyra, kubiktum svafvelhaltigt \äte,<br />
Ifü g ran j ern > TT« gran kolsur kalk, ^x'r'a gran koksalt,<br />
gran saltsur kalk, g 1 ' 311 oc ' 1 7S4<br />
gran ammoniakalisk bergolja.<br />
c.<br />
Brunnsintendenten P. UNGE, som härstädes tjenslgjorde<br />
under åren 1796—-1810, säger att vattnet visat<br />
sig verksamt mot följande sjukdomar, nemligen äckel<br />
och kräkning om morguarne, <strong>för</strong>stoppning, kolik,<br />
slem och söinnlöshet, cardialgi och lialsbränna, väderspänningar,<br />
maskar, mjältsjuka, hysteri och konvulsioner<br />
samt oordningar i menstruationen, gikt, rheumatism,<br />
kontrakturer, lidanden i urinvägarne, lamhet<br />
ocli slutligen afven hudsjukdomar. Serskildt an<strong>för</strong>er<br />
han ett par bröstsjukdomar, som af vattnet blifvit<br />
häfne.<br />
Brunnsimtendenten P. UNGE säger sig hafva uti<br />
en tysk aflnandling om Surbrunnar sett an <strong>för</strong>d t, att
90 n A M L Ö S A.<br />
professor VON DÜBELN, h vilken år 1707 bärstädes biel<br />
brunnsintendent, låtit trycka en Beskrifning öfver<br />
Ramlösa Helsobrunn. (Denna bok finnes dock hvarken<br />
å akadeinibiblioteket i Lund eller kongl. biblioteket<br />
i Stockholm.)<br />
TJti Läkaren och Naturforskaren, XV:de Tornen,<br />
1803, <strong>för</strong>ekommer, pag. 177—109: »Något om<br />
Ramlösa Brunn.» En historisk, kemisk och medicyisk<br />
uppsats utaf brunnsintendenten m. m. herr<br />
doktor P. UNGE; daterad den 20 januari 1802.<br />
Morborum Casus ex Diario, ad acidulas Ramlösenses<br />
habiiOj selecti. Dis s. Jcad. Frees. E. Z<br />
Munck af Rosensclijöld. Resp. J. Barjoth. Lund<br />
1812. 1-j ark i 8:o.<br />
Linncei Skånska Resa, pag. 310.<br />
Hiilphers Beskrifning etc., pag. 35.
BESKRIFNING<br />
ÖF VER<br />
H E Ij S O U It U W I¥<br />
vid Köping.<br />
1 8.<br />
Berättelse om Köpings Helsobrunn, af Herr<br />
Doktor J. L. Ringenson. x )<br />
»Redan då jag, under Herr Professoren MUNCK ÀT<br />
ROSENSKÖLDS intendentskap, åren 1804, 5 och 6 var<br />
Fattig-Läkare vid Ramlösa, bief jag öfvertygad, att<br />
helsobrunnar äro i landsorterna de ställen, der kroniska<br />
sjukdomar bäst kunna iakttagas, vårdas och<br />
botas. Där har Läkaren tillfälle att samla sjuklingar<br />
omkring sig, om hvilkas sjukdomsbeskaffenhet han<br />
eljest skulle halva svårt att blifva underrättad. Han<br />
får en hel månad dageli gen se sin patient, och med<br />
detsamma betrakta sjukdomen från mer än en sida.<br />
Ofta tänder han hos den nästan öfvergifna sjuklingen<br />
och hos sig sjelf, en gnista af hopp om dess vederfående<br />
, då han kan lofva, att, vid en tillkommande<br />
brunstermin, taga den sjuke under sin vård och dageliga<br />
tillsyn. Det annars så mycket öfverhandtagande<br />
qvacksalfveriet torde ingenstädes äga mindre rum,<br />
än vid våra helsobrunnar; en naturlig följd, dels af<br />
den uppmärksamhet, hvarmed Läkaren vet att <strong>för</strong>e-<br />
J ) Ur "Svenska Läkare-Sällskapets Handlingar," 8:de<br />
Bandet, pag. 14(5—153.
92 JOHANNIS DAHL.<br />
komina sådant, dels ock af patientens <strong>för</strong>troende till<br />
biunnskuren. Dessa ;iro de stora <strong>för</strong>delar, som<br />
Hrunnsinrättningar med<strong>för</strong>a å Läkarens sida ; men å<br />
sjuklingarnes aro de icke mindre betydliga. De fljttas<br />
Iran ett ställe, där de ofta en läng tid legat sjuke,<br />
lill ett annat, där sjelfva nyheten och ombytet behagar<br />
dein. Det ombytta lefnadssättet, årstiden och nytt<br />
sällskap skola nödvändigt halva en nyttig inflytelse på<br />
hälsan och lynnet. Da de höra berättas huru andra<br />
^ dy lika sjukdomar blifvit till helsan återställde, eller<br />
åtminstone <strong>för</strong>bättrade, så upmuntras de till ett noggiant<br />
iakttagande af de <strong>för</strong>eskrifter, som blifvit dem<br />
gifna. Om de <strong>för</strong>ut varit mindre ordentliga i behandlingen<br />
af sin sjukdom, om de vanvårdat sina sår<br />
o. s. v., sa få de här bade af Läkaren och af andra<br />
ordentligare <strong>brunnsgäster</strong>s exempel lära huru de böra<br />
<strong>för</strong>halla sig. De få nyttiga bad, icke blott såsom ett<br />
reningsmedel <strong>för</strong> huden, utan såsom ett <strong>för</strong>träffeligt<br />
läkemedel i många sjukdomar. De som behöfva elektricitet,<br />
galvanism m. m. finna gemenligen tillfälle att<br />
begagna dem vid våra helsobrunnar. — När man nu<br />
utom ofvannämnde <strong>för</strong>delar, vill betrakta vattnet såsom<br />
ett medikament, hvilket man har till utomordentligt<br />
g°dt pris, så kan man med skäl påstå, att sjuklingen<br />
ingenstädes kan med större <strong>för</strong>del och med<br />
mindre kostnad vårda sin helsa, än vid en helsobrunn,<br />
hvilket ock matte vara orsaken h vår<strong>för</strong>e de så flitigt<br />
besökas. Men da många orter antingen alldeles sakna<br />
dessa Inrättningar, eller hafva dem på längre afstånd,<br />
hv arigenoni resekostnaden blir dryg åtminstone <strong>för</strong><br />
den mindre bemedlade, så tyckes det vara en skyldighet<br />
eller åtminstone en god gerning, att söka begagna<br />
de tilllällen som erbjuda sig till vinnande af<br />
dessa ändamal. Det var också af alla nu an<strong>för</strong>da skäl,<br />
som jag, ar 1811, började med den Brunnsinrättning,<br />
h vilken jag nu hos Kongl. Collegium får den äran<br />
anmäla och beskrifva.
JOHANNIS DAHL.<br />
Köpings Hälsobrunn är belügen en sjettedels mil<br />
norr ut ifrån Köpings stad 2 ), och tillhörer det Grefveliga<br />
Gronhjelmska fideicommisset. Enligt säkra underrättelser,<br />
har den länge varit begagnad såsom helsobrunn.<br />
Den namnkunnige Apotekaren Scheele hade<br />
<strong>för</strong> sitt nöje skull låtit plantera nagra träd omkring,<br />
och bygga ett hus af korsvirke och bräder öfver källan<br />
; men genom bristande omvardnad var detta hus<br />
redan år 1809 nära lörfallet.<br />
Brunnens belägenhet är vacker vid foten af en<br />
hög kulle, o c Ii intill sidan af en stor äng, hvilken genomskäres<br />
af samma ström som flyter genom Köpings<br />
Stad neduti Mälaren. Källan är mycket vattenrik , ty<br />
den lämnar ungefärligen 192 kannor i timmen 3 ).<br />
Vattnets värmegrad på 3i alns djup stiger till 8 grader<br />
öfver fryspunkten. Några andra nära intill mineralkällan<br />
belägna källor halva nära en grads högre<br />
temperatur, hvilket måtte härröra deraf, att de icke<br />
äro så djupa, ej heller så väl ölverbyggda. Ar 1815<br />
hade jag den lyckan, att i Herr Professorn och Riddaren<br />
BERZELII närvaro få anställa reactionsprof pa<br />
Köpings lielsoN ätten, hvilka prof sedan flera ganger<br />
blifvit <strong>för</strong>nyade och vittna :<br />
l:o att \attnet, hemtadt i ett glas och skakadt,<br />
luktar af svafvelbunden vätgas ; 2:o att tillslagen<br />
lackmustinctur rodnar vattnet ; 3:o att galläpleinfusion<br />
tillsalt ger ljus purpurfärg, som efter band blir<br />
blågredelin ; i:o attt solution af superoxalas kalicum<br />
åstadkommer hvit fällning; 5:o att solution af nitras<br />
argenticum orsakar en hvit fällning, som i solljuset<br />
svartnar; 6:o att tillsatt solution af nitras baryticum<br />
och murias baryticum åstadkommer ingen fällning ;<br />
2 ) På Jemmertuna cgor i Westmanlnnd.<br />
93<br />
3 ) Den upptäcktes ar 1TG0 af prosten OLOF II LLIUS,<br />
orh undersöktes korrt derefter af arkiatern VON RO-<br />
SETFSTEIJF.
94 JOHANNISDAHL.<br />
7:o att en solution af carbonas kaliciim (neutralt kolsyradt<br />
kali) verkar ingen fällning, hvarken med kokadî<br />
eller kallt brunnsvatten; 8:0 att en lösning af acetas<br />
plumbicum gör i detta vatten en b vi t fällning.<br />
lläraf synes således, att ifrågavarande mineralvatten<br />
haller fri kolsyra, jernoxid, kalk samt kolsyrade<br />
och saltsyrade salter; men deremot inga svafvelsyrade<br />
salter. De sjukdomar, i hvilka vattnet gjort<br />
synbar nytta, äro <strong>för</strong>nämligast intermittenta febrar,<br />
hvilka ofta blifvit botade endast med bad och brunnsdrickning<br />
; dernäst uteblifven eller oordentlig reglering,<br />
magkramp, kronisk hufvudvärk, hoemorrhoider,<br />
gikt, rheumatism o. s. v. — Brunnsgästernas antal<br />
under de <strong>för</strong>flutna tolf åren har Varit som följer:<br />
år 1810, 58 personer; — 1811, 70; — 1812, 105; —<br />
1813, 88; — 1814, 80; — 1815, 128; — 1816, 84; —<br />
1817, 85; — 1818, 95; — 1819, 106;— 1820, 111; —<br />
1821, 140.<br />
Den Journal jag <strong>för</strong>t öfver Brunnsgästerna och<br />
deras sjukdomar, skall jag framdeles halva den äran<br />
alt <strong>för</strong> Koiigl. Collegium uppvisa.<br />
Innan jag år 1811 började med de Inrättningar,<br />
som nu finnas vid Köpings helsobrunn, rådfrågade<br />
jag härom tvenne Kongl. Sundhets-Collegii Ledamöter,<br />
som icke allenast gillade mitt <strong>för</strong>etag, utan äfven<br />
uppmuntrade mig till dess fullföljande. Derefter anhöll<br />
jag hos brunnens ägare, att få instänga fem tunneland<br />
jord närmast omkring källan, hvilket också<br />
blef mig beviljadt. Sedan utverkade brunnens ägare,<br />
Herr Kabinetts-Kammarherren (irefve C RONHJELM<br />
Kongl. Maj:ts Nådiga Stadfästelse å det kontrakt, som<br />
imellan honom och mig blifvit upprättadt, och hvarigenom<br />
jag i 50 år äger fri dispositioös-rätt öfver brunnen.<br />
— Nu l;it jag instänga platsen, anlägga en ny<br />
väg från den allmänna vägen ned tiill brunnen, samt<br />
bygga en ny bro öfver strömmen. Vägen så väl som
JOHANNIS DAHL. 95<br />
bro en håller 64 aliar i bredd. Är 181,2 lät jag öfver<br />
källan bygga, elt n'tt bus, som är 12 alnar i fyrkant,<br />
med fenster åt tß sidor ocb dörrar åt den fjerde,<br />
Följande åre t ellei 1813 börjades en Badhusbyggnad,<br />
som <strong>för</strong>st 1814 bei' färdig. Sistnämnde år fullbordades<br />
också, en torre Byggnad, bestående al en<br />
Brunnssal och tveme andra rum, hvilka alla äro <strong>för</strong>sedda<br />
med eldstäler och ämnade till beqväinligbet<br />
<strong>för</strong> Brunnsgastern;, i synnerhet dä väderleken är fuktig<br />
och kall ; ty ja* t ror, att man, i saknad af sådana<br />
beqvämligheter, ota gjort sig mera skada än gagn<br />
med sin brunnskir. I denna sal <strong>för</strong>rättas bön kl. 7<br />
om morgnarne,
9f> JOHAN IN ISDAHL.<br />
an 350, samt i ar nära 500 önigoin varma ocl) ömsom<br />
kalla bad.<br />
Genom Brunnsgästernas frivilliga sammanskott<br />
och Kabinetskammarherren Gi-efve CRONIIJELMS fri—<br />
Löslighet har, under de sju .sista aren, en fattigkassa<br />
blifvit inrattad. Af de influtna medlen äro<br />
.Î0 R:dr Riksg. ärligen utdelade bland fattiga som<br />
begagnat helsobrunnen. Detta oagtadt utgör fattigkassans<br />
närvarande behållning 861 R:dr2sk. R:gsm.,<br />
som af mig innehafvas och <strong>för</strong>räntas.»<br />
'2 5.<br />
1 örfattaren till ofvanan<strong>för</strong>de berättelse har <strong>för</strong>lidet<br />
ar benäget meddelat mig efterföljande vidare<br />
underrättelser om denna helsobrunn:<br />
»I Fischerströms beskrifning om Mälaren säges<br />
att ifrågavarande hälsokälla ganska tidigt blifvit begagnad,<br />
at h vilket pastaende källans ymniga vattentillgång<br />
och belägenhet emellan en ström och en hög<br />
kulle, tyckes gifva mycken trovärdighet. Man kan<br />
ock <strong>för</strong>moda, att den icke blott varit en hälsokälla,<br />
utan också en offerkälla, men härpå har jag inga<br />
l>e\is. Sedan ar 1821 är åtskilligt tillgjordt och <strong>för</strong>bättradt.<br />
Således är vid stora byggningen en betydlig<br />
tillbyggnad gjord, sä att den nu består af två<br />
/ större Salar, lie smärre rum och lörstuga. Badhuset,<br />
livilket ligger invid samnia ström som flyter genom<br />
Köpings stad, har vunnit alskilliga <strong>för</strong>bättringar.<br />
Badningen sker icke i strömvattnet, utan i källvattnet,<br />
h vilket är renare, kallare och till doliseli kraftigare.<br />
Pa tva månader, som vanligen brunnsterminen<br />
räcker, halva minst 000 bad årligen blifvit gifna, •<br />
icke blott at <strong>brunnsgäster</strong>, utan också åt kringboende.<br />
Ett nytt fattighus blef lör liera år sedan uppbygdt<br />
<strong>för</strong> den insamlade fattigkassans räkning, der en sal<br />
begagnas
JOHANNIS DAHL.<br />
97<br />
begagnas af fattiga fruntimmer, och cn kammare af<br />
mera o<strong>för</strong>mögna af samma kön. Köket är gemensamt;<br />
och på vinden i samma hus finnas sängar <strong>för</strong><br />
fattiga sjuka karlar. Sistnämnde lokal har i senare<br />
tider vunnit mycken <strong>för</strong>bättring. Fattigkassan äger<br />
nu ett kapital af omkring 900 R:dr Rgs, hvaraf räntan<br />
årligen delas åt fattiga <strong>brunnsgäster</strong>, som äro <strong>för</strong>bundne<br />
att med<strong>för</strong>a något understöd från socknarnes<br />
fattigkassor. Nya planteringar äro gjorde och nya<br />
sandgångar anlaggde, så att inrättningens yttre utseende<br />
är nu både vackert och trefligt. Brunns- och<br />
badgäster hafva tillfälle, att livad tid och huru länge<br />
på dagen som häldst, vistas i de alltid tillgänglige<br />
rummen, men hvarken några logementer alt hyra,<br />
ej heller någon spisning finnes ännu vid brunneu<br />
att tillgå. Dessa beqvämligheter saknar man ej heller<br />
mycket, emedan staden Köping är på | mils och<br />
tvänne byar på ännu närmare afstånd från brunnen<br />
belägne, hvarest man kan få hvad som behöfves och<br />
icke finnes på stället. Man har sett att de <strong>brunnsgäster</strong>,<br />
som hafva en egen liten hushållning, bo<br />
häldst i byarne ; de åter, som lefva på spisqvarter,.<br />
söka staden, där flera sådane äro att välja uppå. —•<br />
Vattnets egenskaper och de sjukdomar där det i synnerhet<br />
visat sig verksamt, äro an<strong>för</strong>de i Berättelsen<br />
till Kongl. Sundhets-Collegium af år 1821. På de<br />
senare 20 åren har <strong>brunnsgäster</strong>nas antal aldrig varit<br />
under 75, men någon gång öfver 150; ett nog oväntadt<br />
<strong>för</strong>hållande, då saltsjöbad och andra inrättningar<br />
dela och draga de stackars patienterna åt alla håll. —<br />
Förlidet år blef brunnsinrättningen af mig öfverlåten<br />
åt ett bolag, ställdt på actier, tagne af stadens och<br />
ortens utmärkt väl ansedde män, hvilka äga både<br />
vilja och <strong>för</strong>måga, att fortsätta och fullkomna hvad som<br />
är påbegynnt. Bolaget har beslutat att benämna inrättningen:<br />
» Johannisdcihls Helsobrunn vid Köping, n<br />
Beskrifnint) öfver Sverit/ex Helsokällor.
9& JOHANNIS DAHL.<br />
3 s.<br />
Brunnslakare är lör närvarande härstädes medie,<br />
doktorn och chirurgia: magistern C ART. OTT O JOH:SON<br />
HOLM, stadsläkare i Köping.
BESKRIFNING<br />
ÖF VER<br />
H£L§OB«tlII.<br />
1 8.<br />
JN y ligen aflidne apotekaren i Örebro, herr J. "W.<br />
ULMGRÉN, tillsände mig, <strong>för</strong>liden sommar, en afskrift<br />
lrån originalet af friherre BERZELU ar 1804 till brunnsdirektionen<br />
afgifna berättelse rörande en af honom<br />
verkställd » Undersökning af Adolfsbergs Jlelsobrunnn<br />
; och som denna berättelse hittills ej blifvit<br />
tryckt, anser " jag det vara en verklig vinst <strong>för</strong> detta<br />
arbete, att innehålla ifrågavarande uppsats af den<br />
frejdade kemisten. För att kunna meddela den uti<br />
sin helhet och tillika undvika <strong>för</strong>nyade uppgifter i<br />
denna beskrifning, som arbetets plan nödgar mig att<br />
göra i möjligaste grad korrt, — h ar jag bilogat några<br />
noter under densamma. Originalets stafvelsesätt är<br />
bibehållet.<br />
2 g.<br />
»Denna Källa är belägen £ 1 ) mil söder om Örebro<br />
2 ) och har snart ett helt århundrade blifvit nyttjad<br />
såsom hälsobrunn 3 ). Man vet att deu redan var be<br />
1 ) Bör vara f.<br />
2 ) Vid stora landsvägen, uti Arstads socken i ISerikc.<br />
Afständet frän Arboga, Askersuud, Stockholm, GÖtheborg,<br />
Ystad och Helsingborg ses af under dc öfriga<br />
beskrifningarne meddelade noter.<br />
3 ) Den upptäcktes är 1716.
100 ADOLFSBEJÌG.<br />
kant och brukad i Landshöfdingen FÄGERSKÖLDS tid,<br />
som dog 1707. På 1730-talet hette den Eriksberg 4 ),<br />
och blef 1700 iståndsatt af Assessor GERESTGIUS, som<br />
genom dåvarande Landshöfdingen Grefve ADOLE MÖR-<br />
NER skaffade sig tillstånd att uppsätta hus åt Brunnsgästerna<br />
på den närliggande Kongsladugårdsparken 5 ).<br />
l)en har sedan den tiden varit mer och mindre besökt<br />
till dess nyligen genom ett 6 ) Bolags <strong>för</strong>sorg,<br />
Källan fått sitt eget Brunnshus, som i alla hänseenden<br />
öfverträffar dem jag sett af de öfriga Svenska<br />
Brunnarnas r ). Den har dessutom ett ryinligt och<br />
\äl inrättat Badhus, som af Örebro stads innevånare<br />
mycket nyttjas. Bolagets omsorg har ingenting spart,<br />
lör att göra detta i sig sjelf ej obehagliga ställe ännu<br />
4 ) Efter riksrådet, baron ERIC WRANGEL. — Ända tills<br />
är 1734 begagnades källan, utan att alls några beqvämligheter<br />
funnos für <strong>brunnsgäster</strong>na ; men under<br />
detta sednare ar oinhägnades den pä Örebro stads<br />
bekostnad och brunnsgården <strong>för</strong>seddes med en liten<br />
trädbyggnad.<br />
s ) Enligt uppgift uti BAGGES beskrifning öfver Örebro,<br />
verkställdes denna nödiga reparation å de <strong>för</strong>fallna<br />
och till antalet inskränkta husen uppå borgerskapets<br />
i Örebro bekostnad. Ett tvâvâningshus, med 2 salar,<br />
7 ruin och 1 kök, uppbyggdes vid denna tid (omkring<br />
ar 1763); sjelfva källan öfverbyggdes med ett<br />
vackert åttkantigt brunnshus, och vattenådran omlades<br />
med en cirkelrund mur af huggen sandsten;<br />
brunnsegorna utvidgades och uppodlades; en del af<br />
brunnsbyggnaden upplåts åt en traktör, som dels<br />
brukade den stället tillhörande åker och äng, dels<br />
var skyldig att betjena <strong>brunnsgäster</strong>na med husrum.<br />
spisning och uppassning.<br />
Ofvanan<strong>för</strong>de berömliga <strong>för</strong>anstaltanden skedde<br />
till stor del genom nämnde grefves bemödande <strong>för</strong><br />
brunnens iståndsättande, hvarfbre ock denna sednare,<br />
<strong>för</strong>ut endast benämnd "Surbrunnen," derefter blef,<br />
till den <strong>för</strong>res ära, kallad Adolfsbergs helsobrunn.<br />
# ) På aktier grundadt.<br />
7 ) Innevarande ar kan ett sådant yttrande icke fällas.
ADOLFSBERG.<br />
101<br />
angenämare och mera intagande. Af Kållans vatleu<br />
bildas fiere små kanaler, dem konsten i flera bugtei<br />
ledt genom den omkringliggande parken, och pa fleia<br />
ställen öfverbyggt med kostsamma stenbroar och<br />
vackra chinesiska bryggor. Emellan kanalerne .iio<br />
engelska gångar anlagda och i trakten omkring källan<br />
bar Bolaget låtit plantera mellan 7 och 8000 träd 8 ).<br />
Till de prydnader hvarmed Brunnsgården är <strong>för</strong>sedd,<br />
bör jag äfven räkna ett välbyggt Värdshus af<br />
2:ne våningar med fiere rum <strong>för</strong> Brunnsgäster, en<br />
Carousellgunga och en ganska vacker Pavillon, som<br />
tjenar en i sednare tider upptagen källa till brunnshus.<br />
Adolfsbergs Källa har fram<strong>för</strong> många andra<br />
Svenska Hälsokällor den <strong>för</strong>delen, att ligga på en<br />
någorlunda upphöjd plats och i en af de vackraste<br />
trakter i södra Sverige 9 ). Granskapet med Örebro<br />
ger det dep <strong>för</strong>månen, att snarare kunna uppfylla de<br />
behof, som någon gång under en Brunns-Cur skulle<br />
kunna yppas.<br />
Adolfsberg har tvenne källor, den ena, som ligger<br />
högst, har varit längst brukad, den andra är<br />
<strong>för</strong>st i sednare åren upptagen.<br />
1. Den öfra källan frambryter i sluttningen af<br />
en liten kulle, som på 2:ne sidor omgifver den. Dess<br />
8 ) Hvilka nu bilda en brunnshuset omgifvande park.<br />
9 ) Bland omgifningarne ma med skäl i främsta rummet<br />
nämnas Cavisiunds vackra säteri, £ mil från<br />
Örebro, med nts,igt åt denna stad och Hjelmaren,<br />
ett bibliotek af 51)00 volumer, målningsgalleri och<br />
schäferi, m. m.<br />
Den så kallade Drottningstenen, som finnes upprest<br />
på stadens skog, — ej långt från Adolfsbergs<br />
brunn, — utgör råskillnad mellan stadens och Mosjö<br />
sockens skog. Den är ofvantill tecknad med en<br />
konglig krona och bokstäfverna C. R. S. samt årtalet<br />
1650, till åminnelse déraf, att Drottning CHRISTINA<br />
nämnde år <strong>för</strong> evärdeliga tider tillex'kände staden<br />
denna skog och utmark.
102 ADOLFSBERG.<br />
djup är 1| aln, den ger 115 kannor vatten i timan,<br />
hvilket är fullkomligen klart och äfven i större massor<br />
ofargadt. Dess värme var på bottnen + 7° C.<br />
och i ytan knappt märkligt deröfver, då den yttre<br />
luftens var 4- 15°. Skakadt i glas eller bouteille blir<br />
det fullkomligt luktlöst och ger ingen luft ifrån sig.<br />
Smakar rent beskt och jernhaltigt, någorlunda likt<br />
Medevi s. De reagerande medel, som däruti göra<br />
någon <strong>för</strong>ändring, äro följande:<br />
Lackmustincturen rodnas svagt och långsamt i<br />
nyss upptaget vatten, men blir i kokadt o<strong>för</strong>ändrad.<br />
Kalkvatten gör om någon stund deri en ymnig fall—<br />
ning, som icke upplöses om mera källvatten tillslås.<br />
Dessa begge bevisa, att vattnet innehåller sura kolsyrade<br />
salter, men ingen fri kolsyra. Fembocks—<br />
tincturen svärtas af jernhalten i friskt vatten, och<br />
reagerar i det kokta <strong>för</strong> alkali. Salpettersyradt<br />
•silfpcr reagerar ganska obetydligt <strong>för</strong> saltsyrade salter.<br />
Salpettersyrad baryt ger inga märkeliga tecken<br />
till svafvelsyrade salter. Alkalier ge en ljusgul af<br />
kalk och jernoxid bestående fällning. Oxalsyra ger<br />
en någorlunda ömnig fällning af oxalsyrad kalk. Blodlut<br />
och galläpletincturen reagera <strong>för</strong> jern. Af det<br />
<strong>för</strong>ra blir vattnet ljusblått och af den sednare mörkt<br />
fiolett. Kokas vattnet och gasen uppfångas i mandelolja,<br />
sa utvecklas 3,5 cub.tum gas af kannan, hvaråf<br />
kalkvatten under grumling upptar 1,25 cub.tum kolsyregas,<br />
och återstoden har alla egenskaper af ren<br />
qväfgas. Under fortsatt kokning utvecklas ganska<br />
langsamt en ännu större portion kolsyregas af de<br />
sura kolsyrade salternas sönderdehiing. Jag inkokte<br />
13 kannor vatten, hvarefter 85 gran af en ljusgul<br />
massa återstod. Alkohol upplöste derur 7,75 gran,<br />
Ii vilka efter vidare undersökning funnos bestå af 2<br />
gran saltsyradt kali (fordom sal. digest, sylvii) af 3,25<br />
kolsyradt kali (fordom alkali vegetabile 1. potassa)<br />
och 1,50 gran extractifämne <strong>för</strong>ent med kalit till en
ADOLFSBERG.<br />
103<br />
i alkohol löslig sammansättning. \ ätten upplöste sedan<br />
ur den torra massan 9,75 gran. Dessa fann jag<br />
bestå af 3,25 gran kolsyradt kali, 4 gran extracti -<br />
ämne, 2 gran svafvelsyradt och phosphorsyradt kali<br />
(tartarus vitriolatus och alkali vegetabile phosphoratum)<br />
och 0,5 gran lusel upplöst genom alkalits biträde.<br />
Det återstående både i vatten och alkohol olösliga,<br />
brändes i öppen eld och <strong>för</strong>lorade 6 gran i vigt, som<br />
var syrsatt extractifämne. Det återstående koktes i<br />
saltsyra, som lenmade olöst 17 gran kiseljord. Ur<br />
lösningen i saltsyra fälldes med bernstenssyrad ammoniak<br />
5,75 gran jernoxid; med ren ammoniak 1 gran<br />
manganesoxid och med kolsyradt kali 35,5 gran kolsyrad<br />
kalk. Dessa 13 kannor vatten innehålla således :<br />
Svafvelsyradt och phosphorsyradt<br />
kali .<br />
Saltsyradt kali<br />
° gran<br />
2<br />
Kolsyradt kali 6,25<br />
Kolsyrad kalk 35 35,50<br />
Jernoxid . • • • 5,75 Kolsyradt jern 7,30<br />
Manganesoxid .<br />
Kisel<br />
Extractifämne<br />
Förlust ....<br />
1 Kols. manganes 2<br />
17,5 17,50<br />
12,5 9,95<br />
2,25 2,50<br />
85 gran.<br />
En kanna ger, då den får koka i några minuter:<br />
Qväfgas 2,25 cub. tum.<br />
Kolsyregas 1,25 „<br />
3,5 cub. tum.<br />
En kanna innehåller:<br />
Svafvelsyradt kali 0,169 gran<br />
Saltsyradt kali .. 0,169<br />
Kolsyradt kali. . . 0,480 0,5001<br />
Kolsyrad kalk . . . 2,730<br />
Jernoxid 0,427 Kolsyradt jern 0,JO.<br />
Manganesoxid . . . 0,077 Kols. manganes 0,154<br />
Kiseijord 1,307 .<br />
Extractifämne . . . 0,963 0,732<br />
På kannan, ined<br />
<strong>för</strong>lust inberäknaci: 6,54 gran.<br />
TS i:.ö<br />
t> g ere 2<br />
C- c<br />
a.3 a<br />
IS 3<br />
S: -r «<br />
5- c ^<br />
I 3 C 2<br />
C-J<br />
I n C 3<br />
» *<br />
S zr.«<br />
3°5 c.<br />
3 " 2<br />
u n ~
104 ADOLFSBERG.<br />
2. Den andra källan ligger till hälften utom den<br />
pavillon, som tjenar den till brunnshus. Dess utlopp<br />
ligger 7s q\arter lägre än den lorras. Dess djup är<br />
1 aln 22 i tum. Den ger omkring 48 kannor i t immen.<br />
\attnet liknar till sina yttre caracterer den <strong>för</strong>ra källans<br />
fullkomligen. Dess värme är på bottnen + 8*°<br />
och i ytan 8è° då yttre luften var + 15°. Den blir<br />
efter ösning oklar, lik lervatten, och klarnar icke <strong>för</strong>r<br />
an efter ett eller annat dygn. Inom mindre tid än<br />
en vecka efter källans rensning, framskjuta från sidorna<br />
af källkaret mot bottnen, stora massor af conferva,<br />
b vilket icke sker i den <strong>för</strong>ra. Undersökt med<br />
reagerande medel <strong>för</strong>håller sig denna källan fullkomligt<br />
likt den öfra, utom i reaction <strong>för</strong> jern, som här<br />
.ir svagare. \ id den analytiska undersökningen fanns<br />
den innehalla samma beståndsdelar och i samma proportioner,<br />
som i den <strong>för</strong>egående, med den skillnad,<br />
att 13 kannor af denna källas vatten gåfvo endast<br />
3,25 gran jernoxid, hvilket gör 0,25 eller blott i gran<br />
jern på hvar kanna vatten.<br />
Örebro Göttja.<br />
Denna göttja hämtas på en nära staden belägen<br />
äng, kallad Tullängen. Denna är anslagen på Tull-<br />
Inspectorens lön, men Bolaget har hopp, att genom<br />
nuvarande 1 ull-Jnspectorens biträde, kunna på vederbörlig<br />
ort fa rättigheten, att der hämta göttjan <strong>för</strong> alltid<br />
bekräftad. Den upphämtas på 2| à 3 alnars djup<br />
med jordborr på ett sankt ställe i en vidsträckt och<br />
\attensjuk slätt. Göttjan ligger på blålera och gör ett<br />
ungefär % aln mäktigt lager. Redan i början på 1790talet<br />
lät den da varande Apoth. Assessor v. AKEN<br />
upptaga denna göttja och använda den till badning,<br />
och folket, som upphämta den, påstå, att den ofta<br />
blifvit bort<strong>för</strong>d och såld <strong>för</strong> Loka göttja. Den luktar,<br />
som all göttja vid upptagningen, dy; den är till fårgen
ADOLFSBERG. 105<br />
svartbrun och blir i lulten alldeles svart. Uppvärmd<br />
ökas dylukten ännu mer; öfverbindes kärlet hvari<br />
göttjan uppvärmes med ett papper, på hvilket man<br />
skrifvit ined salpetersyradt silfver och med salpetersy<br />
rad t bly, så svartnar det <strong>för</strong>ra innan massan ännu<br />
hinner kokande vattens värme; men blyskriften blir<br />
o<strong>för</strong>ändrad. Detta bevisar utveckling af kolbunden<br />
vätgas. Ombytes papperet nu mot ett annat dylikt,<br />
så svartnar blyskriften då massan börjar koka, men<br />
silfversaltet blir obetydligt <strong>för</strong>ändrat; Detta bevisar<br />
utveckling af svafvelbunden vätgas. Distilleras gyttjan<br />
med alkohol, så ufvergår <strong>för</strong>st en luktlös spiritus, men<br />
sedan, då massan kokar, öfverdistilleras en spirituös<br />
stinkande vätska, som liar någon lukt af svafvelbundet<br />
väte; den svärter blysalter obetydligt, och <strong>för</strong>lorar<br />
icke genom deras åverkan sin lukt.<br />
Förvaras göttjan länge utan att torkas, så undergår<br />
den en slags <strong>för</strong>ruttnelse, hvarvid den får en oangenäm<br />
lukt, som fullkomligt liknar sviuträks. Denna<br />
göttja är len <strong>för</strong> känslan, som tvål, och är icke ens<br />
blandad med stickor och strån såsom Loka göttja,<br />
hvilken den annars till sina <strong>för</strong>hållanden ganska nära<br />
liknar. Slammad, afsätter den en portion af en ganska<br />
fin h vit sand, äfvensom den sistnämnda. Det vatten<br />
hvaraf göttjan hålles fuktig, innehåller svafvelsyrad<br />
kalk, saltsyrad kalk, saltsyradt natron, och eitract,<br />
ehuru dessa i ytterst ringa mängd. Blötes eu ifrån<br />
alla i vatten lösliga delar befriad göttja i alkohol, så<br />
färgar sig denna guldgul och upptar ett hartzlikt ämne,<br />
som likväl mera närmar sig till naturen af s yrsatt extractifämne<br />
än af jordhartz. Brännes 1 uns torkad<br />
göttja, så <strong>för</strong>lorar den dervid 2 dr. 9,5 gran i vigt,<br />
ungefär lika mycket som Loka göttja. — Den återstående<br />
askan väger 5 dr. 50,5 gran. Kokad i saltsyra<br />
<strong>för</strong>lorar den 41 gran; de återstående 5 dr. 9.5 gran<br />
äro kisel och sand. Ur lösningen i saltsyra fäller<br />
bernstensyrad ammoniac 5 gran jernoxid, ren Jinuio-
106 ADOLFSBERG.<br />
niac 27 gran af en med litet magnesia blandad Jera<br />
och kolsyrad ammoniac 9 gran kolsyrad kalk. Denna<br />
göttja innehåller således kolbundet och svafvelbundet<br />
väte, gips, saltsyrad kalk, saltsyradt natron, föga i<br />
vatten lösligt extractifämne, men omkring £ kolhaltigt<br />
eller så kalladt syrsatt extract, en liten mängd jern ,<br />
lera, talk och kalk, samt något öfver -f kisel. Då<br />
göttjans verksamhet icke ligger som man i allmänhet<br />
har trott, i den svafvelbundna vätgasen, utan i det<br />
kolhaltiga brännbara ämnet, så synes det böra lända<br />
denna gyttja till <strong>för</strong>mån, att dess halt af detta ämne<br />
är på ett hår när fullkomligt lik Loka göttjans, hvars<br />
välgörande inflytelse på den lidande kroppen en lång<br />
erfarenhet genom en otrolig mängd lyckliga Curer bekräftadt.<br />
Jag har i dessa analytiska uppgifter icke noga detaillerat<br />
sättet hvarpå jag kommit till de erhållna utslagen,<br />
emedan detta skulle hafva gjort en onödigtvis<br />
lång afhandling; Jag har bestämt en ut<strong>för</strong>lig beskrifning<br />
på desse <strong>för</strong> Kongl. Vettenskaps-Academiens<br />
Handlingar. l0 )<br />
Stockholm d. 1 December 1804.<br />
Jacob .Berzelins.»<br />
Det är uti <strong>för</strong>sta delen af »Afhandlingar i Fysik.<br />
Kemi och Mineralogi ; utgifne af W. HISINGER och J.<br />
BERZBLIUS», tryckt 1806, som denna ut<strong>för</strong>liga afhand-<br />
P a g* 124—145 <strong>för</strong>ekommer. lI )<br />
Någon seduare analys af ifrågavarande vatten liirer<br />
icke blifvit gjord.<br />
•) Åtskilliga meningar Uro uti dessa bada a fhandlingar<br />
alldeles liklydande, — hvilket jag ansett mig böra<br />
omnämna.
ADOLFSBERG.<br />
3 s.<br />
107<br />
Ar 1839 etablerade apotekaren J. W. TJLMGREN<br />
härstädes en brunnsinrättning <strong>för</strong> både varma och<br />
Lalla bad, Jivilken dock lärer komma att flyttas till<br />
staden. Vattnen beredas dels elter STRUVES , dels<br />
efter BERZELII analyser.<br />
Uti badhuset betjenas med gyttje-, douche-, hepatiska<br />
och jernbad. Uti Örebro finnes också ett nyligen<br />
upp<strong>för</strong>dt badhus med tre rum <strong>för</strong> bättre och 1<br />
dito <strong>för</strong> sämre personer.<br />
Brunnsterminen börjar vanligen den 6 juni och<br />
fortfar till den 6 augusti. Rum <strong>för</strong> såväl de brunnsdrickande<br />
, som domestiker finnas att tillgå såväl vid<br />
sjelfva brunnen^ som uti Örebro, emellan hvilka ställen<br />
brunnswursten dagligen kommer att gå fram och<br />
åter (såvida minst 6 personer <strong>för</strong>ena sig om kostnaden<br />
der<strong>för</strong>, hvilken understiger vanlig skjutslega). Sängkläder<br />
och möbler, samt stall och vangshus; jemte<br />
foder <strong>för</strong> hästarne finnas att tillgå — al lt emot serskild<br />
betalning. — Mat serveras på stället.<br />
Brunnslazarettet, som kan rymma tio sjuklingar,<br />
öppnas vanligen den 26 juni; de fattiga, som skola<br />
der intagas, böra inställa sig om aftonen den 25, <strong>för</strong>sedda<br />
med pastorsbetyg om medellöshet, samt med<strong>för</strong>ande<br />
ett kontant understöd af 3 R:dr banco hvardera,<br />
— hvaremot de kostnadsfritt åtnjuta föda,<br />
medikamenter, bad och öfriga <strong>för</strong>nödenheter under<br />
brunnsdrickningen.<br />
Postadressen <strong>för</strong> stället är : Örebro och Adollsbergs<br />
helsobrunn. — Rekvisitioner om ruin o. s. v.<br />
göras till nuvarande brunnsintendenten, bataljons-och<br />
iazaretts-läkaren, doktor BERNDT WILHELM INGMAN ,<br />
hvars adress är Örebro. — Brunnsdirektionens ord<strong>för</strong>ande<br />
är f. n. herr fältkamreraren N. F. KAUN.
108 ADOLFSBERG.<br />
4 §.<br />
Erfarenheten har visat, att detta helsovatten är<br />
ett af de bästa inom fäderneslandet, och fiere olikartade<br />
sjukdomar — såsom skrofler och rachitism, inaskplågor,<br />
reformar, skabb och andra utslagssjukdomar,<br />
samt äfven och egentligast alla lidanden af kronisk<br />
natur, såsom gikt, rheumatism, dålig matsmältning,<br />
m. fl., jemte melankoli, hypokondri, hysteri och nerlsvaghet<br />
i allmänhet, samt oordningar i urinvägarne<br />
och vid menstruationen — hafva blifvit genom bruket<br />
af detta vatten fullkomligt häfne ; och den a stället<br />
befintliga gyttjan torde hafva en väsendtlig del uti<br />
dessa lyckliga kurer.
BESKRIFISIJSG<br />
ÜFVER<br />
Ä II £ -À<br />
IIKLIÜOHKIW.<br />
A. CSK I«. *«.<br />
i §•<br />
Geografisk belägenhet.<br />
Fyrahundra steg från brunnshuset, pu en äng invid<br />
så kallade Brudeberget, ligger en utaf de 5 mineralkällor,<br />
som tillhöra Sätra helsobrunn, alldeles<br />
på gränsskillnaden mellan Kila och Fläckebo socknar<br />
uti Westmanland, vid stora landsvägen, som går ät<br />
Fahlun, oclh helt nära intill Sätra by, samt mil<br />
vester ut frun sockenkyrkan.<br />
Afståndet från Sala är nära 1| 1 ) — från Westerås<br />
3 2 ) — från Arboga 8f 3 ) — från Köping 6f 3 ) —<br />
från Linde 1,2-f 4 ) — från Nora 13$ 5 ) — från Avesta<br />
!) Till Kifsta och Hemmingsbo.<br />
' 2 ) Till Hallsta 1|, till Hemmiugsbo 1J. (Brunnen ligger<br />
omkring i mil i s öder om denna gästgifvaregard,<br />
b v ar <strong>för</strong>e afständet frän Wcsteras egentligen blifver<br />
endast 3 mil.)<br />
3 ) Till Köping I3, Kolbäck 1£, Westerås l-f o. s. v.<br />
4 ) Till Blixterboda 1|, Fellingsbro 1$, Arboga 1^ o. s.v.<br />
enligt noten 3.<br />
5 ) Till Bondbyn if, Blixterboda 2 o. s. v. enligt <strong>för</strong>egående<br />
not.
SÄ TR A.<br />
4 6 ) — frân Stockholm 14i r ) — från Götheborg<br />
,58p 8 ) — frän Ystad 64^ 9 ) — från Helsingborg 57 10 )<br />
— från Örebro 12? 13 ) och från Upsala 7i I2 ) mil.<br />
Sätra helsobrunn är en af de äldsta i Sverge, och<br />
dess medicinska verksamhet spordes egentligen <strong>för</strong>st<br />
genom en viss häradshöfding, PETTER GYLLENHÖK 13 ).<br />
Het är besynnerligt, att historien <strong>för</strong>mäler det de flette<br />
al vara äldre helsokällor <strong>för</strong>st blifvit såsom sådane<br />
kände genom deras tillfälligtvis visade botnings<strong>för</strong>mäga<br />
emot lamhet ; och sådant är också <strong>för</strong>hållandet här :<br />
källans begagnande under åren 1698 och 1099 befriade<br />
honom från lamhet uti ena armen. Anledningen<br />
till hans besök lärer varit ett å orten allmänt bruk af<br />
allmogen att vid vissa tider — och blott vid solnedgången<br />
— besöka denna källa, <strong>för</strong> att genom vattendrickande<br />
blifva befriade från åtskilliga krämpor.<br />
Doktoren SAMUEL SKRAGGE underrättades om<br />
häradshöfdingens lyckliga tillfrisknande, hvarefter den<br />
6 ) Till Wiggarne 2£, och till Hemmingsbo l-f o. s. v.<br />
7 ) Enligt noten 7, pag. 3, till Westerås 11| o. s. v.<br />
enligt <strong>för</strong>egående not 2.<br />
8 ) Genom Lidköping, Mariestad, Örebro och Arboga,<br />
enligt <strong>för</strong>ut angifne vägrutor.<br />
9 ) Genom Jönköping, Grenna, Wadstena och Askersund<br />
till Örebro enligt <strong>för</strong>egående noter, samt vidare<br />
enligt efterföljande not 11.<br />
10 } Crenom Engelholm, Laholm, Halmstad, Falköping<br />
och Mariestad till Örebro, o. s. v.<br />
X1 ) Till Glanshammar l-£, Fellingsbro lf o. s. v. enligt<br />
noten 3.<br />
la j Till Kolfva 2£, Brunsätra 1-J, Härfsta li och Sala<br />
2, samt vidare enligt noten 1.<br />
13 ) Stamfader <strong>för</strong> Gyllenhökska ätten, född 1643 och<br />
död 1706.
SÄ TR A.<br />
ML<br />
<strong>för</strong>re år 1700 undersökte sa väl denna, som andra a<br />
orten befintliga mineralkällor och anvisningar dertill.<br />
Först upptogs den så kallade Helga Trefaldighetskällan,<br />
hvilken derefter äfven af nämnde läkare<br />
begagnades med stor <strong>för</strong>del. Denna källa har tre<br />
sourcer, ungefar H aln från hvarandra, och är öfverbyggd<br />
med ett brunnshus. — Sedan pafanns Seger-<br />
Lüllau, vid hvilken <strong>för</strong>r varit en af allmogen mycket<br />
begagnad badinrättning.<br />
»Derefter kom också den tredje i sin dager,<br />
Igenom SKRAGGES flit, som synar lägsta dal ;<br />
IVäst intill Brudbergs fot han henna sjelf upptager,<br />
Der språnget väller upp vid roten af en al.<br />
Straxt rödjes deromkring, man efter ådren gräfver :<br />
Briidkällan får fritt lopp, som helsovatten häfver.<br />
Men såsom ingen brud bör utan brudgum vara,<br />
Och än i samma lund en dylik källa låg,<br />
Man vill med Brudgums namn dembegge sammanpara,<br />
Och genom sådant band man liksom nytta såg.<br />
Det tycks, att källans kraft vid vissa år kan verka,<br />
När vi bland Evas kön en stor <strong>för</strong>ändring märka.»<br />
(Dessa tvenne verser äro hemtade utur ett år 1769<br />
hållet fägnetal vid denna helsobrunn af den bekante<br />
skriftställaren ABB. ABK:SON HÜLPHERS.)<br />
Fem källor blefvo således korrt efter hvarandra,<br />
genom doktor SKJ$AGGES nit, upptagne, <strong>för</strong>utan fiere<br />
mindre betydliga. Det påföljande året (1701) anmodades<br />
arkiatern IIRBAN HIÄRNE att närmare pröfva<br />
dessa lielsobrurmars beskaffenhet; och han gaf om<br />
dem följande utlåtelse uti ett bref till landshövdingen<br />
GUSTAF C RONHJELM : »desse watn lära litet de Medwiske<br />
eftergifva, men i wisse sjukdomar til äfventyrs<br />
öhvergå, som i mjälte-sjukdomar, hjerte-klapningar,<br />
mensibus tam retentis quam nimiis» (så väl uteblifven
112 SÄ T RA.<br />
som öfverflödig menstruation), »in artridite vaga scorbutica»<br />
(skorbutisk, flygtig giktvärk) m. m. — Och<br />
redan samma år börjades bärstädes en ordentlig<br />
brunnskur, ehuru intet brunnshus hunnits upp<strong>för</strong>as,<br />
utan blott en jordvall var uppkastad kring källan.<br />
2 år derefter, 1703, utgaf doktor SAMUEL SKRAGGE<br />
ett arbete, uti h vilket »någre lycklige Curer, som<br />
skedde om sommaren år 1702», meddelas; och 1709<br />
utgaf doktor ELFVING s ina »Anmärkningar öfver Kila<br />
och Fläckebo Brunnskurer» (se utdelningen LitiercLiur<br />
i denna beskrifning). •<br />
Sedan SKRAGGE år 1700 inköpt de små hemmansdelar,<br />
a hvilka brunnen är belägen, bekom den ett<br />
eget territorium, hvilket, efter doktor SKRAGGES död,<br />
tillföll hans syster, enka efter prosten GABRIEL E.<br />
HOLSTENIUS. Hon öfverlemnade efter någon tid stället<br />
al sin son, assessoren och provincial-läkaren i<br />
Westmanland, doktor GABRIEL HOLSTEN. Denne dog<br />
hastigt under en resa till Romfertuna, och af dess<br />
arfvingar såldes Sätra år 1739 till regementsfältskären<br />
CHRISTIAN WOLFE och dess son, assessoren och provincial-läkaren<br />
VALENTIN WOLEF.<br />
10 år <strong>för</strong>ut, eller 1729, besöktes denna helsobrunn<br />
utaf konung FREDRIK I , men kom vid denna<br />
tid uti någon misskredit, från hvilken den likväl befriades<br />
år 1740 genom en noggrann undersökning af<br />
dess vatten, verkställd af arkiatern VON ROSENSTEIN.<br />
Aret derpå, 1741, uppbyggdes här ett vackert<br />
brunnshus, hvilket ännu år 1770 var i godt stånd,<br />
men sedermera har blifvit ombygdt.<br />
Nu inträffade en <strong>för</strong> Sätra helsobrunn vigtig händelse,<br />
nemligen den, att biskopen i W esterås, doktor<br />
ANDERS KALSENIUS år 1744 köpte egendomen lör<br />
24,000 daler kopparmynt och sedermera älven tillhandlade<br />
sig alla af andra personer på brunnsegorna<br />
upp<strong>för</strong>de byggnader, livarefter hau år 1748 genom
SÄ TR A. 113<br />
testamente <strong>för</strong>ärade till Upsala Kongl. Akademi dels<br />
Siitra helsobrunn, att emottagas efter hans och hans<br />
hustrus död, och dels en summa af 90 ,000 daler kopparmynt,<br />
hvaraf räntan <strong>för</strong> 20,000 dalers kapital skulle<br />
användas till ett lazaretts inrättande, 30 fattigas underhåll<br />
och en brunnsläkarens aflöning. (Dessutom<br />
uppkom, till följe af berörde testamente, Kalsenianska<br />
theologiaj professionen vid Upsala Universitet.)<br />
Den hederlige biskopen dog år 1750, och korrt derefter<br />
öfverlemnade hans enka på vissa vilkor brunnen<br />
till nämnde akademi, såsom »evärdelig ego.» Det var<br />
tydligt, att en <strong>för</strong> ställets <strong>för</strong>kofrari så nitälskande<br />
man, som biskop KALSENIUS , skulle låta <strong>för</strong>sköna<br />
detsamma, hvilket han också gjorde genom fiere<br />
byggnaders upp<strong>för</strong>ande.<br />
Ar 1760 upp<strong>för</strong>des härstädes en brunnskyrka ; —<br />
år 1761 besöktes stället af ovanligt många gäster, och<br />
1762 upp<strong>för</strong>des brunnssalen.<br />
1770 utkom en beskrifning öfver stället, af den<br />
utmärkte <strong>för</strong>fattaren ABR. HÜLPIIERS (se afdelningen<br />
»Litteratur» i denna beskrifning).<br />
Baronen JOIIAN CASIMIR FLEMMING har låtit mycket<br />
<strong>för</strong>sköna detta ställe, genom alleers och vattenkonsters<br />
anläggande.<br />
3 §•<br />
Briuuis-Intendenter.<br />
1) SAMUEL SKRAGGE ,4 ), 1700. — 2) CARL FREDR.<br />
HELOX, 1701. — 3) PETER ELEVINO, från och med<br />
14 ) Född ar 1650. Hans fader var prosten ELOF SKRAGGE<br />
i Hedemora. Hans stora <strong>för</strong>tjenster om Siitra helsobrunn<br />
har läsaren tvifvelsutan redan bemärkt af del<br />
furegående i denna beskrifning. Också hade han dess<br />
värd sig an<strong>för</strong>trodd intill år 1704, då han såsom<br />
lifmedikus åtföljde "NOKDENS LEJON" uti fält, samt
114 SÄTRA.<br />
1705 till 1719. — 4) GABRIEL HOLSTEN, 1719 till 1736.<br />
— 5) WALLENTIN WOLFF, 1737. — 6) JOHAN ANDERS<br />
DARELIUS , 1745 till 1749 (såsom läkare vid brunnslazarettet);<br />
åren 1749 och 1750 (såsom verklig brunnsintendent).<br />
— 7) ROLAND MARTIN, 1751 , 1752. —<br />
8) JONAS SIDREN, 1753 till 1798. — 9) SAMUEL ZIER-<br />
VOGEL , 1768 till (1783)? — 10) PEHR VON AFZELIUS,<br />
1796. — 11) HENRIK WILHELM ROMANSSON, medie,<br />
doktor, chir. magister, anatomia; och chirurgia; professor<br />
vid Kongl. Akademien i Upsala, R. N. O., 1823<br />
och <strong>för</strong> närvarande.<br />
4 §.<br />
Uti parken vid Sätra är en minnesvård upprest<br />
öfver erkebiskopen VON TROIL.<br />
I trakten ligger GUSTAF H ADOLPHS favoritställe<br />
J\äsbyj der han ofta råkade sin EBBA BRA HE ; —- o ch<br />
vidare Sala silfvergrufva} som är den vackraste<br />
grufva i Sverige.<br />
5 §.<br />
Första brunnstermin vid Sätra börjas vanligen<br />
den 9 juni och slutas den 7 juli; dea andra terminen<br />
börjas den 11 juli och fortfar till den 8 augusti. —<br />
Hushyrorna äro de samma, som de i längre tid varit :<br />
de bättre rummen betalas med 1 R:dr 12 sk., de<br />
sämre och från brunnen aflägsnarß med 1 R:dr eller<br />
40 sk. b:ko i veckan. — Den så kallade brunnsafgiften,<br />
till underhållande af brunnens publika byggnader,<br />
erlägges vanligen med 2 R:dr b:ko personen,<br />
eller efter behag. — Matpriset vid <strong>för</strong>sta bordet, som<br />
serveras med 4 rätter om middagarne och 3 om aftnarne,<br />
blifver 1 R:dr b:ko om dagen, eller 7 d:o d:o<br />
efter återkomsten frän Bender år 1715 blef brunnsmedikus<br />
i Lüneberg. Ehuru icke blifven introducerad,<br />
var han dock adlad till SKRAGGENSTJERJTA.
S ÄT RA. 115<br />
i veckan, utan allt afdrag af sarskilta mål eller (lagar;<br />
och vid det andra, med en rätt mindre, 36 sk. samma<br />
mynt. Uti dessa priser äro likväl dricka, bränvin,<br />
viner och strösocker icke inbegripna. Älven lemnas<br />
mat portionsvis ät dem, som det åstunda, samt till<br />
at hämtning af dem, som sjelfva bestå sig kuverter;<br />
och spisning <strong>för</strong> herrskapernas betjening, allt efter<br />
öfverenskommelse med enkefru FAHLANDER, som vid<br />
brunnen bestrider mathållningen. — Boningsrummen<br />
och badinrättningarne , biljarden och brunnssalongen<br />
äro i behörigt stånd ; och den sistnämnde lörsedd<br />
ined ett fortepiano till <strong>brunnsgäster</strong>nes begagnande.<br />
B. sjasas oss<br />
Uti HÜLPHERS' beskrifning öfver Sätra brunn,<br />
tryckt 1770„ läses: »De Herrar Doctorer, som i sednare<br />
tider hiär hållit sina diarieräro ännu lefvande<br />
vittnen till de stora Curer, som i deras närvaro skedt,<br />
men hvilka nu icke här kunna an<strong>för</strong>as; dock <strong>för</strong>tjenar<br />
nämnas, att Herr Assessor DARELIUS såsom sällsynt<br />
berättat, det han vid denna brunn 1746 sedt en<br />
hel binnikematk utdrifvas, och håller <strong>för</strong>e, att utom<br />
Medevi ingen brunn hulpit så inånga usliga menniskor<br />
till helsan, som vårt Sätra. De många kryckor,<br />
klumpar och bräcklighets-vedermälen, som ännu i<br />
brunnshuset äro att se, och till<strong>för</strong>ene här varit i större<br />
myckenhet <strong>för</strong>varade, lemna tydeliga bevis af detta<br />
vattnets lyckliga verkan.» — — — — — —<br />
»Riks-Radet Grefve EKEBEAD och Presidenten Grefve<br />
PIPER, som 1749 voro på Seraphimer-Ordens vägnar<br />
hitreste, att bese Lazaretts-inrättningen, och Arch.<br />
VON ROSENSTEIN, hvilken något <strong>för</strong>ut blef anmodad<br />
att ånyo profva vattnet, lemnade hedrande bevis om
116 SÄTRA.<br />
vårt Sätra, hvar<strong>för</strong>e ovänner, som ville sätta brunnen<br />
i misscredit, ingenting kunde uträtta.»<br />
c.<br />
En kort <strong>för</strong>fattning afnågre lycklige Curer,<br />
som skedde om sommaren af år 1702, wid de <strong>för</strong><br />
några åhr sedan upfundne Hälsokällor i TVessmanland.<br />
Aff S. Skragge. Tryckt 1703. —• I nnehåller,<br />
utom en dedikation till II. K. H. HEDVIO SO<br />
PHIA, samt utdrag af ett bref till grefve GRONHJELM,<br />
anteckningar öfver 54 sjukdoinshändelser.<br />
Doctor P. Elfvings Anmärkningar öfver<br />
Kila och Fläckebo Brunnskurer, 1705—1709 —<br />
tryckte år 1709.<br />
Hiärnes så kallade Flockarsidd. 20, 109.<br />
Underdånigaste Fägne-Tal uppåHansKongl.<br />
Majestäts, vår Allernådigste Konungs Adolphs<br />
Friedrichs Höga Namnsdag, den 23 Junii 1769.<br />
Hållet <strong>för</strong> det Sällskap som då var samladt vid<br />
Sätra Brunn i Kila Socken och Westmanland.<br />
Hvarjernte bifogas Historiska Anmärkningar om<br />
samma Helsokällas uppfinnare och e gare, samt<br />
fiere der skedde <strong>för</strong>ändringar. Af Abr. Abr.son<br />
Hiilphers. Westerås, hos I. Laur. Horrn, 1770.<br />
4:o, 16 sidor.<br />
Analysis Aquarum Scethraensium. Dissertatio<br />
Academica. Prces. Petrus Afselius. Resp.<br />
H. H. Böcker. Upsala 1806. 2£ ark i 4:o.
mwM<br />
BESKRIFNING<br />
ÖFVER<br />
HEISOBRVMW.<br />
1 §•<br />
Denna helsokälla är belägen straxt i vester utan<strong>för</strong><br />
Norrköping, i östra Eneby socken och på säteriet<br />
Jiiminelstadlunds egor, norr om Motala ström, som<br />
flyter alldeles bredvid stället och <strong>för</strong>skönar detsamma.<br />
Afståndet från staden är, landsvägen, omkring i,<br />
men öfver det så kallade dragsgärdet endast en knapp<br />
1*6 mil. — Norrköping ligger 4 mil från Linköping,<br />
li från Söderköping, 8-è från Wadstena och 7 Iran<br />
Skenninge. Från Stockholm \7\, Götheborg 49-t,<br />
Ystad 62-5 och Helsingborg 58f. n )<br />
2 §.<br />
Sjelfva källan är blott genom en allé skiljd från<br />
herregården (som <strong>för</strong> närvarande eges af öfveringeniören<br />
och riddaren ALREICK), samt belägen i nedre<br />
ändan af brunnssalongen, hvilken är afdelad i två delar<br />
och mycket rymlig. Under de sednare åren har<br />
') Jag har ansett det vara öfverflödigt att här an<strong>för</strong>a<br />
den väglinea, som utgör den ginasle frän dessa ställen<br />
till ifrågavarande helsobrunn, dels emedan denna<br />
ligger alldeles invid en af vara största städer, dels<br />
emedan man på andra ställen i detta arbete, t. ex.<br />
ut ur beskrifuingen öfver Medevi, kan finna afstandet<br />
frän de»sa orter. ,
118 HIMMELST ADLUNÏ).<br />
stället blifvit mycket <strong>för</strong>skönadt — och finnes här kägelbanor,<br />
vidsträckta och skugglika alléer, samt park<br />
och värdshus, m. fi. andra byggnader till <strong>brunnsgäster</strong>nas<br />
beqvämlighet; ett 2 våningar högt hus innehåller<br />
13 boningsrum ; men det inskränktare antalet<br />
deraf gör att de fleste <strong>brunnsgäster</strong>na logera i Norrköping.<br />
Deras antal har nemligen under sednare åren<br />
"PPgätt till 160 à 190 personer, hvaraf omkring trefjerdedelar<br />
vanligen utgjorts af ståndspersoner. Något<br />
badhus är vid denna helsobrunn ännu icke uppbygdt;<br />
men ett dylikt af god beskaffenhet finnes uti<br />
Norrköping. — Ar 1839 lät professoren och brunnsläkaren,<br />
herr doktor COLLIN, saint Norrköpings apotekare,<br />
invid brunnssalongen uppsätta en utbyggnad,<br />
der en större apparat <strong>för</strong> artificiella både varina och<br />
kalla mineralvatten anbragtes så, att vattnet, i enlighet<br />
med livad brukligt är, ur kranarne urtappas i salongen;<br />
12 serskilda vatten kunna pä en gång serveras.<br />
Enligt herr professor COLLINS e gen utsago motsvarar<br />
den fullkomligt sitt ändamål — och det är der<strong>för</strong>e jag<br />
anser det icke kunna vara utan all nytta att omnämna<br />
dess <strong>för</strong>färdigande i Stockholm, hos notarien ELBE.<br />
— För <strong>brunnsgäster</strong>nas beqvämlighet afgå dagligen<br />
på bestämda tider omnibusvagnar till och ifrån Norrköping.<br />
3 S.<br />
Vanligen börjar brunnsdrickningen ur den naturliga<br />
helsokällan härstädes den 11 juni och fortfar till<br />
samma datum i augusti månad, hvaremot brunnsinrättningen<br />
for de artificiella mineralvattnen endast är<br />
att begagna från den 11 juni till den 23 uti påföljande<br />
månad. — Mat serveras <strong>för</strong> dem, som sådant åstunda,<br />
vid brunnsbordet, utaf en särskildt dertill antagen<br />
restauratör, emot 1 R:dr b:ko om dagen <strong>för</strong> 4 rätter<br />
mat till middagen och 3 till aftonen; vin, bränvin,<br />
dricka och strösocker likväl icke härvid inbegripna.
HIMMEIJSTADLUND.<br />
119<br />
Angående rum korresponderas med liofmästaren<br />
CAHLSON, hvars adress ar Norrköping. — Brunnspre<br />
dikan hålles här, under brunnsterminen, hvarje Söndag<br />
kl. 11.<br />
4 §.<br />
Denna halsokälla upptogs år 1803 af dåvarande<br />
provincial-läkaren, sedermera translatoren MAGNUS<br />
GABRIEL TON BLOCK — och har alltsedan varit uti<br />
bruk, mest af Norrköpings innevånare 3 ). Det roar<br />
mig att an<strong>för</strong>a följande om densamma, utur »Norrköpings<br />
Minne» af OLOF SUNDEI,IUS, <strong>för</strong>sta delen,<br />
tryckt 1798, pag. 14: »En god Surbrunn tilbjuder<br />
där hälsan åt den sjuka; en präcktig Sallon, nöje och<br />
motion åt dem som vilja dansa; ett väl underhållet<br />
Värdshus <strong>för</strong>friskning åt hungrande och törstande ;<br />
Ivänne Grottor, fiere tätt beväxte Löfskogsparker, en<br />
täck Allé, välbelägne Sädesgiärden och en skön Trägård<br />
gilva svalka åt dem som plågas af värma, samt<br />
en angenäm beqvämlighet åt dem som vilja promenera.<br />
Norrköpings Innevånare finna ock nästan på<br />
detta behageliga stället sina bästa sommarnöjen.» —<br />
Detta är ju en verklig puff? Emedlertid gör grannskapet<br />
af det lifliga Norrköping och Göta kanal detta<br />
ställe till en <strong>för</strong>träfflig och eftersökt helsobrunnsort.<br />
5 S-<br />
Redan vid källans <strong>för</strong>sta upptäckt fann man dess<br />
vatten vara af god beskaffenhet. Man har liknat det<br />
vid Medevi källors, ehuru dess mineralhalt icke är så<br />
stor, som dessa sednares. Professor COLLIN har sig<br />
icke bekant, att någon noggrannare kemisk analys<br />
hittills blifvit å detta helsovatten verkställd, men genom<br />
vanliga reactionsprof har han funnit att den innehåller<br />
jern uti en icke obetydlig grad, samt i <strong>för</strong>ening<br />
med de vanliga uti våra helsovatten <strong>för</strong>ekommande<br />
2 ) Himmclsladlund egdes da af kaptenen v. STJERHEMAK.
120 IIIMMELSTADLUND.<br />
salter 3 ). Det är på grund af samme utmärkte läkares<br />
benägna meddelande, som jag an<strong>för</strong> att ifrågavarande<br />
helsobrunn visat sig nyttig emot alla sjukdomar,<br />
der jernhaltiga vatten eller andra läkemedel,<br />
en längre tid begagnade, äro välgörande, såsom emot<br />
lidanden, hvilka härröra af allmän eller lokal svaghet<br />
i underlifvet—atonisk gikt, hysteri, bleksot, skrofler,<br />
nervsvaghet, lemningar efter långvariga frossfebrar,<br />
dålig matsmältning, habituell kräkning, diarrhé, magkrainp,<br />
passiva hrcmorrhojder, leukorrhé och menstruationsfel,<br />
m. fl.<br />
6 §.<br />
Brunnsläkare är <strong>för</strong> närvarande professoren herr<br />
doktor JOHAN GABRIEL COLLIN, som tillika är praktiserande<br />
läkare i Norrköping.<br />
7 §.<br />
I anseende dertill att stället tillhörer en enskild<br />
person, har något lazarett <strong>för</strong> allmogen icke liärstädes<br />
blifvit etableradt, såsom <strong>för</strong>hållandet rättvisligen är<br />
vid de helsobrunnar, som egas af Staten eller enskildta<br />
Bolag, såsom t. ex. Loka, Porla och Medevi, m. fl.<br />
8 8.<br />
Slutligen må jag nämna att jag i hög grad önskat<br />
kunna lemna en ut<strong>för</strong>ligare beskrifning öfver en sä<br />
god helsobrunn, som den vid Himmelstadlund; men<br />
jag tröstar mig med att allt, livad som egentligen rekommenderar<br />
en dylik, här ofvan kunnat finna en plats.<br />
3 ) Uti Tonelds Geografi (2:dra Bandet, p. 30, tr. 1793)<br />
<strong>för</strong>ekommer dock, "att Torbekn Bergman gifvit en <strong>för</strong>delaktig<br />
intygan oin detta helsovattens nytta, ty det<br />
hyser liera iugredientier, hviika alla äro oskyldiga,<br />
samt är något svagare pä jern, men "ytterst" tvä<br />
grader varmare än det vid Medevi. I de sednare<br />
aren liar helsobrunnen också, till följe bäraf, blifvit,<br />
sä till hus som andra beqvämligheter, ausenligen<br />
<strong>för</strong>bättrad."
BESKRIFNING<br />
ÖFVER<br />
HEISOBRUNS.<br />
A.
122 LANNASKEDE.<br />
provincia]medikus WAIIEIN. En annan källa — den<br />
pu Näfvelsjös egor — var dâ äfven påfunnen och undersöktes<br />
med detsamma, hvarefter dåvarande egaren<br />
till Näfvelsjö säteri, kornetten JOIIAN ANTON CED ER-<br />
CRONA, lä t rödja kring källorna och äfven upp<strong>för</strong>a en<br />
tvåvåningars byggnad med 19 rum och en sal. Redan<br />
år 1779 inrättades, genom frivilliga sammanskott at<br />
brunnssällskapet, ett lazarett <strong>för</strong> 12 jiersoner, hvilka,<br />
lörsedde med presterskapets bevis öfver deras fattigdom,<br />
fingo under hvarje brunnstermin njuta fritt underhåll<br />
emot erläggande af 32 skillingar.<br />
Ar 1781 erhöll ofvannämnde CEDERCRONA Kongl.<br />
Maj:ts nådiga privilegium på innehafvandet af dessa<br />
brunnar.<br />
Ifrån denna tid till år 1801 hade stället fiere ganger<br />
ombytt egare, och sistnämnde år egdes det af f. d.<br />
handlanden GUSTAI- FREDRIK JUN ANDEK (från Eksjö).<br />
Byggnaderna voro då något <strong>för</strong>fallna, och så väl den<br />
nyssnämnde byggnaden, som de tvenne brunnshusen<br />
blefvo af honom iståndsatta. Det af assessor WÂHLIN<br />
upp<strong>för</strong>da lilla badhuset var äfven i dåligt skick, men<br />
blef snart derefter repareradt.<br />
3 §.<br />
Brunnsdrickningen börjas vanligen den 28 juni<br />
och fortfar uti 6 veckor. — Snygga rum, 12 i stora<br />
byggnaden à 10 sk. 8 r:st., 24 i andra byggnaden à<br />
8 sk., och 7 något sämre rum à 6 sk. äro <strong>för</strong> <strong>brunnsgäster</strong>na<br />
att tillgå ; äfvensom säng med tagelmadrasser,<br />
fin fjäderbolster och dynor 8 sk. ; med annan<br />
god madrass och fjäderkläder 6 s k., en sämre säng<br />
4 sk. — Mat vid brunnsbordet, 4 à 5 goda rätter om<br />
middagen och 3 om aftnarna, 40 sk., utan hränvin<br />
och strösocker; <strong>för</strong> betjening 16 sk. — Stallrum <strong>för</strong><br />
2:ne hästar 4 sk., <strong>för</strong> 1 häst 2 sk.; vagnshus <strong>för</strong> en<br />
vagn 3 sk. ; en dragkista 8, r:st. ; allt per dygn. —
L ANNASKEDE.<br />
123<br />
Baden, som bestå af gyttje-, dusch-, kar- och liepatiska<br />
bad, jemte så kallade ångbad, kosta per stycke<br />
16 sk., enkla vattenbad 12 sk. Vattenafgiften <strong>för</strong> termin<br />
1 R:dr 2i sk. ; <strong>för</strong> allmogen 32 sk. (Priserna äro<br />
upptagna i banko). Om <strong>brunnsgäster</strong>na önska begagna<br />
serskilt skjuts emot skälig betalning, sa äro<br />
hästar att tillgå från en närbelägen by. — Lakan,<br />
handdukar och badlinne torde respektive <strong>brunnsgäster</strong><br />
sjelfva med<strong>för</strong>a. — H ö,'halm och hafre äro att<br />
tillgå i orten efter gångbara priser. — Herr öfverfältläkaren<br />
doktor ASCHAN b esörjer <strong>för</strong> närvarande läkarevården<br />
vid brunnen. — De, som tillstundande sommar<br />
önska begagna sig af ofvannämnde helsobrunn ,<br />
behagade adressera sina reqvisitioner till inspektören<br />
herr JOHAN AN DERSSON, på Jönköping och Lilljeholm.<br />
Ställets vackra belägenhet, badinrättning, brunnshus<br />
och Iazarett, jeinte andra ändamålsenliga inrättningar,<br />
samt numera 3 olika lielsokällor, hafva gifvit<br />
åt detsamma en ganska god kredit.<br />
4 8-<br />
Under den tid doktor GREGERSSON li ärstädes var<br />
intendent, har medeltalet <strong>för</strong> hvarje år af besökande<br />
ståndspersoner varit 12, och af fattige 24.<br />
5<br />
Doktor J. GRJIGERSSON va r brunnsintendent liärstädes<br />
ifrån år 1 HOO till 1818 — och efterträddes al<br />
provincial-läkaren ni. m. doktor C. WULFF.<br />
124 LANNASKEDE.<br />
b. sì a m a*<br />
Enligt iakttagelser af doktor J. GREGEHSSON var<br />
vattnets temperatur (år 1801) + 7°, och den omgifvande<br />
luftens värma samma dag + 20°. Vattnet eger<br />
en »crystallinsk klarhet och ingen färg, men omsqvalpadt<br />
uppkomma några luftblåsor och en stark hepatisk<br />
lukt; smaken mycket hläckaktig.« — Den vid<br />
Lannaskede belägna brunnen är mer jernhaltig, än<br />
den vid Näfvelsjö.<br />
c.<br />
Det är mot gikt, kronisk rheumatisrn och hysteri,<br />
samt svag mage och de fleste deraf beroende sjukdomar,<br />
som detta helsovatten <strong>för</strong>eträdesvis visat sig<br />
vara utmärkt verksamt.<br />
d.<br />
tjli Läkaren och Naturforskaren <strong>för</strong> 1803, Tom.<br />
XV, pag. 199—204: »Berättelse om Lannaskede och<br />
Näfvelsjö Hälso-Brunnar» — undertecknad: Ekesjö<br />
den 2 Marti i 1802. J. GREGERSSO*.
BESKRIFNING<br />
ÖFVER<br />
eller<br />
SÖDERKÖFXHSS<br />
H£LSOBRUi\I.<br />
1 §•<br />
Denna g anska m ycket berömda helsokälla ä r belägen<br />
straxt u tan<strong>för</strong> S öderköpings ö stra tullport, p a en liten<br />
slätt, b redvid den g enom staden l öpande a n.<br />
2 §•<br />
Källan, som är 4 alnar djup, eger ett klart och<br />
välsmakande vatten, hvilket kominer från t\enne stora,<br />
starka hufvudådror jemte 5 mindre, samt är rinnande<br />
både vinter och sommar genom tvenne trummor. —•<br />
Lärer gifva 700 tunnor vatten om dygnet.<br />
3 §•<br />
Denna helsokälla tros allmänt hafva erhållit sitt<br />
namn efter konung INGES d. y. <strong>för</strong>sta gemål RAGNHILD,<br />
som lefvat omkring 1100 och besökt Jerusalem, hvarifrån<br />
hon efter många svårigheter återkom till Sverige,
12G SANKT RAGNHILD.<br />
der hon sedan dyrkades såsom ett helgon *). Fiere<br />
helsokällor (såsom den vid Södertelge stad, hvars<br />
skyddspatronessa hon vant) samt kyrkor hafva efter<br />
henne erhållit sitt namn. Hon lärer vara begrafven i<br />
Södertelge stads kyrka, hvilken ock på hennes bekostnad<br />
blifvit upp<strong>för</strong>d. — Ett fabelaktigt rykte <strong>för</strong>mäler,<br />
att den RAGNHILD, efter hvilken källan blifvit<br />
nämnd, varit en kysk och obefläckad jungfru, hvilken,<br />
anklagad <strong>för</strong> ett hennes sedlighetskänsla <strong>för</strong>närmande<br />
brott, vid detta ställe måst lida ett oskyldigt dödsstraff.<br />
Dervid skall hon, innan exekutionen verkställdes,<br />
bönfallande hafva anropat himmelen om hämnd,<br />
såsom bevis pa hennes oskuld, — då ock genast en<br />
källa uppvällat med sådan häftighet, att de närvarande,<br />
af underverket på det högsta <strong>för</strong>vånade, funno<br />
lör godt genom andäktiga böner söka afvända en <strong>för</strong>modad<br />
öfversvämning af hela staden. 2 )<br />
Källan har sedan urminnes tider varit öfverbyggd<br />
med ett litet torn. Under katolska tiden anställdes<br />
ofta vallfarter hit, och vattnet brukades på det mest<br />
vidskepliga sätt, ehuru redan då kändt såsom egancle<br />
en helsogifvande verkan.<br />
Pfaltzgrefven JOHAN CASIMIR och dess son, hertig<br />
ADOLPH JOHAN, som bebodde Stegeborgs slott, hemtade<br />
årligen härifrån vatten att begagnas <strong>för</strong> deras<br />
helsa.<br />
Den berömde TON BLOC K lät år 1719 iståndsätta<br />
källan, och kungjorde genom en tryckt berättelse dess<br />
välgörande kraft mot många sjukdomar.<br />
] ) E. Benzelii "Utkast til Sw. Hist." pag. 157. — öfriga<br />
källor: Beskrifning öfver the i Öster-Gotland bcflntlige<br />
Städer, Slott, etc. etc., af C. F. Broocman. Norrköping<br />
1760, pag. 151.<br />
2 ) Süderstens Disscrtatio de Sudercopia, Pars 1, p. 10.
SANKT RAGNHILD.<br />
127<br />
Ar 1700 undersöktes vattnet af doktor RUDBERG,<br />
hvilken fann det i allmänhet vara af lika beskaffenhet<br />
med Sveriges öfrige da kända mineralbrunnar, men<br />
isynnerhet gagneligt <strong>för</strong> »värk i kroppen, samt de<br />
krämpor, som härröra af skärpa i blodet och vätskorna.»<br />
Uti Inrikes Tidningar, 1764 N:o 37, berömmes<br />
det <strong>för</strong> »stenpassion, långvarig qvartanfeber,<br />
borttagenhet, tvinsot, svag mage, matkar, ögonsjukdomar<br />
och isynnerhet rheumatism samt giktplågor.»<br />
År 1817 fanns här ett några år <strong>för</strong>ut upp<strong>för</strong>t<br />
brunnshus, med S:t Ragnhilds bild pa taket; en större<br />
salong, der bön och gudstjenst hölls; vidare »<strong>för</strong>träffliga<br />
badinrättningar och snygga lazarettsrum, i hvilka<br />
vid pass 15 fattige sjuke årligen under brunnstiden,<br />
på brunnskassans bekostnad, njöto läkarevard och<br />
underhåll.» 3 )<br />
4 §.<br />
»I Söderköping börjas i ar de vanliga brunnsterminerna<br />
den 5 juni. För alla sjukdomar, som tillåta<br />
eller påkalla användning af vattenkur, kan patienten<br />
hoppas att här finna bot eller bättring. För<br />
den Gräfenbergska kurmetoden finnas fyra fullbad<br />
med oafbruten genomströmning af miueralkällans vatten;<br />
doucher af skiljaktig stråle, höjd, riktning etc.<br />
jemte alla öfriga erforderligheter, den <strong>för</strong> denna kurmetod<br />
nitälskande läkaren inberäknad. Gräfenbergska<br />
kurgäster böra helst med<strong>för</strong>a, utom linne, äfven<br />
en madrass och tvenne filtar. Beställning af rum<br />
m. ni. kan göras genom brunnsvaktmästaren OSTER-<br />
IIOLM hä rstädes eller genom undertecknad. Lazarettet<br />
intager, emot personlig afgift af 2 R:dr banko, 30<br />
fattighjon, som hvardera skall medhafva <strong>för</strong>samlings<br />
s ) Försök till cn ny beskrifning öfver Östergöthland,<br />
if P. G. WIDEGREN. .Linköping 1817, pag- 205.
128 SANKT RAGNHILD.<br />
betyg och 32 sk. banko, utom de nyssnämnde. Söderköping<br />
och S:t Ragnhilds brunn den 16 April 1842.<br />
5 §.<br />
J. O. LAGBERG,<br />
Brunns-Intendent."<br />
<strong>för</strong> ett bättre rum med möbler och städning,<br />
men utan linne, betalas 2 à 3 R:dr Banko i veckan;<br />
<strong>för</strong> en abonnerad plats vid större brunnsbordet 40 sk.<br />
om dagen ; <strong>för</strong> en wurstplats 12 sk. hvarje gång. —<br />
Afgifterna till brunnskassan och brunnsbetjeningen<br />
öfverstiga icke 8 R:dr.<br />
6 §.<br />
»Pa apotheket liärstädes finnes under brunnsterminerna<br />
att tillgå artificiela helsovatten af alla sorter;<br />
liksom <strong>för</strong>lidna aret expedieras reqvisitioner från<br />
landsorten med skyndsamhet och ackuratess. Söderköping<br />
den 16 April 1842.<br />
C. A. HÄRNSTRÖM.)><br />
7 §•<br />
Brunns-Intendenter.<br />
1) JOH. AD. WADSTRÖM, medie, doktor, 1774. —<br />
2) ERIC THEODOR BJÖRNLUND, medie, doktor (biträdde<br />
med sjukvården, på <strong>brunnsgäster</strong>nas anmodan, år<br />
1769), 1775 till 1788. — 3) ALBRECT JULIUS SEGER-<br />
STEDT, medie, doktor, 1788. — 4) NILS ALMROTH ,<br />
medie, doktor, 1789. — 5) OLOF GALLÉEN, medie,<br />
doktor, 1791. — 6) C. G. MULACK, chir. magister,<br />
1790, 92 och 93. — 7) LARS ZENIUS, medie, kandidat,<br />
1794. — 8) JOHAN RIX, chir. magister, 1795, 1796.—<br />
9) SAMUEL KINMANSON, medie, doktor, 1797. — 10)<br />
OLOF NOREUS, medie, doktor, 1798 till 1816. — 11)<br />
GUSTAF WALLBER G, medie, doktor, 1816 till 1823. —<br />
12) J. OLOF LAGBERG, med. doktor, från d. 3 Mars 1823.
BESK Kl FIN ING<br />
ÖF Vf Fi<br />
H E li S O B K II m i%'.<br />
1 l<br />
Denna allt mer och mer begagnade helsokälla är belägen<br />
i Östergöthland och Flistads socken, samt â<br />
Norra Lunds bys egor, li mil från staden Linköping.<br />
2 §•<br />
Vattnet innehåller jern tillika med de i våra mineralbrunnar<br />
allmännast <strong>för</strong>ekommande salter.<br />
3 S.<br />
Den har visat sig verksam isynnerhet mot gikt,<br />
kronisk rheumatism, skrofler, nervsjukdomar, hncmorrliojder,<br />
samt hud- och merkurial-sjukdomar.<br />
Läkare är vid stället engagerad.<br />
4<br />
Brunnsterminen börjas vanligen den 5 juni.<br />
En härstädes <strong>för</strong>ekommande gyttja har synts<br />
visa samma verkningar på den menskliga organismen,<br />
som Lokas.<br />
Promenader kunna dagligen ske med wurstar,<br />
hvarvid Gotha och Bergs kanaler samt slussar ofta
130 FLISTAD.<br />
hesökas i anseende till dessa stiillens sköna natur och<br />
de kanalen passerande ängfartygens ofta fiere timmars<br />
langa uppehåll derstädes. En och annan brunnsbal<br />
arrangeras under brunnsterminen.<br />
Loschi och mat finnas pa. stället att tillgå. — De,<br />
hvilka med brunnen ega befattning, %äro <strong>för</strong> närvarande<br />
: Egaren, herr R. G. PETTERSON (Brunneby)<br />
och herr JoiuN EGNELL (adress: Linköping orh<br />
Glanstad).<br />
5 i<br />
Hi storia^ m. ni.<br />
Under påfvetiden besöktes denna källa, isynnerhet<br />
midsommarsnatten, utaf en mängd folk äfven ifrån<br />
aflågsne socknar, ehuru dess egenskaper såsom helsobrunn<br />
då icke voro kända. När kyrkoherden i Ljung<br />
och Flistad, magister ANDREAS DUR^EUS, år 1723 lät<br />
upprensa och iständsätta källan, »var den icke annat<br />
än ett sumphål.» Genom nämnde kyrkoherdes <strong>för</strong>sorg<br />
blef den närmare undersökt och kom uti bruk<br />
af ortens innebyggare, livarefter behofvet af e tt brunnshus<br />
snart uppkom och afhjelptes år 1729 genom en<br />
befallning af landshöfdingen (sedermera presidenten)<br />
baron ERIC G. EHRENCRONA till Ljungs socknemän<br />
att köra hvar sin stock till brunnen, ocli Flistads<br />
socknemän att dit <strong>för</strong>a »hvart sitt behållit bräde.»<br />
Häraf byggdes ett fyrkantigt hus öfver källan, hvartill<br />
omkostnaderna dessutom bestredos genom stamboksmedel,<br />
som inflöto genom nämnde landshöfdings<br />
och justitiaeborgmästarens i Norrköping, JACOH EK<br />
ROHMS <strong>för</strong>sorg. Prosten DURÌEUS lät uppgräfva källan<br />
till 10 alnars djup. Arkiater HIÄR^E d. y. undersökte<br />
den och <strong>för</strong>klarade att den innehöll »balsamum<br />
sulphuris», samt lät å stället uppbygga några boningsrum,<br />
livarefter denna helsobrunn blef mycket besökt<br />
tills korrt <strong>för</strong>e 1760, då den var något kommen i
ILISTAD.<br />
131<br />
lägervall. På landshöfdingen och riddaren GUSTAI'<br />
ADOLPH LAGEREELDTS anmodan, pröfvades vattnets<br />
egenskaper år 1754 af provincialmedikus doktor Jon.<br />
OTTO HAGSTRÖM; enligt hans derom afgifne berättelse<br />
skall det mycket likna Loka helsobrunns, samt<br />
vara fritt frän alla skadliga beståndsdelar, och nyttigt<br />
lör dem, hvilka ega svagt bröst och der<strong>för</strong>e böra afhålla<br />
sig från begagnandet al mycket mineralhaltiga<br />
källor. Derom underrättades allmogen genom kungörelse<br />
från predikstolarne, hvarefter redan samma<br />
år en stor mängd sjuka besökte stället. Snart yppades<br />
brist på nödige boningsrum och andra beqvämligheter,<br />
hvarigenom brunnen småningom kom ur<br />
bruk, men de gamla byggnaderna blefvo i början at<br />
1800-talet iståndsatte, och sedermera dels nya sudane,<br />
dels badinrättningar m. in. upp<strong>för</strong>de al SUNE<br />
NILSSON i Sjögestad, hvilken år 1817 var ställets egare.<br />
Numera är stället mycket <strong>för</strong>skönadt, och bland<br />
anordningarne <strong>för</strong> trefnaden anmärkas fiere brunnsbaler<br />
under livar je termin.<br />
6 §•<br />
Gyttjan, som här finnes, är mycket hepatisk,<br />
mjuk och smidig, samt sandfri ; den har, använd till<br />
bad, visat sig ganska verksam mot fiere hudsjukdomar,<br />
envisa rheumatismer, skrofulösa och rachitiska<br />
åkommor, kontrakturer, m. m.<br />
7 §.<br />
Flistads helsobrunn ligger i Gullbergs härad.<br />
Afståndet från Norrköping är, likasom ifrån Linköping,<br />
1-È mil, och från Söderköping blott f — från<br />
Stockholm (genom Norrköping) 19| — från Götheborg<br />
(genom Alingsås, Jönköping, Grenna och Linköping)<br />
33f.
BESKRIFNING<br />
ÖF VER<br />
ädätSttää?<br />
HELSOBBVS.V<br />
1 §.<br />
I )enna helsobrunn är belägen uti en utmärkt vacker<br />
nejd, helt nära köpingen af samma namn, och 2i mil<br />
från Karlskrona, samt H mil från Karlshamn. Stället<br />
<strong>för</strong>skönas af en vacker park, kallad Snäckbacken.<br />
Redan <strong>för</strong>e 1770 var den mycket i bruk och besökes<br />
äfven nu ganska talrikt. TUNELD nämner uti sin år<br />
1793 utgifna »Geografi», att stället då egde en badinrättning<br />
med dousch och gyttja.<br />
2<br />
Den <strong>för</strong>ste brunnsintendenten härstädes var Jon.<br />
EBERHARD FERRER, hvilken egde apoteket i Karlskrona,<br />
då han 1706, tillika med amiralitets-medikus, assessor<br />
1 KAN.EUS, proberade den af smeden NILS FO LKESSON<br />
året <strong>för</strong>ut påträffade surbrunnen i Ronneby. Sedan<br />
den genom långvarig torka år 1726 blef <strong>för</strong>svagad,<br />
upptog han samma år, 200 steg från den gamla, en ny<br />
källa, hvilken han med mycken kostnad satte i stånd<br />
och gjorde dervid fiere nödiga inrättningar, samt erhöll,<br />
jemte assessors karakter, ett kongl. konsistorial<br />
att vara brunnens <strong>för</strong>eståndare, hvilket år 1757 transporterades<br />
på provincial-läkaren LARS GISTRÉN. —•<br />
För närvarande: N. EKWURZEL, medie, doktor, chir.<br />
magister och provincial-läkare. >
RONNEBY.<br />
3 §.<br />
133<br />
»Ronneby helsobrunn och gyttjebad (i Blekinge)<br />
begagnas i år, såsom vanligt, från den 25 juni till<br />
slutet af juli. Yetensk. Akad:s Årsberättelser <strong>för</strong> 182$<br />
innehålla BERZELH analys af vattnet : den visar, att<br />
det är jernhaltigare än Pyrmonlervattnet. Det eger<br />
således en ännu mera stärkande kraft, än detta berömda<br />
vatten. Såsom detta innehåller det mangan<br />
och dessutom en ringa zinkhalt, hvilken sednare ger<br />
det en stor verksamhet mot spasmodiska och nervösa<br />
sjukdomar, egen <strong>för</strong> Ronneby vattnet bland alla inhemska.<br />
Det innehåller nemligen ungefår -fe (0,08)<br />
gran zinksalt (sulph. zinc.) på libera. Det har ock<br />
visat stor nytta mot hysterie, fallandesot, svår bröstkramp<br />
m. ra. Dessa korta vinkar om vattnets beståndsdelar<br />
<strong>för</strong> de herrar läkare, hvilka ej kommit<br />
att egna det en väl <strong>för</strong>tjent uppmärksamhet. I allmänhet<br />
bör följande ihågkommas : Det har visat sig<br />
såsom ett bland de <strong>för</strong>nämsta stärkande eller toniska<br />
och roborerande medel, det häfver livarje ren svaghet<br />
och slapphet, det korrigerar hvarje rent nerflidande.<br />
Den enda kända helsobrunn, med hvilken<br />
Ronneby har likhet till beståndsdelar, är den vid<br />
Sandrochs på ön Wight. Badgyttjan, innehållande<br />
samma mineraliska beståndsdelar som helsovattnet,<br />
utgör det jordlager, som af vattnet genomdränkes.<br />
Den är således, att dömma efter beståndsdelarne,<br />
verksammare än de flesta andra badgyttjor. Också<br />
hafva gyttjebaden visat en mäktig välgörande verkan<br />
mot åtskillige sjukdomar, särdeles mot envis gikt och<br />
rheumatism samt deraf uppkommen värk, svaghet och<br />
lamheter. En giktsjuk, soin h varken kunde röra händer<br />
eller fötter, blef frisk på 10 dagar, genom ett<br />
gyttjebad dagligen, många andra exempel att <strong>för</strong>tiga.<br />
Ronneby är beläget mellan Carlskrona och Carlshamn,<br />
i en af Blekings vackraste trakter, £ mil från
134 RONNEBT.<br />
bah et. Mellan Stockholm, Westerv'ik, Callmmar ocli<br />
Carlskrona är direkt ångfartygskommunikaticonn.. Från<br />
Köpenhamn och Lybeck indirekt öfver Calmianr.. Mellan<br />
Carlskrona och Ronneby gar ångbåt hvar jee vecka.<br />
Brunnens badhus är i godt skick. Ett rrytttt, eftei<br />
tidens fordringar, synnerligen väl ordnadt occhh hållet,<br />
finnes i Köpingen. Gyttjebad och alla slajgss artificiella<br />
bad erhållas till billiga priser. Ordinarie: lbrrunnsafgiften<br />
är , <strong>för</strong> ståndspersoner: 4 R:dr 24 sk.. Ibanko,<br />
<strong>för</strong> allmogen: 2 R:dr banko. 2:ne brunnsslupaar ' Hinnas.<br />
Hästar finnas att lega. Stora brunnsbordet Ihåållles på<br />
vanligt ställe med middag à 24 sk., qväll à 16 skk.• b:ko.<br />
Rum i Köpingen finnas att <strong>för</strong> brunnstermimern hyra,<br />
till H à 10 R:dr banko <strong>för</strong> ett, och i proporttieom derefter<br />
<strong>för</strong> flera. Vanliga artificiella mi neralvaitttem finnas<br />
j)å Ronne by apotek. Tidningar finnas »Ut tillgå-<br />
Ett lazarett finnes vid brunnen med 20 firiasäingar,<br />
hvartill sökande böra vara <strong>för</strong>sedde med prre;stlbetyg<br />
samt 2 R:dr banko ur socknens fattigkassa.<br />
Med undertecknad, som lemnar närmare upplysningar<br />
om vattnets nytta m. m., kari kowesjpojntderas<br />
enligt nedanstående adress. Att arrangera oimi rum<br />
m. m. åtager sig äfven undertecknad och lneirr A.<br />
LACSTRÖM i R onneby. Carlskrona d. 20 Ma ir. c s 1812.<br />
N. EKWURZEX.,<br />
Med.Doct., Cliir. Mag., P'roJviinci,il-<br />
Läkare och Bruaos-Int«ED«de;nt."
RÄTTELSER :<br />
ag. 3l, r. i, rad. 16 s Wi i8oi läs. 1800<br />
— 58 —• 7 tillägget efter ordet <strong>för</strong>bättrade: 358, Inska 'il;<br />
qviokön, 741 <strong>för</strong>b ättrade.<br />
— 39 t , — 7 stdr Arrenorrhé läs. Ameuorrlié<br />
„ Lencorrlié „ Lencorrlié<br />
— — - - — 16 „ Höineralopi „ Häineralop<<br />
— 4 > i - 5 ,, 48 52$<br />
47 7 7 — IO „ H. af COMARIIM „ såsom af coiuarmn<br />
cum , ra. ra. „ rnra, ra. fl.<br />
- 109 ) ) — to „ vid så kallade „ vid det så kalhide
HANDBOK FÖR BRUNNSGÄSTER<br />
AF<br />
PHILIP JLLT ORT.<br />
(SC adt co häftet.<br />
STOCKHOLM,<br />
TI1ÏCKT HOS I.. J. HJERTA,<br />
1842.
Redan nu lemnas uti allmänhetens händer fortsättning<br />
af den nyligen utkomna <strong>handbok</strong>en <strong>för</strong><br />
<strong>brunnsgäster</strong>; och såväl den uppmuntran man synes<br />
vilja gifva denna hos oss nya litteratur, som<br />
detta häftes innehåll *) är dettili orsaken. Med <strong>för</strong>sta<br />
häftet vinnes icke ändamålet med <strong>handbok</strong>en,<br />
dertill fordras äfven denna sednare afdelning.<br />
Det har synts mig olämpligt, både att <strong>för</strong>bigå<br />
de visserligen mindre allmänt, utom provincen,<br />
kända helsokällorna, hvilka uti detta häfte, pag.<br />
108 —124, i största korthet an<strong>för</strong>ts, och att afskilja<br />
dem ifrån de, hvilka <strong>för</strong>eträdesvis kunna,<br />
såsom mer besökta, kallas de <strong>för</strong>nämsta — alldenstund<br />
de <strong>för</strong>ras egenskaper i allmänhet göra<br />
dem lika tjenliga till helsovatten och värda af en<br />
större uppmärksamhet, som de sednare. Ingenstädes<br />
bör vattenläkekonsten kunna finna ett allmännare<br />
användande, än hos oss, ty hvarje provins<br />
eger ett su stort antal af helsokällor, ehuru<br />
ingalunda alla <strong>för</strong> närvarande äro i bruk eller ens<br />
brukbare, att föga annan medicin skulle, vidderas<br />
iståndsättande och rätta användande, komma att<br />
behöfvas. Man går verkligen öfver ån efter vatten,<br />
när man t. ex. reser ifrån Wermland, som är så<br />
uppfylldt af jernhaltiga helsokällor och tjenlig badgyttja,<br />
till någon af de mer allmänt besökta helso-<br />
*) Som ar ost i jak tigt frän "Beskrifningen öfver Sveriges<br />
<strong>för</strong>nämsta helsobrunnar" och af ett särskildt<br />
intresse <strong>för</strong>dern, hvilka i ar ämna besöka någon af<br />
vara mänga helsobrunnar, eller större brunns- och<br />
bad-inrättningar.
IV<br />
brunnarne (då Porla och Ronneby undantagas,<br />
såsom egande ett med de andra brunnarne olika<br />
vatten).<br />
Till hvad som blifvit sagdt i allmänhet rörande<br />
helsobrunnarnes begagnande, kan läggas följande<br />
(efter medicinalrådet HEIDLER):<br />
Den som antingen af mode eller en falsk<br />
åsigt sträfvat emot naturen, bör under brunnsdrickningen<br />
befria sig ifrån dylika band och begagna<br />
tillfället, att i alla afseenden gifva akt på<br />
och följa naturens röst. Man bör kl. tio om aftonen<br />
begifva sig till hvila och stiga upp<br />
emellan kl. fem och sex pä morgonen, emedan<br />
detta enligt naturens ordning är ändamålsenligas^,<br />
och isynnerhet nödvändigt <strong>för</strong> brunnspatienter.<br />
Sex till sju timmars sömn är i all<br />
mänhet tillräcklig. För mycket sofvande <strong>för</strong>svagar<br />
kroppen i nästan lika hög grad som <strong>för</strong> litet.<br />
Sömn efter middagsmåltiden åtföljes oftast<br />
af yrsel, tryckning öfver bröstet, allmänt illamående,<br />
hjertklappning, trötthet och ett elakt lynne.<br />
— Dansen bör aldrig öfverskrida måttan, eller<br />
patienten blottställa sig <strong>för</strong> <strong>för</strong>kylning och skada<br />
kuren genom nattvak och sena supéer samt svårsmälta<br />
läckerheter. Således är dansen <strong>för</strong> d en,<br />
hvars sjukdom ej <strong>för</strong>bjuder densamma, och då<br />
<strong>för</strong>sigtighet och mått a iakttagas, såsom ett oskadligt<br />
nöje, dock högst tvä gütiger i veckan, ej<br />
endast tillåten, utan den torde ock <strong>för</strong> må ngen,<br />
sont i mindre hög grad lider af plågor i undcrlifvet,<br />
till och med vara en helsosam rörelse. —<br />
Själens sysselsättning bör, om den skall <strong>för</strong>ena<br />
sig med brunnskurens syftemål, icke kunna benämnas<br />
arbete, och icke vara <strong>för</strong>enad med ansträngning.<br />
Man måste i valet deraf i möjligaste<br />
måtto undvika allt allvarsamt grubblande, och<br />
hvarje minne af en obehaglig tjenstbefattning, äf-
v e risoni livarje skadlig exaltation i inbillningen,<br />
genom svärmande romaner, skald estycken, tragedier<br />
och allt som kan uppväcka en sorglig sinnesstämning.<br />
Likväl är det <strong>för</strong> den bildade menniskan<br />
ett behof att emellanåt egna en ledig stund<br />
at en passande läsning, äfvensom att genom<br />
skriftvexling meddela sig åt anhöriga ocli vänn er;<br />
lättja och sysslolöshet, i samma ôefjjdclse som<br />
ledsnad, är for henne ett qval, och <strong>för</strong>lama r de<br />
moraliska samt fysiska krafterna. Ett ypperligt<br />
<strong>för</strong>ströelsemedel är musiken, men det sämsta<br />
at allt är högt spel. — Härtill lägges slutligen<br />
den nödvändiga varningen <strong>för</strong> utsväfningar af<br />
annat slug. Allt, hvad under detta namn redan<br />
tömt varit kandt såsom skadligt, bör nian i ännu<br />
högre grad undfly under brunnskuren, med h vilken<br />
en viss grad at allmän retelse i organismen<br />
oundvikligen är <strong>för</strong>enad.<br />
De bifogade helsobrunns-sångerna utgöra en<br />
imitation at don tyska litteraturens talrika ''Gesänge<br />
der Gesundbrunnen'' och äro egentligen<br />
meddelade <strong>för</strong> dem som finna det öfriga i denna<br />
<strong>handbok</strong> något <strong>för</strong> prosaiskt. Men <strong>för</strong> öfrigt kan<br />
det också <strong>för</strong> en brunnsgäst vara nyttigt att ega<br />
tillhands en su vacker bön, som den af LIDNEK,<br />
när man af någon orsak hindras att deltaga uti<br />
den allmänna morgonbönen. Och hymnen till JAC-<br />
QUETTE DU^ RIETZ, samt de öfriga andliga sångerim,<br />
äro sa goda so m en vanlig brunnspredikan.<br />
INagra stycken uti annan anda följa derefter —<br />
emedan jag önskade att något i denna bok må<br />
•ntiesseia en byar af ett talrikt brunnssällskap.<br />
o Slutligen får jag fästa läsarens uppmärksamhet<br />
pa <strong>för</strong>delen at att annonser <strong>för</strong> hvarjo allmännare<br />
känd helsobrunris begagnande i år, blifvit an<strong>för</strong>da,<br />
hvarigenom väljandet af den lämpligaste helsobrunnen<br />
mycket underlättas; samt bedja om öfverse-<br />
T
TI<br />
ende med det) ringa konseqvens i stylen, soni är<br />
så oskiljaktig från oss kompilatorer.<br />
Första afdelningen af ett bibliothek <strong>för</strong> vattenläkekonsten<br />
är härmed afslutad; innan kort u tkommer<br />
en anvisning till art ificiella, mineralvattens<br />
beredning ocb samling af de bästa kemiska analyser<br />
af Europas <strong>för</strong>nämsta helsovatten ; men på<br />
afsättningen af denna <strong>handbok</strong> beror utgifvand et al<br />
en fullständig <strong>för</strong>teckning på alla inom fäderneslandet<br />
<strong>för</strong>ekommande mineralha ltiga källor, jemte<br />
en beskrifning öfver dem som icke redan blifvit<br />
an<strong>för</strong>da, — i <strong>för</strong>ening med en populär anvisning<br />
till dylika källors undersökning och, i händelse<br />
af deras tjenlighet, begagnande <strong>för</strong> hälsan »<br />
vidmakthållande eller återställande.
BESKBIFNIARE<br />
ÖFVER<br />
FÖRNÄMSTA<br />
BRUNNS- OCH BAD-INRÄTTNINGAR.
en bekante läkaren RUST skrifver uti Medicinische<br />
Zeitung följande :<br />
Beredningen af artificiella mineralvatten, och<br />
särdeles de for deras begagnande etablerade<br />
brunnsinrättningarne, med<strong>för</strong>a följande obestridliga<br />
<strong>för</strong>delar:<br />
l:o Bereda de den, som <strong>för</strong> sin ekonomi eller<br />
sina göromål ej kan aflägsna sig från sin hemort,<br />
tillfälle att begagna mineralvattnen. I detta<br />
afseende är deras användande så mycket mera<br />
välgörande, som erfarenheten lärt, att alla transporterade<br />
naturliga mineralvatten mer eller mindre<br />
decomponerade framkomma till bestämd ort, och<br />
att således den vid sin hemort bundna sjuke druckit<br />
i dessa vatten något helt annat, än han skulle<br />
gjort vid sjelfva källan. Till detta behof <strong>för</strong>tjena<br />
der<strong>för</strong>e de artificiella vattnen i hvarje hänseende<br />
<strong>för</strong>eträde fram<strong>för</strong> de naturliga, som sändas uti<br />
krus. Om i alla afscenden de ej göra lika nytta,<br />
som vid sjelfva källan, så ligger orsaken dertill<br />
ej uti ett olikartadt och mindre verksamt artificiell<br />
vatten, utan fastmer i de många biforhallanden,<br />
hvilka den i sitt hem sig befinnande sjuke är underkastad,<br />
och uti brist på de välgörande, dietiska<br />
och psychiska inflytelser, hvilka' den vid källan<br />
drickande under tiden njuter. Af samma skäl<br />
plägar äfven bruket af de konstgjorda mineralvattnen<br />
bäst bekomma dem, som alldeles skilja sig<br />
vid sina göromål och synnerligen dem, som ej<br />
hafva sitt hem på sjelfva stället, der brunnsanstalten<br />
är belägen.<br />
2:o Lemna de läkaren det oskattbara tillfället<br />
att <strong>för</strong>söka, om <strong>för</strong> en sjuk bör <strong>för</strong>ordnas bruket<br />
af ett naturligt mineralvatten vid den eller den<br />
källan. Ingen i verlden är i stån d att med apo-
4<br />
dictisk visshet alltid pu <strong>för</strong>hand bestämma detta,<br />
synnerligen som i afseende på mineralvattnens<br />
<strong>för</strong>dragande gifvas så många individualiteter och<br />
idiosyncrasier, att, trötts alla <strong>för</strong>handen varando<br />
inuicationer <strong>för</strong> ett hestämdt slag af en helsokälla,<br />
det dock på slutet blifver tvifvelaktigt om den<br />
sjuke bättre skulle <strong>för</strong>draga en varm eller en kall<br />
källa, t. ex. Carlsbad eller Marienbàd, Ems eller<br />
Oberfaltzbrunn, x\achen eller Neuudorf etc. Beslutar<br />
man sig blindt <strong>för</strong> den ena eller andra källan,<br />
så löper man ofta fara, att aflägsna den sjuke<br />
100 och ännu liera mil längre från den ort, der<br />
lian skulle vunnit hcljsan, eller att hafva alldeles<br />
<strong>för</strong>felat ändamålet med dess sändning. Ett <strong>för</strong>sök<br />
vid brunnsinrättningarne skyddar fullkomligt <strong>för</strong><br />
detta och dylika misstag.<br />
3:o Gifva de läkaren en närmare bekantskap,<br />
med verkningssättet hos och bruket af olika mineralvatten;<br />
de rikta på ren practisk väg dess<br />
kunskaps- och läkemedels-<strong>för</strong>råd, att han må kunna<br />
använda det till sina sjukas bästa. Jag anser<br />
delta <strong>för</strong> en väsendtlig <strong>för</strong>del af etablerade brunnsinrättningar;<br />
ty om det ock knappt kan ursä ktas,<br />
att så många läkare ej en gång behörigen känna<br />
sina inhemska källor och e j heller äro med deras<br />
användande nog bekanta, så är det dock omöjligt,<br />
att hvarje läkare <strong>för</strong>mår på ort och ställe lära<br />
känna hvarje verksam utomlands belägen, och ofta<br />
flore hundra mil aflägsen källa.<br />
4:o Sätta dessa anstalter den sjuke i tillfälle<br />
att på ort och ställe ej allenast ombyta vatten,<br />
utan äfven att under samma tid begagna flera,<br />
allt efter som speciela indicationer af hans sjukdom<br />
fordra. Flera sjuke, som redan fruktlöst<br />
begagnat de mest olikartade källor, den ena efter<br />
den andra, har jag botat derigc'nom, att jag låtit<br />
dem dricka flere vatten i <strong>för</strong>ening. En af dessa<br />
kommer hestämdt hvarje år från Petersburg till
Berlin, <strong>för</strong> att vid den Soltmaoska inrättningen<br />
begagna diverse artificiela mineralvatten, efter omständigheterna<br />
olika sammanblandade, hvarigenom<br />
lian åtminstone ett år befrias fran en honom piagando<br />
habituel sjukdom, då <strong>för</strong>ut j)a stallet <strong>för</strong>sökta<br />
Carlsbad, Marienbad, Eger och Ems intet<br />
<strong>för</strong>mått uträtta.<br />
5:o Skola efterbildandet af kända mineralvatten<br />
och ofvan såsom undantag an<strong>för</strong>da törbrukningssätt<br />
af desamma vid inrättningarna sluteligen<br />
leda derhän , att de lör speciela fall, och sa ofta<br />
läkarens indicationer dot fordra, kunna beredas<br />
ej allenast kraftigare och pa verksamma bestandsdelar<br />
rikhaltigare , utan äfven nya sammansättningar<br />
af medel i form af mineralvatten, sadane naturen<br />
hittills ej danat, kunna <strong>för</strong>färdig as *). Om<br />
man hittills inskränkt sig hufvndsakligen till beredande<br />
af redan kända helsovatten; hvars verkningar<br />
äro bekanta, och om läkaren vanligen rattat<br />
sina ordinationer mera elter namnet derpa,<br />
än efter dess beståndsdelar, så skall det ej alltid<br />
så <strong>för</strong>blifva. Förståndet står ej stilla, och s kola,<br />
enligt den erfarenhet, att forskningar i naturens<br />
rike, äro de blott en gång började, är blott källan<br />
en gång funnen, tränga oupphörligen framat,<br />
dessa brunnsinrättningar med tiden ombilda sig<br />
till formliga vatten-apothek, hvilka kunna lenina<br />
hvarje mineralvatten, som läkaren <strong>för</strong> hvart och<br />
ett specielt fall behöfver och särskildt <strong>för</strong>ordnar.<br />
Derigenom skall en rik och alldeles ny skatt af<br />
läkemedel vinnas, hvars välgörande inflytande på<br />
vetenskapen, på lifvet och helsan man ej vagat<br />
beräkna; hvar<strong>för</strong>e skola också just mineralvatten<br />
*) Detta är händelsen med fabrikation en af det sa kallade<br />
Seltervattnet, ty ingenstädes har naturen frarabragt<br />
ett på kolsyra sa rikhaltigt och sa välsmakande<br />
mineralvatten.<br />
5
BESKRIFNING<br />
OFVER<br />
GUSTAFSBERGS<br />
BRUNNS- OCH H AF SB AD S-INRÄTTNIN G.<br />
I 8-<br />
Brunns-och Bad-Inrättningarne vid Gustafsberg, beläget<br />
^ mil rätt söder om Uddevalla stad, omkring<br />
400 alnar frän stora landsvägen åt Götheborg, vid en<br />
vik af Saltsjön i den behagligaste nejd med yppig naturomgifning<br />
— egas af Gustafsbergs barnhusinrättning<br />
, som stiftades 1774 af grosshandlaren ANDERS<br />
KNAPE H: SON till <strong>för</strong>mån <strong>för</strong> fattiga barn födde inom<br />
Bohus län, hvarigenom 25 barn, intagne vid 8 a 10<br />
års ålder, alltid skola vistas pa Gustafsberg, der födas,<br />
klädas och undervisas i alla nyttiga kunskaper och<br />
musik, tills de uppnått 15 à 16 är, da de derilrån<br />
utgå och anställas i kondition, väl utredde med kläder<br />
af alla slag, bibel samt 8 R:dr 16 sk. banko i P en ~<br />
ningar ; 50 barn erhålla, från i till 12 ars ålder, årligt<br />
understöd (gratial) af 11 R:dr o sk. 4 r:st. b.ko,<br />
och 25 barn utpensioneras hos hederligt folk pa landet<br />
eller i staden emot 16 R:dr 32 sk. sagde mynt ailigen<br />
tills de uppnått 12 ar; blifvande, efter som något<br />
barn från barnhuset utgått eller gratial och utpensionering<br />
upphör, andre lika beliöfuuide i stället an<br />
tagne.<br />
Denna välgörande inrättning — som ärligen kläder,<br />
föder, herbergerar och undervisar 25 barn, ot h<br />
understödjer 75 med uppfostringshjelp • med allt<br />
livad dertill hörer, <strong>för</strong>valtas, fran och med 1786, en-
8 BADORTER :<br />
ligt Stiftarens <strong>för</strong>egående <strong>för</strong>ordnande, ensamt af Uddevalla<br />
s tads 24 äldste med en direktör, livilken <strong>för</strong>estår<br />
och besörjer allt enligt stadens äldstes beslut.<br />
Barnhusinrättningens bestånd och verksamhet är grundad<br />
pä utlanta medel af en donerad fond, å 60,000<br />
R:dr Rgs, och utarrenderad jord på landet och vid<br />
staden. Gustafsbergs brunns- och badinrättningar —<br />
liggande pa Uddevalla stads grund —- vårdas af direktionen<br />
genom en inspector och nödige arbetare.<br />
2 §.<br />
Helsohällan och Brunns-Inrättning en.<br />
Ääl Gustafsbergs naturliga helsokälla <strong>för</strong>st upptäcktes<br />
och begagnades, kan icke med någon visshet<br />
uppgifvas emedan alla anteckningar på stället derom<br />
saknas. Emedlertid, och som af Direktionens räkenskaper<br />
<strong>för</strong> 1787 inheiiilas att brunnen då emot betalning<br />
var upplåten, och direktionens protokoll innehåller<br />
det tillkännagifvande, att brunnshuset 1792 var<br />
mycket gammalt och <strong>för</strong>fallit, så måste man kunna<br />
antaga att den varit känd i långliga tid er. Efter det<br />
brunnshuset 1793 v ar ombyggt, besöktes helsokällan<br />
allt mer och mer år efter år, så att intill 1808 omkring<br />
50 personer årligen deraf begagnade sig emot den<br />
ringa betalningen af 32 sk. banko <strong>för</strong> termin af 30<br />
dagar. Dock, och efter som utländska mineralvatten<br />
kommo i rop, samt, tid efter annan, <strong>för</strong>st importerades,<br />
och sedan konstmessigt tillverkades, har den icke särdeles<br />
varit anlitad; särdeles alt räkna från 1836, då<br />
en Carlsbader-inrättning, <strong>för</strong>st af apotekaren F. G.<br />
BJÖRKLUND pa <strong>för</strong>sök i mindre scala, men sedermera<br />
af apotekaren H. M. OLSSON, i likhet med CAVALLIN-<br />
SKA Carls bader-inrättningen i Götheborg, anlades på<br />
Gustafsberg, och hvilken nu eges af apotekaren CARL<br />
FR. ANDERSSON.
GUSTAFSBERG. 9<br />
Denna Carlsbader-inrättning, som endast funnits i<br />
4 ar, har årligen anlitats af emellan 50 à 90 personer.<br />
De vatten som här serveras utur sjelfva app araterne,<br />
(hvars kranar, med vackra etiketter, ga i n uti brunnssalongen,<br />
hvarunder naturliga källan är belägen), bestå<br />
af Garlsbader och Embser, <strong>för</strong> hvilka 4 veckors<br />
afgift är 20 R:dr banko, samt Marienbader-Kreutz,<br />
Marienbader-Ferd.-Quelle, Salt-Pyrmonter, Stål-Pyrmonter,<br />
öelter, Gueillnauer, Kisinger Racoczy, Fachinger,<br />
Spaa Pouch en ner, Soda och Wildungen, emot<br />
16 11:dr B:ko <strong>för</strong> 4 veckors drickning, jemte 1 R:drs<br />
B:ko afgift <strong>för</strong> brunnshusets begagnande dervid.<br />
Ehuru mången påstår, och det icke utan sina skäl,<br />
att brunnsdiickning borde börja sa tidigt om våren<br />
som möjligt, ellej' åtminstone den tid da sjelfva n aturen<br />
tillkännagifver sina verkningar pa allting till lif<br />
eller ändringar, har dock brunnsdrickningen vid<br />
Gustafsberg de sednare åren icke börjats <strong>för</strong>r än<br />
den 15 juni.<br />
Gästerne samla sig klockan 6 om mo rgonen, taga<br />
sina glas hvarje qvart eller halftimma, allt efter antalet<br />
som skall dr ickas. Kl. 8 <strong>för</strong>rättas allmän bön<br />
af barnhusets prestvigde lärare, <strong>för</strong> närvarande philosophia?<br />
magistern C. A. SANDEJGRG.<br />
Under brunnsdrickningen tages rörelse antingen<br />
genom promenad i brunnssalen, brunnsparken eller<br />
derutom, eller o ck genom i salen och parken inrättade<br />
gungbrädcn. Frukost intages omkring klockan<br />
10 à 11, och består vanligen af kaffe med hvetebröd.<br />
3 §.<br />
S altsj Öb a cl- In rättn i ngcn.<br />
Denna bestod år 1774 af ett b adrum med dousch,<br />
beläget omkring 75 alnar från sjöstranden i det hus
10 BADORTER:<br />
iivarcst resta urationen nu hålles; och som endastanlagd<br />
lör närboende i orten, samt sjelfva ställets p ersonal,<br />
var den af få anmärkt och begagnades ej af resande<br />
<strong>för</strong>r än emellan 1804 och 1808. Men se dan, till<br />
lölje af den undersökning, f. d. Konung GUSTAF 4:de<br />
ADOLPH anbefallt å rikets vestra kuster, i afsigt att<br />
utse tjenligaste badstället <strong>för</strong> dåvarande Kronprinsen<br />
GUSTAF, de utsände vettenskapsmännen <strong>för</strong>klarat att<br />
Gustafsberg, såväl i anseende till vattnets sälta och<br />
öfrige genom flera gr äsarter <strong>för</strong>månliga beståndsdelar,<br />
som ställets u tmärkt vackra läge och högst behagliga<br />
luft, vore det <strong>för</strong> helsan mest tjenliga och <strong>för</strong> en<br />
badsejour det angenämaste ställe på kusten, — och<br />
Kronprinsen GUSTAF i följd af sådant vitsord 1804<br />
derstädes begagnade baden, hufvudsakligen uti en<br />
derstädes <strong>för</strong> ändamålet inrättad flytande bassin med<br />
eldrum, blef Gustafsberg af m ånga anmärkt och efterfrågadt;<br />
och emedan från och med 1808 till och med<br />
1Ö12 fiere badsökande anmälde sig än som kunde,<br />
med 1 badrum och 1 douch samt den lilla bassinen,<br />
betjenas, fann barnhusdirektionen 1813 <strong>för</strong> g odt <strong>för</strong>flytta<br />
och utvidga badinrättningen, samt uppbyggde<br />
(utpå sjögrunden, nära djupet) såväl ett större hus med<br />
6 bad- och 0 afklädningsrum, de senare med eldstäder<br />
och möbler, som ett mindre badhus med 5 rum,<br />
utom 2:ne andra som anslogos till fattige att begagnas<br />
gratis. Dessa badhus voro 1814 färdige, och begagnades<br />
då af Konung CARL XIII och dess gemål,<br />
jemte ett betydligt antal resande, såväl af rikets<br />
högst uppsatte män som andre; och, såsom varande<br />
da, snart sagdt, den enda badinrättning i r iket, blef<br />
den mycket anlitad, särdeles efter det direktionen<br />
låtit <strong>för</strong>ändra doucharne. Så hafva till exempel, oaktat<br />
badinrättningar sedermera blifvit e tablerade i Gö~<br />
theborg, Marstrand och Strömstad, omkring 250 à<br />
290 personer årligen begagnat terminbad; och dessutom<br />
tagits från 1480 till 1920 extra bad — utom det
GUSTAFSBERO. Il<br />
alt 80 à 100 fattige, u nder tiden från 1 juli till augusti<br />
månads slut, gratis fatt begagna 2:ne badrum.<br />
Enär man måste antaga alt tiden emellan l:sta<br />
ofch 15 juni bör vara angenämare än tiden emellan<br />
31 augusti och 15 september, har badinrättningen vid<br />
Gustafsberg alltid, med få undantag, öppnats hvarje<br />
år den 1 juni; i <strong>för</strong>ra fallet ha r inan sommaren i väntan,<br />
i senare hösten.<br />
Badafgifterne äro <strong>för</strong> närvarande: uti stora badhuset:<br />
rummen N:ris 1, 2, 3 och Gài? R:dr; <strong>för</strong><br />
rummen 4, 5 och 7 à 9 R:dr <strong>för</strong> termin af 30 da gar,<br />
och <strong>för</strong> extra bad i <strong>för</strong>stnämnde rum —• 20 sk . och<br />
i de sednare 10 sk. Uti badhuset N:o 2 <strong>för</strong> rummen<br />
N:ris 1, 2, 4 — 5 R:dr; N:o 3 — 6 R:dr och rummet<br />
N:o 5 — 3 R:dr i ter minen; och extra bad i detta badhus<br />
från 10 sk. 8 r.st. till 10 sk., samt bad i bassinen<br />
12 sk., allt banko, badhuset N:o 2 öppnas icke <strong>för</strong>län<br />
15 juni och bassinen utlägges emellan nämnde<br />
dag och 1 juli, allt efter väderlekens <strong>för</strong>anledande.<br />
Badtimmar kunna beställas från 1 juni, 1 juli och<br />
1 augusti, ej under 30 dagar, hos O. SIXFYEREOI) ;<br />
adress: Gustafsberg,<br />
Hvarje badrum i b adhuset N:o 1, eller stora, har<br />
sin egen badbetjening, som af inrättningen aflönas.<br />
4 §•<br />
Någon särskilt brunnsintendent har vid Gustafsberg<br />
aldrig varit anställd, utan har läkarevården, så<br />
väl \iti sjelfva barnhuset, som brunns- och badinrättningarne,<br />
alltid bestridts af de i Uddeva lla anställde<br />
provincial- och stads-läkare, och hvilka nu<br />
äro: provincial-läkaren, medie, doktoren S. KELLBERG<br />
och t. f. stadsläkaren, medie, doktoren C. LÖNNER.<br />
För promenader äro flera vackra ställen. Dels<br />
sjelfva p arken med reguliera, sandkörda gångar emellan<br />
större o ch mindre löfträn ; dels åt skogen derinvid,<br />
hvars höjder beqvämt kunna bestigas, och hvar-
12 BADORTER :<br />
ifrån utmärkt vackra vuer finnas, sa väl öfver sjön<br />
till motliggande stränder och lantställen, som till<br />
närmare belägne Christinedahl, Emaus, Bodeled och<br />
Höijentorp ; dels, da väglaget sa medgifver, utåt landsvägen,<br />
omgifven af vackra ängar, bördiga åkerfält och<br />
stora alléer af löf- och gran-skog, och dels land-eller<br />
sjöväg till det utmärkt vackra Kasan, samt Lindensnäs.<br />
Ofvannämnde park, som innehåller omkring 2:ne<br />
tunnland, åt sjön slutande, jord, är omgifven i öster<br />
och sydost af temmeligen höga skogbeväxta berg ;<br />
från sydvest till no rr af sjön och badhusen; från norr<br />
tiil ö ster dels af tvenne rader större trän och en granhäck,<br />
hvaremellan nedkörselvägen till ba dhusen gå,<br />
samt dels af barnhusets trädgård och byggnader. Uti<br />
denna park äro barnhuset, restaurationen, 4 paviljonger,<br />
deraf 1 med biljard, samt ett af särskilt bolag<br />
upp<strong>för</strong>d t gentilt societetshus, belägne. Från en grotta<br />
uppe i ett af de kringliggande bergen har man en<br />
vidsträckt utsigt öfver den herrliga nejden.<br />
5 §.<br />
Offentliga b aler hallas vanligen i brunnssalongen,<br />
som är 36 a lnar läng. Dessa äro på sommaren vanligen<br />
6 till antalet, och besökas af alla b ildade klasser<br />
emot en vanlig entré af 24 sk. banko personen.<br />
Societeter hållas 2:ne gånger i veckan uti ett af<br />
särskildt bolag upp<strong>för</strong>dt, prydligt inredt och möbleradt,<br />
bus, som erbjuder en gentil och ändamålsenlig<br />
samlingsplats <strong>för</strong> ej mindre brunns- och badgäster,<br />
än andre resande och stadsboar. Man bör, <strong>för</strong> att<br />
här vinna inträde, introduceras af någon utaf direktörerne<br />
eller actie-«garne, och hvarvid afgiften, som<br />
beror pi* bolagsbeslut, bur erläggas (<strong>för</strong> närvarande<br />
med 3 R:dr <strong>för</strong> hela sommaren, 2 R:dr <strong>för</strong> c-n m ånad,<br />
och 1 R:dr <strong>för</strong> vecka eller derunde»' — allt banko<br />
<strong>för</strong> kavaljerer, men i riksgälds <strong>för</strong> damer). All fö rtäring<br />
betalas särskildt, äfvensom dans musik. De
GUSTAFSBERG. 13<br />
dagar, då icke större societeter hållas, upp<strong>för</strong>es musik,<br />
converseras och tillställes hva rjehanda lekar och Iustbarheter.<br />
Ett godt fortepiano och fiere tidningar äro<br />
åt sällskapet upplåtne, äfvensom a rbets- och toilettsrum<br />
<strong>för</strong> damer, och conversations- och spelrum <strong>för</strong><br />
herrar.<br />
Utom det tillfälle som erbjuder sig att bo i Uddevalla,<br />
hvarest finnes tillräckliga rum emot ganska<br />
billig afgift, finnes på det så kallade Varfvet å Gustafsberg<br />
— hvilket nu innehafves af grosshandlaren C. J.<br />
ENGELKE o ch är beläget invid parken och sjön — omkring<br />
CO rum , som uthyras à 24 sk. till 1 R:dr b:ko<br />
per dag med möbler och sängkläder, äfvensom 12<br />
rum hos barnhusets skomakare J. BERGENFELT, som<br />
uthvras emot 16 till 32 sk. banko per dag. Iluin<br />
<strong>för</strong> domestiker, vagnar och hästar finnas älven till<br />
skäliga priser, men <strong>för</strong> furage till de sednare måste<br />
särskildt sörjas.<br />
Hvad värdshushållningen vidkommer, så serveras<br />
der huru den resande önskar; der kan spisas vid table<br />
d'hôte emot 1 R:dr banko per dag <strong>för</strong> 30 da gar;<br />
frukost på lika tid 13 sk. 4 r:st. per dag; middag 20<br />
sk. 8 r:st. per dag och afton 13 sk. A r:st. ; eller vid<br />
portionsbordet, eller genom hemtning, då alla kötträtter<br />
kosta 10 sk. 8 r:st. och fisk och suprätter 8<br />
sk. allt banko, med undantag af priset på lax, hummer<br />
och ostron hvilket måste rätta sig eller tillgången.<br />
1 händelse att mat hemtas bör den resande hålla sig<br />
sjelf m ed nödigt siHVer.<br />
På skjutshästar är dageligen, under brunns- och<br />
badterminerne, ymnig tillgång; hvadan ock ganska<br />
ofta större kärrpartier och ridter anställas såväl (ill<br />
staden som andra ställen. Ingen kan hafva ledsamt<br />
som kan och vill roa sig; man kan åka eller ro till<br />
staden eller vackra landsställen.<br />
Om man hiirjemte gör ett öfverslag af såväl kostnaden<br />
<strong>för</strong> en badsejour vid Gustafsberg som de <strong>för</strong>
lì ADOUTEK :<br />
maner detta stalle erbjuder så i afseende å en utmärkt<br />
vacker natur med omvexlande utsigter åt barroch<br />
löfskog emot Saltsjön, ^ora ställets läge vid sjön,<br />
logementernes närhet till b runnshuset, societets- och<br />
badhusen en från sjö och land omvexlande, helsosam<br />
och behaglig luft — så måste man få antaga att<br />
Gustafsberg, i alla hänseenden, bör anses <strong>för</strong> ett af<br />
de ändamålsenligaste och angenämaste badställen i riket;<br />
och <strong>för</strong> h vilket påstående man torde finna visshet<br />
i det <strong>för</strong>hållande, att åtskilliga familjer alltsedan<br />
1 SI I årligen besökt stället.<br />
Utom det alt bön <strong>för</strong>rättas hvarje dag i brunnssalen<br />
, hålles hvarje söndag af barnhusets lärare en<br />
brunnspredikan, hvilken bevistas både af b runns-och<br />
badgästerne, samt stadsboarne och allmoge, så långt<br />
brunnssalongens utrymme medgifver.»<br />
Det är så väl utaf nuvarande direktören vid Gustafsbergs<br />
barnhusinrättning, herr LORENTZ ÜATIJ.-<br />
GREN , samt nu mera aflidne stads- och lafearettsläkaren<br />
i Uddevalla, herr doktor JACOB BÂGENHOLM,<br />
som jag erhållit de flesta uppgifter <strong>för</strong> ofvanstående<br />
beskrifning.<br />
Bland notabibilder, som <strong>för</strong>liden sommar begagnade<br />
baden vid Gustafsberg, bör nämnas biskopen,<br />
m. m. ESALAS TEGNÉR. 1 )<br />
En mängd trovärdiga personer hafva <strong>för</strong> mig berättat,<br />
att, i deras tycke, intet ställe finnes till sin<br />
belägenhet såväl passande <strong>för</strong> <strong>brunnsgäster</strong>, som ifrågavarande<br />
Gustafsberg; den omgifvande naturen är<br />
särdeles vacker, klimatet mildt, och stället ligger så,<br />
') I händelse del kan intressera någon, vill jag nämna,<br />
att en <strong>för</strong>teckning öfver de br unns- och badgäster,<br />
som ar 1841 anlände till Gustafsberg, <strong>för</strong>ekommer<br />
uti !N:o 29 af "Bohus Läns Tidning" for <strong>för</strong>lidet år.
GUSTAFSBERG. 15<br />
att det är nästan alldeles fredadt lör svarare vindar<br />
från den likväl närbelägna Saltsjön. Det lärer också<br />
vara fa personer, som anlända till detta ställe och<br />
kunna erhålla boningsrum (såsom icke alltid, i hänseende<br />
till de t stora tilloppet, är händelsen), hvilka<br />
icke m ed nöje cjvardröja så länge som möjligt.<br />
e S-<br />
Uti provincial-läkaren, doktor MARINS embetsberättelse<br />
till K. Sundhets-Collegium, <strong>för</strong> år 1820,<br />
<strong>för</strong>ekommer följande yttrande: »Något öfver 300 personer<br />
nyttjade under sommaren hafsbaden härstädes,<br />
och jag kan, med den oinskränktaste helgd af sanning<br />
, icke nogsamt berömma dessas ofelbara verkan<br />
mot gikt, ledsjukdomar, skrofler, smärtsamma krämpor<br />
i underlifvet, lamhet och andra svaghetssjukdomar,<br />
. . . dock mest p å de fattigare, som enkelt och<br />
nog länge kunna begagna dem.»<br />
7 §.<br />
»^id det utmärkt vackra Gustafsberg, beläget £<br />
inil söde r om Uddevalla , öppnas saltsjöbaden och naturliga<br />
helsokällan till begagna nde den 1 i kommaude<br />
juni månad och fortfara o afbrutet till påföljande augusti<br />
månads slut: hvarest bad kunna tagas såväl uti<br />
serskildta badrum med goda doucher och antichambrar<br />
<strong>för</strong> toile tten, som ock uti en å hafsytan flytande<br />
bassin antingen <strong>för</strong> hel termin eller kortare tid. Skulle<br />
någon önska att på <strong>för</strong>hand beställa badtimma kan<br />
anmälan derom göras h os inspektören på stället, välborne<br />
kapten O. SIXFVERLOD, som utlemnar polletter<br />
emot kontant betalning, och hvar<strong>för</strong>utan beställning<br />
icke anses gällande.<br />
f afseende å helsovården <strong>för</strong> öfrigt så finnes p å<br />
stället: dels en utmärkt väl arrangerad artificiell<br />
brunnsinrättning hvarest från och med den 15 juni<br />
alla sorter, nu brukliga varma och kalla helsovatten
16 B AD O It TE It :<br />
serveras utur sjelfva a pparaterne ; dels full tillgäng pä<br />
god saponös gyttja; dels en större electricitetsmachin<br />
och voltige stapel, och dels ett väl fourneradt värdshus,<br />
hvarest mat vid table d'hôte eller portionsvis,<br />
samt andre rafraischissementer, erhålles.<br />
Utom det tilllalle som erbjuder sig alt bo i Uddevalla,<br />
sii finnes pä varfvet, invid brunnsparken, 60<br />
à 70 störr e och mindre väl möblerade rum, som uthyras<br />
från och med den 15 juni ocb 17 juli på 30<br />
dagar; och hvarom kan korresponderas med kapiten<br />
A. A. WisKBEiiG, ad ress: Uddevalla och Gustafsberg.<br />
Läkarevården bestrides tills vida re af till<strong>för</strong>ordnade<br />
stadsläkaren, med. dokt. och cbir. mag. herr<br />
CARL LONNER.»<br />
HAFSBADEN VID SÄRÖ.<br />
Särö är en vid Sveriges vestra kust, i norra delen al<br />
Halland, emellan Götheborg och Kungskacka (2i mil<br />
från det <strong>för</strong>ra och 1 mil från det sednare), emot öppna<br />
hafvet, belägen ö, som medelst en bro sammanhänger<br />
med fasta landet. Dess form är aflång och<br />
längsta sträckningen från öster till vester, med ett<br />
areal-innehåll af 325 tunnland. Genom en skogbeväxt<br />
bergsträckning, gående i riktning från sydost till<br />
nordvest, är den delad i en östra och vestra hälft.<br />
Utom den herrliga anblick åt det öppna hafvet, inan<br />
eger från flera punkter af denna bergshöjd, lemnar<br />
den äfven ett behagligt och helsosamt skydd mot de<br />
starkare hafsvindarna.<br />
Öns yppiga vegetation, med de flesta nordens<br />
barr- och löfträd, att ej nämna den mängd af oinvexlande<br />
liafs- och höglandsväxter, som pryda dess ängar<br />
och parker, framvisar en märkvärdig contrast mot<br />
Sveriges öfriga hafstrakter.
SÄRÖ. 17<br />
Corps de logie utgöres af 3:ne större byggnader,<br />
och en mindre, benämnd »skogshyddan» med 7 rum;<br />
den är i modern byggnadsstil, och ligger 450 alnar<br />
från de större byggnaderna, i den mest romantiska<br />
trakt af ön; alla dessa byggnader äro upp<strong>för</strong>da på en,<br />
af naturen bildad, terrassformig plan emot omnämnde<br />
bergsträcknings östra sluttning; fram<strong>för</strong> denna plan<br />
öppnar sig en vacker dal omgifven af kullar, rikt beväxta<br />
med löfträd.<br />
Badhuset upp<strong>för</strong>des 1839, är beläget 300 famnar<br />
från boningshusen, vid en vik; innesluter åtta beqvämligt<br />
och propert möblerade badrum samt ett conversationsrum.<br />
Det till, baden begagnade hafsvattnets egentliga<br />
vigt är 1,019 vid + 17° C. Badgyttjan utmärker sig<br />
<strong>för</strong> sin finhet och stora svafvelhalt.<br />
Nära intill b adhuset upp<strong>för</strong>des 1840 en Gräfenberger<br />
douche} med 22 fots f allhöjd.<br />
För erhållande af bad i öppna hafvet, finnas<br />
2:ne bassiner, belägna i en halsbugt å öns vestra<br />
kust, 200 famnar från boningshusen.<br />
Alla brukliga, kalla artificiella mineralvatten,<br />
kunna erhållas.<br />
Nöjena hafva bestått uti: dans-soiréer, promenader<br />
till omkringliggand e herrgårdar, lustfarter på hafvet;<br />
nästan hvarje söndag göra ångfartygen frän Götheborg<br />
lustfart till ön .<br />
Inrättningen öppnades i juli 1839, och eges, jemte<br />
hela ön, af possessionaten herr A. H. ÅKERMAN.<br />
Badgästernas antal utgjorde 1839 •— 7 2, och 1840<br />
103 pe rsoner, hvaraf största delen logerade på ön, och<br />
de öfrige i närliggande bondgårdar å fasta l andet.<br />
Läkarevården ombesörjes <strong>för</strong> närvarande af provincial-läkaren,<br />
doktor F. G. MOSEN.<br />
Uti b oningshusen finnas 42, dels enkla dels 2 à<br />
3 sammanhängande, rum (oberäknadt domestikrum-
18 BADORTER:<br />
men), alla möblerade med omsorg <strong>för</strong> propreté och<br />
beqvämlighet.<br />
Inrättningens utvidgande ingår troligen i egarens<br />
plan, dà ställets vackra och helsosamma läge gifver<br />
anledning, att framgent päräkna en, såsom hittills,<br />
tilltagande fréquence.<br />
Priser fi banko).<br />
Varma bad utan douche 16 sk.<br />
D:o med douche 20 ,,<br />
Gyttjebad med douche 32 ,,<br />
Gräfenbergerdouchebad 12 ,,<br />
Bassinbad (eller kalla bad i hafvet, uti dertill<br />
anlagde badhus med tält) 8 ,,<br />
Ett möbleradt rum med 1 säng och städning<br />
per dygn . -40 „<br />
För hvarje extra säng per månad .... 4 R.dr.<br />
Ett domestikrum, hvari fiere bo tillsammans,<br />
per månad <strong>för</strong> h varje person 2 ,,<br />
En domestiksäng per månad 2 ,,<br />
(Boningsrummmen uthyras <strong>för</strong> 30 dagar, ifrån och<br />
med den 13 juni eller 14 juli.<br />
Mat serveras till middag och afton vid table<br />
d'hôte <strong>för</strong> 1 R:dr om dagen, utom likörer, samt utan<br />
afdrag <strong>för</strong> enskildta mål eller dagar. I händelse liemtning<br />
åstundas, bör eget silfver medhafvas. Betjeningen<br />
erhåller mat efter beting.<br />
Tidningar hållas mot särskild afgift.<br />
Kalla artificiella helsovatten tillhandahållas af apo <br />
tekaren herr L. J. SCHÖLDSTRÖM.<br />
Beställningar af b adtimmar och rum, med upp- 1<br />
gilt å det antal sängar, som åstundas, adresseras 1 ill<br />
A. H. ÅKERMAN, Kongsb acka och Särö.<br />
Uti allmänna tidningarne stod <strong>för</strong>liden sommar<br />
att läsa, det Särö intager <strong>för</strong>sta rummet bland badorter<br />
i riket, hvilka under de sednare åren kommit i
GÖTIlEROnO. 19<br />
rop. Bland n otabiliteter, som under sista sommaren<br />
begagnade baden vid detta ställe, \oro professoren<br />
m. m. friherre JACOR BERZEI/IUS och professoren m. m.<br />
ERIC G. GEEJER.<br />
Badsäsongen liärstädes börjas i ar den 13 juni,<br />
och fortfar så länge årstiden tillåter.<br />
Närmaste gästgifvaregården till Särö är Kungsbacka.<br />
*)<br />
GÖTHEBORGS BADINRÄTTNING<br />
är visserligen i det medlersta och öfra Sverig e känd,<br />
så till vida, att man, genom rykten och årliga tidningsannonser,<br />
vet att den sedan fa år tillbaka, finnes,<br />
och att den är både prydlig och ovanligt dyrbar; men<br />
om det verkliga gagn, som en badgäst kan hemta af<br />
denna inrättning tyckes man göra sig en ganska oriktig<br />
opinion. Man har hört, alt badhuset är upp<strong>för</strong>dt<br />
på stranden af den stora Götha elf, som i hafvet,<br />
straxt nedan<strong>för</strong>e Götheborg, oafbrutet uttömmer en<br />
ofantlig vatten massa, sammanblandande sött och salt.<br />
vatten vidt oc h bredt omkring i skärgården, och deraf<br />
drager man vidare den <strong>för</strong>hastade slutsats att baden i<br />
Götheborg serveras med så beskaffadt blandadt vatten,<br />
samt att den som behöfver äkta, fullhalltiga saltsjöbad,<br />
icke har att vänta dem i Golheborgs badhus. — Insändaren<br />
vet deremot, med bestämd säkerhet, att badhusets<br />
läge vid Götha Elf icke har något den ringaste<br />
inflytelse på beskaffenheten af de salta baden derstädes<br />
och att nian med alldeles lika goda skäl kan äfvea<br />
i Strömstad och Marstrand klaga öfver underhaltigt<br />
sa ltvatten, som i Götheborg, emedan det uitten,<br />
M Det mesta af ofvanstâcndc beskrifning är mig benäget<br />
meddelad! af ställets läkare, herr pioviucialfäkaren<br />
F. G. MOSÉN.
20 BADORTER:<br />
som på sistnämnda stalle användes till salta bad, ingalunda<br />
tages i stadens närhet, der det visserligen<br />
icke kan erhållas fullhaltigt, utan alltsammans hemtas<br />
i trakten af Känsö, 2 à 3 mil från elfvens mynning<br />
och i sjelfva ha fsbandet, hvarest fårsktvattnet så full—<br />
komligen <strong>för</strong>lorat sig, att vattnet der är lika så salt<br />
som midt i Cattegat. Med denna hemtning äro 2:ne<br />
(kanske fiere) däckade, seglande pråmar, oupphörligen<br />
under badningen, sysselsatta. Den sker under<br />
sträng uppsigt, och om, såsom en eller annan gång<br />
under sommarens lopp kan hända pråmarne blifva<br />
af s torm hindrade, att göra den långa resan på rätt<br />
tid, engagerar man ångfartyg till de ras bogserande.<br />
En sådan vattenhemtning med ångkraftens biträde är<br />
tydligen <strong>för</strong>enad med kännbar kostnad; men man<br />
skyr den icke, <strong>för</strong> att vinna sitt ändamål. Om allt<br />
detta, äfvensom om saltvattnets rätta halt, har hvar<br />
och en öppet tillfälle att, i och vid badhuset dagligen<br />
inhemta den fullkomligaste v isshet, och sådane bevis<br />
på äktheten af dessa bad torde väl svårligen behöfvas.<br />
Tvifvelsutan finnas i Götheborgs badhus, likasom<br />
öfverallt anno rstädes, brister att anmärka af den, som<br />
älskar att mikroskopiskt uppsöka sådana, och kanske<br />
skulle, med skäl, kunna sägas, att badbetjeningens<br />
antal är nog inskränkt, och luftdraget, äfvensom den<br />
ständigt öppna salongen och korridorerne, allt<strong>för</strong><br />
starkt, men den sednare verkliga olägenheten är<br />
oändligen lätt afhjelpt, och den <strong>för</strong>ra äfven. Så länge<br />
likväl d en resp. allmänheten heldre triinges på de små<br />
badorterna, än den besöker Götheborgs rymliga och<br />
kostbara badinrättning samt följaktligen en större frequens<br />
ej kan påräknas, än den, som lemnas af staden<br />
sjelf och den närmast omkringliggande orten jemte<br />
ett ovisst an tal resande, blefve en större betjenings<br />
personal kanske ett allt<strong>för</strong> betungande öfverflöd. I<br />
livad elegans och beqvämlighet angår, lemnar Götheborgs<br />
badhus, helt visst, alla andra sådana inrättnin-
götiieborg. 21<br />
gar, i Sverige, langt efter sig, och i propreté står det,<br />
fullt ut, i jemnbredd med de bästa. Betalningen <strong>för</strong><br />
t ba den är icke heller hög, ehuru, naturligtvis, öfverstigande<br />
den, som kan vara mera än tillräcklig, men<br />
dock måste erläggas, på ställen der badvattnet hemtas<br />
vid badhusets fot. Det högre priset <strong>för</strong> sjelfva<br />
baden motväges likväl, mera än fullt upp, af den<br />
särdeles billiga lefnadskostnaden i Götheborg; och<br />
den badgäst, som icke älskar indragas i s ådana societeter<br />
och cotterier, hvarmed han tycker sig icke harmoniera,<br />
måste äfven derutinnan gifva Götheborg <strong>för</strong>eträdet,<br />
emedan han der undgår detta verkliga obehag,<br />
utan all anmärkning, tvärt emot <strong>för</strong>hållandet på<br />
de mindre badorterna. Ledsnaden framkallas alltid<br />
af sysslolösheten, men också denna kan svårligen<br />
tvinga en badgäst i Götheborg, att ingå andra bekantskaper,<br />
än de som äro honom angenäma. Älskar<br />
han landet, så gifva Götheborgs många vackra nejder<br />
tilliallen till njutning af sommarens behag, och det<br />
synes ganska troligt, att badgäster skulle kunna beredas<br />
både trefliga rum och vivre flerestädes på landet,<br />
nära i stadens granskap, utan betydlig kostnad.<br />
Finner han åter nöje i en skön och rik sjöstads lifliga<br />
verksamhet och industri, så lemnar honom Götheborg<br />
stundeligt tillfälle dertill. Härtill kommer ännu, att<br />
Götheborg har en Carlsbader-brunnsinrättning, nära<br />
okänd i det öfra landet, men af utmärkt högt värde:<br />
En stilla, skùggrik och blomsterprydd oas midt i d et<br />
bullrande, oroliga stadshvimlet, der den, som önskar<br />
att med hafsbaden <strong>för</strong>ena drickning af utländska helsovatten,<br />
beredda med mogen sakkännedom och den<br />
samvetsgrannaste omsorg, finner den bästa lägenhet<br />
dertill, han kan önska.<br />
Insändaren har härmed lemnat sanningen den<br />
gärd han ansett sig vara henne skyldig, och skulle<br />
skatta sig lycklig om dessa enkla ord, dem intet annat<br />
motiv framkallat, kunde något bidraga, att
22 badorter :<br />
skingra en villa, som måste tillskynda de badbehöfvande<br />
mången onödig ledsamhet och kostnad, ocli<br />
som måhända äfven innefattar en ofrivillig orättvisa<br />
emot det öppet ådagalaggda bemödandet, att med<br />
osparade kostnader uppfylla alla billiga fordringar.<br />
d. i Mars 1841.<br />
F. d. Badgäst i Göiheborg.»<br />
»I likhet med <strong>för</strong>egående åren kunna under innevarande<br />
sommar friska saltsjöbad erhållas uti Götheborgs<br />
badhus ifrån början af juni till slutet af augusti<br />
månad, eller så länge omständigheterna det medgifva.<br />
Vattnet dertill hemtas 2:ne mil ifrån staden<br />
uti öppna hafvet på 36 fots djup.<br />
Styrelsen <strong>för</strong> denna inrättning har innevarande ar<br />
vidtagit sådana åtgärder <strong>för</strong> vattentransporten, att den<br />
påräknar kunna <strong>för</strong>ekomma all brist på daglig tillgång<br />
af friskt hafsvatten. Göiheborg den 14 Mars 1842.<br />
DIREKTIONEN.»<br />
BAD INRÄTTNINGEN i STRÖMSTAD<br />
öppnas innevarande år till allmänt begagnande den<br />
23 instundande maj. Erfarenheten har de sednare<br />
åren visat, att under sista delen af maj och i juni<br />
månad inträffat, hvad all anledning är att <strong>för</strong>moda äf<br />
ven i år, den behagligaste och <strong>för</strong> badning således<br />
angenämaste och nyttigaste väderlek pa hela sommaren;<br />
detta har <strong>för</strong>anledt beslutet, att i ar tidigare än<br />
vanligt lemna tillträde till härvarande bad, om li vi 1—<br />
kas välgörande egenskap i <strong>för</strong>ening med den så verksamt<br />
gagneliga, ensam i sitt slag här befintliga hafsgyttjan<br />
och de helsogifvande hafsvindarne, icke råder<br />
mer än en mening.
sffrömstad. 23<br />
Badinrättningen hälles öppen intill slutet af september.<br />
Nära invid staden finnes en ganska god helsobrunn,<br />
till livars begagnande frän medlet af juni<br />
är öppet tillfälle; äfven finnas de fleste brukliga artificiella<br />
helsovatten att tillgå pä stället.<br />
För resp. bad- och <strong>brunnsgäster</strong>s nytta, beqväifilighet<br />
och nöje liar inan i öfrigt sörjt på det ändamålsenligaste,<br />
äfven ined afseende på läkare vården,<br />
mathållning, m. m.<br />
I det här befintliga väl konstruerade societetsliuset,<br />
der godt fortepiano, tidningar etc. finnas att<br />
tillgå, är tillfälle <strong>för</strong> sallskapslifvets njutningar, dans<br />
m. m.<br />
Billard finnas här äfven. Hästar och åkdon äro<br />
dagl igen till hands <strong>för</strong> promenader samt rid- och kärrpartier,<br />
äfvenså båtar <strong>för</strong> nöjet af fiske, <strong>för</strong> sjöturer<br />
till de fiere ej långt från staden belägna vackra öarne<br />
och landtställen.<br />
Beställningar af rum, hvarå tillräcklig tillgång finnes<br />
till billiga priser, samt af hvad i öfrigt kan vara<br />
att önska, må adresseras till badinrättningens direktion,<br />
som genast går i befattning med deras ut<strong>för</strong>ande<br />
och afgifvande af svar till resp. reqvirenter. Strömstad<br />
i Mars 1842.<br />
DIREKTIONEN.))<br />
MARSTRANDS ELLER ARFVIDSVIKS<br />
HAFSBADS-INRÄTTNING<br />
är belägen vid staden Marstrand, å den utan<strong>för</strong>e hamnen<br />
liggande Koön, och bar de sednare åren varit<br />
temligen mycket besökt. Dock <strong>för</strong>edrages Gustafsbergs<br />
badinrättning af många, i anseende till Marstrandshafsbadens<br />
stora aflägsenhet ifrån land, hvarigenom<br />
en starkare, ehuru visserligen <strong>för</strong> de fleste
24<br />
BADORTER:<br />
sjukdomar eller kroppskonstitutioner lika oskadlig,<br />
om icke helsosammare sjöluft härstädes är radande.<br />
Utan<strong>för</strong> badhuset är också en lång trädbrygga anlagd,<br />
till promenadplats just <strong>för</strong> saltsjöluftens iuhemtande.<br />
Stället är ganska vackert och en trädgård belägen<br />
nära härintill.<br />
Vid den s.k. Cederbergska stranden, strax utom<br />
vestra inloppet till staden, anses af somlige en bättre<br />
lokal vara <strong>för</strong> hafsbadsinrättning. »Der vore äfven tillfälle<br />
, att af kringliggande trädgårdar och den lilla<br />
odlingen Haga, anlägga promenader.» — »För dem,<br />
som söka verkliga liafsbad, gör stadens läge stället<br />
mera inbjudande, än Uddevalla och Strömstad.» *)<br />
»Marstrands helsogifvande Bad-inrättning<br />
öppnas den 1 juni och fortfar till slutet af September.<br />
— Då jag nämner helsogifvande, torde det intressera<br />
att jag nämner de sjukdomar, <strong>för</strong> hvilka den isynnerhet<br />
varit det, neml. alla slags kroppsliga svagheter<br />
och lamheter, som orsakas genom slagattacker, brått<br />
och andra åkommor, stranguri m. m.<br />
Äfven invertes sjukdomar, såsom lungsigtighet och<br />
andra, har funnit mycken n^tta af den helsosamina<br />
sjöluften.<br />
Det tros att ett ångfartyg kommer att färdas liäremellan<br />
och Götheborg. Skulle delta dock uteblifva,<br />
så kan en passande och säker hat med roff, beställas<br />
hos undertecknad, att afvakta ankomsten i Götheborg.<br />
De respective herrskaper, som behaga anmoda<br />
mig <strong>för</strong> beställning af rum på badhuset eller i staden<br />
kunna med säkerhet räkna på ackuratess. Priset är<br />
16 à 24 sk. banko per dag med säng och möbler.<br />
Marstrand den 22 Mars 1842.<br />
ROBERT CHANNING,<br />
liadhus-Egarc."<br />
4 ) Skriftliga underrättelser till <strong>för</strong>f. fran ställets cgare.
ÖSTHAMMAR, etc.<br />
BAD OCH BRUNNSDRICKNING<br />
i<br />
östhammar<br />
börjar d. 27 nästkommande juni. Alla brukliga kalla<br />
mineralvatten, beredda efter beräkningar från de till<strong>för</strong>litligaste<br />
analyser, tillhandahållas resp. <strong>brunnsgäster</strong>,<br />
såväl till drickning på stället, som hemtning.<br />
Rekvisitioner från landsorten expedieras med skyndsamhet.<br />
Naturliga salta bad tillhandahållas uti ett med<br />
dusch <strong>för</strong>sedt badrum.<br />
Läkarevården bestrides af herr prosten doktor<br />
ARM.<br />
Om tjenlig brunnsmat är arrangeradt.<br />
Beställningar af rum m. m. ombesörjas af provisorn<br />
A. EBICSSON.<br />
NYA BADHUSET i HELSINGBORG<br />
öppnas till begagnande d. 15 juni och stänges vid augusti<br />
månads slut. I detta badhus, som har på en gång<br />
det vackraste och <strong>för</strong>månligaste läge samt liemtar sitt<br />
vatten direkte från Saltsjön, finnas, utom en konversationssalong,<br />
tio badrum, alla <strong>för</strong>sedde med de bästa<br />
dusch-inrättningar och till de åtta af dem höra väl<br />
möblerade toilettrum. Badhuset är inrättadt efter det<br />
i Strömstad med tillägg af de <strong>för</strong>bättringar, som nytta<br />
och heqvämlighet påkallat. Tillgång finnes jemväl på<br />
den gyttja, som vid bad i Strömstad begagnas och<br />
från sistnämnde ställe är skicklig badhustru anskaffad.<br />
I staden är tillgång på rum <strong>för</strong> badgäster. Utom det<br />
nöje, ställets ovanligt vackra läge erbjuder, aro helsobrunnarne<br />
Ramlösa och Helsan närbelägna, vid hvilket<br />
<strong>för</strong>stnämnde ställe jemväl finnes en <strong>för</strong>träfflig inrättning<br />
med artificiella vatten, och hvarje dag under<br />
25<br />
Handbok <strong>för</strong> Brunnsgäster, Andra Haftet, %
26 BRUNNSINRÄTTK INGÅR:<br />
Ladtiden gå 2:ne paketbåtar emellan denna stad och<br />
Helsingör, hvarjemte hvarje vecka är åtminstone en<br />
gång tillfälle att på ångfartyg komma till och från Köpenhamn.<br />
Om allt, som rörer badinrättningen, kan<br />
korresponderas med DIREKTIONEN FÜ R NYA B ADHUSET<br />
härstädes.<br />
BRUNNS-INRÄTTNINGEN VID MALMÖ<br />
anlades år 1835 af apotekaren J. F. BARKMAN, o ch<br />
öppnades påföljande året till allmänhetens begagnande.<br />
Den har sedan hvarje år varit besökt af öfver<br />
100 <strong>brunnsgäster</strong>, till större delen ståndspersoner<br />
så väl från staden som det öfriga Skåne, och äfven<br />
från de öfriga landsorterna samt Stockholm.<br />
Sjelfva brunnsinrättningen är anlagd på det utmärkt<br />
vackra landtstället Möllevången. Yägen dit<br />
ifrån staden består endast af en 3 à 400 alnar lång<br />
allé af utmärkt vackra och resliga almträd. Möllevången<br />
ligger på Malmö stads egor och blef <strong>för</strong>st anlagd<br />
af kommercerådet SUELL, som der uppbyggde<br />
den vackra corps-de-logis-byggnaden, hvars façade<br />
vettej ut emot en af samme SUELL p lanterad park,<br />
och frånsidan emot en stor, af utmärkta fruktträd och<br />
sköna häckar m. m. prydd, trädgård. Utom denna<br />
sednare finnas der ännu tvenne stora trädgårdar, belägna<br />
på livar sin sida om den väg, som leder nedåt<br />
parken. Stället har under den nuvarande egarens,<br />
handlanden P. G. BARKMANS, hand blifvit betydligt<br />
<strong>för</strong>bättradt och <strong>för</strong>skönadt, samt anses såsom det<br />
bästa af alla inom stadens egor belägna landtställen.<br />
Till honom står äfven allmänheten i stor <strong>för</strong>bindelse,<br />
emedan han upplåtit den sköna, af alla möjliga trädslag<br />
bestående, parken till fritt sommarnöje åt allmänheten.<br />
Man ser der<strong>för</strong>e alla dagar en mängd<br />
promenerande uti de i engelsk smak anlagda gångar
malmö. 27<br />
na; och söndagseftermiddagarne hvimlar parken af<br />
folk, såsom äfven vid de tillfällen, da harmonimusik<br />
upp<strong>för</strong>es af uti Malmö <strong>för</strong>lagde regeraents-musikkorpser.<br />
Uti en särskild, straxt i söder om hufvudbyggnaden<br />
belägen och af apotekaren BARKMAN upp<strong>för</strong>d,<br />
större byggnad är sjelfva brunnsinrättningen, i hvilken,<br />
utom laboratorium och rum <strong>för</strong> laboranten, som<br />
under hela brunnstiden bor på stället, finnas salong<br />
och toilettrum <strong>för</strong> damerna. Den <strong>för</strong>ra, eller salongen,<br />
är en stor rectangel af 26 alnars längd, 13 alnars<br />
bredd samt 7 alnars höjd, och har 6 par åt trädgården<br />
vettande fönsterlufter af vacker rundbågsform.<br />
Ur appareljerna serveras, vid en i öfre ändan af<br />
salongen varande disk, fiere olika slags artificiella<br />
helsovatten, hvaribland Carlsbader, Emser, Marienbader<br />
Kreutzbriinn och Ferdinandsqvelle, Spaa, Stål—<br />
pyrmonter, Saltpyrmonter, Eger, Selters, Soda och<br />
Driburger, m. fl. Det torde <strong>för</strong>tjena anmärkas, att<br />
en stor del <strong>brunnsgäster</strong>, hvilka <strong>för</strong>ut besökt Carlsbad,<br />
Pyrmont, Spaa m. fl. utländska helsobrunnar,<br />
hafva funnit ingen skillnad emellan dervarande vatten<br />
och de som här beredas. Allmänt har den skicklighet<br />
och noggranhet, hvarmed laboratorium skötes,<br />
hlifvit erkänd. Den <strong>för</strong>träffliga iskällaren på Möllevången<br />
gör det möjligt, att alltid gifva åt vattnen deras<br />
naturliga temperaturgrad.<br />
Den stora trädgården, till hvilken utgången från<br />
salongen leder, med sina många alléer af både vilda<br />
och odlade trädslag och sina ypperliga blomsterplaner,<br />
är hel och hållen upplåten åt <strong>brunnsgäster</strong>na,<br />
äfvensom den <strong>för</strong>ut omnämnda parken. Den som<br />
icke jbehöfver eller icke vill återvända till staden efter<br />
slutad brunnsdrickning, kan i den der befintliga paviljonen<br />
hos en konditor, som tillhandahåller alla<br />
slags refraichissementer, erhålla sitt frukostkaffe. På<br />
de eftermiddagar, då <strong>brunnsgäster</strong>na icke äro af an
28 malmö.<br />
dra nöjen upptagne, eller da väderleken år missgyn<br />
nande, samlas vanligen elt stort antal åter i brunnssalongen,<br />
der de med konversation eller andra säll<br />
skapsnöjen tillbringa tiden, och erhålla på reqvisition<br />
thé och andra <strong>för</strong>friskningar. En afton i veckan är<br />
regelbundet bestämd till brunnsbal.<br />
Mänga omständigheter tyckas dessutom tala for<br />
denna, efter livad jag <strong>för</strong>modar, sydligaste brunnsinrättning<br />
i Sverige. Man känner hvilket mildt och<br />
sundt klimat hela den utefter Öresund belägna kuststräckan<br />
af Skåne eger. Både kölden och hettan<br />
blifva der genom den friska sjöluften behagligt tempererade.<br />
Malmö, beläget straxt i norr om 55:te kmgitudsgraden<br />
och straxt i öster om 30:de meridianen,<br />
deltager äfven i dessa <strong>för</strong>delar. Härvid bör man äfven<br />
ihågkomma, att hela den omgifvande landtbygden<br />
är ända intill staden odlad, dels till åker, dels ti il<br />
trädgårdar, och hvarje sumpig mark har längesedan<br />
blifvit både uttappad och <strong>för</strong>träffligt uppodlad. D^riöre<br />
äro dimmor och andra uppstigande skadliga angör<br />
här ganska sällsynta, samt helsotillstandet merendels<br />
alltid godt. Rundtomkring staden ligga vackra<br />
lustställen, till hvilka <strong>brunnsgäster</strong>na ofta lärdas, for<br />
att tillsammans intaga den enkla frukost, som brunnsdieten<br />
tillåter. En mil från staden ligga de båda stora<br />
säterierna Forup (elt herrligt minne af medeltidens<br />
byggnadskonst) och Skabersjö, af hvilka det iörra<br />
tillhörer friherre COYETT och det sednare grelve 1 OM,,<br />
Till de rika bokskogar, som omgifva dessa egendomar,<br />
anställas ofta excursioner af <strong>brunnsgäster</strong>na, som<br />
dervid alltid kunna påräkna, att af de resp. egarne<br />
blifva på det mest <strong>för</strong>ekommande satt emottagne.<br />
Ifrån Malmö afgå nu mera tvenne ångfartyg flera<br />
gånger i veckan, dels och oftast till Köpenhamn, dels<br />
till andra ställen på Skånska och Seländska kusten,<br />
Landskrona, Hvén, Helsingborg, Kullen, Helsingör,<br />
Dyrehaven, m. fl. Brunnsgästerna ega ett angenämt
AIALJIO.<br />
tillfälle att deltaga i dessa ångbåtsfärder, utan afhrott<br />
i deras brunnskur eller brunnsdiet, emedau fartygen<br />
afgå från staden ld. 8 oin morgonen, och återkomma<br />
vanligen vid samma klockslag om aftonen. Den lifliga<br />
kommunikationen emellan Malmö, Tyskland och Danmark<br />
under sommartiden skall säkert erbjuda åt en<br />
främling flera interessanta och omveslande <strong>för</strong>eteelser<br />
härslädes, 5n han torde finna vid de flesta öfriga<br />
brunnsorter i riket. De mänga konstnärer, soin besöka<br />
Sverige ifrån andra länder, uppträda vanligtvis<br />
furst härstades och bereda innevånarne mången konstnjutning.<br />
— S ärskilt har den omständigheten blifvit<br />
högt värderad, att de, som lida af någon envisare<br />
sjukdom, genom de lättade kommunikationerna härifrån<br />
finna ett ypperligt tillfälle alt personligen konsultera<br />
Köpenhamns öfverallt så högt värderade läkare.<br />
Särskild läkare är också anställd vid brunnsinrattningen.<br />
livad som tillika rekommenderar Möllevångens<br />
brunnsinrättning, är den lätthet hvarmed alla s lags<br />
bad i Malmö kunna erhållas. På östra hamnbryggan<br />
är af herr J. M. FICK ett badhus anlagdt efter samma<br />
plan som det i Strömstad, i hvilket finnas atta<br />
badrum jeinte afklädningsrum. Tillbringarerännorna<br />
leda dit ifrån öppna sjön. Imm- eller så' kallade<br />
Ryska baden -äro su inrättade, att fyra personer kunna<br />
bada på en gäng: <strong>för</strong> öfrigt erhållas här stal- och svafvelhad,<br />
varma vattenbad, gyttje- och duschbad. !<br />
badhuset bredvid, som är anlagdt uti sjön, kunna<br />
kalla sjöbad erhållas» Dusch finnes i alla rummen<br />
odi dnschvattnet blandas î särskilta kar från hvarje<br />
rum. Bad med gyttja ifrån Strömstad, samt artificiella<br />
Barègerbad rtk fk äro äfven att tillgå.<br />
»Beställningar <strong>för</strong> främmande af logis m. m-, <strong>för</strong>anstaltande<br />
af öppen table d'hôte <strong>för</strong> middagsmåltiderna<br />
, samt alla öfriga billiga fordringar å <strong>brunnsgäster</strong>nas<br />
sida, skall herr apotekaren BARKMAN, i allt<br />
29
30 rostad.<br />
hvad på honom ankommer, söka att till reqvirenternas<br />
nöje uppfylla.»<br />
Priserna äro :<br />
För alla varma helsovatten, per månad . 16 R:dr.<br />
För alla kalla d:o d:o . . 13: 16.—<br />
allt banko, varande läkare-arfvode och<br />
andra vid helsobrunnar vanliga afgifter<br />
häruti inbegripne.<br />
För Ryska eller immbad 1: — —.<br />
För stål- och svafvelbad — 36. —<br />
För varma vattenbad — 24.—<br />
För gyttje- och dusch-bad — 26. 8.<br />
För kallt sjöbad af en person . . . . — 12. —<br />
För dito, då fiere bada på en timme . — 8. —<br />
BRUNNSDRICKNINGEN i KOSTADS PARK,<br />
belägen strax invid Calmar stad, börjar den 1 nästkommande<br />
juli. Alla så varma som kalla artificiella<br />
vatten serveras der utur sjelfva apparaterna. Ställets<br />
utmärkt vackra belägenhet och den lätta kommunikationen<br />
sjövägen, medelst icke mindre än 5 ångfartyg,<br />
som vid fram- och återresan passera staden, der god<br />
tillgäng är å rum till billigaste hyror, och mat vid<br />
brunnsbord till 40 sk. banko per dag — middagen<br />
bestående af fyra och aftonen af tre rätter — skall<br />
utan tvifvel vinna de besökandes bifall. — Badhus<br />
finnes i staden och wurstar gå hvarje morgon emellan<br />
staden och parken, <strong>för</strong> deras beqvämlighet som hellre<br />
åka än gå. — För begagnandet af kalla vatten betalas<br />
10 R:dr banko och <strong>för</strong> de varma 13 R:dr 16 sk. b:ko<br />
termin. Närmare underrättelse lemnar undertecknad.<br />
Calmar i April 1842.<br />
A. RICHTER,<br />
Apotekare i Calmar,
upsala, götiieborg. 31<br />
ÜPSALA BRUNNS INRÄTTNING<br />
öppnas den 12 instundande juni, dä brunnsdrickningen<br />
vid helsokällan äfven börjar. Vid denna brunnsdrickning<br />
serveras b värj e morgon såväl kalla som varma<br />
med all omsorg beredda artificiella mineralvatten,<br />
såsom Carlsbader, Embser, Eger, Marienbader-Kreutz<br />
och Ferdinands-quelle, Selters, Soda, Stal- och Saltpyrmonter,<br />
m. fl.<br />
Brunnsdrickningen fortfar till den l:sta nästkom<br />
mande augusti. De som ämna begagna sig häraf,<br />
behagade derom korrespondera med provincialmedikus<br />
och riddaren herr doktor ScnuLTZ, som benäget<br />
åtagit sig läkarevården på stället.<br />
Anteckningslistor finnas på begge apoteken samt<br />
bos handelsmannen GCLLBERG — och ingående reqvisitioner<br />
expedieras från nämnde ställen; äfvensom<br />
kamprhneradt Selters- och Sodavatten på stämplade<br />
flaskor finnes.<br />
Brunnswurstar afgå hvarje morgon från staden<br />
på olika tider.<br />
«Brunnsdrickningen vid den af apotekaren CA-<br />
VALLEN i lifstiden uti Götheborg anlagda Carlsbader-<br />
Urunnsinrättning börjas onsdagen den 1 instundande<br />
juni. Den kommer att bedrifvas af behörigen<br />
examinerad person, och att fortgå på enahanda sätt<br />
som <strong>för</strong>ut, så vidt årstiden det medgifver, till omkring<br />
medlet af augusti månad. De vanliga kalla<br />
mineralvattnen kunna dagligen, och efter reqvisitioner<br />
från landsorterne, efter anmälan eller genom brefvexling<br />
med undertecknad , under alla tider af året<br />
erhållas; och vågar man hoppas, att den yttersta<br />
sorgfâllighet, hvarmed man skall söka motsvara pu-
åtskilliga ställen.<br />
blikens fordringar, skall fortfarande belönas genom<br />
dess <strong>för</strong>troende. Götheborg den 4 April 1S42.<br />
ABR. ORRBEKG.»<br />
Denna utmärkt väl inrättade och prydliga brunnsinrättning<br />
är anlagd på en vacker, eliuru inskränkt,<br />
plats inom staden, utaf den nu mera aflidne <strong>för</strong>tjenstfulle<br />
apotekaren och riddaren HANS J. C AVAIXIN ,<br />
ined biträde af assessoren och riddaren PLAGEMANN ,<br />
samt öppnades år 1834 och har sedan denna tid varit<br />
mycket besökt. Vattnet, som begagnas till beredningen<br />
af de artificiella helsovattnen, hemtas frän en<br />
källa, hvars ådra uppspringer •§ m il utom staden ;<br />
det ledes till inrättningen genom i jorden inlagda rör<br />
och är rent samt fritt från alla salt- och kalk-partiklar.<br />
Dessutom finnas bättre brunnsinräitningar i Nora<br />
och Örebro, å Helgonabacken vid Lund, i Gefle, samt<br />
vid de fleste helsobi unnarne. — Carlsbader-brunnsinrättningen<br />
i Carlshamn, etablerad af herr apotekaren<br />
G. A. WIND AHL, lemnar under nästkommande<br />
juli månad tillgång å artificiella varma vatten, emot<br />
3 R:dr b:ko per vecka, och kalla sådane, emot 2 R:dr<br />
24 sk. b:ko <strong>för</strong> samma tid.<br />
Badhuset i Carlskrona står under en särskild<br />
direktion, samt lemnar tillgång på varma och kalla<br />
strål- och regn-bad, samt stål-, svafvel-, salt- och<br />
krydd-bad. Och goda badinrättningar <strong>för</strong>ekomma<br />
äfven vid Halmstad, Carlstad, Upsala och Nora? <strong>för</strong>utom<br />
vid de fiere ställen, som i <strong>för</strong>egående och efterföljande<br />
afdelningar af denna <strong>handbok</strong> finnas an<strong>för</strong>da.
li t:*Riti*M\
Såsom en inledning till denna beskrifning, torde<br />
det icke vara utan nytta att meddela några till<strong>för</strong>litliga<br />
underrättelser om de brunnar och källor,<br />
från hvilka hufvudstadens innevånare <strong>för</strong>eträdesvis<br />
Iiemta sitt dricksvatten.<br />
Stockholm har ganska många brunnar, af<br />
hvilka 13 år 1759 blefvo till deras beståndsdelar<br />
undersökta af Prof. BERGIUS j ). De innehålla i<br />
allmänhet koksalt, kalk och talkjords-salter, något<br />
kiseljord, spår af jern och mangan, extraktif-ämne<br />
och, i vissa mera bebodda trakter, äfven salpeter<br />
och salpetersyrade jordsalter.<br />
Det af Friherre BERZELIUS undersökta brunnsvattnet<br />
ifrån brunnen uti egendomen N:o 21 (UGG-<br />
LAS'SKA huset) vid Drottninggatan och lilla Vattugränd,<br />
innehöll på en kanna vatten: l drachma,<br />
32 gran salter och extractif-ämne, och hos hvilket<br />
vatten den betydliga halten af salpetersyrade salter,<br />
46§ gran på kannan, är anmärkningsvärd. 2 )<br />
Man har ofta anmärkt, att vissa härvarande<br />
brunnsvatten ovanligt snart efter upptagningen<br />
blifva mindre smakliga; måhända orsakas detta af<br />
organiska ämnen, hvilka finnas i brunnsvattnen<br />
och snart nog öfvergå till <strong>för</strong>ruttnelse. Man finner<br />
ofta, att efter 3 dagar synas i vissa upphemtade<br />
brunnsvatten större infusionsdjur i betydlig mängd.<br />
J ) Kongl. Vet. Akad:s Handlingar for ar 1759. Sid.<br />
107—133: Prof anställde pä åtskilliga Vatten i<br />
Stockholm. Af Pet. Jon. Bergiüs.<br />
®) Afhandlingar i Physik, Chemie och Mineralogie.<br />
Del. II : Analys af Brunnsvattnet i egendomen N:t><br />
58 och 59 (G och 7) vid Drottninggatan i Stockholm.<br />
Af Jac. Berzelius.
36<br />
Prof. BER Gius ansåg, att följande brunnar<br />
egde det renaste vattnet: 1) Södermalms-Torgs<br />
Brunn hyser det bästa vattnet. 2) Linderstedts-<br />
Brunn eller den vid hörnet af Drottninggatan och<br />
Jakobsgränd. 3) Brunnen på inre Stallgården.<br />
Deremot fann han, att Tyska Brunnen, Worster-<br />
Brunneu, Stortorgs-Brunnen och Hötorgs-Brunnen<br />
egde mindre godt vatten, och sämst af alla var<br />
vattnet i Brunnen pä Barnhusgården.<br />
Såsom de Brunnar, hvilka ega de renaste<br />
brunns-vattnen, torde <strong>för</strong> närvarande kunna anses:<br />
Södermalms-Torgs Brunn, Kongl. Slotts-Brunnarna,<br />
den nya brunnen vid Osterlånggatan, Brunkebergs-Brunn,<br />
Brunnen i FILÉNSKA egendomen på<br />
Drottninggatan, 2:ne brunnar på Norrmalm på<br />
Holländaregatan i egendomarne N:ris 12 och 32<br />
och Brunnen i egendomen N:o 25 på Malmskillnadsgatan.<br />
De flesta brunnar erhålla sitt vatten ifrån<br />
Mälaren, hvars vatten drager sig igenom den grofva<br />
sanden och klappurstenen i Stockholmstrakten.<br />
I staden är den nyligen anlagda brunnen vid<br />
Österlånggatan nära Brunnsgränden den, som eger<br />
det bästa vattnet. — Stortorgs-Brunnen ligger på<br />
berg; har numera godt vatten, men är ofta uttorkad;<br />
dess botten eger formen af en gryta och<br />
brunnen har ifrån brunnsbetäckningen 50 fots 11<br />
tums djup 3 ). — Brunnarna i Kongl. Slottet ega godt<br />
vatten, i synnerhet en af dem. — På Baggensgatan<br />
finnes en brunn, hvilken eger 55 fots djup;<br />
dess vatten är drickbart; bottnen är grus och<br />
klappursten. — Tyska brunnen hyser mycket,<br />
men osmakligt vatten; den är 51 fot och 2 tum<br />
djup och vattenmassan har merendels två till tre<br />
3 ) Da brunnarncs djup omtalas, sa räknas det ifrån<br />
brunnsbctäckningen.
37<br />
alnars djuplek. Dess botten är lera och sand. —<br />
Hiddarholms-Brunnen har 14 fots 3 tums djup.<br />
Dess botten är en ojemn berghäll. Dess vatten<br />
är drickbart och ifrån denna brunn hemtas dricksvatten<br />
für passagerarne på ångfartygen. Den saknar<br />
vatten vid lågt vattenstånd i Mälaren. — Äfven<br />
i GEYERSKA huset på Riddarholmen och i<br />
Skomakare-embetets hus finnas brunnar, hvilka ega<br />
ett godt vatten.<br />
På Norrmalm <strong>för</strong>ekomma följande allmänna<br />
Brunnar. Den <strong>för</strong>nämsta Brunnen i anseende till<br />
vattnets renhet är den vid Brunkeberg. Hos denna<br />
brunn syues ingen minskning i vattenmängden<br />
under varma somrar. Vattnet eger 3 till 4 alnars<br />
djup, och har ännu aldrig kunnat utpumpas. Brunnen<br />
upptogs år 1795 och är 55 fot 2 tum djup.<br />
Dess botten är sand och grus. — Brunnen vid<br />
Oxtorget är 65 fot 10 tum djup. Dess botten är<br />
sand och grus. Den uttorkade under sommaren<br />
ar 1831; dess vatten Jean drickas. — Brunnen vid<br />
norra Brunnsgränden invid DIMANDERS egendom<br />
är 66 fot 6 tum djup. Dess botten är sand och<br />
klappursten. — Hötorgsbrunnen är 39 fot och 3<br />
tum djup; dess botten är sand och grus; dess vatten<br />
är^ ej särdeles dugligt till drickning 4 ). — Brunnen<br />
på Träsktorget är 16 fot djup. Dess botten<br />
är dy. Det har likväl ett någorlunda godt vatten.<br />
— Brunnen på Castenhofsgården är 32 fot 6 tum<br />
djup. Dess botten är grus. — I barnhusgården 5 ),<br />
I FILÉNSKA egendomen vid Drottninggatan, äfvensom<br />
uti egendomen N:o 12 vid Holländargatan<br />
finnas Brunnar, ifrån hvilka vatten allmänt hemtas<br />
4 ) Vattnet haller salpeter, koksalt och litet jern.<br />
5 ) Är af samma beskaffenhet, som det i <strong>för</strong>egående not<br />
»ngifna, samt eger dessutom en stor halt af kalk.<br />
Är icke särdeles tjenligt såsom dricksvatten.
38<br />
på Norrmalm. — Uti egendomen N:o 32 vid Holländargatan,<br />
närmast Observatorium, finnes en<br />
brunn, hvilken måhända innehåller det renaste<br />
brunnsvatten af alla; den är troligen en källa.<br />
Vid Regeringsgatan uti egendomen N.o 47 (Källaren<br />
Tre Remmare) finnes en brunn, hvilken eger<br />
ett mycket godt dricksvatten.<br />
På Södermalm är Brunnen vid Stadshuset<br />
den, som håller det renaste eller mildaste, mest<br />
välsmakliga vatten ibland Stockholms brunnar, och<br />
närmar sig mera till naturen af ett källvatten. At<br />
detsamma tages till helsovattnens beredning for<br />
Carlsbaderbruunen vid K. Carl d. XIII:s lorg.<br />
Då Östersjön stiger, så tilltager vattnet i denna<br />
brunn, men utan att få salt smak deraf; saltvattnet<br />
hindrar <strong>för</strong>modligen utflytandet. Har sällan<br />
mer än en alns djupt vatten. Den är år 1838<br />
<strong>för</strong>djupad till 3 qvarter; har 34 fots och 3 tums<br />
djup ifrån jordbrynet till botten, hvilken är grus.<br />
Denna brunn är i sednare tider undersökt af<br />
Prof. MOSANDE«, som funnit, att dess vatten innehåller<br />
koksalt, svafvelsyrad-, saltsyrad- och kolsyrad<br />
talkjord samt något kiseljord; dessa salter<br />
utgöra ungefär 2G gran på en kanna, af hvilka<br />
hälften är koksalt. (Enligt LUNDEQVIST S Stockholms<br />
Stads Historia. 3:dje delen: C. E. TBAF-<br />
VENFELT'S Memorial till Kongl. Sundhets-Collegii<br />
Protokoll d. 19 juni 1827. — p. 38.)<br />
De öfriga allmänna Brunnarna på Södermalm<br />
hafva ett sämre vatten än de på Norrmalm. De<br />
mest kända Brunnar äro följande. Do vid Adolph<br />
Fredriks Torg: dessa brunnar äro 3; den vid<br />
SUTHERSKA huset (vid nordöstra sidan af Adolph<br />
Fredriks Torg) har 27 fots 9 tums djup. Dess<br />
botten är dy ; dess vatten är mindre användbart<br />
till dricksvatten. De båda öfrigas vatten begagnas<br />
ej till drickning. Den på nordvestra sidan om<br />
nämnde torg har 24 fots 6 tums djup, och den
39<br />
pâ sydvestra sidan har 22 fots 9 tums djup;<br />
båda dessa brunnar hafva dybotten.<br />
Brunnen i Marise Brunnsgränd är 47 fot 3<br />
tum djup. Dess botten är sandblandad dyjord.<br />
Dess vatten är föga användbart till drickning. —<br />
På Fatburs-tvärgatan tinnes en brunn af 18 fots<br />
djup, h vars vatten kan drickas. — Brunnen vid<br />
Nytorget är 12 fot 9 tum djup, och brunnen i<br />
Renstjernas gränd är 12 fot 6 tum djup. Båda<br />
hafva mindre drickbart vatten. — Brunnen i Holländska<br />
backen har godt vatten. Den är 19 fot<br />
djup. — Brunnen i Gäldstugans egendom är 9 fot<br />
3 tum djup; dess vatten kan drickas.<br />
I CASPERSONSKA egendomen finnes en brunn<br />
med ett godt dricksvatten.<br />
På Ladugårdslandet har man på Lilla Hamtegårdsgatan<br />
en brunn, hvilken är 18 fot djup. Dess<br />
botten är dy. Dess vatten är otjenligt till drickning.<br />
Stockholmstrakten eger flera <strong>för</strong>träffliga kallhällor,<br />
ibland hvilka må nämnas de närmast staden<br />
belägna. Den <strong>för</strong>nämsta i anseende till vattnets<br />
renhet är Hagakällan, belägen vid Hagaparkens<br />
början. — En annan nära Haga slott, i en<br />
af kanalerna, belägen källa innehåller äfven ett<br />
godt vatten. — Vid Eklund, bortom Carlberg, uppspringa<br />
i sjelfva utloppskanalen ifrån Ekhagssjön<br />
3:ne källor med <strong>för</strong>träffligt vatten, och straxt invid<br />
dessa, nära kanalen, finnes en fjerde.—Vid<br />
Ulriksdal, i parken och vid dess början, <strong>för</strong>ekommer<br />
ock en källa. — På Frescati egor, nära landsvägen<br />
midt emot inkörsporten till Landtbruks-<br />
Akademiens experimentalfält, finnes en <strong>för</strong>träfflig<br />
källa. — På Kongl. Djurgården äro källorna ej<br />
talrika. En källa uppspringer straxt inom Djurgårdsporten<br />
ifrån Roslagsvägen; en annan är belägen<br />
på Skuggans egor i ett gärde. Den såsom<br />
helsokälla bekanta Ugglevikskällan är väl nu mera<br />
nästan endast en vanlig kallkälla.
40<br />
På Södermalm liar man en kalla vid Barnängem,<br />
och vid Danviken <strong>för</strong>ekommer den bekanta<br />
Danvikskällan, hvilken eger ett <strong>för</strong>träffligt vatten.<br />
Vid Ryssviken utom Danviks tull finnes en mycket<br />
begagnad källa. För öfrigt träffas kallkällnr<br />
i,de flesta trakter omkring Stockholm och ofta<br />
ilere på samma egendom, såsom t. ex. vid lilla<br />
Frösunda.<br />
På Vårby säteris egor, i Huddinge sockcn,<br />
5 ljerdedels mil från Stockholm, vid det intill<br />
allmänna vägen åt Fittja belägna värdshus, Stttckarekrogeti<br />
kalladt, dit man ock sjöledes kan<br />
komma, är ett ställe, der, i klart språng, det<br />
friska och nästan iskalla vattnet kommer utur en<br />
med höga granar beväxt sandbacke, och hvarest,<br />
i källans afloppsdiko, de mörkgröna höga alträden<br />
fröjda sig och trifvas. 1 backen är insatt en ränna<br />
-<br />
SABBATSBERGS HELSOBRUNN<br />
ir belägen vid fattighuset af samma namn, u Norrmalm.<br />
Stallet eger sitt namn af VALENTIN SAKNAT,<br />
hvilken omkring 1709 var innehafvare af denna egendom.<br />
Helsokällan upptogs ar 1734 af apotekaren<br />
I OH. JULIUS SAHEBERG, men L)lef ej särdeles begagnad<br />
<strong>för</strong>e 1760, ocli undersöktes år 1768 af Kougl.<br />
Collegi um Medicum, h vilket <strong>för</strong>klarade henne ega ett<br />
tjenligt helsovatten 1 ). Direktionen öfver det härstädes<br />
anlagda stadens fattighus, har med mycken<br />
kostnad satt denna brunn i godt stånd, och genom<br />
en vacker stenhusbyggnad <strong>för</strong>skaffat <strong>brunnsgäster</strong>na<br />
liera beqvämligheter.<br />
Brunnsläkare hafva härstädes varit : 1) MÄHTEN<br />
LITHEN, 1750 till 1761. — 2) ANDERS NICEAS FOR-<br />
NANDER, 1761—1787. — 3) ANDERS BLAD, 1787. —<br />
I) JOH CARL ROOS, 1789—1795. — 5) FREDRIK FRÖ-<br />
KERGER, 1795—1801. — 6) GUSTAF BEYER, 1801. —•<br />
7) ERIC GADELIUS, 1 803.<br />
Lti LITIIOUS »Encomium» (Stockholm, I74 4 J, in<br />
folio) <strong>för</strong>ekommer följande latinska vers med afseende<br />
på detta ställe :<br />
Aon clesunt dulces, crystallina pocula, fontes,<br />
non Acidi, Invalidis Accelerata Salus.<br />
skriften "Nytt och Gammalt," for 1768 Nio<br />
1769 N:o 41. Hülphers' Tal vid Sätra<br />
hrunn. (Stället finnes dessutom omnämnt i Stockholms<br />
Stads Historia af Nils Ldndeqvist, andra delen,<br />
1828, pag. 91. — Läkaren och Naturforskaren,<br />
Tom.. VII, pag. 70. — N:o 72 af 1766 års Inrikes<br />
I ldning.
42 STOCKUOLM:<br />
För närvarande besökes stället mest af fattighushjon,<br />
och dess vatten kan, såsom det synes utaf<br />
ådrans belägenhet, icke gerna vara af någon utmärktare<br />
beskaffenhet, hvilket också bekräftas af dess beståndsdelar<br />
och visade medicinska nytta. Djurgårdsbrunns<br />
helsokälla eger <strong>för</strong>eträde.<br />
»Första terminen <strong>för</strong> brunnsdrickningen vid Sabbatsberg<br />
och begagnandet af dervarande inrättning<br />
börjas den 1 nästkommande juni, och fortgår till den<br />
15 derpåföljande juli, hvarefter 2:dra terminen vidtager<br />
den 17 i samma månad, och slutar med den<br />
sista augusti. Helsovattnet har, enligt redan gammal<br />
erfarenhet, befunnits synnerligen verksamt mot gikt,<br />
chroniska rheumatismer, skroüer och nervsjukdomar<br />
i allmänhet.<br />
På stället finnes dessutom tillgång på alla vanliga<br />
artificiella helsovatten. I badinrättningen erhållas,<br />
medelst beqväma appareljer, alla <strong>för</strong> brunnspatienter<br />
erforderliga artificiella bad. A värdshuset serveras<br />
frukost, middags- och afton-spisning till modererade<br />
priser. För dem, som på stället önska boningsrum<br />
med eller utan möbler och sängkläder, finnas passande<br />
lägenheter, då tidig anmälan sker hos Sysslomannen<br />
vid Sabbatsbergs fattiginrättning.))<br />
NORRMALMS SURBRUNN<br />
upptäcktes <strong>för</strong>st af kapellanen vid Sankt Olof (nu Adolf<br />
Fredrik), PETER Muira, på en ytterst i <strong>för</strong>samlingen,<br />
vid Surbrunnsgatan, upptagen (omkring år 1681) öde<br />
plats, och blef efter hans död, år 1C91 J ), inlöst af<br />
Stockholms stad. Archiatern JOHAN VON HOO RN blef<br />
*) Enligt andra, den 13 october 1689.
carl xiii:s torg. 43<br />
den forste brimnsläkaren härstädes. Kallädern skadades<br />
1707, antingen af bergssprängningen uti nästa<br />
gard, eller till följe af ett stenkars byggande omkring<br />
kallaru, i stället <strong>för</strong> den »af trä <strong>för</strong>ut varande mera<br />
enfaldiga inrättningen;) 2 ). Yattnet har blifvit berömdt<br />
såsom helsogifvande och nyttigt i fiere slags sjukdomar.<br />
På brunnsgården är väl, under de <strong>för</strong> en längre<br />
tid sedan planterade träd, en inskränkt spatsergång;<br />
men brunnshuset och hägnaden deromkring synas<br />
fordra fiere <strong>för</strong>bättringar, <strong>för</strong> att göra stället mera<br />
angenämt, isynnerhet <strong>för</strong> den, som, jemte helsan, här<br />
tillika söka nöjet.<br />
BRUNNS INRÄTTNINGEN<br />
VID<br />
CARL XIII:s TORG,<br />
eller den fordna Kungsträdgården, anlades år 1823<br />
utaf den nu mera <strong>för</strong> sina resor i Österländerna sä<br />
bekantblifne läkaren och f. n. Svenske konsulen i<br />
Alexandria, herr d:r JOHAN HEDENBORG-, men öfverinseendet<br />
af densamma innehades utaf professoren och<br />
kommendören m. m. herr JOHAN JACOB BER ZELHTS.<br />
Och samma ar erhölls utaf Kommercekollegium ett<br />
pnvdegium exclusivum, under 10 år, <strong>för</strong> tillverkning<br />
härstädes utaf Carlsbader- och Marienbader-vatten,<br />
samt deras <strong>för</strong>säljning i hufvudstaden och provinserna<br />
Upland och Södermanland. Första annonsen om<br />
detta nya établissement <strong>för</strong>ekommer uti N:o 99 af<br />
Stockholms Post-Tidning och 98 af Dagligt Allehanda<br />
for ar 1823. Följande året, den 8 april, afgafs en<br />
emhetsrapport till Kongl. Sundhetskollegium, »om<br />
2 ) Stockholms Stads Historia, af Nils Londeqvist, andra<br />
delen, tryclit 1828, pag. 90.
44<br />
stockholm*.<br />
resultaterna af inrättningen <strong>för</strong> artificiella Carlsbaderoch<br />
jNIarienbader-vattnens bruk» (tryckt i N:o 102 af<br />
Inrikes Tidningen <strong>för</strong> samma är). Uti 10:de bandet<br />
al' Svenska Läkare-Sällskapets Handlingar, tryckt 1825,<br />
<strong>för</strong>ekommer, pag. 420—428, en ut<strong>för</strong>lig »Beskrifning<br />
af sattet hvaruppå Carlsbadervatten tillredes, vid Inrättningen<br />
i Stockholm, af C. G. MOSAKDER», å tföljd<br />
af en lithografierad plansch öfver samtlige apparaterna,<br />
h vilka så väl till deras konstruktion som sammanställning<br />
blifvit inventerade af professor BERZELIUS.<br />
Det var just genom denne sednares under ett nyss<br />
<strong>för</strong>egående år gjorda besök vid Carlsbad och andra<br />
utländska helsobrunnsorter, som denna inrättning kom<br />
att blifva påtänkt; dess fullkomlighet och stora lämplighet<br />
<strong>för</strong> erhållande af ett i möjligaste grad med det<br />
naturliga helsovattnet till sina egenskaper överensstämmande<br />
artilicielt — kan jag visst omtala, men saknar<br />
kompetens alt deröfver falla ett smickrande omdöme,<br />
soin <strong>för</strong> öfrigt icke uteblifvit från större kännare<br />
af desamma, än jag. För närvarande och se
MOSEBACKE. 45<br />
Respektive reqvirenter i landsorten kunna direkte<br />
adressera sig till undertecknad, som da ombesörjer<br />
afsiindningen. Stockholm den 2G April 1842.<br />
C. G. MOSANDER.»<br />
BRUNNS INRÄTTNINGEN VID M OSEBACKE,<br />
Det var professoren DAVID SCHULTZENHEIM, som<br />
på den högt belägna Mosebacke å Södermalm anlade<br />
en trädgård med fiere afsättningar.<br />
[«rättningen <strong>för</strong> artificiella mineralvattens beredning<br />
och tillhandahållande härstädes, etablerades <strong>för</strong><br />
några år sedan af assessoren och riddaren ALERECUT<br />
PIUPTy egare af apoteket Enhörningen, samt apotekaren<br />
NLLS WILHELM LYCJIOU, egare af apoteket Engeln.<br />
Den upptager blott en byggnad, som eger<br />
både en rymlig salong, uti hvilken vattnen serveras,<br />
odi rum <strong>för</strong> de nödiga apparaterna. Stället besökes<br />
ganska mycket och eger ett godt renommé; dock begagnas<br />
brunnsinrättningen mest utaf Södermalmshor.<br />
>A id Stora Mosebackes Brunnsinrättning börjar<br />
iwunnsdrickningen i år den 1 juni och fortgår till<br />
medio af augusti. Uti den stora salongen serveras<br />
alla morgnar, från kl. ö till 8, alla sorters varma och<br />
kalla helsovatten, såsom ; Garlsbader, Embs, Marienbader,<br />
Kreutzbrunner, Ferdinandsquelle, Eger, Geilnaner,<br />
Stalpyrmonter, Saltpyrmonter, Spaa, Fachinger,<br />
Wildunger, Kissinger, Selters, Soda, Magnesiavatten,<br />
Seidschütser och Bittervatten, hvilka äfven<br />
<strong>för</strong>säljas a buteljer på apoteket Enhörningen vid<br />
Hornsgatan och pa apoteket Engeln vid Kornhamn.<br />
Uti den mindre salongen serveras alla tider på dagen<br />
Selters- och Soda-vatten samt Lemonade Gazeuse,<br />
beredt efter engelsk method, genom kompression.<br />
I n der <strong>för</strong>säkrande af ackuratess, skola undertecknade
46 stockholm:<br />
gâ resp. <strong>brunnsgäster</strong> tillhanda med pålitliga mineralvatten.<br />
Herr doktor LEVÉRTIN, som benäget åtagit<br />
sig vara inrättningens läkare, träffas <strong>för</strong>e brunnsterminens<br />
början alla dagar i sitt logis, i Räntmästarehuset,<br />
ingången midt emot Slagtarhuset, 2 trappor<br />
upp, f. m. till kl. 9 och e. m. från kl. 4 till 6.<br />
Stockholm den 2 Maj 1842.<br />
ALBRECIIT PIUPP. NILS WILHELM LYCIIOU.»<br />
CARLSBADER BRUNNS-INRÄTTNINGEN<br />
KIRSTEINSKA TRÄDGÅRDEN<br />
öppnas den 1 nästkommande juni, med tillgång pä<br />
alla vanliga artificiella varma och kalla helsovatten,<br />
som hvarje morgon omsorgsfullt tillredas och serv eras<br />
genom inslipade glaskranar. Herr doktor HANBUKY<br />
SMITH, s om benäget åtagit sig att vara läkare vid inrättningen,<br />
bor vid Gamla Norrbro, huset N:o 3, en<br />
trappa upp, samt träffas hemma till kl. 9 f. m. och<br />
till kl. 5 e. m., äfvensom under brnnnsterminen om<br />
morgnarne vid inrättningen. Anteckning sker hos<br />
herr apotekaren ENGSTRÖM på apoteket Kronan vid<br />
Myntgatan och hos undertecknad, boende å Ladugårdslandet<br />
vid Sperlingens backe, huset N:o 34, till<br />
höger genom inkörsporten. Stockholm i Maj 1842.<br />
C. J. GOLDKUIIL.»<br />
BRUNNS-INRÄTTNINGEN i HUxMLEGARDEN<br />
ä Norrmalm eges af f. d. innehafvaren af apoteket<br />
Kronan, herr J. C. FRITZ, och vattnen beredas härstädes<br />
med omsorg.
l0re3xtzska badinr. 47<br />
»Brunnsinrättningen i Kongl. Humlegarden öppnas<br />
till begagnande den 1 nästkommande juni. Yid<br />
inrättningen serveras Carlsbader, Embser, Marienbader,<br />
Eger, Kissinger, Spaa, Pyrmonter, m. fl. mineralvatten.<br />
Afgiften är 3 R:dr 16 sk. b:ko <strong>för</strong> person<br />
i veckan. Herr doktor KEYSEH, som är läkare<br />
vid inrättningen, bor i Keyserska huset vid Röda Bodarne<br />
och träflas hemma emellan kl. 3—5 e. m. samt<br />
under brunnstiden om morgnarne vid inrättningen.<br />
Tillfälle till promenadåkning är arrangeradt. — Buteljerade<br />
mineralvatten af min tillverkning säljas i <strong>för</strong>säljningen<br />
vid Regeringsgatan, i hörnhuset af Gustaf<br />
Adolfs torg saint vid fabriken, Tullportsgatan N:o 1<br />
a Norr. Stockholm i Maj 1842.<br />
J. C. FRITZ ,<br />
Inrättningens Egare."<br />
LORENTZSKA BAD-INRÄTTKINGEN,<br />
uti huset N:o 5 vid gamla Norrbro, är den <strong>för</strong>nämsta<br />
uti staden, och öppnades till begagnande i februari<br />
manad år 1832, sedan h vilken tid den beständigt<br />
varit mycket anlitad.<br />
De sa kallade vattenbadsrummen utgöra 8 st.,<br />
hvart och ett bestående af tv enne särskilta rum, af<br />
hvilka det ena är inredt till badrum och det andra<br />
utgör ett väl möbleradt afklädnadsrum. Uti hvarje<br />
rum äro 2:ne badkar placerade, ett af k oppar och ett<br />
af träd. Dessa rum upptaga l:sta och 2:dra våningarne,<br />
uti en till venster å gården belägen flygelbyggnad<br />
af sten. Dessutom äro följande badrum inrättade.<br />
På nedra botten: l:o <strong>för</strong> ång-och douche-bad, likaledes<br />
bestående af ett badrum, och ett möbleradt<br />
afklädnadsrum. Uti badrummet äro så kallade lafvar<br />
inrättade <strong>för</strong> ångbadet och ledes ångan genom anbragta<br />
kopparrör fran sjelfva valtenkoknings-apparaten.
48<br />
stockholm:<br />
Douchen serveras från en höjd af 20 alnar; — 2:o lör<br />
myrbad, äfven bestående af 2:ne rum, ett möbleradt<br />
afklädnadsrum ocb ett badrum , uti bvilket äro 3:ne<br />
kurar placerade till bvilka ångan anbringas från den<br />
bred e vid kurarne befintlige inmurade vattenkokningsapparaten;<br />
— 3:o <strong>för</strong> finskt bad, bestående af sjelfva<br />
}>adrummet, <strong>för</strong>sedt med lafvar och murad ugn samt<br />
tillhörande 2:ne afklädnadsrum. På nedra botten ar<br />
sjelfva kokningsapparaten belägen, som bestar af en<br />
inmurad kopparpanna om 3G0 kannors rymd och<br />
2:ne trappor upp äro 2:ne större träd-reservoirer pia-<br />
Gerade, af bvilka den ena är ständigt <strong>för</strong>sedd med<br />
varmt vatten, som genom ångtryckning uppdrilves<br />
1'rån ofvannämnde koknings-apparat, belägen pa nedra<br />
botten. Den andra reservoiren är <strong>för</strong>sedd med<br />
kallt vatten, som pumpas från sjön genom pumpstockar,<br />
som äro placerade circa 20 alnar ut i strömmen,<br />
och från denna resen oir <strong>för</strong>delas kalla vattnet genom<br />
anbragta kopparrör, så väl ned till koknings-appai a<br />
ten , som äfven till alla badrum. På samma sätt <strong>för</strong>delas<br />
det i den andra reservoiren befintliga varma<br />
vattnet, äfven genom särskildta anbragta kopparte !<br />
till alla badrummen. — N edan<strong>för</strong>e badinrättningen \id<br />
strömmen är år 1841 uppbyggd en kallbadsdouchinritttning<br />
, hvarå beskrifning <strong>för</strong>ekommer i N:o 2 al<br />
de utlåtanden från Sundhets-kollegium, hvilka härefter<br />
följa tillbevis på denna badinrättnings fullkom<br />
liga skick. n<br />
»Sedan uppå ansökning af Hattmakare-Ålderman<br />
nen, Kaptenen vid Stockholms Borgerskaps Infanteii-<br />
Corps C. J. LORENTZ, om <strong>för</strong>nyad besigtmng a den<br />
af honom i huset N:o 5 vid gamla Norrbro här i hufvudstaden<br />
anlagde badinrättning, den der anmälts vara<br />
i alla afseenden utvidgad och <strong>för</strong>bättrad, Kongl. Sundhetskollegium<br />
anmodat dess vice ord<strong>för</strong>ande, lians<br />
IVlaj:t Konungens tjenstgörande <strong>för</strong>ste Lifmedikus,<br />
Kommendören
lorentzska badinr. 49<br />
Kommendören och Riddaren herr Doktor ERIK AF<br />
EDHOLM samt Medicinalrådet och Riddaren herr Doktor<br />
MAGNUS MA RTIN AF P ONTIN, a tt ifrågaställd besigtning<br />
<strong>för</strong>etaga; så tillkännagåfvo nu bemälte herrar<br />
Ledamöter j att de i närvaro af herr t. f. Ofver-Ståthållaren<br />
den 13 innevarande månad den begärda besigtningen<br />
anställt, och dervid befunnit nämnda badinrättning<br />
i det fullkomligaste skick, samt till alla delar<br />
öfverensstämmande med en tillika inlemnad detaljerad<br />
beskrifning om densamina: att bland de <strong>för</strong>emål,<br />
som <strong>för</strong>ljena synnerlig uppmärksamhet, vore<br />
sjelfva vattenuppfordringen, hvilken ifrån en 30 alnars<br />
liggare i sjön, genom ett inbygdt pumpverk, leder<br />
vattnet till en réservoir, hvarvid är fogad en ångpanna<br />
med säkerhetsrör, derifrån det varma vattnet medelst<br />
ångkraft drifves genom trenne våningar, liksom det<br />
kalla genom tvenne pumpar på vinden gifver vattentillgång<br />
till alla badrummen, och således äfven till<br />
dousche-, ång- och myrbaden : i nedra våningen : att<br />
mactiineriet härtill, <strong>för</strong> vattnets ledning, i fiere rigtningar<br />
genom kopparrör, är på det mest ändamålsenliga<br />
sätt ordnadt af Kopparslagarne LINDSKOG och<br />
'KETSCHER : att, i anledning af hvad sålunda vid besigtningen<br />
inhemtats, denna badinrättning, genom tillfälle<br />
af fiere slags bad, lättheten att gifva vattnet erforderlig<br />
temperatur, den utmärkta snyggheten, beqvämligheten<br />
och ordentligheten såväl i rum som apparater,<br />
uppfyller fordringarne af en fullständig och<br />
god badanstalt, samt att då minst 200 bad i dygnet<br />
der kunna erhållas, inrättningen ansågs fullkomligt<br />
motsvara allmänhetens fordran, på detta i alla länder<br />
<strong>för</strong> helsans bibehållande nödvändiga sundhetsmedel.<br />
—• Och skulle om det <strong>för</strong>bättrade skick, hvari merom<strong>för</strong>mälta<br />
badinrättning nu befunnits, detta Kapten<br />
LORENTZ till bevis och efterrättelse meddelas.<br />
Stockholm d. 16 Mars 1840. Ex officio<br />
J, LJUNGRERG.»<br />
Handbok für Brunnsgäster, Andra Häftet, ä
50 STOCKHOLM*.<br />
»Uti den 19 sistledne augusti till Kongl. Sundhetskollegium<br />
inkommen skrift hade Hattmakareåldermannen,<br />
Kapitenen vid Stockholms Borgerskaps<br />
Infanteri-Corps C. J. LORENTZ , <strong>för</strong>mält sig hafva,<br />
med Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd, efter godkänd<br />
ritning konstruerat och upphyggt, bredvid den i h uset<br />
]\:o 5 vid gamla Norrbro eller sa kallade Helgeandsholmen<br />
här i hufvudstaden utaf honom anlagda badansfalt,<br />
en Kallbads Douche-inrättning, å hvilken<br />
Kapitenen LORENTZ hos Kongl. Kollegium anhållit<br />
om besigtning, den der, efter dertill erhållet uppdrag,<br />
Kongl. Kollegii ledamot herr Generaldirektören m. in.<br />
LKSTRÖMER <strong>för</strong>rättat; och aflemnade herr Generaldirektören<br />
nu derom följande berättelse, hvaraf hämtades<br />
: att badhuset är upp<strong>för</strong>dt af träd på pålar uti<br />
strömmen, som angränsar lokalen, så att friskt och<br />
rent vatten alltid omgifver detsamma; det innehåller<br />
5 afklädningsrum, 4 doucherum och 3:ne badsumpar,<br />
af dessa sednare 2:ne mindre och en större, eller 10<br />
alnar lång och 7 alnar bred; att doucherna, som äro<br />
af olika kaliber samt inrättade <strong>för</strong> så väl regn- som<br />
straldouche, emottaga vatten från en på 13^ alnars<br />
höjd från rummens golf upp<strong>för</strong>d reservoir, rymmande<br />
omkring 1000 kannor vatten, hvilket med vanlig luftpump<br />
dit uppfordras, och vore kapiten LORENTZ, om<br />
behofvet skulle så påfordra, beredd att tillsätta ännu<br />
en pump <strong>för</strong> ändamålet; att en af doucherna är inrättad<br />
så, alt den efter behag kan appliceras både<br />
liorisontelt och perpendikulärt, fällande eller stigande,<br />
samt att afklädnings- och douche-rummen äro snvggt,<br />
smakfullt och beqvämt inrättade; anseende herr Generaldirektören<br />
sig, i följd af denna besigtnings <strong>för</strong>rättning,<br />
som tillika öfvervarits af herr t. f. Öfver-<br />
Ståthållaren, böra vitsorda, det Kapiten LORENTZ ,<br />
genom denna kostsamma, vackra och <strong>för</strong> hufvudstadens<br />
invånare gagneliga tillökning i den ursprungliga<br />
badinrättningen å nämnde holme, <strong>för</strong>värfvat sig nya<br />
anspråk på erkänsla.»
LORENTZSKA BADINR. 51<br />
Tariff, hvarefter biljellerne <strong>för</strong>säljas uti inrättningens<br />
comptoir.<br />
Banko R:dr. Sk.<br />
Kar- eller vatten-bad 30.<br />
Dito med 1 kappe salt 44.<br />
Dito med 2 kappar salt 1:8.<br />
Hepathiskt bad<br />
Krjdd-bad<br />
Malt-bad 1: 8.<br />
Kli-bad i-<br />
Kallt douche-bad i N:o 9 24.<br />
Dito i nya doucheinrättn. vid sjön — 16.<br />
Dito med 1 kappe salt . . . . — 36.<br />
Douche-bad, varmt . . . * 32.<br />
Dito dito med 1 kappe salt ... — 44.<br />
Ang-bad j.<br />
Myr-bad — 24.<br />
Loka gyttje-bad<br />
Aiti/iciella bad, såsom Saltsjö, Embser, Töplitzer<br />
m. fl., betalas efter de begärda ingredienserne.<br />
Koppning, <strong>för</strong> hvarje koppa — 8.<br />
Då säng, som <strong>för</strong> hvar och en alltid <strong>för</strong>ses<br />
med rent och onjttjadt linne, begagnas . — 12.<br />
finskt bad erhalles alla Lördagar: <strong>för</strong> fruntimmer<br />
fran kl. 1 till 4 e. m. —• s amt <strong>för</strong><br />
manspersoner från kl. 4 till 10 e. m. . . — 8.<br />
Biljetterne gälla endast <strong>för</strong> utsatt tid.<br />
Närbelägenheten af Kongl. Djurgårds-helsobrunn<br />
har <strong>för</strong>anledt mig, att bland hufvudstadens inrättningar<br />
med afseende på vattenläkekonsten an<strong>för</strong>a denoainma,<br />
ehuru mycket mindre, än ofvanan<strong>för</strong>de helsokällor<br />
och brunusinrättningar, uteslutande begagnad<br />
af hufvudstadens innevånare.
52<br />
KONGL. DJURGÅRDS<br />
Beslcrif n ing<br />
öfver<br />
KONGL. DJURGÅRDS-HELSOBRUNN.<br />
1 8-<br />
Denna helsobrunn är belägen a den så kallade<br />
norra Djurgården, på gränsen emellan Waldemarsön<br />
och södra eller allmänna Djurgården, vid den så kallade<br />
Djurgårdsviken. Ställets skönhet kan icke nog<br />
prisas, och ulländningar hafva jem<strong>för</strong>t den med de<br />
fleste utländska helsobrunnars. Behagliga spatsergångar<br />
äro anlagda, men naturen sjell har gifvit den<br />
största prydnaden : öfverallt har man vidsträckta ut—<br />
sigter åt staden — och ifrån träden emellan värdshuset<br />
samt det nedan<strong>för</strong>e flytande vattnet presenterar<br />
sig kongl. slottet i fonden, och hela vuen liknar något<br />
inloppet vid Neapel.<br />
Man måste tillstå, att ingen ort synes vara mera<br />
passande <strong>för</strong> en helsobrunns-anläggning, än denna;<br />
ty hvarest annorstädes finna inom en så ringa omkrets<br />
sådane <strong>för</strong>tjusande och med afseende så väl på natur<br />
som bjrggnadskonst olikartade ställen, som Djurgården<br />
eger? — hvarest ett dylikt tillfälle till ensligt<br />
lugn den ena stunden och ett stormande lif under<br />
den andra? ... ty vid ena sidan af brunnsanläggningen<br />
har man en vild skog, å den andra det flacka<br />
ladugårdsgärdet, och å den tredje en al villor höljd<br />
och ined konst besmyckad lustgård, — samt nästan<br />
h varje timme af dagen kan man <strong>för</strong>medelst kullbåtar<br />
etc. i hast <strong>för</strong>flytta sig till hufvudstaden.<br />
2 §.<br />
Den äldsta befintliga handling om Kongl. Djurgårds-helsobrunn<br />
är en Riksmarskalksembetets resolution,<br />
daterad den 5 juni 1742, hvarigenom assessoren<br />
i dåvarande Collegium Medicum, doktor LITHEEN,
IIELSOBKUNN. 53<br />
beviljas tillstånd att, som orden lyda, »vid helsobrunnen<br />
å Kongl. Maj:ts Djurgård fa till <strong>brunnsgäster</strong>nas<br />
beqvämlighet samt dess egen och de öfrige<br />
brunnsbetjentes <strong>för</strong>nödenhet uppsättja några nödiga<br />
hus och byggnader, nemligen: ett badhus, ett fattighus,<br />
ett hus <strong>för</strong> saintelige <strong>brunnsgäster</strong>nas och ett<br />
<strong>för</strong> sin egen och brunnsbetjeningens <strong>för</strong>nödenhet,<br />
samt äfven ett värdshus.»<br />
1780, den 13 maj, upplåts, genom Ofverhofjägmästare-embetets<br />
resolution, åt dåvarande egaren till<br />
brunnen, hofapotekaren H. SCHULTZ H:SON, nyttjanderätten<br />
till en liten tomt, till grund <strong>för</strong> ett vid helsobrunnen<br />
erforderligt badhus, emot en viss tomtöresafgift.<br />
1781 den 23 mars. Genom Riksmarskalksembetets<br />
resolution erhöll brunnsmästaren LARS LÖTHGREN<br />
oqvald besittningsrätt af den åbyggnad vid Djurgårdshelsobrunn<br />
, som han enligt köpebref af den 23 maj<br />
1773 sig tillhandlat af <strong>för</strong>re brunnsmästaren MICHAEL<br />
NORMANS arfvingar, emot årliga tomtörens betalande.<br />
1781, den 11 juli, fick ofvannämnde hofapotekare<br />
SCHULTZ af Konung GUSTAF III nådig tillåtelse, att<br />
<strong>för</strong> badhuset vid brunnen emot vanlig betalning fa<br />
hemta ifrån Loka källa en ankare gyttja, hvilken<br />
rättighet ännu årligen begagnas.<br />
1821, d. 24 februari, undfick grosshandlaren HEN-<br />
Rtc SCHULTZ Kongl. stadfästelse-resolution å den besittningsrätt<br />
på den så kallade LÖTHGRENSKA tomten<br />
och Djurgårdsbrunn, som enligt Riksmarskalksembetets<br />
resolutioner den 5 juni 1742, den 23 mars 1781,<br />
Kongl. resolutionen den 2 october 1794 och Öfverhofjägmästare-embetets<br />
bref den 20 juni 1818 blifvit<br />
beviljad.<br />
1826, d. 28 augusti, blef professoren NILS ÅKER<br />
MAN genom köp egare af brunnsegendomen, hvareiter<br />
hofchirurgen G. HERRBERT någon korrt tid inne
54 KONGL. DJURGÅRDS-<br />
hade egendomen, af hvilken professor ÅKERMAN äter<br />
tillhandlade sig densamma.<br />
1830, den 3 december, <strong>för</strong>såldes Djurgårdsbrunns<br />
egendom till ett då formeradt actiebolag, mot en<br />
summa af 23,000 R:dr Banko ; och är detta bolag<br />
ännu innehafvare af berörde egendom.<br />
1831, den 31 maj, erhöll brunnsbolaget Riksmarskalksembetets<br />
upplåtelsebref a besittningen af<br />
egendomen; egande-rätten af tomten tillhörer Djurgården.<br />
Denna egendom, hvars <strong>för</strong>ut utmärkt vackra läge<br />
och sköna omgifningar betydligen vunnit genom den<br />
Sr 1832 anlagda Djurgårdskanalen, underhålles i ett<br />
prydligt och godt skick, med ganska dryga omkostnader<br />
och uppoffringar årligen af bolaget. Brunnen<br />
är alla år talrikt besökt. Byggnaderna bestå af den<br />
så kallade apoteksbyggningen, som är den äldsta;<br />
kyrkobyggnaden, der sjelfva källan är belägen ; värdsbusbvggningen,<br />
samt fyra enstaka mindre byggnader,<br />
jemte ett år 1832 anlagdt samt i godt och ändamålsenligt<br />
skick underhållet badhus. #<br />
Ar 1787 funnos härstädes följande byggnader,<br />
nemligen: l:o ett nyligen upp<strong>för</strong>dt (och nu mera<br />
borttaget) badhus med tvenne rum, 2:o hufvudbyggnaden<br />
med 30 rum, 3:o salongen, 4:o en mindre<br />
byggnad <strong>för</strong> fattiga, 5:o kök, 6:o iskällare, 7:o<br />
byggnad <strong>för</strong> vagnshus och stall, samt 8:o en byggnad<br />
<strong>för</strong> brunnsbetjeningen.<br />
3 §•<br />
Det säges att den äldre och mineralsvagaste, under<br />
nedra sidan af brunnshuset belägna, helsokällan<br />
redan på 1500-talet varit bekant, men icke upptagen<br />
till allmänt bruk <strong>för</strong>r än år 1690, utaf den bekante<br />
arkiatern URBAN HIÄRNE.
IIELSOBRUNX. 55<br />
Den nu i bruk varande nr upptagen ar 1750 af<br />
kyrkoherden J. G. HALLMAN och lifmedikus MÅRTEN<br />
RKEF, samt apotekaren HINDRTC SCHULTZ, hvilka, sistnämnde<br />
ar, vid eftersökande i en gammal gräfd kanal,<br />
påträffade samma källåder, som korrt efter reformationen<br />
blifvit igenkastad, men <strong>för</strong>ut varit offerkälla.<br />
Enligt kongl. hofpredikanten N. J. NYMANSSONS, vid.<br />
denna brunn ar 1767 (den 5 augusti) hållna, Tal i<br />
anledning af kronprinsessan SOPIIIA MAGDALENAS d. 2<br />
i samma månad derstädes gjorde besök, skall både<br />
konung ADOLF FREDRIK och drottning LOVISA ULRICA<br />
redan år 1747 hafva begagnat detta helsovatten. 1 )<br />
Den 8 februari 1790 testamenterade koopvardiekaptenen<br />
AHLSTRÖM till denna helsobrunn huset ]V:o<br />
189 i Kolnnitaregi änden uti staden, hvilket gifvit AIIL-<br />
STRÖM omkring 2900 daler kopparmynt i årlig hyra.<br />
lluset skulle icke få <strong>för</strong>säljas, utan disponeras af<br />
brunnsdirektören och hofapotekaren SCHULTZ, som<br />
var egare till åbyggnaden vid brunnen, samt afkastningen<br />
användas till <strong>för</strong>mån <strong>för</strong> de faLtige, som besökte<br />
denna brunn; detta skulle en i brunnshuset<br />
uppsatt tafla allmännare bekantgöra. 2 )<br />
Redan <strong>för</strong>e år 1800 hade utvägar blifvit vidtagna,<br />
<strong>för</strong> att understödja de fattige sjuka, som härslädes<br />
begagnade brunnsdrickning 3 ). Sedermera gal I\arcissanerorden<br />
understöd åt ett antal sjuka ståndsperpersoner,<br />
under den lid de nppehöllo sig härstädes;<br />
denna orden har nu upphört. I sednare tider har<br />
ett sjukhus blifvit uppbygdt, hvarest medellösa patienter<br />
under brunnstiden intagas. Antalet af sädane<br />
Sc iifvcn HÜLPHF.RS' Fägnetal vid Sätra Surbrunn.<br />
Westerås, 1770, 4:o.<br />
4 ) Stockholms Beskrifning af ELERS. III. Delen. Stockholm,<br />
1801, pag. 164.<br />
# ) Stockholms St.nds Historia, af NILS LUIFDEYVIST, l:sta<br />
delen, pag. 346, 17 §.
50 K03SGL. DJUHGÅRDS-<br />
var, under åren omkring 1829, 10. För deras underhall<br />
fanns ingen stående fond, utan bestreds detsamma<br />
medelst frivilliga gåfvor af <strong>brunnsgäster</strong>na. Ar<br />
1829 flyttades herr professor N. ÅKERMANS numera<br />
så fulländade JOSEPHINSKA Orthopediska Institut härifrun.<br />
4 §.<br />
Det härstädes upp<strong>för</strong>da badhus är inrättadt efter<br />
en af lifmedikus SÄVE uppgifven plan, i enlighet<br />
med den som ofta begagnas vid dylika inrättningar<br />
utomlands. Blott genom tvenne kupoler, en i hvardera<br />
ändan af huset, bringas dager in uti badrummen,<br />
hvilka äro 4 till antalet och mycket ändamålsenligt<br />
konstruerade, samt <strong>för</strong>sedde med toilett- och<br />
konversationsrum. Man betjenas med alla sorters<br />
varma och kalla, äfvensom med Loka gyttje-bad<br />
(i enlighet med en af ålder tillerkänd rättighet iör<br />
Djurgårdsbrunn, att få hemta badgyttja från Loka).<br />
Likaledes kunna de, som åstunda begagnandet af en<br />
\ attendrickning efter den så kallade Gräfenbergska<br />
methoden, samt hvad dertill såsom yttre behandling,<br />
bad m. m. hörer, sådant erhålla. Gymnastik finnes<br />
här också, ehuru den föga begagnas.<br />
5 §.<br />
En Carlsbader-brunnsinrättning, af god beskaffenhet,<br />
är etablerad härstädes af assessoren och riddaren<br />
CARL FREDRIK PLAGEMANN. Det är just <strong>för</strong><br />
begagnandet af denna och njutning af ställets undersköna<br />
natur, som man samlas här till en brunnskurs<br />
genomgående, — ty den naturliga helsokällan begagnas,<br />
som sagdt är, föga. Hvilka artificiella mineralvatten,<br />
som önskas, kunna här erhållas — och har<br />
den särskilde inneliafvaren f. n. af detta établissement,<br />
brunnsapotekaren herr DAHLGREN, haft all<br />
möda ospard <strong>för</strong> detsammas vård.
HELSOBRUNN. 57<br />
Denna inrättning står under en noggrann tillsyn<br />
af brunnsbolagets direktion, som eger tvenne <strong>för</strong>tjenstfulle<br />
läkare, Konungens <strong>för</strong>ste lifmedikus, medicinalrådet<br />
och riddaren M. AF PONTIN, samt brunnsintendenten<br />
liärstädes, kongl. lifmedikus och riddaren<br />
SALOMON FR. SÄ VE.<br />
6 §.<br />
Under en tid af omkring 15 år har det hufvudsakligen<br />
varit denne sednare som gifvit idéerna till<br />
de fleste <strong>för</strong>bättringar, soin under denna tid vid brunnen<br />
vidtagits; resultaten af hans nit och oegennyttiga<br />
uppoffringar <strong>för</strong> brunnens upprätthållande och <strong>för</strong>bättring<br />
, äro en <strong>för</strong>bättrad berednings-apparat <strong>för</strong> de<br />
artificiella helsovattnen, passande åkdon <strong>för</strong> <strong>brunnsgäster</strong>nas<br />
promenader emellan staden och brunnen,<br />
äfvensom det nya badhuset och en nära derintili belägen<br />
elegant villa.<br />
7 §.<br />
Brunnsintendenter hafvahärstädes varit: 1) PETER<br />
LUNDMAN, 1729. — 2) GUSTAF HARMENS, 1732. — 3)<br />
JOHAN GABRIEL GERINGIUS, 1736, 1737. — 4) MÅRTEN<br />
LITIIÉEN, 1747. — 5) MÅRTEN RÉEF, 1750 till 1757. —<br />
6) JONAS KJERNANDER, 1757. — 7) ROLAND MARTIN,<br />
1759. — 8) JOIIAN LORENS ODIIELIUS, 1761 till 1767.<br />
—• 9) ANDERS HEDENBERG, 1767 till 1770 och 1772. —<br />
10) CARL FREDRIK HOFFBERG, 1770, 1771, 1773 och<br />
1774. — 11) CARL RIBBEN, 1776 till 1782. — 12) SVEN<br />
ANDERS H EDIN, 1782 till 1785. — 13) JOHAN GUSTAV<br />
HALLMAN, 1793 och 1797. — 14) HUGO HERRM AN BÖC <br />
KER, 1815 4 ). — 15) NILS ÅKERMAN, 1822.<br />
För närvarande besörj es intendentskapet al SA<br />
LOMON FREDRIK SÄ VE, medie, doktor, chir. magister,<br />
bataljonsläkare vid Kongl. Maj:ts Flotta i Stockholm,<br />
kongl. lifmedikus och riddare af wasa-orden.<br />
Besörjde äfven ar 1814 läkarevården härstädes, ehuru<br />
ej såsom intendent.
58 KONGL. DJURGARDS-<br />
8 §•<br />
K e m i.<br />
Uti YIILde Bandet af Läkaren och Naturforskaren,<br />
pag. 230—242, <strong>för</strong>ekommer en »Topografisk och<br />
Chemisk underrättelse om de på Kongl. Djurgården<br />
varande Hälso-Källor», <strong>för</strong>fattad år 1787 af <strong>för</strong>re<br />
brunnsintendenten härstädes, assessor RIEBEN 5 och<br />
uti 2 § an<strong>för</strong>es en utaf hofmedikus LEVEN pu Kongl.<br />
Collegii Medici befallning verkställd kemisk undersökning<br />
af detta helsovatten, hvaraf synes att vattnet<br />
uti den öfra eller <strong>för</strong> närvarande uteslutande begagnade<br />
källan håller, på hvarje kanna, »25- gran mineraliskt<br />
lutsalt med kritsyra, £ gran med kalksalt smittadt<br />
vegetabiliskt koksalt, 1 gran jern i <strong>för</strong>ening med kritsyra,<br />
3 gran kalk med kritsyra eller krita, | gran<br />
gips, £ kiseljord och ungefär \ gran extractifämne<br />
(summa gran).» En kanna af vattnet väger 42260<br />
och dess specifika vigt är i det närmaste 1,0002^.<br />
Endast en högst obetydlig och vid vattnets upphemtning<br />
snart <strong>för</strong>svinnande qvantitet svafvelbunden vätgas<br />
<strong>för</strong>efinnes uti detta vatten, som <strong>för</strong> öfrigt är klart<br />
och till smaken högst lindrigt jernaktigt; dess temperatur<br />
+ G^-<br />
Uti ofvannämnde afhandling yttras, att tillvaron<br />
af 24 kubiktum kritsyra på en kanna vatten »sätter<br />
denna källa öfver många, om icke de fleste Svenske<br />
Mineralvatten,» — en utsago som icke kan gillas —<br />
»och är orsaken till de många härliga Curer dermed<br />
blifvit utverkade.» Om vattnet i den nedre och nu<br />
mera såsom helsovatten obegagnade källan yttras,<br />
»att det håller ringa jern, inen betydligt kalk och<br />
gips tillika med koksalt, samt sålunda är till brunnsdrickning<br />
mindre tjenligt.» Denna källa brukades<br />
likväl <strong>för</strong>e 1751 med mycken <strong>för</strong>mån såsom helsovatten,<br />
bland andra år 1747 af konung ADOLE FBEDRIK
DELSORRUNÎf. 59<br />
och drottning LOVISA ULRICA. Sednare har den begagnats<br />
till bad. Den öfre källan är vid pass 2 alnar<br />
djup.<br />
9 8.<br />
71/ e di ein.<br />
Vattnet har genom sin lösande egenskap visat sig<br />
särdeles välgörande uti migrän, hemorrhojdaläkommor,<br />
habituella obstruktioner och trög matsmältning,<br />
samt arthritiska och rheumatiska lidanden, äfvensom<br />
kroniska utslagssjukdomar. För dess visade belsosamma<br />
verkningar tala också den mängd kryckor,<br />
hvilka blifvit i brunnshuset qvarlemnade utaf tillfrisknade<br />
krymplingar.<br />
Härstädes har, såsom vid fiere af våra helsobrunnar,<br />
de artificiella vattnens begagnande utträngt<br />
den naturliga helsokällans ; men denna sednares medicinska<br />
verksamhet har derined icke upphört, hvil—<br />
ket jag <strong>för</strong>lidet år hade tillfälle att erfara.<br />
10<br />
Omkostnaderna <strong>för</strong> en brunnssejour härstädes<br />
äro särdeles billiga. För ett enskildt rum (under<br />
hela sommaren eller tvenne terminer, från början af<br />
juni till slutet af september) 25 R:dr banko; <strong>för</strong> en<br />
termin betalas ungefär hälften af denna summa.<br />
För begagnandet af så väl varma som kalla, vid<br />
ställets Garlsbaderbrunnsinrättning beredda, artificiella<br />
helsovatten — erlägges 4 R:dr banko i veckan af de<br />
pa stället boende, och 5 R:dr banko af dem som<br />
vilja begagna plats uti någon af de hvarje morgon<br />
frari sLaden gående och på <strong>för</strong>middagen återvändande<br />
omnibus vagnarne.<br />
11 g.<br />
»Vid Kongl. Djurgiirds helsobrunn börjas brunnsdrickningen<br />
den 1 nästk. juni och fortgår till den 1<br />
september, under hvilken tid hvarje brunnsgäst eger
60 K. DJURGÅRDS-IIELSOBR.<br />
att sjelf bestämma sin termin. Utom det välkända<br />
naturliga vatten, livilket helsokällan pi stället lemnar,<br />
serveras alla morgnar direkte ur appareljerna följande<br />
sorter artificiella vatten, nemligen, bland varma helsovatten<br />
: Carlsbader och Embser, samt i öfrigt: Marienbader-Kreutzbrunn<br />
och-Ferdinandsquelle, Eger, Pyrmonter,<br />
Selters, Spaa-och Fashinger-vatten med flera.<br />
Likaledes kunna de, som åstunda begagnandet af en<br />
vattendrickning efter den s. k. Gräfenbergska methoden,<br />
samt hvad dertill såsom yttre behandling, bad<br />
m. m. hörer, sådant erhålla.<br />
De sköna omgifningar brunnen eger, samt dess<br />
grannskap till hufvudstaden, med hvilken kommunikation<br />
nästan hvarje timma är att påräkna, ett i g odt<br />
skick varande värdshus, som nu är öfvertaget. af ny<br />
värdshusvärd, hvilken utfäst sig till god mathållning<br />
m. m., samt ett väl<strong>för</strong>sedt apotek, äro <strong>för</strong>måner livilka<br />
stället erbjuder. Omnibusvagnarne, hvilka i år äro<br />
nyreparerade och i bästa skick, äro upplåtne <strong>för</strong> att<br />
af <strong>brunnsgäster</strong>ne begagnas till och ifrån brunnen,<br />
utan att den vanliga afgiften <strong>för</strong> brunnsdrickningen<br />
derigenom <strong>för</strong>höjes. De, som i något afseende vilja<br />
råd<strong>för</strong>a sig angående brunnsdrickningen, äfvensom<br />
sådane fattige, hvilka söka att kostnadsfritt få nyttja<br />
brunnen, kunna sig anmäla hos brunnens läkare och<br />
intendent, herr kongl. lifmedikus m. m. doktor SÄVE,<br />
boende vid Regeringsgatan huset N:o 11, 1 trappa upp.<br />
Boningsrum, såväl enskilda som flera tillsammans,<br />
'finnas lediga att under brunnsterminerne hyra, och<br />
kunna beses då brunnsmästaren på stället efterfrågas,<br />
hvilken lemnar alla nödiga upplysningar, samt, i h ändelse<br />
rum åstundas, derom göra anmälan hos direktionen,<br />
<strong>för</strong> kontrakts uppgörande. Stockholm i April 1842.<br />
DIREKTIONEN.»
61<br />
Såsom tillägg till h vad uti inledningen blifvit<br />
yttradt rörande hufvudstadens brunnar, torde<br />
följande utlatanden böra an<strong>för</strong>as:<br />
Att vattendiet år nödvändig <strong>för</strong> en god helsas<br />
bibehållande är en sanning, som vår tid börjat<br />
allmänneligen erkänna. Det blifver i sammanhang<br />
härmed af största vigt <strong>för</strong> de många, som<br />
komma ^att söka sin helsa, enligt den nya regimen,<br />
på den våta vägen, att hvar på sin Jrt<br />
uppsöker de källor och brunnar, hvjlka i någon<br />
utmärkande grad e ga de egenskaper, som tillhöra<br />
ett helsogifvande dricksvatten. Det är allmänt<br />
öf\erklagadt, att högst lå brunnar inom Stockham<br />
hafva ett någorlunda godt dricksvatten, och<br />
<strong>för</strong> medicinskt hehof äro de fleste till dryck alldeles<br />
oduglige. Professor BRAJJTING (berömligt<br />
känd <strong>för</strong> sina kunskaper om vattens medicinska<br />
användande, och hos hvilken ganska många, och<br />
deribland älven <strong>för</strong>fattaren till dess a rader, står<br />
i största <strong>för</strong>bindelse der<strong>för</strong>e, att han fästat deras<br />
uppmärksamhet pa sättet, att genom vattendieten<br />
återställa en genom den torra eller spirituösa regimen<br />
<strong>för</strong>svagad helsa) har man, jemte en annan<br />
högt aktad yattenvän, att tacka <strong>för</strong> upptäckten<br />
«if <strong>för</strong>träffliga kalla, som är belägen straxt<br />
innan<strong>för</strong> Haga grind, några famnar till höger från<br />
vägen (bör ej fÖrvexlas med den som ligger tätt<br />
bredvid vägen, hvilken innehåller mineralvatten).<br />
Denna källa är hittills den bästa vi känna i trakten<br />
af hufvudstaden, och torde till och med öfverträffa<br />
den berömda vid V årby, hvilken, i anseende<br />
till sin aflägsenhet, ej utan betydlig kostnad<br />
och ej utan betydlig afgång af vattnets kolsyrehalt,<br />
kan af Stockholmsboer begagnas. Äfven<br />
med Hagavattnet är nära nog samma <strong>för</strong>hållande,<br />
< synnerhet for dem, hvilka ej bo i norra trakterna<br />
af Stockholm. Upptäckten af andra goda
62<br />
källor vore der<strong>för</strong>e af största <strong>för</strong>man, skulle göra<br />
vattendieten allmännare, oeh vara al intresse lör<br />
alla dem, hvilka fäs ta afseende vid egen och andra's<br />
helsovård. Af en händelse har jag erhållit<br />
någon ledtråd härntinnan, oeh skyndar att meddela<br />
min upptäckt åt allmänheten.<br />
lNyligen fann jag en gammal bok, med titel:<br />
' Kort undersökning om vattnets natur och egenskaper,<br />
med hvad mera som deraf slutas kan,<br />
uppå en god väns anmodan i hastighet uppsatt<br />
af GUNNAR BLÅ." Boken saknar tryckningsår;<br />
men är tryckt i Lund hos Carl Gustaf Beding,<br />
och tyckes efter allt utseende vara mycket gammal.<br />
Denna bok <strong>för</strong>tjenar att räddas ifrån glömskan,<br />
ibland annat der<strong>för</strong>e, att i densamma bestämdt<br />
uttryckas de medicinska grundsatser, rörande<br />
vattnet, hvarpå den nyare vattenläkekonsten<br />
och vattendietetiken grundar sig, om hvilka<br />
man på GUNNAR BI.ÅS tid ej lärer haft något begrepp,<br />
hvar<strong>för</strong>e hon yttrar i <strong>för</strong>etalet, att hans<br />
satser ej lära öfverenskomma med då gällande<br />
principer, eller med dem, som i allmänhet i böcker<br />
och på akademier till grundval läggas uti naturens<br />
verkan och produktioner/' Det visar sig<br />
af denna bok, att de idéer, hvilka man såsom<br />
nyheter in<strong>för</strong>skrifva från Gräfenbcrg och andra<br />
främmande orter, äro tydligen inhemska, fastän<br />
de hos oss saknat näring och utveckling.<br />
' Min egen erfarenhet," yttrar törfattaren, har<br />
gifvit mig vid handen, huru som all dryck, som<br />
är artificiell och genom jäsning eller fermentation<br />
»ammankommen, lörorsakat hos mig hvarjehanda<br />
<strong>för</strong>ändringar och anstötar i min egen konstitution.<br />
Fördenskull kom jag på de tankar, att ju mindre<br />
man konstlar och <strong>för</strong>ändrar det, som den visa<br />
doktorn, naturen, oss, tillika med alla lefvande<br />
och växande ting, lemnat och <strong>för</strong>eskrifvit, ju tryggare<br />
måste man vara, efter deras exempel, frän
de dem obekanta, men af oss nog rönte och obe <br />
hagliga tillfälligheter."<br />
Orsakerne har jag hållit <strong>för</strong>e vara, att det<br />
fermentimi, som naturen vid vår födelse la-t i<br />
var kropp och mage, är tillräckligt till den tienst<br />
och nytta, som vårt uppehållande af detsamma<br />
erfordrar, utan att behöfva ökas eller uppelda»<br />
genom främmande tings gäsning och tillagor, hvilka<br />
ej annat kunna än <strong>för</strong>orsaka oordentliga rörelser<br />
och verkande i vår helsa och välmåga. Sedan<br />
\ an I ednin S bäraf, i några år af hållit mig<br />
irran det forra dageliga nyttjandet af alla brygde<br />
drycker, och befunnit mig dymedelst qvitt d e eljest<br />
mig tätt plågande koliker och svindlar, till<br />
n v ilkas dämpande åtskilliga medicorum fö res k ri f-<br />
11 in gar och recepter ej varit filli äcklige, men mig<br />
i dess stuHe med rent källvatten (undertiden<br />
ilaudadt med litet vin) <strong>för</strong>nöjt, har jag likväl<br />
ibland hos mig funnit särskild verkan af källvattk,ara<br />
och »ena jag dem också utsökt,<br />
sarskildte egenskaper och beblandelser.<br />
<strong>för</strong>denskull jag också låtit mig angeläget<br />
vara, allenast det bästa vatten, som jag kunnat<br />
finna, att nyttja, utan ock att uppfinna något<br />
medel, som mig dess renhet och frihet från allt<br />
främmande kunde utvisa. Till hvilken ända jag<br />
mig allt jemnt med en liten flaska af solution«:<br />
lunae (. . v. s. silfversolution) <strong>för</strong>esag, och med<br />
några droppars infällande deraf i ett glas vatten<br />
<strong>för</strong>sökte o ni det sig hvitt eller annorlunda färgae,<br />
da jag bief varse huru svårt det är, rent och<br />
med flammande s älta eller andra mineralier oblan-<br />
1 , Va . en att anträffa, besynnerligen inom Stockholm,<br />
hvarcst ingen a f de der eljest berömde och<br />
bekante brunnar velat hålla profvet, utan s tat<br />
såsom rajolk sig färgadt, undantagandes en på<br />
at u ar sg.ii det vid laboratorium nere vid sjöstranden;<br />
likaledes en straxt utom Ca rlbers vid
64<br />
ett litet torp, Ekelund kalladt, också nere vid<br />
stranden, <strong>för</strong> hvilken skull desse ej eller äro pålitlige,<br />
när sjö vattnet uppflödar. Dessa källor har<br />
ia°-°funnit af samma qvaliteter, som det Biistolliska<br />
vattnet, och endast till namnet och inbillningen<br />
med det sednare différera."<br />
~ "1 många år har jag med <strong>för</strong>del detta vatten<br />
nvttiadt och uti min helsa en märklig bättring<br />
funnit i de mig <strong>för</strong>ut så ofta öfverfall ande krämpor,<br />
genom ett sådant vattens dagliga bruk i stället<br />
<strong>för</strong> andra genom «jäsning tillredde kryddor<br />
eller destillerade vätskor, hvilka, om ej straxt,<br />
dock med tiden <strong>för</strong>störa jemnvigten ai livad den<br />
<strong>för</strong>sigtiga naturen, till vårt sammansatta väsendes<br />
vidmakthållande, oss så visligen tilldelt." _<br />
i anledning af ofvanstående hänv isning^ har<br />
IAA uppsökt GUNNAR BLÅS källa vid Ladugårdsgärdet<br />
och funnit den, enligt beskrifningen, något<br />
bortom Laboratorium nere vid sjöstranden. y c "<br />
uppstigande sjön hade vid mitt besök inkräktad<br />
källan, från hvars ådror dock liera vattenpelare<br />
svutes uppstiga under vattenytan , och kunde dess<br />
vatten vid låg sjö, <strong>för</strong> sin alltid vederqvickande<br />
friskhet, ej nog berömmas af de vid pontonskjulen<br />
nära derintill placerade artilleriposterna. IN agra<br />
stea o fv an <strong>för</strong> källan, på den sluttande stranden<br />
fanns äfven en annan mera <strong>för</strong> öfversvåmning<br />
tryggad källa, men dennes ådra tycktes hafva<br />
blifvit stoppad, men skulle troligen, om den rensades,<br />
återfå sitt friska språng. Afven kunde den<br />
nedre källan genom en liten vall ganska latt tran<br />
den påträngande sjön skyddas.<br />
Det vore önskvärdt, om de personer, at hvilka<br />
den Kon gl. Djurgårdens ekonomi är an<strong>för</strong>trodd,<br />
ville fästa sin uppmärksamhet härå, och om namn<br />
de källa ännu skulle befinnas ega de goda egenskaper<br />
ofvannämnde GUN NAR BLA tillegnadt den ,<br />
om den taga den vård, den <strong>för</strong>tjenar. Det skull«
65<br />
vara af största <strong>för</strong>mån <strong>för</strong> hela Ladugårdslandet,<br />
hvarest är en fullkomlig brist på godt dricksvatten ;<br />
<strong>för</strong> alla dem som på Djurgården bo och bygga,<br />
i synnerhet <strong>för</strong> dem som ditflytta om sommaren<br />
<strong>för</strong> att sköta sin helsa, skulle vistelsen der genom<br />
en daglig tillgång på en frisk helsodryck få ett<br />
ökadt behag; och om man skulle besluta sig att<br />
<strong>för</strong> Stockholm inrätta en vattenkuranstalt, så vore<br />
intet läge <strong>för</strong> en dylik lämpligare." ^<br />
Förf. till denna uppsatts har sedermera låtit<br />
iståndsätta denna källa, så att rent dricksvatten<br />
ifrån densamma kunnat hemtas.<br />
Ju mindre salter och extraktivämne ett vatten<br />
innehåller, ju tjenligare har man ansett det<br />
vara <strong>för</strong> dagligt bruk, till dryck och matlagning.<br />
Sjelfva regnvattnet, det renaste man kan tänka<br />
sig, är icke en gång fritt från främmande beståndsdelar,<br />
när det genast i början af regnet upphemtas,<br />
utan innehåller då oftast i luften uppslammade<br />
ämnen, t. ex. 1 gran kalle och litet koksalt<br />
pa 36 uns eller 3 qvarter och 3 jungfrur. Brunnarne<br />
i Stockholm innehålla i allmänhet: koksalt,<br />
kalk och talkjordssalter, något kiseljord, spä r af<br />
jern och mangan, extraktivämne, och de, somaro<br />
belägna i de mera bebodda trakterna, äfven saltpeter<br />
samt saltpetersyrade jordsalter. För den,<br />
som är van vid källvatten, få vattnen häraf en<br />
saltaktig smak; men den lilla portion af salter,<br />
dessa brunnsvatten innehålla, är i allmänhet a tt<br />
anse som fullkomligt osk adlig, till och med nyttig,<br />
dels der<strong>för</strong>e att vattnet derigenom lättare<br />
emotstar <strong>för</strong>ruttnelse, dels äfven igenom den lindrigt<br />
af<strong>för</strong>ande verkan, som dessa vatten måste<br />
yttra pa dem, som deraf njuta i synnerhet större<br />
qvantiteter. Fö r öfrigt synes dricksvattnet i Stock
66<br />
holm vara af långt helsosammare beskaffenhet, än<br />
i många andra stora städer, t. ex. Paris, der en<br />
resande ofta trakteras med ett synbart lefvande<br />
vatten. Koksaltet gör vattnet mindre välsmakande<br />
och mindre tjenligt att stilla törsten : likväl ntgör<br />
Södermalms-torgs brunnsvatten härifrån ett undantag<br />
dcri, att det, oaktadt dess betydliga halt af<br />
koksalt, är välsmakande, emedan det håller högst<br />
obetydligt extraktivämnc. Saltpetern anses göra<br />
vattnen mera välsmakande och läskande; den linnes<br />
i brunnarne här, liksom i alla stor a städer, i<br />
större eller mindre mängd, undantagande sådane,<br />
som uppkomma af verkliga källådror och äro <strong>för</strong>sedda<br />
med tillräckligt aflopp. Och då det icke<br />
är kändt, att brunnsvattnen i Stockholm yttrat<br />
någon <strong>för</strong> helsan menligare inflytelse i sednare<br />
tider än fordom, så torde professor BEKGII <strong>för</strong>modan,<br />
att halten af andra saltpetersyrade salter<br />
än saltpeter skplle göra vattnet ohelsosamt, vara<br />
mindre grundad '). Kalk och talkjord, merändels<br />
i <strong>för</strong>ening med kolsyra (luftsyra), äro <strong>för</strong> de flesta,<br />
särdeles då de dervid blifvit vana, mera nyttiga<br />
än skadliga beståndsdelar. Mangan och jernet<br />
finnes uti så liten och oftast knappt märkbar<br />
proportion, a tt deras verkan ingalunda kan komma<br />
i beräkning. Att man vid se dnare anställda undersökningar<br />
antingen icke kunnat anträffa något<br />
jern, eller åtminstone icke mera än knappt märkligt<br />
sp år dertill, torde kunna <strong>för</strong>klaras deraf, att<br />
<strong>för</strong>e BERGM ANS och längre tider tillbaka, genom<br />
de methoder som då nyttjades, jernhalten alltid<br />
utföll högre än den verkligen var. Hvad som i<br />
synnerhet gör dricksvattnen otjenliga och osmakliga,<br />
är den större portion organiska ä mnen, så<br />
*) J. P. BERGIT prof, anställda på åtskilliga välten i<br />
Stockholm. Kong!. Vrt. Akademiens Handlingar<br />
1759, 2:dra Qvart. sid. 106.)
67<br />
dana vatten innehålla, som gifva dem egenskapen<br />
att snart <strong>för</strong>ruttna." 2 )<br />
Vattnet kring Stockholm? stränder torde<br />
mindre vara utsatt <strong>för</strong> forskämning genom mekaniskt.<br />
tillbla ndad orcnlighet (emedan djupare sjövatten<br />
genom sin rörelse uppslammar och fi ansätter<br />
sådana ämnen), än af den ofta inträffande<br />
uppsjö, h varigenom hafsvattnets beståndsdelar inmänga<br />
sig med Mälarens friskvatten. Men denna<br />
olägenhet hörer till de flera lokala, som icke kunna<br />
<strong>för</strong>ändras ; likasom sjelfva hrunnarne i staden vissel<br />
ligen icke erbjuda ett verkligen godt dricksvatten,<br />
ehuru de flera salter, som göra det mindre<br />
välsniakligt, egentligen ic ke kunna anses skadliga<br />
<strong>för</strong> helsan, annat än <strong>för</strong> några få sjukdomsanlag."<br />
3 )<br />
^ Pa l / 50-talet privilegierades en af baron<br />
REUTERHOLM, med flera i kompagnie. gjord inrättning,<br />
med uteslutande rättighet, att <strong>för</strong>se Stockholms<br />
stad med Vårby vatten, emot lindrig betalning<br />
<strong>för</strong> hvarje kanna. 4 )<br />
'På Kungsholmen finnes vid och nära invid<br />
torget 4 brunnar, af hvilka 2:nc hafva ett godt<br />
vatten, och den 1 ena af dem är <strong>för</strong> allmänhete n<br />
tillgänglig, ^samt brunnar med mer och mindre<br />
godt vatten i flera egendomar.<br />
) Ytt.iande ti!! Konsol. Sundhotskollegii Protokoll, den<br />
19 juni 1827, ;if CARL TRAFVENFELDT.<br />
3 ) Yttrande af medicinalrådet ni. M M. AF PONTI,V, till<br />
K-ongl. Su ndhetskoflegii Protokoll d. 19 juni 1827.<br />
4 ) Sodan 1838 lärcr ingen större eller allmännare infoi<br />
sel skett al detta särdeles tjenfiga dricksvatten.
fi 8<br />
"På Ladugårdslaudet finnas väl icke många<br />
brunnar, och nästan ingen allmänt tillgänglig, som<br />
hålla godt dricksvatten; men så är afståndet till<br />
Norrmalms goda brunnar icke s å betydligt <strong>för</strong> de<br />
flesta." 5 )<br />
Bland helsokällorna i Stockholmstrakt en böra<br />
tilläggas: den i åkergärdet vid Sab batsberg, som<br />
eger godt vatten, och den vid Ulriksdal, nära<br />
stora alléen, <strong>för</strong>ekommande.<br />
(Brunnsinrättningen vid Pohlsro å Kongl. Djurgården,<br />
badinrättningen vid N ya Kungsholmsbrocatan,<br />
samt simskolorna å Riddarholmen, inskränker<br />
jag mig till att endast omnämna).<br />
s ) Stockholms Stads Historia af JNILS LUNDEQVIÏT, 3:dje<br />
delen, pag. 39.
H E S Ii K i F IV 1IVC»<br />
ÖF VER<br />
SVERIGES F ÖRNÄMSTA HELSOBRUMAR,<br />
(FORTSÄTTNING KRAN FÖRSTA HÄFTET.)
»Vid<br />
WÅLINGEBO HELSOBRUNN,<br />
|:dels mil ifrån Westervik, med den sundaste och<br />
behagligaste belägenhet, vid Gamlebyviken af Östersjon,<br />
börjas en brunnsterinin den 15 juni d. å. Vattnet,<br />
som är ovanligen rent och mildt, innehåller kolsyrad<br />
jernoxidul, och har visat sig synnerligen välgörande<br />
for kramp af syra och slem i <strong>för</strong>sta vägarne,<br />
he.no,rhojder, rheumatism och chroniska sjukdomar<br />
i allmänhet Dousch-, sprit- och kar-bad finnas att<br />
tHIgu i ett for andamålet inrättadt, i godt stånd varande,<br />
badhus vid Saltsjön. Rum med erforderlig<br />
möbler, jemte öfrige afgifter vid brunnen, äro beräknade<br />
eller de mest modererade priser, äfvensom matordnmgen<br />
kan lämpas efter <strong>brunnsgäster</strong>nas önskan.<br />
I ° C , h f °f er for e o na hästar linnes, enligt öfverensvommelse,<br />
for i orten gångbart pris. De upplysningar,<br />
som vidare äro af nöden, lemnas af undertecknad,<br />
som bestrider alla erforderliga arrangementer;<br />
anhalles odmjukehgen, att de, som häraf önska<br />
gagna àig derom behagade underrätta inom d 1<br />
juni, h varefter jag icke kan ansvara <strong>för</strong> ordnandet,<br />
er min egen önskan, till hvarje brunnsgästs bekvämlighet.<br />
Westervik i April 1842.<br />
»Vid<br />
CARL GUSTAF L ODIN,<br />
Koogl. Lifmedikus och Bruunsinteudent."<br />
ALINGSÅS HELS O BRUNN<br />
börjar hrunnsdrickningen innevarande år den 27 ju ni<br />
och slutar den 8 augusti. I brunnssalongen serveras<br />
mest brukliga varma och kalla arti ficiella helso
72 HELSAN, SÖLFVESBORG.<br />
vatten ur sjelfva apparaterne, såsom: Carlsbader,<br />
Embser, Marienbaderkreutz och Ferdinandsquelle,<br />
Eger, Salt- och Stål-pyrmonter, Spaa, Pahon och<br />
Selters. De varma vattnen betalas med 3 och de<br />
kalla med 2 R:dr b:ko i veckan. Afgiften till brunnskassan<br />
är från 24 sk. till 2 R:dr b:ko. Ett bad kostar<br />
12 sk. b:ko. För middag och afton betalas vid brunnsbordet<br />
36 sk. b:ko, utan afdrag <strong>för</strong> serskddta mål.<br />
B. TU. MODIN,<br />
»Brunnsdrickningen vid<br />
Med.Dokt., Ch. Mag., Brunuslakare.'<br />
HELSOBRUNNEN HEL S AN<br />
och tillhörande Saltsjöbad tager sin början vid instundande<br />
Midsommar och fortfar till slutet af augusti<br />
månad. Mat, logis och uppassning erhalles på stallet.<br />
Beställningar af logementer m. m. på stallet eller<br />
i staden Helsingborg, som ligger blott några hundrade<br />
steg från brunnen, kunna ske genom bref till undertecknad,<br />
brunnsegare.<br />
Helsingborg och Helsan den 22 April 1842.<br />
J. BALAERECA.»<br />
»Vid<br />
SÖLFVESBORGS HELSOBRUNN<br />
börjar brunnsdrickningen d. 1 juli detta år. I brunnssalongen<br />
serveras det ur källan flytande vatten, hvars<br />
<strong>för</strong>nämsta beståndsdel är jern, <strong>för</strong>enadt med vanliga<br />
salter. Delta vatten har med <strong>för</strong>del begagnats mot<br />
sjukdomar, som härröra af svaghet i underhfvets or<br />
ganer, såsom dålig matsmältning, kräkning, dianhé,<br />
magkramp, leucorrhé, amenorrhé, skrofler, gikt, iysteri<br />
m. fl.; äfven serveras flera artificiella vatten ui<br />
en
SÄTHER. 73<br />
en på stället befintlig Carlsbader-apparat. Brunnssalongen,<br />
belägen invid staden, är omgifven af löfskog,<br />
hvaruti Unnas rymliga och skuggrika promenader.<br />
Uti staden äro tillräckliga rum att tillgå; vagnslider,<br />
stallrum och foder <strong>för</strong> hästar anskaffas, då derom<br />
tidigt göres anmälan hos herr F. W. SOBERGKEN<br />
härstädes. I det väl inredda badhuset bekommas<br />
mot billiga priser varma och kalla saltsjöbad, dousch,<br />
äfven så kallade Gräfenbergska gyttjebad, hepatiska<br />
och jernsaltbad. Om mat <strong>för</strong> brunns- och badgäster,<br />
så väl vid brunnsbordet som till afhemtning,<br />
är draget <strong>för</strong>sorg. Sölfvesborg i Maj 1812.<br />
»Brunnsterminen vid<br />
SÄTHERS HELSOBRUNN<br />
J. JACOBI,<br />
Briinnsläkare."<br />
börjas i år den 6 juni. Den synnerliga <strong>för</strong>delen, att<br />
ega 2:ne källor af betydlig olikhet, den ena mera<br />
jernhaltig och stärkande, den andra mer salinisk och<br />
lösande, båda med ej ringa svafvelhalt, utsträcker<br />
nyttan af dessa helsovatten till ett större antal sjukdomar<br />
öfver vanligheten, hvar<strong>för</strong>e äfven den svagare<br />
källan, med tillbörlig <strong>för</strong>sigtighet begagnad, visat sig<br />
fiere gånger utmärkt välgörande <strong>för</strong> personer med<br />
lungsotsanlag och dermed <strong>för</strong>enad afmagring. —• Vid<br />
badinrättningen, som nu är i godt skick, gifvas både<br />
enkla samt svafvel-, jern- och salt-bad. Rum och<br />
mathållning äro i staden att tillgå, äfvensom brunnswm'Star,<br />
foder och bete <strong>för</strong> hästar. Med undertecknad,<br />
läkare, kan i ämnet brefvexlas.<br />
Säther den 23 April 1842.<br />
B. F. LEVIN.»<br />
Handbali for Brunnsgäster, Anitra Häftet. 4
t 74 LJUNGA, WÄHLBERGA.<br />
»Brunnsdrickningen vid<br />
LJUNGA KÄLLA,<br />
belügen 1 mil från Ljungby köping, börjar innevarande<br />
ar den 15 juni och räcker till den 15 derpåföljande<br />
juli. Detta vatten är utmärkt verksamt och<br />
bar visat sig mycket kraftigt uti digestionsorganernas<br />
sjukdomar, såsom trög matsmältning, magkramp,<br />
habituell kräkning, äfvensom uti slemhemorrhojder,<br />
passiva hemorrhojdalflöden och mot maskar; i könsorganernas<br />
sjukdomar, såsom undertryckt och plågsam<br />
menstruation och uti leucorrhe i synnerhet; i<br />
nerfsjukdomar, såsom hypocondri och hysteri, konvulsioner,<br />
migrän, svag syn och i synnerhet lamhet.<br />
Personer, som lidit af gikt, hafva sällan lemnat brunnen<br />
ohulpne. Invid brunnssalongen finnes inrättadt<br />
ett badhus. God gyttja är att tillgå, och till baden<br />
begagnas vattnet som rinner från sjelfva helsokällan.<br />
På brunnsplanen äro upp<strong>för</strong>de tvenne boningshus<br />
med 18 st. rum. Spisning erhålles mot betalning på<br />
stället. De, som deraf vilja begagna sig, medtaga<br />
egne kuverer. Inom slutet af denna månad torde de<br />
personer anmäla sig, som vilja begagna brunnsinrättningen<br />
eller önska derstädes hyra rum.<br />
Ljungby i Maj 1842.<br />
D. J. BrLLENCREN,<br />
Provi Dciii Ila kare."<br />
»Vid<br />
WÅHLBERGA HELSOBRUINN<br />
börjas brunnsdrickningen i år den 14 juni och slutas<br />
den 15 juli. Badinrättningen öppnas lik tidigt. Den<br />
välgörande egenskap gyttjebaden och helsovattnet<br />
ega, är allmänt känd, och kan bäst vitsordas al dem<br />
som begagnat sig deraf. Ortens läkare, som under<br />
tiden vistas vid brunnen, så ofta nödvändiga embetsresor<br />
ej hindra, tillhandagår gästerna med nödiga råd
SOSTA. 75<br />
Badlakan och badlinn e behagade resp. brunnsg äster<br />
med<strong>för</strong>a.<br />
De som åstunda besöka ofvannämnde helsobrunu,<br />
böra med <strong>för</strong>sta, till erhållande af rum och spisning,<br />
skriftligen anmäla sig till brunnsdirektionen, under<br />
adress Wahlberga. Afgifterna blifva <strong>för</strong> vecka: <strong>för</strong><br />
ett rum 2 R:dr, <strong>för</strong> en säng 1 R:dr, <strong>för</strong> ett vagnsrum<br />
16 sk. Rummen och sängarne betalas alltid till<br />
lull termin af 4 veckor. Mat serveras <strong>för</strong> middag och<br />
aftonen mot 32 sk. om dagen, utan bränvin, viner<br />
och svagdricka, samt utan afdrag <strong>för</strong> enskilta mal<br />
eller dagar. På kaffe och thé blifver äfven tillgång<br />
mot särskild betalning. Prisen äro i banko.<br />
Fattige få begagna badinrättningen utan brunnsafgift<br />
uti det <strong>för</strong> allmogen upplåtne rum. Dock skola<br />
utsocknes styrka sin medellöshet med prestbevis,<br />
samt medhafva från den <strong>för</strong>samling de äro, icke allenast<br />
livad åtgå kan till lifsuppehälle, utan äfven 4 sk.<br />
banko till h varje bad, hvilka tillfalla badmästaren.<br />
Vanfräjdade och med smittosamma sjukdomar behäftade<br />
, varda icke emottagna. Anhålles hos vördige<br />
presterskapet att de attestsökande underrättas om<br />
dessa <strong>för</strong>enämnde vilkor, som äfven böra an<strong>för</strong>as uti<br />
attesterna, hvilka <strong>för</strong> öfrigt ej anses giltiga, om icke<br />
utfärdade <strong>för</strong> tillfället och från den socken der innehafvaren<br />
är boende.<br />
DIREKTIONEN.»<br />
»Innevarande års brunnsd rickning vid<br />
SÖSTA HELSOBRUNN,<br />
i Romfartuna socken, börjas lördagen den 11 juni<br />
och slutas måndagen den 11 derpåföljande juli. Vid<br />
den invid helsobrunnen upp<strong>för</strong>da badinrättning erhalles<br />
dusch, varma, kalla och salta bad. Under denna<br />
bestämda brunnstermin serveras i Sösta med 3:ne
76 WALLHALL.<br />
rätter mat om middagarna, samt 2:ne om aftnarna<br />
fòr 42'sk. 8 rst. banko, utan afdrag <strong>för</strong> särskilta mal<br />
eller dagar. Uti detta pris är strösocker, viner och<br />
bränvin icke inberäknade, som dock emot särskild<br />
betalning erlialles; och torde egnakuverer medhafvas.<br />
Ifvarje brunnsgäst, som ämnar att begagna ifrågavarande<br />
matinrättning, täckes anteckna sig å en dertill<br />
bos bandianden och bagaren WIJKMAN i Westeras<br />
befintlig lista, aldra sednast innan medlet af maj.<br />
Likaledes kunna de, som ännu ej betingat sig ruin<br />
till om<strong>för</strong>mälte brunnstermin, till vinnande af sudane,<br />
ii samma lista derom göra anteckning; och finnes<br />
uppgift på de ännu outhyrde rummen att tillgå derstädes.<br />
Sosta den 25 April 1842.<br />
P. M. WlJKMAN.»<br />
»Brunnsdrickningen vid<br />
WALLHALLS BRUNN<br />
börjar, som vanligt, den 8 nästk. juni och upphöjden<br />
8 derpåföljande augusti. Badinrättningen öppnas<br />
samma dag, hvarvid finnes duschbad med gyttja,<br />
samt karbad och saltbad. Vederbörande brunnssökande<br />
af allmoge underrättas härigenom, att i anseende<br />
till det brunnen är inrättad till de mindre<br />
bemedlades <strong>för</strong>del, nedsättes priset å brunnsafgifterne<br />
<strong>för</strong> hemmansegare och tjenstehjon, de <strong>för</strong>re till 1 R:di<br />
Ifi sk. och de sednare till 32 sk. riksgälds personen.<br />
DIREKTIONEN.»<br />
(I slutet af denna afdelning finner läsaren vidare<br />
underrättelser om dc helsobrunnar, <strong>för</strong> hvilkas begagnande<br />
under innevarande ar annonser här ofvan blifvit<br />
meddelade, och af registret synes hvarest dylika für alla<br />
öfriga nu i bruk varande helsobruiinar finnas uti denna<br />
<strong>handbok</strong> in<strong>för</strong>da.)
TILLÄGG<br />
VID<br />
BESKRIFNINCEN *)<br />
ÖFVER<br />
MEDEVI HELSOKÄLLOR.<br />
1 s.<br />
77<br />
Den, pa£. 5, omnämnde lusthusbacken är nu mera<br />
bebyggd och kallas Åsen.<br />
På bolagsstämma <strong>för</strong>liden höst beslöt Direktionen<br />
ganska väsendtliga <strong>för</strong>bättringars vidtagande härstädes,<br />
och är början redan gjord med byggnadernas<br />
iståndsättande, etc.<br />
2 §.<br />
Röda källan på skogen, eller såsom den sednare<br />
kallades Rödbrunnen, är säkerligen den källan som<br />
nu begagnas till bad, och Dalbrunnen <strong>för</strong>modar man<br />
varit den nu s. k. Amiralskällan, som blifvit upptagen<br />
på sednare tidej- och troligen långt efter Dalbrunnens<br />
<strong>för</strong>störing. — Gustaf Adolfs-källan är den minst<br />
mineralhaltiga, och begagnas oftast innan man begynner<br />
med någon af de starkare källorna. Amiralskällan<br />
eger mindre jernhalt än Högbrunnen, samt haller<br />
svafvel, ehuru, efter hvad man <strong>för</strong>modar, icke i så<br />
stor grad som den sist upptagne, s. k. Intendentskällan<br />
eller Holken. De analyser, som år 1800 verkställdes<br />
å dessa heisovatten utaf friherre BERZELIUS,<br />
lära icke vara fullkomligt analoga med vattnets nuvarande<br />
beskaffenhet. Den nu mera aflidne skicklige<br />
kemisten och läkaren L. P. LYCHNELL, hvars kemiska<br />
undersökning af Lunds helsovatten finnes in<strong>för</strong>d<br />
*) 1 <strong>för</strong>sta haftet af denna Handbok, pag. 1—44.
78 MEDEVI.<br />
uti <strong>för</strong>sta häftet af denna'<strong>handbok</strong>, har gjort en analys<br />
af den härstädes <strong>för</strong>ekommande gyttjan, men någon<br />
noggrannare analys af helsovattnen har i sednare<br />
tider icke hlifvit gjord.<br />
Gustaf Adolfs källa håller 1-| kubiktum mera af<br />
gasformiga delar, isynnerhet en betydligt större mängd<br />
af svafvelbunden vätgas, än de öfrige; hvarjemte den<br />
af erfarenheten är befunnen mera lösande och afFörande.<br />
Vattnet synes något grundigt i tunnan, särdeles<br />
emot solen, men detta härrör endast al den<br />
myckenhet gas, som stiger åt ytan.<br />
Grefve Wachtmeisters källa håller af alla jern uti<br />
MEDEVR. 79<br />
al år 1839 , utgörande 1339 R:dr 4 sk. b:ko till inventarier<br />
etc. , utgående från Zerafimerfonden. Det<br />
var uppå ansökan af den sednaste och lör stallets<br />
upphjelpande särdeles nitiske brunnsintendenten härstädes,<br />
herr doktor J. 1). GRILL, som detta, <strong>för</strong> de<br />
talrika fattige sjuklingar, som årligen härstädes infinna<br />
sig, så välgörande anslag erhölls.<br />
4 §.<br />
»Om man vore i tillfäll e lemna en uppgift pa alla<br />
dem, som under tiden af kanske närmare ett hallt<br />
årtusende begagnat och välsignat dessa helsokällor,<br />
skulle utan tvifvel en rätt konsiderabel zifFra erhållas.<br />
Många, det är sannt, infinna sig årligen här af helt<br />
andra skäl, än att <strong>för</strong>bättra en <strong>för</strong>störd helsa : — ty<br />
man eger härstädes äfven tillfälle att <strong>för</strong>störa d ensamma<br />
, att utveckla e n stor lyx och derigenom tillvinna<br />
sig en eftersträfvad uppmärksamhet, att endas{<br />
genom nöjen angenämt <strong>för</strong>drifva en del af sommaren<br />
uti en af Sverges skönaste trakter och bland en talrik<br />
»vald societet», att uppgöra (mer och mindre äktenskapliga)<br />
partier, idka lycksökeri, o. s. v. ; men<br />
endast <strong>för</strong> helsokällornas utmärkta beskaffenhet och<br />
det <strong>för</strong> en brunnskur så tjenliga klimatet, samt behaget<br />
utaf brunnssällskapets och andra besökares talrikhet,<br />
hit<strong>för</strong>es likväl den största delen.»<br />
Det är en uråldrig plägsed alt allmogen infinner<br />
sig här hvarje år den andra juni, och man har anmärkt<br />
att större delen af dem komma från södra<br />
trakten.<br />
Vid midsommartiden är härstädes en ganska talrikt<br />
besökt marknad, hvarvid egentligen handel med<br />
iläfver, linnevaror och hästar <strong>för</strong>ekommer. Spannemåls-<br />
och briinvins-handeln bör ock nämnas.<br />
Dessa dagar äro ofta obehagliga <strong>för</strong> den sjuke<br />
och otålige b runnsgästen, men andra personer åter,
80 MEDEVL.<br />
som äro af ett gladare lynne, finna behag uti d en<br />
liflighet, som då är rådande.<br />
I afseende på penningerörelsen vid denna helso-<br />
Lrunn lärer man kunna antaga, att omsättningen årligen<br />
uppgår till om kring 25,000 R :dr banko ; marknadernas<br />
oberäknad.<br />
5 §.<br />
Stora badhuset ombyggdes år 1838, hvarvid rummens<br />
antal <strong>för</strong>ökades till 15, och af hvilka två o ch<br />
två höra tillsammans, så att ett af dem är bad- och<br />
det andra toiletts-rum. Särskilda rum äro <strong>för</strong> herrar<br />
och damer, samt de olika badslagen, gyttje-, karoch<br />
ång-bad, hvar<strong>för</strong>utan ett rum är upplåtet både<br />
till k ar- och gyttje-bad, att <strong>för</strong> billigare pris begagnas<br />
af mindre bemedlade <strong>brunnsgäster</strong>.<br />
Straxt vid stora badhuset är, uti särskild lokal,<br />
inrättad en s. k. Gräfenbergsdousch af 11 alnars höjd.<br />
Brunnskontoret ligger i samma hus som postkontoret.<br />
6 §.<br />
Alla d e särskilda afgifterna hä rstädes, äro nu till<br />
största delen borttagne, genom deras sammanslående<br />
uti en detta år fastställd <strong>för</strong>höjd brunnsafgift af 6<br />
R:dr B:co, då äfven den vanliga till br unnsbetjeningen<br />
deruti inbegripes.<br />
7 §.<br />
Det pag. 23—25 meddelade brunnsplakatet är<br />
blott ett, från HÜLPHERS' beskrifning öfver de Svenska<br />
Mineralbrunnarne hemtadt, utdrag ; uti dess helhet<br />
finnes detsamma tryckt dels uti HIÄRNES beskrifning<br />
öfver stället af år 1702, och dels uti RAM<br />
STRÖMS disputatio n (se längre fram, afdelningen Litteratur).<br />
Jag meddelar här också
MEDEVI.<br />
"Kongl. Maj.ts Räds Förordning, dhcm til<br />
rättelse och efterlefnad, som vid Mcdevi<br />
Surbrunn sig uppehålla• Gif ven Stockholm<br />
den 27 M.aij 1707.<br />
1) Eho som med list eller vald in tränger uti de<br />
rum, en eller annan sig i rattan tid tingat, hafver<br />
ock derpå undfått vederbörandes tillsägelser, skall<br />
böta 20 Dal. S:mt och vara <strong>för</strong>pligtad genast att utflytta<br />
<strong>för</strong> den rätta hyresmannen.<br />
1) Ingen skall lofgifvit v arda, att taga n ycklarne<br />
till någ ot rum ifrån den, som derutur utfl^tter, med<br />
mindre det sker med rätta husägandens, eller dess<br />
ombudsmans samtycke ; icke eller bör någon sitt husgerâd<br />
uti de af en annan bebodde rum, <strong>för</strong> densammas<br />
afresa, inflytta lat a, vid ^0 d al. Sili-mt, så hamt<br />
han icke med husägaren den och den utflyttade t h e i<br />
om sig <strong>för</strong>enat. Dock vare ingen <strong>för</strong>huden, om han<br />
sjelf vill, uti sina hyrda rum att intaga någon sin vän,<br />
allenast att äganden therigenom uti dess rätt intet <strong>för</strong><br />
när sker.<br />
3) De som eget kosthåll hafva måste sig åtnöja<br />
ined sådan beqvämlighet, som där finnes; skolandes<br />
ingen, som icke desto manstarkare uti etl matlag är,<br />
vägra en annan att koka uti samma kök, som lian<br />
<strong>för</strong>st kan intagit hafva 5 skickaudes man sig på sadan<br />
händelse såsom alltid till<strong>för</strong>ene brukeligt varit, att<br />
två hushåll sig med ett kjök och en källare uti enighet<br />
belijelpa. Den det icke efterfefver, höt e Tio dal.<br />
Silf:mt.<br />
4) In gen <strong>för</strong>driste sig att skicka nå gon pa Landsvägarne<br />
att uppköpa hvad som af allmogen däromkring<br />
kan till samtlige Brunnsgästernes uppehälle till<strong>för</strong>as,<br />
uti upsåt sedermera att vilja det stegra och igen<br />
<strong>för</strong>sälja, vid straff af Tio dal. Silf:mt <strong>för</strong> livar gång<br />
sådant därutinnan beträdes.<br />
81
82 MEDEVl.<br />
5) Om något oljud <strong>för</strong>orsakas medelst d ryckenskap;<br />
böte den brottslig är Tio dal. Silf:mt.<br />
0) All 01- Vin- och Brännvins-sälgning, buller,<br />
klotkastande, gungande, dans och lek vare fö rbudne<br />
under Gudstjänsten om Helgedagar och bönestunderna<br />
om Söckendagarne, så ock sedan klockan 9 om<br />
aftonen ringt är; bryter någon theremot, böte Tio<br />
dal. S:mt. v<br />
7) Ingen, eho den ock vara ma, skall understa<br />
sig med ord eller åtbörder något att <strong>för</strong>etaga, som<br />
kan gifva någo n <strong>för</strong>argelse, särdeles uti Kyrkan, mindre<br />
någon uppsåteligen i ringaste måtto skymfa och<br />
<strong>för</strong>törna, sa alt han derutaf kunde lida mehn och<br />
hinder i dess Brunns-cur; den sig häremot <strong>för</strong>ser,<br />
böte 50 d al. S:mt.<br />
8) Then som befinnes <strong>för</strong>a hundar med sig i<br />
Kyrkan under Gudstjänsten, eller på Brunnsgården<br />
under vattendrickandet, böte hvar gång En dal. S:mt.<br />
9) Emedan en hop onödiga Ceremonier vid Surbrunnen<br />
sig inritat hafver, såsom hvar morgon att<br />
skicka omkring till gästerne att låta <strong>för</strong>nimma om<br />
deras tillstand, hvaraf de som sjuklige äro oroas, ty<br />
skall sadant härmed alldeles afskaflät vara ; dock vare<br />
ingen <strong>för</strong>ment att låta fråga 0111 de ras tillstånd, som<br />
uti sjukdom eller någon svår anstöt råka kan.<br />
10) Alla uti <strong>för</strong>egående puncter stadgade böter<br />
gange till de fattige, och den som de ålagde böter<br />
intet <strong>för</strong>mår erlägga, pligte med fängelse, eller stunde<br />
<strong>för</strong> pålan.<br />
11) Emedan på de ställen, hvarest vagnar och<br />
andra resetyg <strong>för</strong>varas, ingen stängsel är, så att ofta<br />
händer att sådant blifver skadat eller <strong>för</strong>derfvat af en<br />
hop löst och vanartigt folk; ty skall de n, som öfvertygas<br />
det gjort hafva, med fängelse pä vatten och<br />
bröd straffad varda efter som dess brott större eller<br />
mindre befinnes och Brunns-Rätten skäligt pr öfvar.
MEDEVI. 83<br />
Eho som eljest begår snatt- eller tiufveri, e huru litet<br />
det vara må, skall pligta med några d agars fängelse<br />
på vattn och bröd, eller med stående vid en påla,<br />
och sedan <strong>för</strong>visas ifrån Brunnen.<br />
1?) Ingen, som af Brunns-Intendenten tjesnligen<br />
anmodas kan, bör utan laga <strong>för</strong>fall undandraga sig<br />
att vara Bisiltare när ransakning och Brunns-Rätt<br />
hålles : skall ock eho som till böter fälld va rder betala<br />
dem villigt ; men skulle någon sättia sig emot<br />
den, som af B runns-Intendenten <strong>för</strong>ordnad blifver att<br />
utkräfva böterna, då böte densamma dubbelt. H varefter<br />
alla, som vederbör, hafva sig hörsamligen att<br />
rätta. Actum ut supra.<br />
CAIO, GYLLENSTIERNA.<br />
N. GYXLENSTOLPE. G. FALKENBERG.<br />
T. POLUS. ARVID HORN.<br />
Gust. Ehrenbetg."<br />
Denna <strong>för</strong>ordning är af WARMIIOLZ i dess Bibi.<br />
Sveog. (B. I. C. 2. D. 2. pag. 81, Sub. n. 1118) upptagen<br />
under d. 15 juni 1714, såsom äfven v. STIERNE-<br />
MAN orätt uppgifvit, hvilket kan ses deraf, att den<br />
sedermera 1709, d . 5 Maj, af Kongl. Senate n blef extenderad<br />
till alla mineralbrunnar, som Kongl. Coll.<br />
Med. <strong>för</strong> kraftige och helsosamme funnit, hvaribland<br />
särskildt nämnas Vår by } Kila, Fahlu, Norrby och<br />
Wiksbergs Brunnar.<br />
8 §.<br />
Kongl. Maj:t utnämner nu mer Sjelf intendent<br />
vid Medevi, i enlighet med Bolagets underdåniga ansökning<br />
och efter Kongl. Sundhets-Collegii hörande.<br />
Den lì juni innevarande år utnämndes den 22:dra<br />
brunnsintendenten härstädes, nemligen stadsläkaren<br />
i Wadstena L. J. HJERTSTEDT.
84 MEDEVI.<br />
9 §.<br />
För <strong>brunnsgäster</strong>nas logerande äro härstädes <strong>för</strong><br />
närvarande upp<strong>för</strong>de trettiosex byggnader med 252<br />
rum.<br />
Dessutom äro publika byggnader:<br />
1) Brunnskyrkan,<br />
2) Apoteksbyggnaden, med Postkontor,<br />
3) Brunnsintendentsbyggningen,<br />
4) Stora Salongen eller Matsalen,<br />
!)) Nya Biljardsbyggninçren,<br />
C) Ca rl XIV:s Hospital,<br />
7) Trenne Lazarettsbyggningar <strong>för</strong> närmare 400 fattige,<br />
8) Stora Badhuset,<br />
9) Lazarettsbadhuset.<br />
10 §.<br />
M e di ein.<br />
Nu mera begagnar allmogen icke så mycket den<br />
pä vattnet befintliga binnan, utan fastmer den på<br />
botten sig afsättande ockran, såsom läkemedel <strong>för</strong><br />
ögonsj ukdomar.<br />
»Om någonsin i något afseende Medevi brunnsvatten<br />
<strong>för</strong>tjenar ett ganska högt och beprisadt värde,<br />
så är det <strong>för</strong> sin o<strong>för</strong>likneliga kraft att återställa naturens<br />
rätta verknings<strong>för</strong>måga uti matsmältnings- och<br />
berednings-kärlen.<br />
Huru ofta hafva icke desse uppräknade hårdnackade<br />
oredor gäckat konstens <strong>för</strong>sta medel? Salter,<br />
magnesia, jernprœparater, qvassia, k ina, omvexlade<br />
och <strong>för</strong>ändrade i de olikaste former och bla ndningar,<br />
hafva icke <strong>för</strong>mått göra den minsta verkan. Jag har<br />
kändt en hederlig embetsman, som <strong>för</strong>sökt de flesta<br />
af våra brunnar, som druckit utländska och äfven<br />
Medevi gamla källa utan all verkan, men som af mig<br />
tillstyrkt att nyttja Gustaf Adolfs kä lla, deraf funnit<br />
sig fullkomligen återställd.
MEDEVI. 85<br />
Den Lyckliga blandning af beståndsdelar, som<br />
denna källa hyser, är verkeligen mera sällsynt bos<br />
oss. Dess vatten är lösande utan att <strong>för</strong>slappa, magsyran<br />
blifver dämpad ocb neutraliserad af de absorberande<br />
ämnen, cruditeter alsköljas igenom de inblandade<br />
saltpartiklarna, ocb den mycket fina jernhalten<br />
gifver den varaktigare spänning, som fordras<br />
<strong>för</strong> att kärlen icke efter en viss korr t tid <strong>för</strong>falla till<br />
en ännu större slapphet.<br />
Oordentelig rening hos könet, eller en alldeles<br />
uteblifven menstruation lägger grund till d ageliga<br />
plågor och döden. Detta onda härrör i medelåldern<br />
till det mesta af svaghet, af omåtteliga njutningar,<br />
af svåra barnsängar och tillfällige plågor, samt<br />
al det naturstridiga i lefnadssättet och i uppfostran<br />
m. m. När nu härtill kommer en hög grad af<br />
Aerpspaghet, hysteriska plågor och en utomordentelig<br />
retlighet och ömtålighet jör det minsta<br />
obehageliga intryck, så sättes läkaren i desto<br />
större <strong>för</strong>lägenhet, som det han anordnar ofta f örorsakar<br />
kräkningar, diarrheer och i allmänhet alltid<br />
nervösa spänningar.<br />
Här synes således intet medel mera tjenligt kunna<br />
tillstyrkas, än brunnskur och bad. Också har Medevi<br />
vatten ryktbarhet <strong>för</strong> en särdeles kraft i alla könets<br />
besvärligare åkommor, och bibehåller ännu <strong>för</strong>eträdet<br />
fram<strong>för</strong> de fleste af våra mineralbrunnar, särdeles då<br />
Iragan är att häfva de oredor som vålla<br />
Ofruktsamhet och fallenhet <strong>för</strong> missfall.<br />
Ligga mekaniska hinder i vägen, som icke så<br />
sällan bänder, så hjelper ingenting; men svaghet,<br />
slapphet och en viss slags retlighet i de nerver, som<br />
höra till gene rationsdelarna, så väl som stockningar,<br />
kunna af brunnsdrickning häfvas ; och i detta fall har<br />
Medevi af ålder det till<strong>för</strong>litligaste r ykte <strong>för</strong> sin verkan,<br />
hvilken ock blifvit af mycket betydande händelser<br />
besannad under de sednast <strong>för</strong>flulne åren. Månge
86 MEDEVI.<br />
mödrar, som önskat att se sig välsignade med lifs—<br />
frukt, hafva, till sina männers ocli liela slägtens<br />
glädje, vunnit sitt glada ändamål efter en stärkande |<br />
brunnskur.<br />
Sten i njurarna hotar ock smälter Medevi val- !<br />
ten, antingen igenom sina beståndsdelar eller blott<br />
sin afskiljande och stärkande kraft. Gustaf Adolfs<br />
källa har jag sjelf a tt tacka <strong>för</strong> lindring i stenplågOr<br />
och i en mycket <strong>för</strong>färlig h cornature, som <strong>för</strong>r ganska<br />
ofta öfverföll mig. v<br />
Chroniska rhéumatismer äro ganska allmänna.<br />
De härröra af <strong>för</strong>kylningar, då en skarp och retande<br />
vätska kastar sig på nerver, membraner och så kallade<br />
aponevroser. Här måste man hafva mycket afseende<br />
på hudens retning och insugning. Ljumma<br />
bad af d en hepatiska källan blifva <strong>för</strong> detta ändarna!<br />
ganska nvttiga. Helsovattnets kraft utvältes och invärtes<br />
lofvar här en säker bot.<br />
Sura ben oali ros-svullnader <strong>för</strong>utsätta fel i<br />
matsmältnings-organerna och härröra ofta af infarcter,<br />
hvilka Medevi vatten säkert botar.<br />
Maghosia och skrofulös lungsot hafva blifvit<br />
vid Medevi i hög grad lindrade och äfven botade.<br />
Illa artade sårnader efter långsamma veneriska<br />
sjukdomar, der mercuren ej mera verkar.<br />
1 dessa fall ha r jag sett fiere personer botade af Gustaf<br />
Adolfs källa samt af ljumma bad, och tror att<br />
vattnet med sin stora mängd af svafvelbunden vätgas<br />
neutraliserar den öfverflödiga mercuren, och sedan<br />
med sin toniska kraft stärker de <strong>för</strong>slappade delarna.»<br />
(HEDIN.)<br />
H §•<br />
Litteratur.<br />
Grundelig Underrättelse huru Mineral JVatnet<br />
wid Medewij uthi Östergöthland Bäst skal<br />
órukaSj och på hvacl sätt Diceten skal hållas
ME DEVI. 87<br />
livar efter ock de, som sig af de andre Brunnar<br />
i Sverige betiäna, hunna (med behörig limitation)<br />
sig ställa och rätta. JSyligst uthi största<br />
korthet Sammandragen. Stockholm, Tryckt af<br />
MICHAELE LAURELIO, Ahr 1702. 72 sidor i 16:o.<br />
Den bekante archiatern URBAN HIÄR NE, af hvilken<br />
lörut blifvit an<strong>för</strong>da trenne *) <strong>för</strong>egående arbeten rörande<br />
Medevi, har äfvcn skrifvit denn a Underrättelse.<br />
Kort Berättelse, om några särdeles Curer<br />
som i <strong>för</strong> le dit åhr äro skedde vid Medewi Ilälso-<br />
Brunn 3 Vpsatt och efter Kongl. Coli. Medici<br />
<strong>för</strong>egången Censur til Trycket bejordradt, af<br />
Const. Soem. Stockholm, 1727. 12:o. 32 sidor.<br />
Fullständiga titeln å den pag. 42 (i <strong>för</strong>eg. häfte)<br />
an<strong>för</strong>da Beskrilningen öfver Medevi Surbrunnar, lyder<br />
sålunda :<br />
1. De Acidulis Medeviensibus. Sectio Prior.<br />
Continens Historiam atque descriptionem Acidularu/n<br />
pariter ac JEdificiorum et Nosocomii. (Andra<br />
titeln å CNATTINGII disputation.)<br />
2. D.D. Dissertât io Gradualis exhibens historiam<br />
Acidularum Mede viens iu m. — Beskrifning<br />
om Medewi Surbrunnar. Quam venia ampi.<br />
Fac. Philos. Upsal. prœside Mag. J. Ax. Lindblom,<br />
Prof. Reg. et Skytt. S. R. S. M. Proponit<br />
Johannes Barnstedt, Ostrogothus. Stipend. Sparrfeldianus.<br />
In Aud. Gust. Min. D. XI Junii P. Ål.<br />
MDCCLXXXV. Sectio Posterior. Upsaliae. 4:o.<br />
36 sid or.<br />
F ordna och närvarande Sverige. Af U.<br />
Thersner. Häftet XX111. ( Östergöt h land, Häftet<br />
Vill). Stockholm, 1824.<br />
') Det pag. 41 anfö rda arbetet: En uth<strong>för</strong>lig Berättelse<br />
etc., tryckt 1680, är af denne <strong>för</strong>fattare.
88<br />
TILLÄGG<br />
BE SKRI FN INGEN *)<br />
ÜFVER<br />
LUNDS HELSOBRUNN.<br />
"Kongl. Mcij.ts ?iådiga Resolution uppå Majoren<br />
Välborne Grefve GUSTAF PIPEKS i underdånighet<br />
gjorda ansökning, ait sedan han till<br />
åminnelse af sin aflidna och saknade Maka,<br />
född Friherrinna JACQUETTE DU RIETZ, vid<br />
Lunds Iielsobrunn i Skaraborgs Län stiftat<br />
en Lazaretts- och Fattig<strong>för</strong>sörjnings-Inrättning<br />
hvars grunder innefattades uti ett under<br />
cl. 10 Sept. <strong>för</strong>lidet år, i vittnens närvaro<br />
utfärdadt Donations-Bref Kongl. Maj:t i nå<br />
der täcktes å samma Donations-Bref meddela<br />
Dess ilöga stadjästelse j Gif ven Stockholm<br />
Slott den 18 Juni 1817.<br />
Kongl. Maj:t har i nåder låtit Sig <strong>för</strong>edragas det i<br />
<strong>för</strong>rberörde ändamål underdånigst anmälte Donations<br />
Bref, ord från ord så lydande:<br />
»Jag Grefve GUSTAF PIPER gifver härmed och i<br />
»kraft af detta mitt öppna href, i min saligen aflidna<br />
»Hustrus, Friherrinnan JACQUETTE DU RIETZ S namn,<br />
»en summa stor Åtta Tusende R:dr Svenska Banko -<br />
»Transport-Sedlar, till Fond <strong>för</strong> en Lazaretts- eller<br />
»Fattig<strong>för</strong>sörjnings-Inrättning vid Lunds Helsobrunn,<br />
»belägen inom området af mitt gods Mariedal nh<br />
»Yestergöthland. I hvilket ändamål jag härigenom<br />
»<strong>för</strong>ordnar som följer:<br />
*) I <strong>för</strong>sta häftet af denna Handbok, pag. 61 >2.
LUND. 89<br />
J:o »Af den anslagna Fonden öfverlemnas nu gennäst<br />
Ett Tusende Femhundrade R:dr B:ko till Lunds<br />
»Brunns-Bolags Direktör, som efter räkning besörjer<br />
»upp<strong>för</strong>andet af Lazarettsbyggnaden, enligt ritning,<br />
»å dertill utsedd tjenlig plats pu Brunnsgården, så.<br />
»skyndsamt, att Inrättningen må kunna nästa Som-<br />
»mar under begge Terminerne begagnas. Hvad till<br />
»denna byggnad mera kan erfordras, skall särskilt af<br />
»mig bestås då behofvet inträffar, utan gravation af<br />
»den öfriga F onden.<br />
»Ofver Portalen af detta Lazarett anbringas en<br />
»Sten med inscription:<br />
JACQUETTE DU RIETZ'S Fattig-Försörjning.<br />
2:o »Af de mest behöfvande personer, som be-<br />
»söka Helsobrunnen, admitteras till Brun nsdrickning,<br />
»eller eljest behöfva Läkarevård, bör ett antal af minst<br />
»Trettio kunna vårdas och <strong>för</strong>sörjas vid denna Inrält-<br />
»ning under loppet af begge Terminerne, eller Fem-<br />
»ton i hvardera; i hvilket afseende minst 15 Sängar<br />
»med Madrasser af Buldan och tjenlig stopp samt en<br />
»Dyna med tagelstopp, ett à tvenne par Lakan af<br />
»Blaggarn och ett Borås-täcke till h värj e Säng kom-<br />
»mer att anskaffas.<br />
3:o »Entreprenören af mathållningen vid Brun-<br />
»nen torde kunna åläggas att <strong>för</strong> en skälig betalning<br />
»åtaga sig mathållningen äfven vid denna Fattig<strong>för</strong>-<br />
»sörjning, med den spisordning, att till middagen<br />
»gifves sill och soppa med färskt kött, samt till a f-<br />
»tonen gröt med en passande <strong>för</strong>rätt, och vid begge<br />
»inåltiderne rågbröd. Skulle åter denna mathållning<br />
»ej kunna af en eller annan orsak upplåtas åt <strong>för</strong>e-<br />
»nämnde Entreprenör, bör det ske åt någon annan,<br />
»eller vid anstidld Entreprenad-Auction till den minst-<br />
»bjudande; h\ ar<strong>för</strong>e i Lazàrettet inrättas Kök och Skaf-<br />
» feri, saint under huset en Källare, som af Entrepre-<br />
»nören får begagnas ; och uppdrages åt Brunnsgäster-
90 LUND.<br />
»ne, att utse bland dem en aller fiere, som h varje<br />
»dag, dâ de Fattige genom ringning i klockan tiro<br />
»<strong>för</strong>samlade att äta, i dessas närvaro bese den til—<br />
»lagade maten och efterfråga om den är tillräcklig.<br />
4:o »Som denna Inrättning ensamt åsyftar nöd-<br />
»lidande medmenniskors gagn, hoppas jag a lt Inten-<br />
»denten vid denna Helsobrunn, utan särskilt vedergällning,<br />
med nit och vaksamhet omfattar vården<br />
»deraf, samt tillhåller dess medhjelpare, Brunnens<br />
»egentelige Fattig-Läkare, att dagligen <strong>för</strong>binda alla<br />
»utvertes skadade Patienter och <strong>för</strong> öfrigt l emna all<br />
»möjlig uppmärksamhet åt de på detta Lazarett in-<br />
»tagne personers behof, både i medicinskt, chirur-<br />
»giskt oc h dietetiskt hänseende ; <strong>för</strong> hvilken skvldig-<br />
»hets noggranna uppfyllande Fattig-Läkaren vid Brun-<br />
»nen årligen njuter en discrétion af det belopp i<br />
»penningar, som svarar, efter <strong>för</strong>egående årets in ark e-<br />
»gångspris, mot Fyra Tunnor Spannmål, hälften Råg<br />
»och hälften Korn.<br />
5:o »Atden, soin af Direktören vid Lunds Brunns-<br />
»Bolag utses att äga inseende öfver o ch ansvara <strong>för</strong><br />
»rummens renhållning i Lazarettet, klädernas vädring<br />
»och tvättning, samt Inventariernas <strong>för</strong>varande, an-<br />
»slås ea betalning, som svarar mot en Tunna Spann-<br />
»mål, hälften Råg och hälften Korn; dock må de<br />
»Fattige, som dertill icke äro o<strong>för</strong>mögne, tillhållas att<br />
»<strong>för</strong>rätta en slik städning och renhållning.<br />
6:o »Uet öfriga af räntan <strong>för</strong> Fonden användes<br />
»till de intagne Fattiges underhåll, fria medicamenter<br />
»och andra behof, hvilken Fond jag d ock framdeles<br />
»till Inrättningens utvidgande och <strong>för</strong>bättrande \ill<br />
»öka från de redan anslagne Sex Tusende Femhun-<br />
»drade Rulr till Atta Tusende Tre Hundrade Trettio<br />
»Tre R:dr 16 sk. B.ko; men emedlertid kommer den<br />
»redan anslagna Summan att insättas emot lnteck-<br />
»ningssäkerhet i fast e gendom ; och på det årliga rän-
Luxn. 91<br />
»tan eller afkastningen ej må, genom tidernas eller<br />
»penningevärdets <strong>för</strong>ändrade skick, i en framtid <strong>för</strong>-<br />
»minskas och tilläfventj'r.s blifva allt mer och mer<br />
»otillräcklig <strong>för</strong> In rättningens ändamål, utan äfven <strong>för</strong><br />
»kommande tider svara deremot, bör Fonden redu-<br />
»ceras till Spannmål, hälften Råg och hälften Korn,<br />
»efter ett medium af de sist<strong>för</strong>flutna F em årens mar-<br />
»kegångspris, hvilket medium väl utgör 8 R:dr 14|<br />
»sk., men <strong>för</strong> jemnhetens skull utsättes till 8 R:dr<br />
»16 sk. B:koo, hvaraf uppkommer ett Capital af S ju<br />
»Hundrade Attatio Tunnor Spannmål, hälften Rag<br />
»och hälften Korn, deraf årliga räntan, som beräknas<br />
»till Sex <strong>för</strong> Hundrade, upptages till et t jemnadt be-<br />
»lopp af Fyratio Sex och trefjerdedels Tunna, likväl<br />
»alltid bör utgå i penningar efter <strong>för</strong>egående årets<br />
»markegångspris, samt erlägges d en Första Maj hvarje<br />
»år till Bolagets Di rektör ; och vill jag <strong>för</strong> öfrigt tillse<br />
»och <strong>för</strong>eskrifva de utvägar, som <strong>för</strong> säkerheten och<br />
»en ordentlig räntebetalning böra iakttagas vid utlå-<br />
»ningen af detta Capital, hvarå Skuldebrefvet, sedan<br />
»det vid vederbörlig Domstol blifvit lagligen inteck-<br />
»nadt, kommer att tillika med detta Donationsbref<br />
»öfverlemnas vid nästa Bolagsstämma till Lunds<br />
»Brunns-Intressenter, till v ård och efterrättelse, emot<br />
»deras qvitto tecknadt å afskriften af dessa Handlingar.<br />
7:o »Såsom en särskilt Fond <strong>för</strong> Lazarettets fram-<br />
»tida underhållande och nybyggnad, gifver jag dess-<br />
»utom årliga arrendet af Brunnen Ett Hundrade R:dr<br />
»B:ko . hvilka medel böra årligen genom utlåning<br />
»göras fruktbara och till e tt växande Capital, under<br />
»Bolagets ansvarighet att det <strong>för</strong>ses med full säker-<br />
»het; hvar<strong>för</strong>e jag härmed öfverlemnar åt Bolaget en<br />
»evärdelig besittning af Brunnen, med de rättigheter<br />
»och <strong>för</strong>måner som Arrende-Contraklet utstakar, mot<br />
»enalitnda årlig afgif t af Ett Hundrade R:dr B:ko till<br />
»den således donerade Byggnads-Fonden, äfven efter
92 LUND.<br />
»Arrendeårens slut; dock inbegripes icke häri Dahla-<br />
»holms Värdshus, hvilket, såsom särskilt al Bolaget<br />
»på viss tid arrenderadt, återlaller till Muriedals ägare<br />
»vid arrendeårens slut.<br />
8:0 »Styrelsen och <strong>för</strong>valtningen af denna Fattig-<br />
»<strong>för</strong>sörjnings-Inrättning med dertill anslagne Fonder,<br />
»öfverlemnas således med full till<strong>för</strong>sigt åt Lunds<br />
»Brunns-Bolag och Intendent; under öfverinseende al<br />
»Länets Holding och Stiftets Biskop, hvilka Herrar, al<br />
»prisvärdt nit <strong>för</strong> mensklighetens gagn, icke lära un-<br />
»dandraga sig denna befattning, som visserligen under<br />
»närvarande Direction och Intendent kan anses öfver-<br />
»flödig, men någon gång i framtide n blifva af nöden.<br />
»Och i händelse Bolaget skulle i en framtid upphöra<br />
»och Brunnen sakna Intendent; så bör närmaste till—<br />
»syn öfver denna Lazaretts-Inrättning som ickedesto-<br />
»mindre bör äga evärdeligt bestånd, tillhöra Pastor i<br />
»Församlingen. Emedlertid och så länge Bolaget äger<br />
»bestånd, lära dess Intressenter, gemensamt med<br />
»Brunns-Intendenten vaka öfver Inrättningens gagn<br />
»och bästa, vidtaga de beslut som tider och omstän-<br />
»digheter kunna fordra, samt ölverlemna åt Bolagets<br />
»Direktör den ekonomiska detaillen och att den sam-<br />
»ma vid årligen infallande Bolagsstämma red ovisa.<br />
9:o »Då jag, <strong>för</strong> att tillfredsställa m itt blödande<br />
»hjerta, velat genom denna Fattig<strong>för</strong>sörgnings-anstalt<br />
»i min saligen aflidna Hustrus namn, uppresa en min-<br />
»nesvård öfver denna o<strong>för</strong>gätliga evigt s aknade Maka,<br />
»värdig Hennes stora och sällsynta egenskaper, vill jag<br />
»jemväl hafva <strong>för</strong>ordnadt, att vid Lunds Helsobrunn<br />
»årligen den 2:dra Augusti hålles en högtidlig fest till<br />
»återkallande af denna min afgångna ä lskade Makas<br />
»minne. Hvarvid Församlingens Kyrkoherde, eller,<br />
»om han af sjukdom eller andra händelser är hindrad,<br />
»någon annan dertill utsedd värdig Prestman håller<br />
»ett till ä mnet lämpligt tal från Predikstolen i Brunns-
LUND.<br />
93<br />
»salen, dervid en tjenlig Psalmvers afsjunges <strong>för</strong>ut<br />
»ocli efteråt; och då denna Minnesfest <strong>för</strong>sta gången<br />
»vid Lazareftets Invigning kommer att ske, bör en<br />
»Parentation hållas öfver min aflidna kära Maka. För<br />
»besväret härmed undfår Församlingens Kyrkoherde<br />
Ȍrligen 2 :ne Dukater i guld.<br />
10:o »I händelse jag under min lifstid skulle finna<br />
»af nöden att göra någon ändring uti denna Inrätt-<br />
»nings administration, <strong>för</strong>behåller jag mig rättighet<br />
»dertill; dock må efter min död inga slags <strong>för</strong>ändrin-<br />
»gar äga rum, och intet slags flyttning ku nna sättas i<br />
»fråga, utan bör Inrättningen evärdeligen <strong>för</strong>blifva på<br />
»det ställe och den fot den nu är grundad.»<br />
Och som Kongl. Maj:t med särdeles nådigt välbehag<br />
ansett en stiftelse till si n grund och sitt ändamål<br />
lika hedrande; Alltså vill Kongl. Maj:t å hä röfver<br />
intagne Donationsbref härmed liafva meddelt Dess<br />
nådiga stadfästelse, hvilket vederbörande till u nderdånig<br />
efterrättelse länder.<br />
Datum ut supra.<br />
CARL.<br />
Nils von Rosenstein."
94<br />
TILLÄGG<br />
VID<br />
BESKRIFNINGEN *)<br />
ÖFVER<br />
RONNEBY HELSOBRUNN.<br />
Denna h elsobrunn ligger icke fullt en fjerdedels mil<br />
frän köpingen Ronneby, på östra stranden af den å,<br />
som <strong>för</strong>enar sjön Rotnens vatten med Östersjön. Vid<br />
dess upptäckt tillhörde stället skattehemmanet Botebo,<br />
som då (1726) egdes af kaptenen i flottan H. H. SCILLY-<br />
TER, och hvilken derefter skänkte brunnen, jemte en<br />
trakt af 400 alnar i q vadrat, till e n brunnsinrättning,<br />
som också <strong>för</strong>anstaltades af apotekaren FERBER. Enskilta<br />
tvister, om egande-rätt till d enna brunnsinrättning,<br />
<strong>för</strong>anledde en kongl. resolution af d en 5 nov.<br />
1779, enligt hvilken inrättningen <strong>för</strong>klarades <strong>för</strong> publik<br />
egendom, och detta bief ytterligare stadfästadt<br />
den 14 october 1780. Brunnen ligger 3 till 4 famnar<br />
från åkanten, och en körväg leder emellan båda.<br />
Den synes vara gräfd, har omkring 7 fots djup och<br />
saknar synbart aflopp. Efter utpumpning fyller den<br />
sig åter ganska hastigt. Vattnet är klart, färglöst,<br />
smakar obehagligt af jernvitriol och alun, grumlas<br />
tnart i luften och betäcker sig i sjelfva källan med<br />
en hinna af basisk svafvelsyrad jernoxid. Reactionsprof<br />
utvisa att detta vattens <strong>för</strong>nämsta halt är svafvelsyrad<br />
jernoxidul, utan oxidsalt; ty då källan nyss är<br />
pumpad, färgas vattnet icke af inblandad galläpletinctur,<br />
<strong>för</strong>r än syrsättning på luftens bekostnad egt rum.<br />
Det är bekant, att de på bittersalt rika brunnarne-i<br />
Saxen eller Böhmen äro gräfda brunnar, hvars<br />
*) 1 <strong>för</strong>sta häftet a f denna Handbok, ]>ag. 1. 32.
RONNEBY.<br />
vatten tillfljter till en vis;S hö jd efter utpumpning,<br />
och hvilkas salthalt, efter JSTJUJVE'S <strong>för</strong>sök, skall härröra<br />
från jordlaget, som af f intränga nde meteorvatten<br />
sönderdelas med bildning af bittersalt. Och som<br />
Ronneby brunn saknar et* synbart aflopp, <strong>för</strong>anläts<br />
friherre BERZELILS att nänriare undersöka 0111 ett analogt<br />
<strong>för</strong>hållande härstädes kunde vara radande. På<br />
den plats der vattnet framkommer är jordytan fullkomligt<br />
plan, såsom på de ställen, hvilka antingen<br />
äro eller fordom varit va ttendruckna. Denna terräng<br />
är h varken stor eller af regelbunden form, den begränsas<br />
i vester af ån och i öster af en temligen rakt<br />
nedstigande bergvägg. Norr om urberget, något emellan<br />
ån och denna terräng, hvilken åter, på norra sidan<br />
om denna upphöjning, går ut emot ån. På detta<br />
ställe upptog, något <strong>för</strong>e år 1827, köpmannen EK-<br />
HOJ.TZ, en brunn, som <strong>för</strong>er alldeles dylikt vatten,<br />
men af en något ringare egentlig vigt, och som, efter<br />
utpumpning, lärer fylla sig vida långsammare änden<br />
gamla brunnen. Dessa omständigheter synas tala f ör<br />
den idcen, att hela de nna terräng kan innehålla samma<br />
vitriolhaltiga vatten, som der torde fas, hvarest<br />
man nedsänker sig till behöri gt djup, äfvensom att<br />
deri möjligen kan finnas ett så beskaffadt lager, som<br />
<strong>för</strong>ser vattnet med de deri upplösta salter. För att<br />
utröna detta, anmodade friherre BERZEEITJS apote karen<br />
vid Ronneby brunn, att låta genomgräfva denna<br />
terräng till några alnars djup; deraf visade sig att<br />
näst under gräsbetäckningen ligger en röd jord, som<br />
i <strong>för</strong>sta påseende liknar ett viltradt och ullakadt jernhaltigt<br />
mineral, men den är snarare att betrakta såsom<br />
en pulverformig bränntorf, och <strong>för</strong>brinner med<br />
torflukt o ch lemning af mycken jernhaltig aska. Derunder<br />
<strong>för</strong>efaller en hvitgrå fin jord, som efter torkning<br />
liknar mergel, men är icke annat än så kallad<br />
väslera elle r fint kiselmjöl, som är olöslig i syror och<br />
med soda smälter till gas. Denna öfvergår småningom<br />
95
96 RONNEBY.<br />
till t;n art gyttja, af <strong>för</strong>störda vegetabiliska lemningar;<br />
dernnder kommer en två fot djup bädd af samman-'<br />
packad sphagnum, som vid <strong>för</strong>sta öppnandet är ofvantill<br />
ljusgul och luktar hepatisk, men svartnar i luften,<br />
och i Jivars nedre del ligga inväfda ännu alldeles<br />
o<strong>för</strong>störda breda och långa blad af vattenväxter. Derunder<br />
kommer ett par fot af en särdeles fin gyttja,<br />
begagnad till ba d. Denna gyttja hvilar på fin hvit<br />
sand, som vidtager vid ungefär 8 fot under jordytan.<br />
Häraf synes således, att beståndsdelarna af detta vatten<br />
icke härröra från något i brunnens grannskap<br />
liggande hvarf eller lag af vittrande svafvelkis och<br />
alunskiffer eller dylika mineralämnen; men troligt är<br />
alt det genom källådror insilas i den omtalade lösa<br />
terrängen, ur hvilken det obemärkt inflyter ur ån.<br />
Detta helsovattens egentliga vigt är 1002,550 och<br />
BERZELII analys af detsamma är följande :<br />
634,27 grammer vatten innehålla<br />
Jernoxidul 0,317 håller syre 0,0722.<br />
Lerjord 0,105 0,0490.<br />
Kalkjord 0,0975 ....... 0,0273.<br />
Talkjord 0,0370 0,0143.<br />
Natron 0,039 0,0100,<br />
Kali 0,005 0,0008.<br />
Ammoniak 0,0096 0,0045,<br />
Manganoxidul 0,008 0,0017,<br />
Zinkoxid 0,004 0,0008.<br />
Kiseljord 0,073 0,1806<br />
Svafvelsyra 0,8937<br />
Chlor 0,0110<br />
1,6004,<br />
Det resonnerade resultatet af undersökningen utfaller<br />
sålunda:<br />
Svafvelsyrad
RONNEBY. 97<br />
Pä 634,27 dei. Pâ 1000 del.<br />
Svafvelsyrad jernoxidul<br />
. 1,0686.<br />
,, zinkoxid . . . 0,0084 . . . 0,0133.<br />
,, manganoxidul 0,0165 . . . 0,0260.<br />
,, kalkjord . . . 0,2350 . . . 0,3705.<br />
,, talkjord. . . . 0,1085 . . . 0,1716.<br />
Ammoniak-alun .... 0,1349 . . . 0,2126.<br />
Natron-alun 0,3038 . . . 0,4790.<br />
Kali-alun . 0,0433.<br />
Chloraluminum 0,0145 . . . 0,0230.<br />
Kiseljord . . 0,0730 . . . 0,1151.<br />
c<br />
O<br />
o<br />
1,6000. 2,5236.<br />
Jemte dessa ämnen innehåller Ronnebyvattnet iifven<br />
extraktivämne, som vid analysen till stor del faller<br />
sig med jernoxiden, och som, då salterne i vattnet<br />
sönderdelas med kolsyradt kali i öfverskott, upptages<br />
af kalit och gör att den afdunstade saltmassan<br />
är rödbrun, såsom af inblandad jernoxid. Då det<br />
torra saltet brannes, kolas detta ämne med en lukt<br />
som mera liknar den al ett djurämne, än af växtämnen,<br />
ehuru den också icke fullt liknar den af<br />
brända djurämnen. Den luktar dervid tydligen ammoniakaliskt,<br />
äfven då intet af vattnets ammoniakhalt<br />
mer är qvar i saltmassan.<br />
Genom vattnets inkokning i jernkärl utkristalliserar<br />
<strong>för</strong>st svafvelsyrad jernoxidul ensam, och derefter<br />
hlandad med octaëdriska krystaller af ammoniak-alun,<br />
h varefter återstår en moderlut, af någon konsistens<br />
och ur hvilken ej rediga kristaller kunna erhållas,<br />
men af det oredigt anskjutna vittrar en del i lu ften.<br />
Hittersaltet an skjuter hlandadt i samma kristaller med<br />
jernvitriolen. Gips afsätter sig under inkokningen i<br />
stor qvantitet.<br />
Ett helsovatten af så beskaffad samma7isättning<br />
måste <strong>för</strong>tjena läkarnes hela uppmärksamhet; och då<br />
Handbok <strong>för</strong> Brunnsgäster, Andra Häftet. j
98 RAMLOSA.<br />
erfarenheten redan visat att det frambringar nyttiga<br />
verkningar, <strong>för</strong>tjenar det att, genom noggranna och<br />
anaoterade observationer al skicklig brunnsläkare, del<br />
blir rigtigt ut rönt i hvilka fall detsa mma fram<strong>för</strong> andra<br />
helsovatten är välgörande, samt i hvilka det tilläfventyrs<br />
icke passar. »Hittills är detta alldeles <strong>för</strong>suramadt»,<br />
skrifver friherre BERZEEIUS ar 1827, uti<br />
sin Undersökning af vattnet i Ronneby Helsobrunn<br />
(Kongl. Vetenskaps-Akademiens Handlingar <strong>för</strong> åi<br />
1827, pag. 29—30), och efter hvilken uppsatts ofvan<br />
an<strong>för</strong>de tillägg äro meddelade. De historiska notiserna<br />
grunda sig på doktor A. G. FRANCK S Memo<br />
rial till Kongl. Sundhetskollegium af d. 29 oct. 1823<br />
TILLÄGG<br />
vin<br />
BESKR1FNINGEN *)<br />
UFVER<br />
RAMLÖSA HELSOBRUNN.<br />
1 §•<br />
13en <strong>för</strong>ut omnämnde <strong>för</strong>ste brunnsintendenten häi<br />
städes, doktor VON DÖBELN, har utgifvit tve nne be<br />
skrifningar öfver denna helsobrunn, och skrifver si<br />
<strong>för</strong> »JOII. JAC OB DÖB ELIUS, Gouv. Medicus» undi<br />
dedikationen uti den sednare af dem, tryckt'1708 oi I<br />
nu meia högst sällsynt. Den innehåller, uti 22 p ara<br />
grafer, brunnens upptäcktshistoria, samt llere sjuk<br />
domshändelser från de tvenne <strong>för</strong>sta åren al de<br />
*•) I <strong>för</strong>sta häftet af denna Handbok, pag. S5—90.
RAMLÖSA. 99<br />
begagnande. Titeln är: Beshrifning om Ramlösa<br />
i Lä Is o- oc/i Sur bruns Lp/ïnnaude, dess- Belägenhet<br />
, Natur, Värckcin och rätta Bruk. Tryckt<br />
ihr 1708; och 5:te §. lyder sålunda:<br />
»I Anledning af alt sådant, fan jag mig <strong>för</strong>anlåten<br />
att reesa dijt, examinera Valnets Egenskap, och<br />
sjelf dricka der af i stor Ouantitet, som och skedde<br />
Anno 1706, d å jag monde befinna, att denne Kiällan<br />
ined största Skiähl och Rätt borde kallas en llälsooch<br />
Suurbrun: Altså var det än ytterligare min Embetes<br />
1'licht och Skyldighet att kungiöra och uthsprida<br />
det, på tliet en sådan stor Skatt och Gudz<br />
Gàfva ej längre <strong>för</strong>gäfves måtte bortrinna, utan att<br />
livar och en eliter Siukdommens Beskaffenhet la Hielp<br />
och Fornöyelse deraf. Till hvilken ända jag Anno<br />
1707 pub licerade en contraherat Relation om Ramlösa<br />
Suur-Brun, livar uti alla dhe Siukdonimar nämbnades,<br />
mot bvilke detta Yatnet vore nyttigt och tienligt.<br />
Hvaruppa infunno sig öfver 1000 Menniskior, som<br />
eliter deras <strong>för</strong>re Yahna med åthskilliga Vi jdskepelser<br />
och nagre Fyrckars offrande, drucko af detta<br />
Vatnet några gångar, somblige togo en quantitet Yatn<br />
heem med sig, <strong>för</strong>menandes halva giordt nog dermed,<br />
men i synnerheet undrade dhe storligen på,<br />
dhet jag ville råd a dem till att blifva de r qvar några<br />
Veckor, o ch der boos bruka någon Medicin, och som<br />
dhe denne gängen intet beredet sig der på, så begofvo<br />
dh e sig heem till sin Huushåldning igen. Dbe<br />
Persohner, som satt sig <strong>för</strong>e att bruka Yatnet ordentligen,<br />
vore i alltz ey mehra än 40, med bvilke jag<br />
på vår Aldranådigste KONUNGZ Födelse Dag, nemblig<br />
den 17 Ju nii, giorde en lycklig Begynnelse i <strong>för</strong>ledit<br />
åhr, som af effterfölliande Documenter vijdare<br />
lärer <strong>för</strong>nimmas.»<br />
2 §.<br />
»Brunnsdrickningen vid Ramlösa hälsokällor börjas<br />
i ar d. 24 juni och fortfar som vanligt till efter med-
100 P AM LÖSA.<br />
let af augusti månad. Dessa källor, som i mer än 130<br />
år varit kände och begagnade emot åtskillige slags<br />
sjukdomar, begagnas nu vanligen hvarje ar af 7 a<br />
800 <strong>brunnsgäster</strong>. — D e sjukdomar, hvaremot denna<br />
helsobrunn mest sökes och der den i syn nerhet visat<br />
sig verksam, äro hufvudsakligen följande: l:o gikt<br />
och rheumatism, och alla de variationer deraf, som<br />
ibland allmänheten är mycket gängse u nder namn al<br />
torrvärk, ledstyfnad o. s. v. eller fixerad värk i de<br />
större ledgångarne, äfvensom i ryggen, bröstet och<br />
hufvudet; 2:o hsemorrhojder och alla deraf h ärrörande<br />
sjukdomsformer, jemte cardialgier, flen, chron isk<br />
obstruction, coliker, lefversjukdomar, magsyra m. fl.<br />
oordningar i magen och underlifvet ; 3:o i åtskilliga<br />
fruntimmers-sjukdomar, såsom amoenorrboeer och<br />
bleksjuka, levcorrhoeer, blodgång, hysterier i alla<br />
sina varieteter och nerfsvaghet ; 4:o masksjukdomar<br />
af alla slag, både hos äldre och yngre. Vidare i nervsjukdomar<br />
såsom kramp och lamhet, stranguri och<br />
grus m. fl. urinvägarnes lidanden; reformar och andra<br />
hudsjukdomar; anomala frossor o. s. v. •— I m anga<br />
compliserade inrotade sjukdomsformer, kunna ofta de<br />
mera lösande och kolsyrehaltiga mineralvattnen, såsom<br />
Carlsbad, Ems, Marienbader, Kissinger m. fl. visa stor<br />
verksamhet, och lättare bringa sjuk domsämnet i rörelse<br />
och lösning, i synnerhet som passande bad och<br />
daglig vistelse oc h rörelse i den friska rena landtluften,<br />
derunder tillika kunna begagnas. Der<strong>för</strong>e finnes<br />
äfven i sjelfva brunnssalen en ganska fullständig<br />
apparat <strong>för</strong> beredandet af de verksammaste och mest<br />
nyttjade både varma och kalla utländsk a mineralvatten<br />
, h vilken hå lles öppen och till b ruk ifrån d en 25<br />
juni till den 15 augusti. — I det närbelägna Helsingborg<br />
finnes derjemte tillfälle till de flesta slags bad,<br />
såsom varma Saltsjö-, Ang-eller Ryska-, Stal-och He<br />
patiska bad, Gyttjebad af Rarnlösa gyttja, varma och<br />
kalla Doucher, äfvensom kalla bad i öppna sjön, både
RAMLÖSA. 101<br />
i badfält och flera så kallade Engelska Badvagnar.<br />
Vid Ra mlösa finnas ett betydligt a ntal rymliga, torra,<br />
luftiga r um, både enskildta och sammanhängande, i<br />
fiere logerhus, hvardera innehållande flera logementer,<br />
och hvarje logement bestående af <strong>för</strong>mak, sängkammare<br />
och betjeningsrum med sängar och möbler. —<br />
Vid <strong>för</strong>sta brunnsbordet serveras med 4 à 5 rätter<br />
mat till middagen och 3 à 4 om aftonen <strong>för</strong> 1 R.dr<br />
banko om dagen, och vid andra bordet, som serveras<br />
i särskild sal med 3 rätter till middagen och 2 rätter<br />
till aftonen <strong>för</strong> 3G sk. banko om dagen, då abonnement<br />
sker <strong>för</strong> åtta dagar eller deröfver. Portionsvis<br />
erhålles mat vid alla tider på dagen, efter de priser<br />
som på matsedlarna finnas ut<strong>för</strong>de. Mat erhå lles äfven<br />
till hämtning i logementerna, enligt accord, eller<br />
efter matsedel, då gästerna sjelfva <strong>för</strong>skaffa sig duktyg<br />
och silfver och öfrige behofver <strong>för</strong> sin servering. Spisning<br />
<strong>för</strong> betjening fås äfven e mot IG à 24 sk . banko<br />
om dagen. — Sk jutshästar emot vanlig lega, hö och<br />
hafre till i orten gångbara priser, vagnar och andra<br />
passande åkdon, äfvensom billard och gymnastikiiirättning<br />
finnas att tillgå. — Skådespel upp<strong>för</strong>es i det<br />
brunnen tillhöriga, i Helsingborg belägna, theaterhus,<br />
och baler anställas i stora hotelet hvarje söndag.<br />
Ångfartyg gå under brunnstiden flera gånger emellan<br />
Helsingborg, Helsingör och Köpenhamn; äfvensom<br />
med paketbålen och extra båtar dagligen är tillfälle<br />
till kommunikation med danska landet. — Alla som<br />
önska beställa rum , behaga derom adressera sig till<br />
brunnskontoret på Helsingborg och Ramlösa, eller<br />
ock, om upplysningar önskas i ofrigt angående brunnen<br />
och baden, i bref till undertecknad, som adresseras<br />
på Landskrona till Maj månads slut, och derefter<br />
på Ramlösa brunnskontor, då de skyndsammeligen<br />
komma mig tillhanda.<br />
FR. BAG EniioLM,<br />
Öfver-falt-läkare o cli Bi urins-Iiiteiulent."
102 PORLA.<br />
Uti »En Restiir genom Sverige», tryckt 1840,<br />
fälles det smickrande omdömet, att »Ramlösa är utan<br />
tvifvel, näst Medevi, den mest beprisade helsobrunn<br />
uti Sverige.»<br />
TILLÄGG<br />
VID<br />
BESKRIFNINGEN K )<br />
ÖFVER<br />
PORLA HELSOBRUNN.<br />
1 §•<br />
Uti »Tidskrift <strong>för</strong> Läkare och Pharmaceuter» (2:dra<br />
Bandet, 3:dje Häftet) <strong>för</strong>ekommer följande notis ur<br />
Kongl. Vetenskaps-Akademiens Protokoll:<br />
»Sekreteraren meddelade en undersökning af<br />
Porla Helsovatten.<br />
Denna källa har länge varit märkvärdig <strong>för</strong> så väl<br />
de lyckliga ku rer, som af dess bruk erhållits, som <strong>för</strong><br />
dess vattens olikhet med andra källors; det är nemligen<br />
gult till färgen och från bottnen uppstiga beständigt<br />
luftblåsor, som gifvit anledning till dess namn.<br />
Dess gula färg, härrörande från livad m an vanligen<br />
kallat extractifämne i vatten, har herr BKRZELIUS i denna<br />
undersökning visat härleda sig från t\ enne organiska<br />
syror, hvilka i sin sammansättning innehålla kol, väte,<br />
qväfve och syre, och som <strong>för</strong>ut ickc varit bekanta .<br />
Herr BERZELIUS kallar den ena acidum crenicum,<br />
*) I <strong>för</strong>sta häftet af denna Handbok, pag. 73— 84.
POHLA.<br />
103<br />
af XÇV vf l> källa, och pâ svenska källsyra, och<br />
den auura aciduin apocrenicum, pa svenska<br />
källsattssyra, emedan den pa luftens bekostnad<br />
bildas af d en <strong>för</strong>ra, och <strong>för</strong>haller sig till denna ungefär<br />
såsom ett extractafsats till extractet. Dessa syror<br />
äro väl som syror icke starka, men rodna dock lakinuspapperet<br />
tydligt och starkt, samt utjaga ättiksyran<br />
ur dess <strong>för</strong>eningar. Källsyran smakar surt och<br />
sammandragande, men källsattssyran endast sammandragande<br />
; ingendera kan fås i kristalllorm. De äro<br />
i vattnet <strong>för</strong>enade dels med natron, dels med ammoniak,<br />
hvaraf likväl vattnet innehåller sa mycket, att<br />
en del af ammoniaken måste vara kolsyrad; herr<br />
BKRZELIUS har dessutom sedan funnit källsyra i andra<br />
mineralvatten, i en art lera fran Norrbotten, i<br />
myrmalmer, i ruttnadt träd o» s. v., och anser den<br />
vara en allmän och vanlig produkt af organiska ämnens<br />
<strong>för</strong>störing, som således <strong>för</strong>es af m eteorvattnen<br />
ned i jordens vattensamlingar, som bilda källådror<br />
och som der<strong>för</strong>e bör finnas i de flesta källvatten,<br />
ehuru det är sällsamt att den träffas sa ymnigt som<br />
i Porla-vatten. Dessa syror gifva lösliga salter med<br />
jernoxidul, men ett svårlöst med jernoxid; da der<strong>för</strong>e<br />
jernoxidulen ur källvattnet utfaller såsom oxid,<br />
så ar fällningen ett basiskt källsyradt oxidsalt, och<br />
man kan ur den fällda o ckran genom kokning med<br />
kaustikt kali utdraga syran. — Herr BERZELIUS a nser<br />
dessa syr or i vatten småningom sönderdelas och gifva<br />
upjhof åt ammoniak, till och med åt qväfgas, och<br />
tror, ehuru ammoniak icke <strong>för</strong>ut blifvit iunnen<br />
såstm beståndsdel af springkällvatten, dock att,<br />
fråi. denna sida betraktadt, dess <strong>för</strong>ekommande icke<br />
torde vara så sällsynt, fast man vanligen icke<br />
sök. den.<br />
Vattnet innehåller på 100,000 d . följande qvantite<br />
er :
104 I'ORLA.<br />
Chlorkalium 0.5398<br />
Chlornatrium 0 7937<br />
Nalron 0,6413.<br />
Ammoniak 0,8008.<br />
Tvåfaldt kolsyrad kalkjord 9,0578,<br />
» » talk jord 1,9103.<br />
" >> manganoxidul 0,0307.<br />
» » jernoxidul 0,0109.<br />
Phosphorsyrad lerjord 0,0110.<br />
Kiseljord 3,8900.<br />
Källsyra och källsattssyra 5,2535.<br />
29,4048.<br />
Detta vatten tal väl a tt <strong>för</strong>varas på buteljer, och<br />
aisätter mindre af sin jernhalt, än andra jernhaltiga<br />
vatten, hvilket möjligen härrör af källsyrans större<br />
oxidabilitet pa bekostnad af den med vattnet innestängda<br />
luften, än jernels. Det är niira lika jernhaltigt,<br />
som Marienhader Ferdinands-quelle, till h vilken<br />
dess jernhalt <strong>för</strong>haller sig = 48 : 52; och jernhaltigare<br />
än Eger Franzensbrunn, till hv ilkens jernhalt <strong>för</strong>hållandet<br />
är = 48 : 31. Med Pyrrnonter och Spaavatten<br />
har den ej kunnat jem<strong>för</strong>as, af brist på säkra analyser<br />
a dessa. Efter herr BERZELII analys af Medevivatten,<br />
som han dock sjelf anser såsom en föga p ålitlig<br />
lärspan, innehåller Porla vatten på lika volum<br />
vatten ungefär £ mera jern, än det <strong>för</strong>stnämnda. Den<br />
fran källans botten uppstigande gasen fann herr BEH-<br />
ZELIUS utgöras af 0 d elar qväfgas och 1 del kolsyregas.<br />
I öfrigt innehåller denna undersökning en ut<strong>för</strong>lig<br />
bes krifning af källsyrornas egenskaper, samt al<br />
flera af deras salter, och visar att analoga syror kunna<br />
med konst frambringas af salpetersyra och trädkol,<br />
som tillsamman få inverka på hvarandra.»<br />
2 §•<br />
Enligt uppgift uti den år 1818 utgifna beskrifningen<br />
öfver Porla källa, funnos då härstädei 7 byggna-
SPERLINGSHOLM. 105<br />
der, nemligen : l:o en af 2 våningar med 5 rum <strong>för</strong><br />
badinrättning, en stor sal och 9 boningsrum; 2:o<br />
dylik med lör maksruin, sängkamrar, sal, kök, ni. m. ;<br />
3:o ett brygghus med 1 kammare och mangelbod,<br />
samt bakugn; 4:o en byggnad med drängstuga och<br />
klensmedja; o:o en dito <strong>för</strong> källare, stall ocli vagnshus,<br />
m. ni. ; 6:o dito dito, och 7:o en mindre uthusbyggnad<br />
— hvilka alla blifvit un der de näst <strong>för</strong>egående<br />
nio årens lopp upp<strong>för</strong>de på kronobefallningsniannen<br />
STRÖAISTEDTS enskildta bek ostnad, å en mycket<br />
sank och oliindig mark, samt till större delen pa<br />
så kalladt rostverke grundlagde. Samme man hade<br />
vid denna tid fullbordat »vägen ifrån källan, hvilken<br />
grenar sig <strong>för</strong>bi torpen Blomsterhult och Mörthagen<br />
till allm änna vägen, och utgör circa |:dels mil.» Och<br />
slutligen var äfven en uppodling af den närbelägna<br />
så kallade hogmossen påbegynnd af d enne <strong>för</strong> ställets<br />
<strong>för</strong>kofran så nitälskande man.<br />
SPERLINGSHOLMS HELSOBRUNN<br />
är belägen i Halland, i mil i nordost från staden<br />
Halmstad, på det vackra säteriet Sperlingsliobns egor<br />
i Sn östorps socken. Källan uppspringer uti en sa ndbacke,<br />
omgifven p å ena sidan afNissa-ån och pa den<br />
andra af ängar och löfträd, samt upptäcktes är 1700,<br />
och forseddes korrt derefter med brunnshus, på <strong>för</strong>anstaltande<br />
af då varande provincial-läkaren ni. m.<br />
och sedermera brunnsintendenten härstädes, doktor<br />
LAKS MONTIN, samt på fältmarskalkinnan WRANGEES<br />
bekostnad. Sedan den en tid ganska mycket begagnats,<br />
blef den efter hand mindre besökt, tills p rovincialläkaren<br />
och professoren Jon. LORENTZ WESTLER»<br />
atog sig befattningen med densamma. 17S7 besöktes<br />
den af 51 personer. Ar 1788 lät landshöfdingea.
106 SPERLINGSIIOLM.<br />
WRANGEE , som då egde säteriet, upp<strong>för</strong>a dels eli<br />
mindre brunnshus for fattige och dels ett »artigt))<br />
badhus. — Vat tnet är kristallklart och af en icke<br />
obehaglig jernstnak, samt eger den vanliga helsovattenstemperaturen<br />
af + 7° och luktar något hepatiskt<br />
vid omsqvalpning. —• Em ot gikt, hufvudvärk,<br />
rheumatismer (hvarvid det visat sig <strong>för</strong>delaktigare i<br />
ringa qvantitet, än druckit till stö rre mängd), skörbjuggs-utslag,<br />
nervösa åkommor, såsom svindel, hypochondri,<br />
kramp i underlifvet, svag mage och hysteri,<br />
samt vidare emot sten och ödeinatösa bensvull<br />
nåder — rekommenderas detta helsovatten af doktor<br />
WESTBERG , på grund af de observationer han gjort<br />
under sitt intendentskap härstädes. — D e nuvarande<br />
brunnsbyggnaderna äro både vackra och beqväma.<br />
Vattnet framväller med temligen stark stråle, så<br />
att 17 till 18 glas kunna fyllas på en minut. — Uti<br />
»Hallands Historia och Beskrifning af S. P. BEXEI-D<br />
(Götheborg 1818) <strong>för</strong>ekom mer, 2:dra delen, pag. 451<br />
—458, en beskrifning öfver stället, meddelad af professoren<br />
och riddaren doktor J. L. WESTBERG, och<br />
ur hvilken följande torde böra härstädes meddelas<br />
»Detta vattnet har mer än G0 år här uti orten egt<br />
mycket <strong>för</strong>troende, och blifvit nytt jadt uti fiere hals<br />
starriga sjukdomar, med mycken <strong>för</strong>/nan. Vattnet är<br />
isynnerhet kändt <strong>för</strong> dess botande kraft uti mångfaldiga<br />
slags giktplågor, hvaribland man endast vill<br />
nämna några, som oftast trotsat alla läkarekonsten L<br />
bemödanden, uti andtäppa, döfhet, svar hufvudvärk<br />
eller migrän kallad, uti bröstsjukdomar, som likna<br />
lungsot, hvilka efter högsta sannolikhet haft sin grumi<br />
uti ett doldt giktämne. Dess verkan har varit afgö<br />
rande uti den så kallade svåra hysteriska koliken, uti<br />
lamhet, hacmorrojder, uti hysteriska lid elser, hypochondri<br />
och melankoli, uti utslagssjukdomar. Vattnet<br />
har stor <strong>för</strong>måga att drifva mask, och dess lösan<br />
de kraft har visat sig märk värkdig uti körtelsystemets
SANGA. 107<br />
sjukdomar, och <strong>för</strong>mått i grund bota fleråriga stora<br />
hårda, omkring halsen liggande körtlar.» Den äldre<br />
och ofvannämnde verksamhet egande källan uppgifves<br />
hälla jern, upplöst i l uftsyra, ett hepatiskt ämne,<br />
uti icke obetydlig mängd, och hvilket vattnets<br />
kraft tillskrifves, samt en ringa portion koksalt, och<br />
saknar jordsalter. — Ar 1813 upptäcktes en annan<br />
källa, närmare invid ån och vid p ass 170 alnar från<br />
den äldre, som år 1818 blef öfverbyggd. Ett badhus<br />
inrättades också vid denna tid utaf e tt bolag.<br />
»Vid Sperlingsholms helsobrunn börjas brunnsdrickningen<br />
innevarande år den 25 juni, och torde<br />
brunnssökande dertill anmäla sig, ju <strong>för</strong>r desto heldre,<br />
hos brunnsmästaren på stället eller hos undertecknad,<br />
som åtager sig besörja läkarevården vid<br />
brunnen. Halmstad den 18 Maj 1841.<br />
JOHAN J. SMITT,<br />
Provincial-läkare."<br />
SANGA HELSOKÄLLA,<br />
belägen i socknen af samma namn i x \ngermanland,<br />
vid Sanga sockenkyrka, nära Angermanån och uti en<br />
af Norrlands skönaste trakter, har varit mycket länge<br />
bekant. Enligt en anmärkning i Sånga kyrkobok,<br />
nedskrifvcn den 20 juli 1003 af kyrkoherden A. SUN-<br />
DIUS, hade en militär, under det sista Polska k riget,<br />
sett uti ett kloster i Polen en stor bok om Sånga<br />
kyrka och helsobrunn. Den hade redan länge varit<br />
uti bruk, ehuru på ett vidskepligt sätt, då en straxt<br />
bredvid belägen offerkälla år 1534 igenkastades pä<br />
erkebiskopen LAURENTII PET RI befallning — och till<br />
följe hvaraf det om orsakerna till helsokällans kraft<br />
obekanta lolket trodde att denna också skulle, vid<br />
offerkällans <strong>för</strong>störande, alldeles mista sin verksamhet<br />
emot sjukdomars häfvande. En stor mängd kryckor,
108 EVEDAHL.<br />
som qvarlemnats af botade sjuke och <strong>för</strong>varades uti<br />
Sånga kyrka, uppbrändes år 1642, på erkebiskopen<br />
LAURENTII PAULINI GOTHI befallning. Stället undersöktes<br />
år 1745 af doktor GISSLER , hvilken upptog<br />
vattenådran, der källan nu är belägen, och fann den<br />
vara i ganska hög grad mineralhaltig; hvarefter ett<br />
både ändamålsenligare och allmännare bruk af densamma<br />
begynntes. För närvarande eger den brunnsbyggnader<br />
och badhus. Och den har visat de <strong>för</strong>månligaste<br />
resultater, ej blott till stärkande af en svag<br />
helsa, utan äfven till bo tande af inrotade, långvariga<br />
svåra sjukdomar, der medikamenter ofta <strong>för</strong>gäf\es<br />
varit använda.<br />
»Uti Kläpps by serveras <strong>för</strong> <strong>brunnsgäster</strong>, till<br />
frukost: kaffe med tillbehör, middag med tre rätter<br />
mat, kaffe på eftermiddagen, och qväll med två rätter,<br />
emot 1 R:dr R:gs om dagen <strong>för</strong> h varje person. Intet<br />
afdrag göres <strong>för</strong> de dagar eller måltider, som gästerne<br />
absentera sig, under brunnsterminens begagnande.<br />
Viner och öfriga refraichissementer linnes äfven på<br />
stället att tillgå e mot särskild betalning. Afgiften till<br />
brunnskassan är <strong>för</strong> s tåndspersoner 2 R:dr R:gs, och<br />
<strong>för</strong> allmogen 1 R:dr samma mynt. Uti Kläpps och<br />
Sånga bvar finnas rum och sängkläder att hyra, och<br />
hvarom kan korresponderas med herr O. PALIN i<br />
Kläpps by eller undertecknad. Sollefteå och Hurjum.<br />
C. M. ÅKERBLOM,<br />
Brunosinteodent."<br />
EVEDAHLS HELSOBRUISN<br />
(fordom kallad Kronobergs- eller Fäll orne)<br />
är belägen uli en vacker trakt, vid cn vik af Helg asjön,<br />
på Kronobergs kungsgårds egor, i mil i non<br />
om Wexiö — o ch lärer, med afseende på dess upptäckt,<br />
som skedde år 1705 af provincial-läkaren Jun
SÖDRA WJ. 109<br />
LINDEL,ius, vara den iildsta uti Wexiö län. Den koin<br />
likväl fö rst uti allmänt bruk nr 1720, genom en assessor<br />
ROTHMANS <strong>för</strong>sorg; mycket besökt omkring ar<br />
1770.— Dess vatten är ganska mycket minexalhaltigt.<br />
Äldre kemister hafva angifvit des s beståndsdelar vara<br />
»martial, sal \olatile och acid. vitr.» — Det är isynnerhet<br />
einot lambet, skörbjugg och mjältsjuka, som<br />
den sedan längre tid visat sig verks am. — B runnsläkare<br />
är <strong>för</strong> närvarande provincial-läkaren i Wexiö<br />
distrikt, herr doktor E. S. WENNBERG, bos hvilken<br />
också de, som vilja be söka denna brunn, kunna erbulla<br />
nödiga upplysningar (adress: Wexiö). Stället<br />
eger fiere byggnader och vackra promenadplatser.<br />
Brunnsdrickningen börjas d. 1 nästk. juli. Badinrättningen,<br />
som är i god ordning, öppnas till b egagnande<br />
den 20 ma j ; ocb erhållas de sorters bad<br />
som kunna åstundas. Den goda, smidiga samt sandfria<br />
gyttja, som der finnes, bar visat sig utmärkt<br />
kraftig och välgörande <strong>för</strong> dem som lida af l ambet,<br />
gikt o ch rheumatism. Priset på mat, som serveras<br />
med 3 à 4 rätter om middagarne ocb 2 à 3 om aftnarne,<br />
är 1 R:dr R:gs om dagen, deri inberäknadt<br />
bordbränvin och strösocker.<br />
SÖDRA WI<br />
är en uti socknen af samma namn, å en vacker trakt<br />
vid sjön Krön, samt circa 1 mil i nordost från Wimmerby<br />
belägen helsobrunn. Den ligger icke långt<br />
ifrån sockenkyrkan, bredvid stora landsvägen från<br />
Linköping till Kalmar, på Wi bys egor — och upptäcktes<br />
år 1762 afprosten ARENDT GRAPE, samt undersöktes<br />
af professor LIEDBÄCK, hvarefter den straxt<br />
kom uti bruk och år 17G3 <strong>för</strong>seddes med ett vackert<br />
brunnshus. Eger <strong>för</strong> n ärvarande fiere brunusbygg-
110 GILLBERGA.<br />
nader, badhus och promenader, samt besökes årligen<br />
af omkring 200 personer. Detta balsamiska vatten<br />
har sin herrliga nytta mot torrvärk, moderpassion,<br />
kolik, håll och styng, fallandesjuka, gikt, skörbjugg,<br />
maskar och hosta, samt hufvud- och öron-värk. 1 )<br />
Brunnsdrickningen härstädes börjar i år den 16 juni.<br />
GILLBERGA HELSOBRUNN,<br />
5^ mil från Carlstad, har erhållit sitt namn af socken<br />
och häradet, uti hvilka d en är belägen. Ilar fordom<br />
ansetts blott såsom midsommarskälla, men kom år<br />
1734 i all mänt bruk såsom helsobrunn, sedan en sol<br />
dat, behäftad med rödsot, kommit att dricka af dess<br />
vatten och snart derefter blifvit frisk. Den uppren<br />
sades år 1758, och brunnsläkaren, doktor DANIEI<br />
RTJDBEHG , utgaf år 1704 från trycket en »Berättelse<br />
om Gillberga brunn», uti hvilken källans bestånds<br />
delar och visade verkningar emot åtskilliga sjuk domar<br />
framställas. Trakten är behaglig och stället egei<br />
<strong>för</strong> närvarande fiere inrättningar till de ganska talrika<br />
<strong>brunnsgäster</strong>nas beqvämlighet.<br />
»Vid Gillbe rga helsobrunn börjas drickningen<br />
den 15 nästk. juni, och slutas en månad derefter;<br />
badinrättningen hålles under samma tid till begag<br />
naude öppen. Ståndspersoner och hemmansegare<br />
betala: i brunnsafgift 2 R:dr, <strong>för</strong> gyttjebad 10| sk.<br />
och <strong>för</strong> andra bad 8 sk. — allt banko; mindre bemedlade<br />
hälften deremot, och fattige få utan afgifl<br />
begagna så väl brunnen som badinrättningen; dock<br />
böra de, i fall de äro hemma utom Gillberga pasto-<br />
l ) Inrikes Tidningen for år 1764, N:o 42, samt TONELD»<br />
Geografi, 2:dra bandet, pag. 102.
LYSVIK, YSTAD . Ill<br />
rat, vara <strong>för</strong>sedde med prestbetyg, som styrker deras<br />
frägd och medellöshet. KohlsSter d. 19 April 1842.<br />
J. S. WESTMAKK.»<br />
LYS VIKS ELLER WÅHLBERGA<br />
HELSOBRUNN<br />
i Lysviks socken, 6 mil frän Carlstad, är ganska mineralhaltig<br />
och smakar starkt af jern, samt eger en<br />
stark, från en ganska vid, ehuru icke h ög lerkulle<br />
kommande, ådra. Gyttjan <strong>för</strong> baden hemtas från<br />
kullens nedre sidor, och har under de sednare åren<br />
med mycken <strong>för</strong>del begagnats emot gikt och rheumatism<br />
, samt anses utaf härvarande läkare af lika god<br />
verksamhet som saltsjöbaden vid S trömstad '). Stället<br />
har också på sednare tider tillvunnit sig mycket<br />
<strong>för</strong>troende. Slutligen må jag äfven nämna att denna<br />
helsobrunn <strong>för</strong>tjenar en större uppmärksamhet. (Den<br />
finnes omnämnd uti »HÜLPHERS' Beskrifning» och » En<br />
Restur genom Sverige.»)<br />
YSTADS HELSOBRUNN,<br />
(fordom kallad Fredriksbergs)<br />
belägen str axt utom staden Ystad och uti en vacker<br />
nejd, samt år 1746 upptogs af apotekaren ROSSATJ,<br />
hvarefter den undersöktes, år 1755, af CARE, VON<br />
LINKE och doktor ZETZEEE. Den har visat sig g anska<br />
kraftig, men var omkring år 1770 nästan ödelaggd,<br />
och eger <strong>för</strong> närvarande ett brunnshus samt<br />
omgivande planteringar, samt begagnas äfven något<br />
— och i cke just så litet heller. Under brunnsterminen<br />
anställes här mycket gouterade baler. Efterföljande<br />
annens lemnar vidare upplysningar i detta afseende.<br />
1 ) Enligt uppgifte r af herr kandidaten H ENRIC CROHN.
112 GULLÅCKRA.<br />
»Brunnsdrickningen \id Ystads Surbrunn börjas den<br />
28 juni och räcker till den 28 juli. Delta vatten är<br />
utmärkt verksamt och har visat sig mycket kraftigt<br />
uti digestions-organernas sjukdomar; älven är del<br />
mycket verksamt mot gikt. Personer, som lidit al<br />
denna sjukdom, hafva sällan lemnat brunnen ohulpne.<br />
Alla de beqvämligheter, detta ställe medgifver <strong>för</strong><br />
respektable <strong>brunnsgäster</strong>ne, äro på det sorgfälligaste<br />
ombestyrde och på sednare året betydligen <strong>för</strong>skönade.<br />
Afgiften ä r, som <strong>för</strong>egående åren, 2 R:dr B:ko<br />
personen. Emot särskild billig betalning kunna de<br />
nu mest brukliga artificiella mineralvatten bek ommas,<br />
då reqvisition göres något <strong>för</strong>e drickningens början,<br />
antingen här på stället eller hos herr apotekaren<br />
THULIN i Ystad. — Ystad och Surbrunn.<br />
N. G. A M ML LON.<br />
GUL LACK RA HELSOBRÜ3NN,<br />
belägen uti Brågarps socken och Barna härad, upptäcktes<br />
<strong>för</strong> omkring ( J år sedan och är undersökt al<br />
kemister uti Lund. Stället eger nu både planterin<br />
gar och brunnshus, samt besökas icke så litet. —<br />
»Brunnsdrickningen vid Gullåckra helsobrunn börjas<br />
den 23 nästk. juni och fortfar till omkring medlet<br />
af augusti. Den stora <strong>för</strong>del hvarmed detta vatten<br />
varit begagnadt mot sjukdomar af fiere slag, tycke.N<br />
böra vara en tillräcklig borgen <strong>för</strong> dess välgörande<br />
kraft. Bad erhålles vid brunnsinrättningen i lik het<br />
med <strong>för</strong>egående år under hela brunnstiden. Rum<br />
kunna fa hyras, så väl i byn som trakten deromkring<br />
Mat fås på stället. Afgiften <strong>för</strong> vattnet är som van<br />
ligt 2 R:dr R:gs. De fattige, som derom medhafva<br />
prestbetyg, frikännas från afgift. C. J- LÖFDAHL,<br />
Stadslukure."
KYRKEBY, ALIXGSÅS. ] 13<br />
KYRKEBY HELSOBRUNN.<br />
» Yid Kyrkeby helsolbrunn, belägen cirka i:dels<br />
nail från Arvika köping , börjas brunnsdrickningen<br />
den 20 juni och fortfar till den 20 juli. Denna mineralkälla,<br />
hvilken hufvudsakligen innehåller jern i<br />
<strong>för</strong>ening med vanliga salter, har länge varit begagnad<br />
och visat sig nyttig i alla s jukdomar, som härröra af<br />
svaghet i kroppen i allmä nhet eller lokalt i underlifvet,<br />
såsom trög matsmältning, habituel kräkning<br />
eller kolik, diarrhé, hemorrojder, maskar, nervsvaghet<br />
m. m. — och finnes vid brunnen en i godt stånd<br />
varande badinrättning, hvarvid kunna erhållas bad<br />
af en utmärkt god gyttja, och dessutom <strong>för</strong> <strong>brunnsgäster</strong><br />
att tillgå så väl salta som jernhaltiga och andra<br />
artificiella b ad. —• Alla kalla artificiel la mineralvatten<br />
finnas att tillgå å apoteket. — Läkarevården bestrides<br />
af undertecknad. Passande mat <strong>för</strong> <strong>brunnsgäster</strong> serveras,<br />
efter öfverenskommelse, af fru ULFSTRÖM. Rum<br />
<strong>för</strong> b runnssökande finnes att tillgå så väl närmast omkring<br />
brunnen, som i köpingen, och kan derom korresponderas<br />
med apotekaren C. J. GRAPENGIESSER.<br />
De, som gratis önska begagna brunnen och baden,<br />
böra vara f örsedde med prestbetyg, att de äro medellöse.<br />
Arvika den IG april 1842.<br />
J. F. BERGSTRÖM,<br />
Provinciallakare och Brunnsintendent."<br />
ALINGSÅS HELSOBRUNN,<br />
nära staden af s amma namn, upptäcktes år 1734 af<br />
manufakturläkaren JONAS (enligt andra WILHELM)<br />
KRUSE. Manufaktur-societeten i Alingsås har låtit<br />
härstädes upp<strong>för</strong>a ett brunnshus.<br />
Staden Alingsås är vackert bel ägen och eger sin<br />
egentliga märkvärdighet uti de af patrioten J. ALSTRO-
114 SÖLVESUORG, UPSALA.<br />
MER härs tädes anlagda manufakturverk, af hvilka dock<br />
nu Llott slrumpväfverier och klädesfabriker finnas<br />
qvar. Bland omgifningarne bör i främsta rummet utmärkas<br />
det utmärkt vackra säteriet Nolhaga, med alléer,<br />
park, trädgårdar och drifhus m. m.<br />
SÖLVESBORGS HELSOBRUNN<br />
i Blekinge, nära staden af hvilken den har sitt namn,<br />
eger vacker belägenhet vid en hafsvik nära Skånska<br />
gränsen. Öfver källan är ett brunnshus med brunnssalong<br />
uppbygdt, och <strong>för</strong>lidet år uppbyggdes ett ändamålsenligt<br />
badhus. — Artificiella vatten ber edas vid<br />
en å brunnen befintlig Carlsbader-inrättning, som<br />
eges och <strong>för</strong>estås af stadens apotekare.<br />
Den omgifvande löfskogen erbjuder vidsträckta<br />
och skugglika promenader.<br />
Brunnsintendent: år 1841, till<strong>för</strong>ordnade provincialläkaren<br />
herr doktor G. SWEDENBORG»<br />
Staden Sölvesborg är gammal och har fordom<br />
varit ansenlig, men utgör nu en ringa sjöstad med<br />
omkring 750 inn evånare, ringa handel, temligen god<br />
hamn, samt <strong>för</strong> öfrigt e rbjudande intet anmärkningsvärdt.<br />
Nära staden finnas dock några få ruiner efter<br />
det i ERIK XIY:S tid <strong>för</strong>störda slottet. A id Skånska<br />
gränsen ligger det täcka Wallsjö, hvars behagliga<br />
naturomgifningar väcka uppmärksamhet ocli beundran.<br />
UPSALA HELSOBRUNN<br />
är belägen i:dels mil från staden, vid början af parken,<br />
utom den så kallade Slockholmstullen, uti en<br />
liten af höjder omgifven och med planteringar <strong>för</strong>skönad<br />
dal. Bekant redan år 1720 och undersökt af
WALLHALL, HIMMELSKÄLLAN. 115<br />
Professoren LARS ROBERG , var den kommen i lägervall<br />
år 1735, d å den ånyo u pptogs ocli <strong>för</strong>seddes med<br />
öfverbyggnid , isynnerhet g^nom en baron BRAUNERS<br />
<strong>för</strong>sorg. Acer komme n i glöim ska, <strong>för</strong>seddes den 1765<br />
ined ett nytt brunnshus, ocli koin derefter uti allmänt<br />
bruk af stadens och ortens innebyggare. Enligt uppgift<br />
af herr doktor SCHULTZ, ;ipterades källan till helsohrunn<br />
egentligen <strong>för</strong>st p å 1770-talet utaf handlanden<br />
BONNIVIERE, och har stället egentligen besökts såsom<br />
ett sommarnöje, samt öfverskottet af inkomsterna sellali<br />
länge tillfallit stadens fattige. Vattnet har fiere<br />
gånger bli 1'vit kemiskt undersökt och håller en betydlig<br />
m ängd af svafvelbundet vätgas, men är <strong>för</strong> öfrigt<br />
föga mineralisk. (Se vidare uti beskrifningen öfver<br />
I psala brunnsinrättning.)<br />
WALLHALLS KÄLLA,<br />
i Fägreds <strong>för</strong>samling (af Wadsbo härad), är <strong>för</strong> närvarande<br />
den mest besökta inom detta distrikt • dernäst<br />
HIMMELSKÄLLAN,<br />
en uti Oglunda J ) socken, vid foten af Billingen oc h<br />
I mil från Skara belägen helsobrunn, hvars vatten<br />
ar klart, lättdrucket, kallt och friskt, ehuru <strong>för</strong> öfrigt<br />
af ingen utmärktare beskaffenhet, samt, sedan 1755,<br />
liekant såsom ett godt medel emot gikt, fluss och<br />
magsjukdomar. Den härstädes <strong>för</strong>ekommande gyttjan<br />
begagnas också till bad, och lär vara ganska verksam<br />
; är hittills icke kemiskt undersökt, men har länge<br />
och mycket brukats med <strong>för</strong>mån vid rheumatiska och<br />
paralytiska topiska aflectioner.<br />
') Enligt Handbok für Resande. Enligt TONELDS Geografi<br />
ocli uppgift af assessor Hus s — uti W arnhems<br />
<strong>för</strong>samling.
116 LASSBO, LINDAL.<br />
LASSBO HELSOBRUNN<br />
är belägen ^:dels mil från Hedemora och undersökt<br />
år 1709 af archiatern URBAN HIÄRNE , samt ånyo upptagen<br />
1765 och var mycket besökt omkring ar 1770.<br />
För 16 à 20 år sedan lärer platsen blifvit inköpt af<br />
borgare i Hedemora. Ett bolag har sedermera bildat<br />
sig, genom hvilket stället blifvit mycket upparbetad I ;<br />
dock begagnas sjelfva helsokällan mest af allmogen<br />
och ståndspersonerna bruka de artificiella helsovatten,<br />
som beredas vid en härstädes utaf apotekaren i H edemora<br />
anlaggd brunnsinrättning. Eger nu brunnsbyggnader<br />
och värdshus.<br />
LINDALS ELLER STRÖMSBERGS<br />
HELSOBRUNN<br />
är belägen på säteriet Strömsbergs egor i Tveta härad,<br />
£:dels mil i söder om Jönköping, och upptagen<br />
år 1713 af provincialmedikus J. SJÖBERG, hvilken derom<br />
utgaf »En kort relation til Kongl. Collegium Medicum,<br />
etc.», tryckt 1714 i 8:o och omtryckt år 1733<br />
under titel: »Märkvärdige Observationer vid Lindals<br />
Hälsobrunn, etc.» Redan 1713 utgafs »En Arestnd<br />
öfver Hä lso-brunnen Lindal», utgörande ett ark. Enligt<br />
de nna skall stället hafva erhållit sitt namn dels<br />
af en trakt, kallad Lindaln, och dels efter landshöfdingen<br />
baron MARTIN LINDHJELM, som mycket <strong>för</strong>bättrat<br />
denna helsobrunn. Ar 1741 låt dåvarande<br />
egaren, lagmannen baron KNORRING, upp<strong>för</strong>a eu<br />
byggnad öfver källan, samt vidtaga fiere arranscheinanger<br />
till <strong>brunnsgäster</strong>nas beqvämlighet. Vattnet berömmes<br />
isynnerhet <strong>för</strong> gikt, stenpassion ocli maskar,<br />
samt lärer vara mindre tjenligt, än fiere andra af \,ira<br />
inhemska mineralvatten , att begagnas vid bröståkommor.<br />
Ett vidskepligt bruk af denna, såväl som alla
MARIEDAL.<br />
117<br />
andra äldre helsokällor inom landet, har också egt<br />
rum; fordom hölls här marknad hvarje midsommarafton.<br />
Ar 1758 kom den något uti lägervall, i anseende<br />
till up ptäckten, detta år, af en ny källa, 50 steg<br />
i vester f rån den äldre. Den undersöktes af upptäckaren,<br />
provincialmedikus KLASE, och öfverbyggdes äfven<br />
samma år. Båda källorna arrenderades sedan,<br />
är 1768, af assessoren WÀHUN, hvarefter de kommo<br />
uti ett hade allmännare och ändamålsenligare bruk.<br />
Redan <strong>för</strong>e denna tid hade fiere fattige blifvit under<br />
hrunnsterminerna understödde medelst den af brunnssiillskapet<br />
bildade kassan. Ar 1769 var de <strong>för</strong>res antal<br />
n ågra och tjugo. Uti N:o 60 af Inrikes Tidningar,<br />
<strong>för</strong> år 1768, omnämnes ett t al, som härstädes blifvit<br />
hållet af en notarie BII UNJJINSSON och uti hvilket brunnens<br />
»Oden» om<strong>för</strong>mälas. — För närvarande besökes<br />
den icke så litet, ehuru mest af ortens allmoge.<br />
MARIEDALS ELLEK MAREDALS<br />
HELSOBRUNN<br />
.ir belägen å en äng, kallad Maredal, |:dels mil i<br />
öster om Jönköping och på denna stads egor — och<br />
upptogs år 1763 af assessoren WÂHUN, hvilken året<br />
derpå från trycket utgaf »En kort Åfhandling om<br />
Maredals Hälsobrunn.» — Samma år blef brunnsdrickningen<br />
härstädes <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta gången »med högtidliga<br />
ceremonier» börjad. Stället eger en ganska<br />
vacker belägenhet, som llere inrättningar, besörjda<br />
af borgerskapet i Jönköping, till beqvämlighet <strong>för</strong><br />
<strong>brunnsgäster</strong>na, som icke äro så få. Dess vatten lärer<br />
vara balsam iskt och, ceniti alldeles olik den närbelägna<br />
Lindal s helsobrunn, serdeles tj en ligt äfven<br />
<strong>för</strong> dem, som lida af svagt bröst. Brunnsdrickningen<br />
börjar nu vanligen den 13 juni.
U8 EMIMAUS, LINDESBERG.<br />
HELSOBRUNNEN EMMAUS<br />
ligger straxt i nordost utom staden Westerås, uti den<br />
s. k. Korsängsgatan, och <strong>för</strong>modas vara upptäckt omkring<br />
ar 1718 al' kyrkoherden FARS KAL. Den undersöktes<br />
korrt derefter af professor EIJMNC; och de<br />
egor, å hvilka den är belägen, inköptes ar 1737 ai<br />
rådmannen ABRAHAM HU LPHERS , hvilken år 1746 lät<br />
sätta brunnen i stånd, efter att ånyo hafva blifvit<br />
undersökt af då varande provincial-läkaren, assessor<br />
WESTMAN. Den skall, år 1751, befunnits gifva 117<br />
kannor vatten i t immen och var mycket besökt omkring<br />
år 1770. — E ger nu fiere byggnader, såsom etl<br />
restaurationshus, 2 kägelbanor och 1 fortuna.<br />
LINDESBERGS (SÖDRA) ELLER DAHL<br />
SKOGENS HELSOBRUNN<br />
är belägen ^:dels mil i söder om staden Linde och<br />
på dess egor, bordtom Lindessjön. Den biel bekant<br />
redan omkring år 1715, och har sedermera varit ganska<br />
mycket begagnad, samt isynnerhet visat sig verksam<br />
emot giktåkommor. Man säger att vattnet nära<br />
liknar det vid Po rla, och att en i grannska pet befintlig<br />
gyttja skall vara lika god med Lokas.<br />
Straxt i n orr utom staden Lindesberg, vid Iler i<br />
manstorp, tillhörigt post-inspektor JERLING, linnes<br />
en källa, som mycket begagnas och är upptagen al<br />
handlanden OLOF LJUNGMAN, samt år 1756 un dersökt<br />
af assessor GERINCIUS , hvilken fann den balla<br />
jern. Enligt uppgift af p rovincial-läkaren herr doltor<br />
NILS DAHLIN , håller den en liten portion fri kolsyra,<br />
och kolsyrad jerno.vid, men des s öfriga bestand,v<br />
delar äro icke kända. Här upptages älven ur ett<br />
träsk en gyttja, som begagnas vid det derstädes lig-
NOUA, ITUNSKALLAN. 119<br />
gande badhuset, hvilken lik väl icke inneh åller något<br />
svafvelväte, men måste siilas och pressas g enom florsikt<br />
for att hlifva använd bar.<br />
NORA HELSOBRUNN<br />
ligger i vester om staden af samma namn, â en vret<br />
som tillhör lifmedikus SOMAIELITJS, men un der de sednare<br />
åren arrenderats af provincial-läkaren NLXS DAH<br />
LIN. V ägen ifrån landsvägen går rakt ned till brunnen.<br />
Vreten utgöres af omkring 12| tunnland, livaraf f ligga<br />
på denna sidan om en dalsänkning, som med<strong>för</strong> vatten<br />
från nordligare belägna vretar. Jordmånen består<br />
af lera och är något mera uppodlad och skött uppåt<br />
landsvägen ; — dalsänkningen består, åtminstone de<br />
liöga brä ddarna deraf, utaf styf lera. I botten är det<br />
naturligtvis annorlunda; der växa caltha palustris och<br />
dylika växter. Ungefär på f af dalsänkningens boriali<br />
ligger brunnen. Vattnet innehåller, efter en äldre<br />
analys, kolsyrad kalk och kolsyrad jernoxidul, samt<br />
ett extractivämne, men om detta är källsyra eller<br />
källsatssyra är icke undersökt. Det har isynnerhet<br />
visat sig tjenligt fur chlorotiska och nervösa pe rsoner,<br />
samt upptogs år 1764 af r ådmannen MAGNUS NORGREN.<br />
Afven finnes vid Nora, J:dels mil söder om Dalkarlsbergs<br />
grufvor några källor, som kallas »varma<br />
baden >, men soin nu icke mera begagnas. Likväl hemtas<br />
d erifrån gyttja till br uk vid baden i Nora badhus.<br />
Denna gyttja är icke undersökt.<br />
RUDSKÄLLAN<br />
ar beligen circa -Jidels mil N. N. O. från Carlstad, uti<br />
en liten sko gspark i Grafva socken, Carlstads tingslag,<br />
på hemmanet Färjestads egor och vid yttersta
120 RUDSKÅLLAN.<br />
kanten af en liten tjern (sjö), hvars vatten vissa tider<br />
af aret uppstiger öfver besagde källa, samt befinnes<br />
<strong>för</strong>sedd med ett nedgräfvet cylindriskt trädkärl, ombäddadt<br />
med ett lager af sand och sten, hvaröfver<br />
är anbragt ett brädgolf samt det hela öfverskyggadt<br />
af ett trädskjul. — Kandidaten HENRIC CKOIIN har<br />
meddelat mig följande:<br />
Luftens temperatur i skuggan utom brunnsskjulet<br />
+ 14° R., inom detsamma + 11°; källans vatten<br />
+ 7,75— dess djuplek 6,8 Sv. dee. tum. Vattnets färg<br />
var klar, med en ytterst svag dragning åt gult; dess<br />
lukt, som <strong>för</strong>st k unde tydligt urskiljas da man med<br />
handen betäckte ett till hälften af vatten fyldt glas,<br />
omskakade detsamma, utbredde sig en svag lukt af<br />
svafvelbiindet väte; dess smak något jordarlad, bitter,<br />
något påminnande den af kalk. Derefter <strong>för</strong>etogs<br />
reactionsprolven, och befanns vattnet innehålla kolsyrade<br />
kalk- och talkjordssalter, clilor i f örening med<br />
samma ämnen, en liten halt af svafvelsyradt alkali, en<br />
ytterst ringa halt af jern, extractivämne samt något<br />
svafvelbundet väte.<br />
Ar 1840 besöktes källan af 35 personer, 1841 af<br />
den korta tid den kunde begagnas. Upptäckare och<br />
upptäcktstid obekant. Brunnshus finnes. Brunnsläkare,<br />
ingen gifven, utan beror det på överenskommelse;<br />
i år har ingen funnits. Stället eges af<br />
possessionaten B. MALMEN.<br />
Källans verksamhet s\nes till sto r del hvila pä<br />
dess friskhet. Slutligen bör jag anmärka, att d< t<br />
finnes en källa på samma ställe, men mera i noir<br />
från den beskrifna, som lärer vara^den äldsta och<br />
<strong>för</strong>st nyttjade, som nu är öfvergifven, af orsak all<br />
den <strong>för</strong> det mesta står under den omgifvande sjöns<br />
vatten.
Beskrifningen öfver<br />
HELSAN, SKÖFDE. 121<br />
HELSOBRUNNEN HELSAN<br />
vid Helsiuborg måste jag inskränka till följande :<br />
Belägen uti en mycket vacker och lugn dal, om-<br />
I gifven af höga, skogbeväxta backar, och <strong>för</strong>sedd med<br />
cn mängd af alléer (hvaraf somliga dubbla och andra<br />
med <strong>för</strong>månen att vara fria <strong>för</strong> starkare vindar),<br />
samt tillika pry dd med planteringar af ett stort antal<br />
rosenbuskar — utgör denna helsobrunn en af de till<br />
sin natur behagligaste i Sverige. Ifrån detta ställe,<br />
I såväl som ifrån Ramlösa brunn, hvilken ligger något<br />
längre ifrån Helsingborg och nära härintill, har man<br />
(isynnerhet från de öfre p romenadplatserna) <strong>för</strong> sina<br />
j ögon en särdeles behaglig panorama uti Öresund och<br />
Seeland m. fl. ställen. Och ortens pittoreska skönhet<br />
lörhöjes dessutom af en genom dalen sig slingrande<br />
bäck. Icke allenast till de uti beskrifningen öfver<br />
llamlosa omnämnda, i trakten belägne herregårdar,<br />
utan afveö till grannriket, göres vanligen under brunnsterminen<br />
fiere utfarter af <strong>brunnsgäster</strong>na. — De fleste<br />
som besöka »Helsan» begagna äfven saltsjöbaden,<br />
som finnas att tillgå uti H elsingborg. —Förliden höst<br />
utbjöds denna helsobrunn till salu <strong>för</strong> 10,000 R:dr<br />
fi : ko, och skall den, enligt annonsen, årligen rendera<br />
1000 R:dr R:gs, samt dess byggnader vara brand<strong>för</strong>säkrade<br />
till 4000 R. dr B:ko, så att stället icke torde<br />
vara bland de minst frekventerade.<br />
»Vid<br />
SKÖFDE HELSOBRUNN<br />
börjar drickningen den 1 nästk. juli. Brunnen har<br />
visat sig mycket verksam mot gikt, rheumatism, hemorrhojdalkräinpor,<br />
svag mage och fiere underlivslidanden.<br />
Priset <strong>för</strong> vattnets begagnande är 1 R.dr 16<br />
Handiok <strong>för</strong> Brunnsgäster, Andra Häftet. 6
122 FILIPSTAD, SÖDRA WI.<br />
»k. banko, men medellösa erlägga ingen afgift. I<br />
badhuset erhållas vanliga karbad, salta, hepatiska ,<br />
aromatiska, dusch- och gyttjebad af Himmelskällan»<br />
berömda jernhaltiga gyttja. En wurstvagn afgår hvarje<br />
morgon från brunnshuset, att begagnas af dem, som<br />
dertill anmäla sig. Rum finnas mot billigt pris att<br />
hvra i staden. På spisqvarteret är under brunnsdrickningen<br />
arrangeradt ett särskildt bord <strong>för</strong> <strong>brunnsgäster</strong>.<br />
De brukligaste kalla artificiella min eralvatten serveras<br />
dagligen vid brunnen åt dem, <strong>för</strong> hvilka brunnsvattnet<br />
ej finnes lämpligt. Den i staden bosatte läkaren<br />
besöker dagligen brunnen , och är .städse att tillgå<br />
<strong>för</strong> dem, som med sine <strong>för</strong>frågningar vända sig till<br />
honom. Genom tullinspector BORG kunna de upp<br />
lysningar vinnas, soin äskas från DIREKTIONEN.<br />
Sköfde den 13 Maj 1842.»<br />
»Brunnsdrickningen vid<br />
FILIPSTADS HELSOBRUNN<br />
tager sin början d. 19 nästkommande juni. Bad er<br />
hållas af den så kallade Clara gyttja. Alla sorte»<br />
kalla artificiel la vatte n finnas å härvarande apotek.<br />
Filipstad den 17 Maj 1842.<br />
A. M ON T EN.»<br />
T1 Ii Ii Ä G G.<br />
Brunnsdrickningen vid<br />
SÖDRA WI<br />
fortvarar till den 16 juli, och serveras mat till middag<br />
med 3 à 4 rätter, utan bränvin och strösocker, à<br />
sk. , samt till afton med 2 à 3 rätter à 24 sk. b:ko.<br />
Brunnsintendent härstädes är f. n. stadsläkaren i<br />
Wimmerby, herr doktor SVEN PETTER HANSTRÖM.
WARBERG, CLARA. 123<br />
»Saltsjöbaden och brunnsdrickningen vid<br />
WARBERG<br />
begynna den 15 juni; ìorsta terminen räknas ifrån och<br />
med den 15 juni till oc h med den 14 juli; andra terminen<br />
ifrån och med den 16 juli till och med den 14<br />
augusti och fortfar badningen dessutom till månadens<br />
klut. De vanliga, så väl varma som kalla mineralvatten<br />
serveras dagligen direkte ur apparaterna. Tillgång<br />
på större och mindre våningar, samt särskilda<br />
rum finnes, hvarom beställning kan göras hos undertecknad<br />
, hvarvid önskas att terminerna iakttagas, äf-<br />
^ensom att rummens och sängarnes antal, så väl de<br />
1'ättre, som domestikernas noga bestämmas. Vid beställningen<br />
på <strong>för</strong>hand af badtimmar, räknas betalningen<br />
från och med <strong>för</strong>sta dagen af terminen.<br />
Warberg den 18 Mars 1842.<br />
J. G. ARRHENIUS,<br />
Bail- och BruuQS-Iotendent."<br />
BADINRÄTTNINGEN<br />
VID<br />
CLARA KÄLLA<br />
öppnas till begagnande <strong>för</strong> badgäster den 18:de nästkommande<br />
juni. — Samtelige bolagsintressenter i<br />
denna badinrättning kallas till sammanträde dersammastädes<br />
kl. 11 f. m. nämnde dag, <strong>för</strong> att uppgöra<br />
<strong>för</strong>slag och fatta beslut rörande fiere byggnaders upp<strong>för</strong>ande<br />
vid källan. Clara den 18 Maj 1842.<br />
D IREKTIONEN.»<br />
Under innevarande sommar lärer Hennes Maj:t<br />
Drottningen komma att besöka Ramlösa helsobrunn.
124 MEDEVI.<br />
MEDEVI.<br />
Doktor LYCHNELLS analys af Medevi-gyttjan,<br />
verkställd sommaren 1837, gaf följande resultat:<br />
Svafvel .<br />
Ki s elsyra<br />
Jernoxid<br />
Manganoxidul<br />
Lerjord<br />
Fosforsyra .<br />
Kalksaltsyra och möjligen något annat<br />
organiskt ämne 33,66<br />
2,09 procent.<br />
45,49<br />
11,94<br />
0,34<br />
5,18<br />
1,91<br />
100,61 procent.<br />
Till antalet af de Kongl. personer, hvilka besökt<br />
Medevi, Lör läggas H. K. II. Kronprinsessan JOSE<br />
FINA, tillik a med DD. KK. HH. Arfprinsarne och Prinsessan,<br />
ar 1835. — Brunnsgästernas antal har under<br />
de sednare «åren u tgjort: år 1838 — 1529 (ståndspersoner<br />
194, pauvres honteux 4, betalande allmoge 694,<br />
gratialister 93 o ch lazarettshjon 544); år 1839'—1320<br />
(179, 4, 568, 69, 500); år 1840 — 1203 (128, 5, 590,<br />
49, 430).<br />
Den vid Medevi inrättade gymnastiken, som f. n<br />
handhafves utaf herr Kapten SrLFVEBSPAïuuî från<br />
Norrköping, kan jag icke uraktlåta att rekommendera<br />
till följe af d e lyckliga resultater, som visat sig af dess<br />
begagnande.
Oiet-reglor och andra iakttagelser<br />
<strong>för</strong> Brunnsgäster, saint några<br />
ora i allmänhet otn vattnets<br />
bruk såsom läkemedel*<br />
H varje kropp har sina vissa egenskaper, af hvilka<br />
dess verkningar, <strong>för</strong>hållanden till andra kroppar, beror<br />
j och man behöfver endast betrakta vattnets ke—<br />
iniskt-fysiska natur, <strong>för</strong> att af dess egna och enkla<br />
sammansättning, dess mangsidiga <strong>för</strong>hallanden till<br />
både organiska och oorganiska ämnen, ovilkorligen<br />
kunna inse dess stora inverknings<strong>för</strong>maga pa menskliga<br />
organismen. Och som livarje dylikt medel -<br />
om ock egentligen ett gift — kan göras mer eller<br />
mindre lämpligt <strong>för</strong> sjukdomars häfvande, sa bör man<br />
aldrig draga uti tvifvelsmal, att sa väl det kemiskt<br />
rena, som vissa andra ämnen innehallande vattnet,<br />
kan begagnas såsom ett ypperligt läkemedel. Att<br />
icke tala om sådane bevis derpå, som mythen lemnar<br />
uti vatten-läkekraftens personifiering såsom Helsans<br />
Gud, jEskulapius (hvilket ord egentligen betyder:<br />
den ur helsokällan strömmande läkekraftiga ångan)<br />
o.s. v., samt det uråldriga användandet af vattnet<br />
såsom renings- (och således äfven ett huden irriterande<br />
och vissa ämnen upplösande) medel, i form<br />
af både kalla och varma bad, gifver vid handen,<br />
behöfva vi blott hemta dem från vår dagliga erfarenhet<br />
och, skalle man tro det, allopathiens annaler.<br />
Ty redan HH'POKRATES — denne läkarekonstens fader,<br />
som lefde omkring 450 å r <strong>för</strong>e Christi födelse • börjar<br />
med angifvandet af vattnets medicinska verksamhet,<br />
i det han skrifver att »kallt vatten är dock godt<br />
emot röda qvislor, ledsvullnader, podager och konvulsioner,<br />
samt i mängd begagnadt på en svettande
126 OM VATTNETS BRUK<br />
ocli v älkände lem, uttänjer det den och döfvar smärtan,<br />
ehuru det också i många fall visar sig skadligt.«<br />
Och med afseende på helsovattnen säger, sednare,<br />
BOERIIAVE, b land annat, att »i jernet är något gudomligt,<br />
m en aldrig astadkoinma dess artificiella preparatet-<br />
detsamma som de jernhaltiga surbrunnarne 1 )<br />
(kolsyra innehållande källorna).» I <strong>för</strong>ra seklet var<br />
det egentligen STOYER, BAYNORD, SCHAUT, HOFFMAN 2 ),<br />
KALEANG, FRÖLICH, SMUCEJER, SIGMUND, IIAIIN 3 ), THE-<br />
) In ferro est aliquid divinum; sed nunquam preparata<br />
ejus artificialia id operantur, quod acidulae martiales.<br />
(De morb. nerv.)<br />
) Denne bekante tyske läk are, efter hvilken vi ä nnu<br />
cga de s. k. Hoffmans dropparne, dog ar 1742 och<br />
hade icke dragit i betänkande att uti sin a fhandling<br />
uiver vattnet såsom universal-läkemedel pasta, det<br />
intet medel i högre grad fortjenade detta namn,<br />
emedan det l:o <strong>för</strong>ekommer öfverallt och pä hvarje<br />
arshd; 2:o intet bättre préservatif finnes, och 3:o<br />
• , a ^ 1 mc del botar sa väl inflammatori ska som<br />
kroniska sjukdomar, samt 4:o passar <strong>för</strong> alla indicationer.<br />
Sådant var mycket sagdt den tiden.<br />
S ) JOUAIT SIGMUND HAHN, stadsläkare i Schweidnitz i<br />
Scliweitz, torde böra sättas i främsta rummet bland<br />
desse <strong>för</strong>tjenstfulle m än; redan 1738 utgaf lian "Unterricht<br />
von der wunderbaren Heilkraft des frischen<br />
Wassers, bei dessen innerlichen und äusserlichen<br />
Gebrauche durch die Erfahrung bestätigt," utaf hvilket<br />
intressanta arbete professor OEUTEL âr 1839 utgaf<br />
den femte o<strong>för</strong>ändrade upplågan, jemte tillägg<br />
af nyare rön. Engelske läkaren FLOYER utgaf ar 17ÒÌ2<br />
sin Psychrolusie (anvisning till kalla b ad), hvaraf<br />
6 upplagor redan år 1722 hade utkommit i London ,<br />
hvilket synes bevi sa a tt intresse icke felades <strong>för</strong> vattnets<br />
bruk . Doktor HANOOCKE berömmer, uti sin air<br />
1722 publicerade afhandling: "legrand remède antifébrile,<br />
kalla vattnet såsom mycket helsosamt, och<br />
danske lifmedikus CARL säger, uti sin "Medicins»<br />
Universalis," 1741, att kallt vatten och måttlighe*<br />
äro de^ p ålitligaste medlen for helsans återställande<br />
och bibehållande. 1770 utgaf TISSOT en "Avis an<br />
peuple »ur la santé," uti hvilken framställes vigte ca
SÅSOM LÄKEMEDEL.<br />
127<br />
ixusr, WRIGHT och Luimi, samt några fa till, bvilka<br />
danade theorien <strong>för</strong> den nya vattenläkekonst, som nti<br />
hotar att uttränga alla ölriga läke-theorier och isynnerhet<br />
den äkta allopathien, hvilket den också skall,<br />
såsom mer än någon annan medicinsk theori giundad<br />
på sanna <strong>för</strong>hallanden och, en gang kommen<br />
till sin kulminationspunkt, bör kunna vara af en nog<br />
vidsträckt tillämplighet. — I vara dagar har, bland<br />
m-ånga and ra, den bekante läkaren HUFELAND 4 ) också<br />
mycket intresserat sig <strong>för</strong> denna nya läkemethod,<br />
ehuru det egentligen är professoren OHRIEL, som far<br />
skörda äran utaf att en mer naturenlig läkekonst kommit<br />
uti allmännare utöfning 5 ). Men att ens uti m öj-<br />
och nyttan af ka lla tvättningars dagliga bruk; "den<br />
"jorde epok i folkmedicinen och har blifvit öfvcrs att<br />
på alla språk." (JEAN (JROSS). Och homö opathiens fader,<br />
HAIINEMAN, har sagt att intet annat medel än<br />
vattnet <strong>för</strong>mår fullkomligt bota gamla röts år. ^<br />
«) På en af honom å r 1821 utsatt prisfråg a, angacnde<br />
vattnets bruk mot hetsiga febrar, aflcmnade hof—<br />
läkaren FRÖLICH VON FRÖLICHSTHAL ett svar, h varigenom<br />
kalla vattnets bruk vid häfvandet af åts killiga<br />
sjukdomar, och isynnerhet skarlakausfeber och typhus,<br />
mycket befordr ades.<br />
») Under de sednaste åre n hafva en mängd <strong>för</strong>tjenstfulla<br />
arbeten rörande vattenläkekonsten utkommit,<br />
såsom af professoren C. MÜNDE, baron VON FALKEN-<br />
5TEIN, professor MELZEK , fattigläkaren GARNICIISTSDTEN,<br />
och vidare Cr. SCHNITZLEIN, baron DE CIIABOT, FLEDRT,<br />
RICHTER, SCHMITZ, m. fl. De som riktat denna litteratur<br />
ined forskning ar öfver mineralvattnens beskaffenhet,<br />
såsom SIMON och STRDVE, böra ock icke <strong>för</strong>gätas,<br />
ty det är genom dess a läkares och kem ister»<br />
samfäldta bemödanden soin vattnets användande îedan<br />
blifvit så både ändamålsenligt och allmänt. Man<br />
eger verkligen skäl att <strong>för</strong>vanas öfver antalet af<br />
större vattenkur-anstalt er öfverallt, men isynnerh et<br />
nti Tyskland, såsom vid treywaldau, Kallcnleutgeben,<br />
Laab, Elisenbad, Muhlau, Obernigk och Kuuicndorf,<br />
m. fl. ställen, <strong>för</strong>utan dem vid de allmänna<br />
helsobrunnarne. Redan lärer det finnas ofver 30 sadaue<br />
uti Förenta Staterna.
128 OM VATTNETS BRUK<br />
ligaste korthet framställa vattenläkekonstens historia,<br />
ingår icke i d etta arbetes plan; resultaterna af d ensamma<br />
utgöra bevis på att vattnets <strong>för</strong>sta bruk såsom<br />
lakemedel icke tillhör de sednare tiderna, utan daterar<br />
sig årtusenden tillbaka •), ehuru dess vetenskapliga<br />
anvandande är en frukt af den sednare medicinska<br />
forskningen, och sluligen dess ändamålsenligaste,<br />
i våra dagar <strong>för</strong>st kända, är en fullkomligare syster<br />
till med icinens sköna dotter homöopathien. Antalet<br />
af de olika sjukdomar, h vilka man hittills lyckats ö fvervinna<br />
genom bydropathien, är <strong>för</strong>vånande, ehuru<br />
man kan säga att det hittills endast varit på <strong>för</strong>sök<br />
och <strong>för</strong> att komma till en sann kunskap om dess<br />
rätta bruk, som den användts. Det är blott att beklaga,<br />
det ifvern hos många <strong>för</strong> den nya lärans utbredande<br />
onödigtvis vilse<strong>för</strong> dem, och hvarigenom<br />
det goda malet mycket sednare vinnes, än vid eu<br />
småningom skeeende utveckling af vetenskapen; ja,<br />
det är så mycket nödvändigare att icke i både tid<br />
och otid, eller med andra ord på vinst o ch <strong>för</strong>lust,<br />
begagna vattnet såsom läkemedel,— isynnerhet uti en<br />
mer inverkande form och vid vigtigare fall, såsom is<br />
vid kallbrand och våta kalla lakan vid bröstaffektioner,<br />
då verkligen så många omständigheter äro att iakt-<br />
®) L histoire de ] usage de l'eau fraîche est aussi ancienne<br />
que celle du genre humain." JEAN GROSS :<br />
L'eau fraîche, comme excellent diététique et a dmirable<br />
curat if, ou des vertus médicales de l'eau fraîche<br />
et de son usage, tant pour conserver la santé, que<br />
pour la rétablir. — Bruxelles, 1841; — ett <strong>för</strong>träffligt<br />
arbete, som rekommenderas åt dem, hvilka öns<br />
^ a CI l no ggrannare kännedom af vattenläkelonsten.<br />
Ett sadant arbete ä r också: "Manuel d'Hydrosydo—<br />
thérapie, ou trailemcnt des maladies par l'eau froide,<br />
la sueur, 1 exercice et le régime; suivant la méthode<br />
employée par V. PRIESSNITZ, à Graefenberg, par le docteur<br />
Bigel, Medecin de l'Ecole de Strasbourg, etc.<br />
Suivi d un Mémoire physiologique sur la ch aleur<br />
animale, par M. Pelletai*. " Bruxelles, 1840.
SÅSOM LÄKEMEDEL.<br />
129<br />
taga , att en lycklig utgång af ku ren ingalunda är att<br />
piräkna, om icke erfarenhet eller d erpa byggd sann<br />
theori 7 ) vägledt ordinationen, — som anhangarne af<br />
den äldre läkemetboden naturligtvis begagna all*<br />
skadliga resultater af hydropathien att tillskrifva densamma<br />
en mindre grad al ändamålsenlighet, än som<br />
de annars icke skulle kunna Irankänna benne. -I y<br />
bvad som af ingen gerna kan bestridas, är vattnets<br />
tjenliga e genskaper <strong>för</strong> att kunna användas till sjukdomars<br />
häfvande. Man måste erkänna, icke a p®~<br />
nast, att det är den naturligaste ocb mest ändamalsenliga<br />
d ryck <strong>för</strong> friska, utan älven dess allt eftei<br />
det olika användandet (in- ocb utvärtes, i fast, flytande<br />
eller gas-form) ocb långvarigheten af dess bruk,<br />
samt organismens individualitet ån kylande, antitlogistiska,<br />
än värmande, retande, stimulerande ocb<br />
stärkande, än slappande, stillande, lösande, sveltoci)<br />
urindrifvande verkan.<br />
Redan lange — och med framgång — hafva allopatherne<br />
användt det l:o i fast form, såsom is: dels<br />
invärtes eunot kolera, cardialgi, hårdnackad hicka<br />
och kräknimgar, samt hotande blodflöden, såsom<br />
pneumonorrhagi ocb hasmatemesis — dels utvärtes<br />
emot kolera, vid extremiteternas gnidning med isstycken,<br />
under små uppehåll <strong>för</strong> värmens och blodomloppets<br />
återställande ; 2:o såsom Lallt och iskallt<br />
vatten: både invärtes, »matskedtals ocb älven i<br />
större doser», vid samma sjukdomsformer som isen<br />
brukas, och utvärtes (kalla lomentationer) emot<br />
pbrenitis, encephalitis, mani, insolatio, commotio cerebri,<br />
krossningar, extravasater, brännskador, blodflöden<br />
och sträckningar, m. JU., samt till t vättning<br />
uti inflammatoriska febrar, akuta hudutslag ocb i ko-<br />
7> Och det är just denna theori som vi ir k e ännu fullkomligt<br />
känna, utan genom erfarenhet en måste loiskafta<br />
oss.
130 OM VATTNETS BRU K<br />
lera, såsom hel-, dopp-, stört-, regn- och droppbad<br />
i nerf- och rötfebrar, elakartade exanthemer,<br />
allmän och lokal svaghet och sjukligt <strong>för</strong>höjd retlighet,<br />
partiella <strong>för</strong>lamningar, ra. m., och vidare såsom<br />
klystir vid meteorismus i nervfeber, tympanitis,<br />
ile LIS, congestioner och uti epedemisk kolera, vid envist<br />
ihållande diarrhé; 3:o såsom varmt vatten: invärtes,<br />
enligt CADET DE VAUX, uti arthritiska sjukdomar,<br />
sa varmt det kan <strong>för</strong>dragas; 4:o såsom allmänna<br />
eller hel-bad (med en temperatur af + 30°<br />
3ii C.) emot nervösa febrar med torr och het hud,<br />
mycket inciterade kärl- och nerv-system, ängslan,<br />
spastiska tillfälligheter, inflammationer i underlifvets<br />
organer, akuta och kroniska hudsjukdomar, rheumatiska<br />
och arthritiska lidanden, incarcererade bråck,<br />
gali-, njur- och blåsestenar, kachexier och dvskrasier,<br />
manga slags kroniska nervsjukdomar, svulster,<br />
samt indurationer uti körtlar och parenchymatösa organer,<br />
m. ra.; 5:o sås om varmt haljbad} vid inflammatoriska<br />
och krampaktiga inflammationer i under—<br />
lifsorganerna och anomalier i menstruationen ; 6:o<br />
såsom varmt fotbad, emot hufvudvärk, uppkommen<br />
al congestioner eller inflammatoriska affektioner, oordentlig<br />
menstruation och hämmad fotsvett; 7:o såsom<br />
varmt armbad, vid blodsamlingar till br östet, asth—<br />
matiska åkommor, bröstkramp och blodliostning ; S:o<br />
varmt sittbad, vid lokala, plågsamma hacmorrhoj—<br />
der, stranguri, ischuri, dröppel, hvita Aussen, samt<br />
oregelmässigt kommande, plagsain eller undertryckt<br />
rening; 9:o såsom vanligt ång- eller svett-bad,<br />
emot kronisk rheumatism och gikt, kroniska hudsjukdomar,<br />
svulster och indurationer, <strong>för</strong>lamning och<br />
kontraktioner (isynnerhet af arthritiskt ursprung),<br />
samt kroniska metall<strong>för</strong>giftningar. Och <strong>för</strong> öfrigt använder<br />
man lokala angbad lör hvarje kroppsdel, såsom<br />
öronbad emot inflammationer i öronen, o. s. v.<br />
6 ) C. J. ME VER, Handbuch der Pharmakologie ctc.
SÅSOM LÄKEMEDEL.<br />
131<br />
Emot ofvanan<strong>för</strong>de o ch fiere sjukdomar begagna<br />
läkarne af äldre skolan vattnet oftast mer såsom<br />
hjelpmedel <strong>för</strong> de officinella läkemedlens gynnsamma<br />
verkan; men de egentlige hyd ropatherne vilja bilda<br />
sig en egen theori <strong>för</strong> vattnets uteslutande bruk pa<br />
ett verksammare sätt; och en god sudan är den af<br />
VINCENT PIIIESSNITZ uti G räfenberg pafunna ocli med<br />
sa stor <strong>för</strong>del begagnade. Om den till alla delar är<br />
den bästa, som kan erhållas, blir en annan fråga o ch<br />
är icke troligt, ehuru ingen vattenkur-anstalt <strong>för</strong> närvarande<br />
anses och torde vara ändamalsenligare än<br />
hans.<br />
Uti Sverge är den lämpligaste tiden <strong>för</strong> brunnsdrickning<br />
från början af Jun i till m edlet af Augusti,<br />
och erfarenheten har visat att helsovattnet eger den<br />
största verksamheten, drucket under morgontimmarne<br />
och på fastande mage 9 ) — ehuruväl det, i nagra sä rskilda<br />
fall, tillika ined <strong>för</strong>del kan begagnas om af t—<br />
narne, kl. 5—7, hvarvid dock är att iakttaga , alt<br />
man på sin höjd dricker hälften sa mycket som om<br />
morgonen och icke något i de fall, da nattsömnen<br />
deraf stures eller större aftonmaltid äskas eller mycket<br />
<strong>för</strong>tärits till middagen.<br />
Iluru länge och huru mycket vatten en patient<br />
bör dricka, beror endast pa hans kroppsbeskaflenhet,<br />
på arten af hans sjukdom, och huru länge den varat.<br />
Bestämmandet af des sa båda delar kan således endast<br />
erhållas gen om den sjukes noggranna pröfning af e n<br />
9 Dock gifvcs det personer, für hvilka detta ej latci<br />
sig göra, i anseende till en egen retlighet i magen,<br />
eller en stark bö jelse <strong>för</strong> diarrhe, <strong>för</strong> kramp, m. m. d.<br />
.Desse kunna en fjerdedcls eller halt timma <strong>för</strong>e bi unnsdrickningen<br />
i de flesta falt intaga en kopp thé, kokt<br />
pä chamomillblo mster eller krusm ynta.
132 DIET-REGLOR, e t C.<br />
läkare 10 ). De allmännaste reglor, som, till nyttig<br />
elteii.ittelse, kunna ineddelas patienten, och som<br />
passa under alla omständigheter, hestå i korthet af<br />
efterföljande:<br />
Den vanliga tiden <strong>för</strong> en brunnskur är emellan<br />
fyra till sex veckor. Några patienter höra sluta den<br />
lörr; andra återigen hehöfva dertill tio à tolf v eckor.<br />
Oftast hör man fiere ar efter h varandra <strong>för</strong>nya den-<br />
Aldrig horde en ali;ir, eller en hestärndt utsatt dag<br />
<strong>för</strong> slutet af k uren o. d. m., redan vid hörja n af densamma<br />
afgöra, h vilken dag, som skall hlifva den sista,<br />
utan den horde endast hero af den sjukes helsotillstånd<br />
och helsovattnets verkan. — H vad den dagliga<br />
qvaniileien al vattnet vidkommer, så hörjar man<br />
vaniigt\is med ett mindre antal glas, och stiger sedan<br />
under de derpå följande dagarne till de t antal, som<br />
öfverensstämmer med den sjukes kroppsheskafFenhet,<br />
matsiiiciltnings<strong>för</strong>maga och ändamalet. — Glasens mest<br />
ändamålsenliga storlek är ett innehåll af fem till se x<br />
uns. — När begagnandet af helsovatten åsyftar kritiska<br />
uttömningar genom tarmkanalen, måste exkrementerna<br />
nödvändigt lör livarje dag hesigtigasj<br />
utan att detta sker, är det ej möjligt att leda kuren<br />
och att noggrannt bedömma dess resultater. 1 hvarje<br />
händelse är dagligen åtminstone en tillräcklig öppning<br />
nödvändig. Men när exkrementerna icke Uro alldeles<br />
tunnt fl\tände och vattenaktiga, utan blandade ined<br />
ovanliga, sjukliga ämnen, då kan den sjuke var utan<br />
1 ') H var och en patient, som är behäftad med en inäng-*<br />
aiij', invecklad kronisk sjukdom, horde till brunnen»<br />
med<strong>för</strong>a en ändamålsenligt <strong>för</strong>fattad liisloria och beikriluing<br />
derpa. Denna } >öt- i korthet iunchälla huf-<br />
A u.i momeulerna af sjukdomens uppkomst, dess vä—<br />
scucii liga syinptomer, och de grunder, liva r« fler dem<br />
hittills hliivil. bedömd ocli behandlad; vidare CD<br />
"PPg'ft P a de <strong>för</strong>namsta nyttjade medlen, och deras<br />
goda eller elaka följder.
DIET-REGLOR, etc.<br />
133<br />
bekymmer, om han, fiere veckor å rad, dagligen liar<br />
tre eller fyia öppningar. Dessa äro da verkliga kriser,<br />
som åier<strong>för</strong>a helsan. En dylik uppmärksamhet<br />
är i fiere fòli äfven erforderlig i afseende på urinens<br />
beskaffenhet; vid sjelfva urin-verktygens sjukdomar<br />
bör den aldrig underlåtas. — De t hörer till regeln,<br />
att emellan hvarje glas låta tio till tjuge minuter<br />
<strong>för</strong>flyta. Ju mindre h varje särskild portion kännes i<br />
magen, desto kortare kan denna mellantid, och desto<br />
större äfven gl aset, vara. - Verkar helsovattnet<br />
mindre på tarmarnes uttömning, än man önskar, och<br />
om det lätt smältes af magen, så uppnås ändamalet<br />
ibland på ilet sättet, att man en eller annan gang<br />
dricker tv enne glas å rad. 12n måttlig kroppsiö<br />
reise af nå fra limmar under och efter brunnsdrickmngen<br />
befordrar god verkan deraf. Dock bör man dervid<br />
h varken komma i svettning eller trottas. Vid<br />
varm väderlek sker kroppsrörelsen bäst i fria luften.<br />
1 allmänhet bör man dricka vattnet i dess egen, naturliga<br />
temperatur, som hos oss vanligen äi + 7 C.<br />
Sonilige m å deremot dricka det, under vissa <strong>för</strong>hållanden,<br />
uppvärmdt, eller med en tillsats af mjölk,<br />
eller <strong>för</strong>st då, sedan det en stund stått i ett öppet<br />
kärl, och en del af d en kolsyrehaltiga gasen bortdunstat.<br />
— Sjuke, som redan <strong>för</strong>ut hafva behof af ökad<br />
litdunstning Jrån huden om morgnarne, böra a kyliga<br />
d agar antingen vara tillräckligt varm t påklädde,<br />
eller dricka vattnet senare på dagen, och törhända<br />
äfven något uppvärmdt. — Hos andra åter, inträfla<br />
<strong>för</strong>st till följd af brunnskuren starka och helsosamma<br />
morgortsveltningar. Dessa måste då qvarstanna<br />
i sängen till dess svettningen upphört, äfvenledes pa<br />
sängen dricka vattnet uppvärmdt, eller <strong>för</strong>st s enare<br />
på dagen, inen öfver hufvud ej sa mycket som vanligt,<br />
<strong>för</strong> att ej genom en afledning från huden stora<br />
naturen i d ess välgörande kritiska verkan.<br />
En synnerlig uppmärksamhet på dieten, är for
134 DIET -RlìGLOR , etc.<br />
den lyckliga utgången af en brunnskur utaf stor viel.<br />
Manlighet är det <strong>för</strong>sta budet, utan hvars noggrannaste<br />
uppfyllande hvarje patient, som längre tid°varit<br />
SJl .'V.
DIET-REC.LOR, etc.<br />
135<br />
behäftade med kroniska sjukdomar, t. ex. g
136 D1ET-IÌEGL0R , etc.<br />
afseende innefattas de väsendtligaste fordringarne,<br />
som af h var je brunnsgäst pa det noggrannaste böra<br />
iakttagas, uti följande reglor. — Intet undergräfver<br />
menniskans belsa mera ocb hastigare, än sorglig siiinesstämning<br />
ocli passioner 5 derf öre kan äfven intet<br />
vaia mei a stridande emot ändamålet <strong>för</strong> en brunns—<br />
kur, än det nu nämnda, ocli det är der<strong>för</strong>e den sjukes<br />
<strong>för</strong>sta pligt att undfly dem, och i möjligaste måtto<br />
bemöda sig o m ett sorgfritt sinne ocli gladt lynne. —<br />
H varje dag bör man, 0111 krafterna det tillåta, taga<br />
sig kroppsrörelse under tva till fem timmar, utan att<br />
komma i svettning eller eljest uttrötta sig. Många<br />
patienter, hos hvilka blodets fria om lopp i underlilvet,<br />
och i följd deraf den frivilliga muskelkraftens<br />
utöfning är hämmad, <strong>för</strong>skräckas ej sällan öfver denna<br />
<strong>för</strong>eskrift. De tröttas snart al den ringaste ansträngning,<br />
och manga anse sig vara urståndsatte att taga<br />
någon kroppsrörelse. Men med tillfredsställelse ser<br />
man ej sällan huru sadane, genom det <strong>för</strong> dem passande<br />
vattnets regelmässiga bruk, och genom en gradvis<br />
öfning i sjellva rörelsen , med hvarje dag blifva<br />
starkare, och ibland efter fjorton dagar med lätthet<br />
ga upp<strong>för</strong> berg och backar. — 1 Fr am<strong>för</strong> allt bör man<br />
akta sig <strong>för</strong> hvarje <strong>för</strong>kylning. Försigligast bör man<br />
vara vid brunnsdrickningen på morgnarne. ^Aldrig<br />
bör man dricka brunn då man fryser, utan att<br />
<strong>för</strong>dubbla sin klädsel, eller ock straxt lemna.<br />
stället. Isynnerhet är det mycket skadligt då fötterna<br />
blifva kalla eller da man blir våt om dem.<br />
Men intet är farligare än den stelhet i lederna , som<br />
småningom uppkommer under stillasittande i kallt<br />
rum. '
BÖN,<br />
skrifven och nyttjad vid Kongl. Djurgårds-Helso-<br />
Brunn, år 1787.<br />
Maturens Gud! hvem är Din like?<br />
Ditt välde, evigt som Ditt rike,<br />
Oändligt, som Din kärlek, är.<br />
Du vredgas: himlarne <strong>för</strong>svinna,<br />
Och verlden uti lågor brinua.<br />
Det är Din blick, som dem fortär.<br />
Men när Du ock Dig blidka låter,<br />
Ack! med en lika mäktig arm,<br />
Välsignelser Du strömma låte r,<br />
Och öppnar bergens marmorbarm.<br />
Här vi f ör Dig i djupe^ falla,<br />
Här Dim barmhertighet akalla,<br />
Att Du oss helsan återger.<br />
Ej källan, nej! Din nad kan skänka;<br />
Hvad vi ej våga be, ej tänka;<br />
Vi äro stoft, och intet mer.<br />
Du, som, af kärlek till vår lycka,<br />
Med oss vårt öde delat ömt:<br />
Du, milde Frälsare! ej glömt<br />
Hvad plågor o ss på jorden trycka,<br />
Hur qvalet följer våra spår:<br />
Låt denna brunn välsignad vara,<br />
Och att vårt hjerta krafter får,<br />
Utaf don lifsens (lod erfara,<br />
Som flödat utur Dina sår. BENGT LIDNER.
138 HELSOBJTUNNS-<br />
ÖrvEB<br />
J ACQUETTE DU RIETZ'S FATTIG-LAZARF/fT<br />
vid Lunds Helsobrunn.<br />
Sköna Stiftniog! du, SOm vänligt parar<br />
Mensklighetens tröst med sorgens
SÄNGER.<br />
Sällsynt var du i <strong>för</strong>tjenst och dygder,<br />
Skapad till mode ll for E vas kön ;<br />
Också ensamt du i Sveas bygder<br />
Fått en minnesvård s å sällsynt skön.<br />
Allt det höga utaf men'skans värde,<br />
Allt det englalika hos JACQÜETTE,<br />
Uti arten af d ess vård begärde<br />
Spegeln utaf hennes handlingssätt.<br />
Och du, ädle man, hvars qvalda hjerta<br />
Har <strong>för</strong>stått a tt denna grafvård ge,<br />
Värdig henne är din djupa smärta,<br />
Värdig båda hennes mausolé.<br />
Ej med marmorns kalla stod du prydde<br />
Ömhetens och menskovännens gr af,<br />
Hennes tänkesätt du bättre tydde,<br />
Då du nöden der en tillflykt gaf.<br />
139<br />
Skönt är templet, som du rest dess minne,<br />
Tid och glömska härja icke der —<br />
Dy gdens anda, sväfvande derinne,<br />
Gör dess hågkomst o<strong>för</strong>gätligt kär .<br />
Uti värmande och milda strålar,<br />
Sammanbrutno till vårt slägtes väl,<br />
Uppå sorgens mörka duk du målar<br />
Bilden utaf hennes ljusa själ.<br />
När du, ur en qvalfull dröm uppvaknad,<br />
På ruinen af din sällhet ställd,<br />
Såg, att lifvets lott <strong>för</strong> dig var — saknad,<br />
Och såg hoppets sista blomma fälld,<br />
Gick du ej att fåfängt lyckan söka;<br />
Nej ! med sinneskraft och tålamod<br />
Blef ditt mål att likars glädje öka,<br />
Då dig sjelf ej någon återstod.<br />
Verlden, som blott s kådar lyckans himmel<br />
I <strong>för</strong>ströelsers och nöjens mängd,<br />
Ville rycka in dig i sitt hvimmel,<br />
Att från so rg och sansning vara stängd;
140 IIELSOBRUNNS-<br />
Men du afvek ej ifrån din bana;<br />
Manligt allvar <strong>för</strong>eskref ditt lopp ;<br />
Under sorgens en gång höjda fana<br />
Stod din kärleksrika stiftning opp.<br />
Icke dristar jag en sång dig bjuda,<br />
Vördnadsvärde make, far och vän!<br />
Nej ! ditt lof skall mer harmoniskt ljuda<br />
Fran dess läpp du helsan ger igen ;<br />
Känslans suck ifrån den hop du tröstar,<br />
En tillfrisknad sjuklings glädjetår,<br />
Mera högljudttill din ära röstar,<br />
An den ton från skaldens luta går.<br />
Och när känslans stormar våldsamt skaka<br />
Hjertat, der JACQUETTE var känslans allt,<br />
Ryck dig lös fran stoftet och din maka,<br />
Som i grafvens natt är döft och kallt;<br />
Följ mig, följ mig då till denna boning,<br />
Der dess anda sväfvar vänligt ner,<br />
Och tag likars sällhet i <strong>för</strong>soning<br />
För det egna qval dig Himlen ger.<br />
ROM FARS KÄLLA.<br />
C. VON BECKER.<br />
M fordomtid, kring land och haf,<br />
En pilgrim drog från Norden,<br />
Ett krusifix, en vandringsstaf<br />
Hans rikdom var på jorden.<br />
Han bad med tro, med ödmjuk dygd,<br />
Om guld, bad' när och fjerran:<br />
En kyrka, i sin fosterbygd,<br />
Han helga vill åt Herran.
SANGER.<br />
Visst aldrig han i hyddan skalf<br />
Af fruktan eller å nger;<br />
Men — högre var dock templets hvalf<br />
För bönens fromma sånger.<br />
Den rena viljan, livar han kom,<br />
Blef hörd af christna blöder;<br />
Och snart i konstens land, i Rom<br />
Hans själ af andakt glöder.<br />
Sanct Petri väldiga cupol<br />
Sig <strong>för</strong> h ans öga höjer,<br />
Der söderns fulla morgonsol<br />
På seklers ära dröjer.<br />
Liksom de klara stjernors här<br />
Guds rika tanka inalar,<br />
Så skimra konstens bilder der<br />
I minnets brutna stralar.<br />
En kalk han fick af Påfvcns hand,<br />
Att hjertats törst hugsvala;<br />
Så gick han hem till fädrens lan d,<br />
Att det sin gärd betala.<br />
Hvar ädel kraft, af mödans tvang<br />
Förhöjs till se gerstyrka:<br />
Snart trofast bön och helig sång<br />
Blef hörd i Romfars kyrka. ')<br />
På trons och hoppets altar der<br />
Den gyllne kalken blänker:<br />
Så mången själ, med fromt begär,<br />
1 Nådens flod sig sänker. ^<br />
Men plötsligt kalken derifrån<br />
Sågs genom rån <strong>för</strong>svunnen;<br />
Och blef — sa ville svekets han!<br />
I Romfars rensel funnen.<br />
141<br />
») Romfartuna, i Westmanland. (Källan kallas nu<br />
Sösta.)
142 IIELSOBRUNflrs-<br />
Ej gäller är ans vittnesbörd,<br />
Ej mödans vandringsöden!<br />
Som trons m artyr blir Rom far <strong>för</strong>d<br />
Till afrättsplats och döden.<br />
Hans rena själ vid korset fast<br />
Såg segrens krona virad,<br />
Och hjessan föll, i blodig Iiast,<br />
Med silfverlockar sirad.<br />
Hvar fågel sjö ng, vid svä rdets klang,<br />
En morgonpsalm i dalen;<br />
En källa der ur djupet sprang,<br />
Sa klar som stjern esalen.<br />
Hon hviskar än, bad' dag och natt,<br />
! jeinn och stilla susning:<br />
Sl °? hans h J erta ' l"gnt och gladt,<br />
Mot evighetens ljusning."<br />
Der Romfar himlens englar såg<br />
1 dödens stund <strong>för</strong>troligt,<br />
Nu leker källans blåa våg<br />
Med blomstren små, så roligt.<br />
Fran polen åter solen far<br />
I bleka vinterstrålar:<br />
Men Romfars hälla, alltid klar,<br />
Ett helgons oskuld målar.<br />
KÄLLA OCH SOL.<br />
EUPHROSYNE.<br />
Jag vet en klar, <strong>för</strong>borgad källa,<br />
H vars dryck mig läskat mången gång.<br />
Ur stilla djup dess ådror välla,<br />
Och vågen klingar der som sårig.
SÅNGER. 143<br />
Dess flöden ofta utåt vandra<br />
Att, strida, bilda sig till elf;<br />
Men, om ej elfven gläder andra,<br />
Sä gläder källan dock mig sjelf.<br />
Jag vet en sol, som källan lyser,<br />
At den sin färg livar dag hon får:<br />
Till is om hennes yta fryser,<br />
Dess djup dock ingen vinter når.<br />
Hon jordens bästa blommor spegla r,<br />
Hon gömmer allt hvad skönt hon s åg,<br />
Och bvita aftonstjernan seglar,<br />
En ros af eld, på hennes våg.<br />
Men komma moln a tt rymden svärta,<br />
Straxt källan far af solen tröst: —<br />
Brinn varm, du sol, uti mitt hjerta!<br />
Rinn klar, du källa, i mitt bröst!<br />
BÖTTIGER.<br />
FÅGELN, BLOMMAN OCH KÄLLAN.<br />
fr ågel i skyn, o! hur bief du så glad? —<br />
Högt ibland vindar i gungande furen<br />
Föddes jag upp i den fria naturen,<br />
Döptes i Majdaggens himmelska ba d:<br />
Der<strong>för</strong> jag jemt är så frisk, är så glad"<br />
• »lomma på ängen! hur bief du så skön?<br />
Källan den rena jag fick till min s pegel,<br />
Härdens <strong>för</strong>akt är min dyraste regel,<br />
-Sanningens gåfva min varmaste bön:<br />
Oer<strong>för</strong>, ka nhända, jag synes dig skön,"
144 IlELSOBRUNNS-<br />
Källa i dalen! hur bief du så ren? —<br />
"Spegeln jag är <strong>för</strong> min Skapares under,<br />
'"Målar hans verk i de grönskande lunder,<br />
"Målar i stjernprydda himmelens s ken:<br />
"Der<strong>för</strong>, kanhända, du nämner mig: ren."<br />
Fågeln och Blomman och Källan allena<br />
Älska naturen, den sköna, den rena;<br />
Menniska! vänd till din moder e n gång:<br />
Älska den äfven i lefnad, i sång!<br />
H. SÄT ILERBKRO .<br />
KÄLLAN.<br />
Jag vet en frisk och ljuflig källa,<br />
mer klar än himlahvalfvet blå;<br />
långt djupare dess ådror välla<br />
än jordens lägsta pulsar slå;<br />
mer outtömmelig än hafven<br />
och lugnare än djupa grafven,<br />
mer läskaude än Hermons dagg.<br />
När strid och sorger hjertat sårat<br />
och knappt jag mer på räddning tror,<br />
när frestelsen mitt si nne dårat<br />
och ångren uti hjertat bor;<br />
då dricker jag ur källan åter,<br />
Straxt stillas ögat då som gråter,<br />
och hjertat får igen sin frid.<br />
Men vill du veta livar den rinner;<br />
se, Öfverallt är den dig när<br />
och öfverallt d u henne finner,<br />
om du ett ödmjukt hjerta bär;<br />
den ger dig tröst i alla öden<br />
och himmelskt lugn i sjelfva död en;<br />
dess ljufva namn är — Herrans nåd.<br />
J. M. LINDBLAD
SÅNGER.<br />
145<br />
ANDARNES SÅNG ÖFVER VATTNET. ')<br />
Menniskans själ<br />
Liknar vattnet:<br />
Från himlen kommer det,<br />
Till himlen går det —<br />
Och åter neder<br />
Till jorden måste det,<br />
Evigt vexlande.<br />
Strömmar från höjdens<br />
Branta klippvägg<br />
Den.yra böljans<br />
Glittrande stråle ;<br />
Han <strong>för</strong>ångar<br />
I molnens vågor,<br />
Dit han dragés,<br />
Dit han störtar<br />
Kärlig.<br />
Glatta klippans<br />
Jemna bana<br />
Forer den yra<br />
Lätt brusande<br />
Ner på fälten<br />
Frän djupet neder,<br />
Der bland skogar,<br />
Dälder, kransade<br />
Utaf blommor,<br />
Lugn han flyter.<br />
Höja sig då<br />
Mot dess vågor<br />
Höga klippor,<br />
Skummar han ledsen,<br />
' Trappvis,<br />
Till afgrund.<br />
.>) Grundtanken af GOETHE.<br />
Hinlòok für Rrunnigästér, An Ira US/tel.<br />
7
146 DELSOBRÜNNS-<br />
I släta strömfaror<br />
Smyger han genom ängar hän,<br />
Tills i den speglande sjö<br />
Skåda sig i dess blåa öga<br />
Himlens stjernor.<br />
Vind är böljans<br />
Kärlige ä lskare:<br />
Vind rörer från grunden opp<br />
Skummande vågen.<br />
Själen, Menniska!<br />
Hur liknar den vattnet!<br />
Odet, Menniska!<br />
Hur liknar det vinden !<br />
(Ur JJ Poetiska Julklappar/*)<br />
SÅNG,<br />
skrifven vid Kongl. Djurgårds-Brunn T<br />
Midsommarsdagen 1841.<br />
I?Med hvar dag den gyldne solen<br />
Vandrat närm're oss omkring,<br />
Ställt sin kungastol vid polen,<br />
Knutit blommor kring dess ring.<br />
Nu kring norden, klädd som söder,<br />
Ljusets Kung från Zenith glöder,<br />
Och da högst han strålar der,<br />
Nordens Kung! ditt namn han bär.<br />
Mild som JOHAN att <strong>för</strong>sona,<br />
Och som CARL i striden stark,<br />
Du ditt hemlands blomsterkrona<br />
Satte ock på denna park.
SÅNGER.<br />
Och livar gång den gröna våren<br />
Der med sippor prydd kring haren<br />
Gör sin årsgång, Konung god!<br />
Löfvar han din ärestod.<br />
Men vid denna friska källa ,<br />
Plågans tillflykt länge r e n,<br />
Der kristallens vågor välla<br />
Fram, ur klippans bröst af sten,<br />
Äfven der din godhet kröner<br />
Qvalets och behofvets s öner,<br />
Deras tacksamhet i dag,<br />
Gode Kung! till offe r tag.<br />
INGELMAW-<br />
BRUNNS VISA<br />
vid Häggestads Brunn, 1767.<br />
Orickom våra Fäders dryck,<br />
Till vår helsas styrka;<br />
Läggom bort en veklig nyck,<br />
Till att Bachus dyrka.<br />
Svenska hjertan friskas opp<br />
Af det klara vatten;<br />
"Vatten gör en härdig kropp,<br />
Rolig sömn om natten.<br />
Andra dricka uti vin<br />
Sina heta skålar,<br />
Hvilka sk änka sömnen in<br />
Utur stora bålar;<br />
Mera hurtigt våra glas<br />
Vi i bottnen supa,<br />
Än de hjeltar i kalas,<br />
Som af vinet stupa.<br />
147
148 HELSOBRUNNS-<br />
Vivat! Ofverst' HEUTKRSVÂRD<br />
Med sin Fru AGATHA!<br />
Som är honom endast värd:<br />
Beggc falskhet hata.<br />
Gammal redlighet och dygd<br />
Kring ert hus skall rotas;<br />
Odygds-anden från vår bygd<br />
Utaf er skall motas.<br />
Skål for Frun på Kylbera!<br />
Lefve! utan hinder!<br />
Vattnet måle helsans färg<br />
Uppå hennes kinder!<br />
Lyekan till at t återfå<br />
Allt hvad helsan saknar?<br />
Alltid frisk ur sängen gå,<br />
H varje dag hon vaknar!<br />
Lefve vår TORPADIUS!<br />
Med sin söta Gumma!<br />
Som gör med sitt dygdeljus<br />
Oväns-munnar stumma.<br />
Himlen Iåte, som en dröm,<br />
Deras sorg ] ) <strong>för</strong>svinna,<br />
Och,^som denna källans ström<br />
Långt i hafvet rinna!<br />
Skal! till våra Fröknars väl,<br />
Som vår Källa dricka!<br />
Tänka stundom på sin träl,<br />
Stundom sy och sticka.<br />
Dömma nu den lille gud<br />
Att i källan dränkas;<br />
Ater är, att vara Brud,<br />
Bästa som kan tänkas.<br />
1 ) Öfver en älskad sons död.
SÅNGER.<br />
Fru KOLLANDER hej gutar!<br />
Som en hurtig qvinna:<br />
Ni bör säkert fiere år<br />
Blifva vår värdinna;<br />
Men då måste ingen häst<br />
Vara med i s viten;<br />
Ty <strong>för</strong> sådan glupsker gäst<br />
Är Er äng <strong>för</strong> liten.<br />
HOF FRÖKEN<br />
vid dess resa till Loka, ar 1767.<br />
Så res nu lyckligt, vackra b arn,<br />
Med pilar, bogar, band och garn,<br />
At Helsokällan bruka:<br />
Alt väl!<br />
Ty hvar en har sin sjuka.<br />
Ni <strong>för</strong>står mig väl.<br />
Förtrefflig verkan Loka har<br />
När hon ser skönhet blott och bar,<br />
Som plaskar liksom Änder,<br />
Alt väl!<br />
Och väter mer än händer.<br />
Ni <strong>för</strong>står mig väl.<br />
149<br />
Det bör bli sundt i högsta grad<br />
At som Diana ga i bad;<br />
Men lät dock e j fa höras,<br />
Alt väl!<br />
At acteoner göras.<br />
Ni <strong>för</strong>står mig väl.<br />
OLOF T. DALIK.
150 IIELSOBRUNNS-<br />
DEN BADANDE FLICKAN.<br />
(Öfver en taßa af Horace Verriet.)<br />
Fanny i det salta bad<br />
Stiger dansande och glad,<br />
Böljan lindar lätt sin arm'<br />
Kring d ess silkesfina barm,<br />
Trycker sig så smidigt mot<br />
Bröstets tvänne silfverklot,<br />
Stänker lockens mjuka gull;<br />
Utaf silfverperlor full,<br />
Lyfter sig till läppens ros,<br />
Stjäl en kyss och far sin kos;<br />
Vänder dock igen och ber<br />
Ödmjukt a tt få kyssa mer.<br />
Fanny rodnar blott och 1er.<br />
Nu ett månsken faller ner<br />
Och belyser med sin dag<br />
Hennes blottade behag.<br />
Ack, hur retande hon"står,<br />
Liknar en poetisk vår,<br />
tull af doft och sång och glans.<br />
Mycken kärlek, ingen dans<br />
Men jag blundar, ty jag får<br />
Ingen ros af denna vår.<br />
KÄLLAN.<br />
C. A. ADLERSPARRE„<br />
Friska källa! låt mig dig få dricka:<br />
Du mitt enda läkemedel ä r,<br />
Det mig stärker, att på dig blott blicka,<br />
Pa den bild, som du af himlen bär.
SÅNGER.<br />
Sjelf från himlen du ditt ursprung leder :<br />
Ett välsignadt moln vid bergets topp<br />
Gjöt dig hit i klara droppar neder;<br />
Och du far igen ditt opp.<br />
Fåfängt bäcken, att din klippa h inna,<br />
Letar sig en väg; han dig ej nar.<br />
Der du föddes, der skall du <strong>för</strong>svinna;<br />
Han till hafs med någon annan går.<br />
Dock deruppe väntar cr ett möte:<br />
Äfven han, lulländande sitt lopp<br />
Genom vevltlen, skall ur hafvets sk öte,<br />
Som en ånga, stiga opp.<br />
151<br />
Kanske här, som moln, i aftonstunden<br />
Purpurstänkta, mötens J en dag,<br />
Och begjuten blommorna i lunden;<br />
Der då sitter någon ung, som jag.<br />
Blek, som jag, hon ser pa er och^tänker:<br />
Skönt är lifvet här: hvad är det da<br />
Bortom skyn, som dessa pärlor stänk er,<br />
Der de höga stjernor gå? F. M. FRANZÉN.
152<br />
BRUNNSGÄSTER.<br />
(Efter Aug. Levald. Ur Bazaren.)<br />
iVIan kan med skäl säga, att knappast någonting är i<br />
våra dagar så på modet som att besöka brunnar och<br />
bad. Den fashionablaste noblessen, penningaristokratien<br />
, konstnärerna, de hedersamma borgarena, alla<br />
vilja smaka det obeskrifliga nöjet att äta vid table<br />
dhote, dricka i sig ett visst antal glas surt vatten,<br />
göra små promenader på åsna och vid det gröna bordet<br />
tappa bort de penningar, som värdshusvärden<br />
varit nog artig lemna qvar i ens börs.<br />
Enligt mina observationer ges det trenne bestämda<br />
och o<strong>för</strong>änderliga typer af <strong>brunnsgäster</strong>, och hvilka<br />
trenne <strong>för</strong>efinnas till och med vid de obetydligaste<br />
brunns- eller badorter.<br />
Pa <strong>för</strong>sta linien ställer jag den egentliga badgästen,<br />
det vill säga, den sjuka. Denne skulle gå i<br />
elden på mineralvattnets inre och yttre kraft. Han<br />
skyr icke alt hvarje morgon fylla magen med en massa<br />
af svafvel eller jern. Denna art gäster blir likväl med<br />
hvaije dag allt mer sällsynt, den hotar till och med<br />
att alldeles <strong>för</strong>svinna, trots läkarnes alfvarsammaste<br />
åtgöranden.<br />
Sadana sjuka badgäster finner man mest bland<br />
gamla militärer, som varit med i kampanjer och lida<br />
af gamla blessyrer, eller äro de gamla ungkarlar, som<br />
fatt det infallet att gifta sig, och af en ung hustru<br />
fått sig rekommenderadt att nyttja bad <strong>för</strong> podagera.<br />
Efter den sjuka badgästen kommer i ordningen<br />
den friska. lian är pa visst sätt inrättningens <strong>för</strong>sy n<br />
och allt i allom. Han känner på sina fem fingrar traktens<br />
alla sköna utsigter, de bästa åsnorna, hvilka uta:n,<br />
fara kunna rekommenderas damerna, de sundaste lokalerna<br />
att bo i, de bästa hotellerna att äta på. Ha®
153<br />
<strong>för</strong>anstaltar alla baler och amatörskonserter, lian vet<br />
att konversera om musik och sköna konstei, litteratur<br />
och politik. Vid bordet åtager lian sig benäget att<br />
skära <strong>för</strong>, och gör »des honneurs», nar nya gäster<br />
anlända. Talar man med honom om kappranmngar,<br />
så är han medlem af »Jockeyklubben» ; om malen,<br />
så har han ätit middag der och der med den och<br />
den utmärkte målaren, om litteratur, sa vet han hur<br />
den ocli den store roman<strong>för</strong>fattaren har sitt har och<br />
hur han knäpper sin vest, hur den och den ryktbara<br />
poetissa« låter skära sina klädningar och hvad hon<br />
gemenligen äter till qvällsvard; om musik, sa vet han<br />
att prisa sin herrliga tenor, sådan han nemligen hade<br />
den <strong>för</strong>e sin sista gemena sjukdom. Dessutom har<br />
han små glasögon i stålbogar, och ar till middagaine<br />
alltid klädd i frack, silkesstrumpor och skor al iernissadt<br />
läder. Detta slags brunns-dilettanter ha b o<br />
en slags oöfvervinnerlig aversion , och det ar nemligen<br />
mot vatten; under hvad form det än ma presenteras.<br />
Han spelar med tur, men tror sig pa samma gang<br />
kunna ge dementi åt det gamla ordspråket: »tur i<br />
spel, otur i kärlek.» ^<br />
Det <strong>för</strong>löper ingen brunnstermin, att icke någon<br />
af dessa friska gäster med döden afgår, vare sig genom<br />
kula eller fleurett-stöt, fall från hasten, eller<br />
indigestion.<br />
Sist har man att nämna den romaneska och pittoreska<br />
badgästen. Denne reser till brunnarna, endast<br />
<strong>för</strong> att kunna säga att han varit der. Han ar nyging<br />
och har dertill särdeles lätt <strong>för</strong> att expektorera sig.<br />
För hvarje träd eller klippstycke råkar han i entusiasm<br />
och utropar: »O, natur!» Han slapar ofveia<br />
med sig ett album, deri han antecknar sina känslor<br />
<strong>för</strong> hvarje ögonblick.<br />
Han stiger upp straxt efter midnatt, <strong>för</strong> att icke<br />
<strong>för</strong>sofva sig och <strong>för</strong>summa morgonrodnaden. Värds
154<br />
husflickorna måste sitta <strong>för</strong> honom och han tecknar<br />
a tiggare och postiljoner på landsvägen. Dessa eskisser<br />
skola framdeles komma att pryda ett charmant<br />
verk under namn af »Intryck och minnen.»<br />
På hans natthord ligga spridda papper och ett<br />
par pistoler. Han stirrar fruntimmerna i ögonen pä<br />
ett sällsamt vis, och underlåter icke, så fort det hotar<br />
med regn, att drapera sin reskappa kring sig pa<br />
spanskt vis. Gemenligen bestar hela det utbyte, hau<br />
fran baden for hem med sig, i en allvarsam katharr.<br />
Man skulle ännu kunna nämna ett slags <strong>brunnsgäster</strong>,<br />
som icke fara till brunnen alls, utan nöja sig<br />
med att sans façon dricka artificiella vatten hemma<br />
pa sm kammare. Dessa bespara både pengar och tid,<br />
och njuta dessutom rätt angenämt af intryck, dem de<br />
»eke kant, äfventyr, dem de icke belefvat, i det de<br />
helt simpelt läsa dem i de andras beskrifningar.
Första Häftet.<br />
Beskrifning öfver Sveriges <strong>för</strong>nämsta Helsobrunnar.<br />
Företal m-vi- Adolfsberg j» (107).<br />
Mcdc,i 1 (2 «'! Himraclstadlund' 117 (118).<br />
Loka . - • • 45 (51). Lannaskcde. . . . 121 (l-"><br />
Lund fil (65) Sankt Ragnlnlds<br />
Porla 73 (SO), eli. Söderköpings 125 (127).<br />
Ramlösa 85 (a.b.) I'listad
3:o Beskrifning öfver Sveriges <strong>för</strong>nämsta Helsobrunnar<br />
(fortsättning från <strong>för</strong>sta häftet) :<br />
Walingebo .... 71.<br />
Alingsås (71) 113.<br />
Helsan (72) 121.<br />
Sölfvesborg . . . . (72) 114.<br />
Säther 73.<br />
Ljunga 74.<br />
Wählberga .... (74) 111.<br />
Sosta 75.<br />
Wallhall (76) 115.<br />
Medevi 77.<br />
Lund 88.<br />
Ronneby 94.<br />
Ramlösa 98<br />
Porla 102.<br />
Sperlingsholm . . .105.<br />
Sânga 107.<br />
Gullockra 112.<br />
Kyrkeby 113.<br />
Upsala 114.<br />
Himmelskällan 115.<br />
Lassbo 116.<br />
Lindahls eller Strömsbergs<br />
116.<br />
Marcdahls 117.<br />
Emmaus 118.<br />
Lindesberg 118.<br />
Nora 119.<br />
Rudskällan 119.<br />
(99). Sköftle 121.<br />
Filipstad 122.<br />
Evedalil 108.<br />
Tillägg.<br />
Södra Wi .... 109 (122). Warbergs br. o. badinr. 123.<br />
(xillbcrga 110. Badinr. vid Clara Källa 123.<br />
Ystad 111. Medevi 124.<br />
4:o Diet -reglor och andra iakttagelser <strong>för</strong> Brunnsgäster,<br />
samt några ord i allmänhet om vattnets<br />
bruk såsom läkemedel 125.<br />
5:o Helsobrunns-sånger 137.<br />
JÌ ii 11 cl ser :<br />
Sid. 95, rad. 13 slår: Norr om urberget fäs: Norr om<br />
källan uppstiger urberget<br />
— 107, — 17 „ 1841. JOHAN J. SMITT, läs: 1842.<br />
JOIIAN LORENTZ WESTBERG,<br />
— 113, — 21 „ G J. GRAPENGIESSER läs: A. F.<br />
PAOLI.
I W m MII I • • I •••" 1 •"