You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
C h a l m e r s K Å r T I D N I N G / s T u D e N T u N I o N m a G a z I N e N r . 5 2 0 1 2<br />
T O F S E N<br />
Normal KröNIKa<br />
Psykbryt<br />
ToFseN TrIes ouT<br />
Cafés on Campus<br />
FöreNINGsINTerVJu<br />
Chalmers Ballong Corps<br />
SYMBOLIK
05<br />
06<br />
07<br />
09<br />
10<br />
12<br />
14<br />
Ledare, redax &<br />
information<br />
LÅT STÅ<br />
Kalendarium<br />
Kårens sida<br />
JämK<br />
Alumnintervju<br />
Kvalificerad<br />
tårtbakning<br />
Protovetenskap<br />
Din kemi från<br />
alkemi<br />
Temaartikel<br />
Kan du tvätta?<br />
Temalista<br />
Sexiga symboler<br />
Innehåll<br />
15 Temaartikel<br />
Drömmens<br />
teckenspråk<br />
16<br />
18<br />
22<br />
23<br />
Föreningsintervju<br />
Chalmers Ballong<br />
Corps<br />
Sebastians krönika<br />
Psykbryt<br />
Konstskildring<br />
Lockande fingret och<br />
de pockande kakorna<br />
Symbolanalys<br />
Vad symboliserar<br />
Avancez-märket?<br />
Bildkollage<br />
Sommarminnen<br />
24<br />
26<br />
28<br />
32<br />
Sportreportage<br />
Chalmerist på<br />
vågens topp<br />
Recept<br />
Cake Pops<br />
Temakrönika<br />
Liten logga, stor<br />
betydelse<br />
20 29 Teknikprylar<br />
Snitsiga<br />
symbolskaparsaker<br />
Teknikexperiment<br />
Vibrerande kopp<br />
34<br />
35<br />
38<br />
40<br />
Recensioner<br />
Teknikhistoria<br />
Böcker, musik, 21 30 Pixelfria bilder 42 film & spel<br />
Puzzles<br />
Pyssel<br />
Contest<br />
Guess the Gizmo<br />
<strong>Tofsen</strong> Tries Out<br />
Cafés on Campus<br />
International Alumnus<br />
Car Crash Consultant<br />
Theme Column<br />
Of Idioms and Idiots<br />
α
Respekt och äRlighet<br />
Jag slås ibland av hur respektlösa människor kan<br />
vara. Att man har så lite respekt för en medmänniskas<br />
liv att man kan råna någon och bara lämna denne att<br />
dö. Det är djupt tragiskt och obegripligt för mig hur<br />
någon kan göra så. Nog för att det finns extrema fall<br />
men överhuvudtaget tycker jag mig se hur folk är<br />
alltmer respektlösa mot varandra.<br />
Den generella attityden jag märker bland folk är att<br />
man inte får respekt om man inte gjort sig förtjänt<br />
av den. Detta borde då betyda att när man möter<br />
en främling på gatan är denne inte värd ett uns av<br />
respekt. Jag har svårt att förstå det. Vad hände med<br />
att behandla andra <strong>som</strong> man själv vill bli behandlad?<br />
Det tycker jag borde vara en ganska intuitiv regel.<br />
Redaktion & information<br />
Karin Sahlin<br />
chefredaktör och ansvarig utgivare<br />
chefred@tofsen.chs.chalmers.se<br />
Tel. 031-772 39 23, 070-772 22 79<br />
Sofie Weidenlöv<br />
annonssamordnare<br />
sofie.weidenlov@chs.chalmers.se<br />
073-613 30 03<br />
Tomat Annons och Reklambyrå<br />
annonsförsäljare<br />
Emil Johansson, bildredaktör<br />
Sarah Johansson, layoutredaktör<br />
Linn Hansen, textredaktör<br />
Maria Aneljung, text, illustration<br />
Sebastian Lindberg, text<br />
Fredrik Lövhall, text, foto<br />
Simon Pedersen, text<br />
Patrik Pettersson, text, foto<br />
Beatrice Ringstrand, layout<br />
Hampus Rischel, text<br />
Robert Svensson, text, foto<br />
Janni Sundén, layout, foto<br />
Joel Vigren, illustration<br />
Jenny-Yue Zheng, text, foto, layout<br />
Omslagsbild:<br />
Joel Vigren<br />
Medverkande i detta nummer:<br />
Gustav Danielsson<br />
Marcus Ekeroos<br />
Karin Lind<br />
Per-Olof Nilsson<br />
Stefan Rahm<br />
Linda Scherqvist<br />
Fredrik Senninge<br />
Isabella Stenmark<br />
Anton Torstensson<br />
Petter Zetterlund<br />
Kubicek Balloons<br />
Hemsida:<br />
www.tofsen.se<br />
Postadress:<br />
<strong>Tofsen</strong><br />
Teknologgården 2<br />
412 58 Göteborg<br />
Tryck:<br />
Billes Tryckeri ABE<br />
Mjukvara:<br />
Adobe Inc.<br />
Hårdvara:<br />
COWI<br />
fOTO: Jenny-yue ZHeng<br />
Men vad innebär det då att vara respektlös mot någon? Det uppenbara svaret är uppvisa en brist på respekt för någon, så det<br />
kanske är begreppet respekt <strong>som</strong> först behöver definieras.<br />
SAOL:<br />
”Respekt – aktning, vördnad”<br />
”Respektera – ha respekt för; högakta; ha försyn för, ta hänsyn till”<br />
I min mening är detta förenat med att människor inte längre betraktar varandra <strong>som</strong> faktiska medmänniskor utan snarare<br />
<strong>som</strong> ting eller objekt. Rökare <strong>som</strong> står inne i kuren bland hostande barnfamiljer för att därefter kasta fimpen där de står utan<br />
att trampa på den. Höggravida kvinnor <strong>som</strong> kommer in på spårvagnen och börjar ryta på samtliga inom hörhåll för att ingen<br />
reser sig upp. Dock är det anmärknngsvärt att ingen får för sig att göra det självmant. Föräldrar använder sina barnvagnar<br />
<strong>som</strong> schaktmaskiner och försöker meja ner allt <strong>som</strong> kommer i deras väg, vilket har lett till att man snarare är rädd för istället<br />
för rädd om barnvagnen. Folk <strong>som</strong> genar i kön efter<strong>som</strong> de uppenbarligen är mer stressade än alla vi andra <strong>som</strong> står där.<br />
Gamla tanter och farbröder <strong>som</strong> inte bara kräver respekt utan också är beredda att gapa, skrika och slåss om de inte får denna,<br />
av Gud skänkta, respekt.<br />
Missförstå mig inte, alla är värda respekt, men alla är värda samma grundläggande respekt, i båda riktningar, utan krav på<br />
detsamma. T<br />
"I don't want to talk to you no more, you empty headed animal food trough wiper. I fart in your general direction. Your mother was a<br />
hamster and your father smelt of elderberries."<br />
– Monty Python and the Holy Grail, 1975<br />
Karin Sahlin, chefredaktör<br />
Vill du vara med i nästa tidning? Skicka<br />
ditt bidrag till<br />
chefred@tofsen.chs.chalmers.se<br />
innan den 28/10. Vi förbehåller oss rätten<br />
att korta ner för långt material. Bilder<br />
skall vara högupplösta (minst 300 dpi).<br />
<strong>Tofsen</strong> är Chalmers studentkårs medlems<br />
tidning med en upplaga på 3 500 ex.<br />
Tidningen ges ut sex gånger per år och<br />
finansieras helt av annonsintäkter.<br />
Redaktionen ansvarar inte för obeställt<br />
material. Insänt material antas vara avsett<br />
för publicering om inget annat anges. Allt<br />
material lagras elektroniskt och kan göras<br />
tillgängligt på internet och i databaser om<br />
inte förbehåll mot detta görs av skribenten/fotografen/illustratören.<br />
Eftertryck<br />
utan redaktionens skriftliga tillstånd är<br />
inte tillåtet.<br />
Chalmers Studentkårs<br />
samarbetspartners:<br />
Ledarsidan 5<br />
β
Å<br />
L T<br />
Skandinaviens alper<br />
ST<br />
Starta vintersäsongen med en weekend till Hemsedal!<br />
22/11-25/11<br />
Å<br />
Chalmers Alternative Sports arrangerar årets första<br />
skidresa, destination: Hemsedal i Norge, även känt <strong>som</strong><br />
Skandinaviens alper. Vi bor nära backen, boendet är<br />
schysst och priset inkluderar bussresa T/R + boende +<br />
liftkort. Alla har premiumboende med egen bastu och<br />
diskmaskin.<br />
Pris: 1680 SEK (Snögaranti ingår!)<br />
Biljettsläpp: 10 Oktober kl.17.30<br />
Val d'Isere<br />
4/2 - 10/2<br />
Val d'Isere är känt, inte minst för grymma backar med<br />
bra snö, utan även för den röjigaste After-Skin med<br />
musik, dans och iskall dricka. Barer, restauranger och<br />
caféer håller stämningen på topp när liftarna stängt för<br />
dagen. Även icke-chalmerister är välkomna.<br />
Pris: 3.995 kr<br />
I priset ingår bussresa T/R, 6 dagars liftkort till Val<br />
d'Isere-området , och 3-stjärnigt boende i chaletlägenheter<br />
med fullt utrustat kök och balkong/terass<br />
Biljettsläpp den 17 oktober J.A Pripps, Johanneberg och<br />
Jupiter, Lindholmen Campus<br />
Mer info finns på CAS Facebook-sida och vår hemsida<br />
www.chalmersalternativesports.com.<br />
// CAS<br />
Sök CHARMvärd 2013!<br />
For information in English, visit<br />
www.chalmersalternativesports.com<br />
CHARM behöver engagerade värdar till Nordens ledande<br />
arbetsmarknadsmässa den 5-6 februari.<br />
Få personlig kontakt med företagen, hjälp till i receptionen<br />
eller kör truck. Dessutom lär du känna en massa nya människor.<br />
<strong>Läs</strong> mer om alla värdtyper och ansök på charm.chalmers.se.<br />
Ansökan är öppen mellan 1-14 november.<br />
Pyrot<br />
Aspa 16/10<br />
Sista dag att anmäla sig till Pyrots aspning,<br />
skicka ett mail till aspa@pyrot.se redan idag<br />
och berätta vem du är och att du vill aspa Pyrot.<br />
CIRC<br />
Chalmers International Reception Committee<br />
Var med och välkomna våra nya internationella<br />
studenter! Skicka en intresseanmälan till<br />
info@circ.chalmers.se<br />
Mer information finns på<br />
vår hemsida<br />
www.circ.chalmers.se<br />
"GRATIS LUNCH!<br />
Vi i kårkommittén<br />
IAESTE Göteborg bjuder<br />
de 50 första på lunch<br />
i sal HB2 uppe på Hörsalsvägen<br />
vid Maskin!<br />
Detta sker klockan 12<br />
onsdagen den 10:e oktober<br />
och under tiden ni<br />
äter så passar vi på att<br />
berätta om internships<br />
utomlands, internationellt<br />
utbyte och hur du<br />
<strong>som</strong> student kan ta del av<br />
detta.<br />
Vi ses där!<br />
IAESTE Göteborg<br />
Adagio dansgrupp<br />
Vi har under hösten balettklasser<br />
varje tisdag 17.30-18.30<br />
Plats: Motionshallen, kårhuset<br />
Öppet för alla! Pröva en gång<br />
gratis!<br />
Premièren av Chalmersspexet<br />
Vera 2012/2013 hålls 9:e<br />
november tillsammans med<br />
ett finfint spexkalas!<br />
För att få reda på mer eller<br />
köpa dina biljetter besök<br />
vera.chalmersspexet.se<br />
Höstens föreställningar hålls:<br />
9:e november kl 19.00<br />
Première och Kalas<br />
17:e november kl 15.00<br />
(rasp)<br />
23:e kl 19.00 november<br />
24:e kl 18.00 november<br />
30:e november kl 19.00<br />
Busk och Kalas<br />
Alla föreställningar hålls i<br />
RunAn, Chalmers Kårhus<br />
During the fall we will have ballet<br />
classes every tuesday<br />
17.30-18.30<br />
Place: The gymnasium in the<br />
student union building<br />
Everybody is welcome! Try one<br />
time for free!<br />
Tyckte du om att bygga Cortège? Aspa då CCC och arrangera<br />
en egen!<br />
CCC drar igång sin aspning fredag LV5, LP1, för att sedan<br />
ha aspmöten ca en gång per vecka resten av terminen.<br />
För mer detaljerad info: gå in på www.cortegen.se/asp<br />
och anmäl dig till aspningen.<br />
Har du några frågor kontakta CCC på 031 - 18 45 35,<br />
ccc@cortegen.se eller skicka ett fax till 031 - 16 88 94<br />
med ditt namn och nummer så ringer vi dig!
JämK γ<br />
För ett jämlikt Chalmers<br />
ILLUSTRATIoN: GUSTAV dANIELSSoN<br />
Helst av allt skulle jag vilja att Jämlikhetskommittén<br />
inte behövde finnas<br />
alls. I ett utopiskt samhälle är jämlikhetsfrågor<br />
helt enkelt överflödiga.<br />
Det handlar självklart inte bara om<br />
Chalmers, det är ju egentligen inte<br />
helt bra någonstans. Diskussionerna<br />
behöver hållas vid liv och varför inte<br />
även bland Chalmers studenter? Jag är<br />
övertygad om att det finns massor av<br />
människor på Chalmers <strong>som</strong> har någon<br />
form av relation till jämlikhet, om<br />
inte annat så till jämställdhet, vilket<br />
därmed gör det värt att lyfta fram.<br />
Man behöver ju inte tycka lika om allt,<br />
och det är det <strong>som</strong> är så fint.<br />
Jämlikhetskommittén är i sin utvecklingsfas,<br />
och i år är tanken att vi skall<br />
dra igång det hela på riktigt. Kanske<br />
inte fullskaligt med gasquer, men vi<br />
skall anordna riktigt bra diskussionscaféer<br />
och debatter. Sådana forum <strong>som</strong><br />
passar de <strong>här</strong> ämnena bäst. Sådant <strong>som</strong><br />
kan få en att se på saker ur ett nytt perspektiv<br />
och <strong>som</strong> helst av allt lämnar en<br />
med en känsla av engagemang istället<br />
för vanmakt. Det är precis det <strong>som</strong> får<br />
mig att verkligen älska att diskutera<br />
dessa frågor, inte för att ämnena i sig är<br />
festliga, utan för att jag vill bidra med<br />
något och förstå andras tankar kring<br />
ämnet.<br />
Under det kommande året har vi <strong>som</strong><br />
plan att arrangera åtta möten, där alla<br />
är välkomna, för att prata om saker ni<br />
tycker är viktiga och saker <strong>som</strong> vi hade<br />
velat diskutera med er.<br />
Vi ses!<br />
Johanna Ask<br />
Ordförande<br />
info@jamk.chs.chalmers.se<br />
Kårens sida<br />
107
Namn: Sara Nordqvist<br />
Linje på Chalmers: Bioteknik<br />
Examensår: 2011<br />
Gör idag: Produktutvecklare<br />
på Almondy<br />
TExT: KArin Lind<br />
FoTo: JEnny-yuE ZhEng<br />
Kvalificerad tårtbaKning<br />
Äta tårtor på arbetstid? Kanske en<br />
dröm för <strong>som</strong>liga, men för Sara <strong>som</strong><br />
jobbar <strong>som</strong> produktutvecklare på tårtbageriet<br />
Almondy är det verklighet.<br />
Examensarbetet inom företaget ledde<br />
till en anställning där ingen dag är den<br />
andra lik och där tårtbakning ibland<br />
står på schemat.<br />
Varför valde du att läsa bioteknik på<br />
Chalmers?<br />
Jag valde att läsa på Chalmers för att<br />
det ligger nära min hemstad och det<br />
har ett väldigt gott rykte. Bioteknik<br />
verkade vara en rolig utbildning med<br />
en bra blandning av kurser inom de<br />
ämnen <strong>som</strong> jag är intresserad av. Jag<br />
tänkte redan innan jag började på<br />
Chalmers att jag i framtiden skulle<br />
vilja jobba med livsmedel.<br />
Vad tyckte du om din chalmerstid?<br />
När jag ser tillbaka var studietiden<br />
väldigt roliga år. Allt bra vägde upp<br />
det <strong>som</strong> ibland kunde vara jobbigt. Det<br />
var en fin gemenskap på sektionen och<br />
jag träffade många trevliga människor.<br />
Jag gillade att det alltid fanns någon<br />
att plugga med och att man då kunde<br />
peppa och hjälpa varandra. Alla skojiga<br />
aktiviteter, intressanta kurser och roliga<br />
människor är det jag kommer ihåg<br />
bäst.<br />
Fanns det mycket jobb att söka när du<br />
hade tagit examen?<br />
Det gick lite upp och ner. Jag sökte<br />
väldigt många olika jobb <strong>som</strong> hade anknytning<br />
till min utbildning och jag<br />
sökte jobb i nästan hela Sverige. Min<br />
upplevelse var att det första jobbet är<br />
svårt att få då man saknar arbetserfarenheten<br />
<strong>som</strong> ofta efterfrågas i annonserna.<br />
Hur fick du det jobbet du har idag?<br />
Jag gjorde mitt examensarbete på<br />
Almondy och när det senare blev en<br />
tjänst ledig <strong>som</strong> produktutvecklare så<br />
hörde de av sig och frågade om jag var<br />
intresserad. Det var jag och jag är glad<br />
att jag tackade ja till tjänsten efter<strong>som</strong><br />
jag trivs väldigt bra med mitt arbete.<br />
Vad var svårast med att gå från studentliv<br />
till arbetsliv?<br />
Både positivt och negativt är att man<br />
får rutiner på ett annat sätt. Du är upp-<br />
bunden 8-17 varje dag men istället<br />
ledig på helgerna. När man pluggar<br />
har man bara sig själv att svara för,<br />
men nu känner man ett större ansvar<br />
och vill prestera bra både för företaget<br />
och för sig själv.<br />
Är det några speciella kurser du haft<br />
nytta av på ditt nuvarande jobb?<br />
Jag har haft stor nytta av alla livsmedelskurser<br />
inom masterutbildningen<br />
(”Biotechnology – Food & Health”<br />
reds. anm.). Att göra mitt examensarbete<br />
på Almondy var både roligt och<br />
lärorikt och när jag sedan började jobba<br />
där var jag redan bekant med människorna<br />
och företaget vilket kändes<br />
fördelaktigt.<br />
hur ser en vanlig dag ut?<br />
Ingen dag är den andra lik. Jag dokumenterar<br />
recept och sammanställer<br />
ingrediensförteckningar. Vi har även<br />
mycket kontakt med råvaruleverantörer<br />
och ibland åker vi ut på olika event.<br />
Nästa vecka ska jag till exempel på<br />
en bagerimässa i Tyskland. Ibland är<br />
jag i bageriet där alla tårtor tillverkas<br />
och mycket tid tillbringas på innovationslaboratoriet<br />
där nya tårtsmaker<br />
utvecklas. Det är ett roligt och varierande<br />
arbete och jag trivs väldigt bra.<br />
har du några studietips till dagens<br />
chalmerister?<br />
Njut av studietiden! Ge inte upp när<br />
det kan kännas jobbigt. Ta hjälp av<br />
varandra om det är något <strong>som</strong> känns<br />
svårt. Belöna dig själv med något roligt<br />
efter att du avslutat ett arbete eller<br />
skrivit en tenta.<br />
Vad hoppas du att du gör om 10 år?<br />
Jag hoppas att jag fortfarande jobbar<br />
med livsmedel. I det jobbet jag har nu<br />
känner jag att jag lär mig något nytt<br />
varje dag och så hoppas jag att jag kommer<br />
känna även om 10 år. Framförallt<br />
hoppas jag att jag fortfarande kommer<br />
utvecklas och ha roligt på jobbet. T<br />
alumnintervju δ<br />
9
Protovetenskap<br />
ε<br />
10<br />
Din kemi från alkemi<br />
TExT: SEbASTiAn LindbErg<br />
FoTo: EmiL JohAnSSon<br />
Magiker och mystiker, satanister och ockultister, drömmare<br />
och lurendrejare. I dagens tungomål är det dessa namn man<br />
vanligtvis ger de män <strong>som</strong> genom historien arbetat med det<br />
vi kallar alkemi. Bluffmakare <strong>som</strong> försökte få kungar och fä att<br />
tro att de kunde förvandla bly till guld eller skapa drycker <strong>som</strong><br />
bringade evigt liv. Tilltalande idéer, men överlag löften <strong>som</strong><br />
enbart primitiva människor kunde tro på. Eller? Är verkligen<br />
kattguld och ormolja det enda <strong>som</strong> alkemisterna lämnade efter<br />
sig i sina krypterade och mystiska texter?<br />
Många av er skulle säkerligen bli förvånade när ni hör några<br />
av de namn <strong>som</strong> producerat alkemistiska texter genom åren.<br />
Att Aristoteles och Platon, med flera av våra kända grekiska<br />
filosofer, var bland annat alkemister kanske inte förbryllar<br />
dagens blivande vetenskapsmän. Det är allmänt accepterat att<br />
grundarna till västerländsk filosofi var inte lite mystiska och<br />
missade målet oftare än inte. Men vad säger ni om jag räknar<br />
med personer <strong>som</strong> Robert Boyle, Tycho Brahe och till och med<br />
allas vår kära Sir Isaac Newton, <strong>som</strong> skrev bra många fler verk<br />
rörande alkemi än han gjorde om optik och fysik.<br />
Det vi i väst känner till <strong>som</strong> alkemi skapades, <strong>som</strong> mycket<br />
annat i vårt kulturarv, i och runt antika Grekland. Kanske<br />
framför allt i hellenistiska Alexandria. Det var <strong>här</strong>ifrån vi<br />
fick teorin om de fyra elementen från Aristoteles: att allt i<br />
denna värld är byggt av jord, eld, vind och vatten. Denna<br />
tes om materias konstruktion kom att bli grunden för de<br />
flesta efterkommande kemister och alkemister baserade sina<br />
antaganden på och sedan vidareutvecklade. Senare tillkom flera<br />
olika variationer på element, så <strong>som</strong> ”aeter” och andra attribut<br />
<strong>som</strong> ”lättantändlighet”.<br />
Men med romarrikets fall försvann eller förintades mycket av<br />
den alkemistiska kunskapen. Grekerna hade visat sig dåliga<br />
på att göra förståeliga anteckningar. De hade inte bara stöpt<br />
sina instruktioner i arkaiska symboler och chiffer, utan hade<br />
också blankt struntat i att utföra några praktiska experiment<br />
för att stärka sina teorier. Den lilla dokumentation och de få<br />
alkemister <strong>som</strong> överlevde flydde till Arabien.<br />
Den islamska världen började experimentera utifrån de fåtal<br />
texter <strong>som</strong> undkommit Roms fall, och det <strong>som</strong> tidigare varit<br />
svamlande generaliseringar växte till något liknande det <strong>som</strong><br />
vi idag kallar vetenskap. Mycket tack vare en man <strong>som</strong> vissa<br />
historiker vågar kalla ”kemins fader”; Jãbir Ibn Hayyãn, född år<br />
721 e. Kr i Persien. I Europa ofta kort och gott kallad Geber.<br />
Han införde en systematik i sina experiment <strong>som</strong> tidigare inte<br />
hade förekommit. Han beskrev noggrant vilken apparatur<br />
han använde, vilka processer han brukade och klassificerade<br />
metodisk substanserna han använde sig av. Jãbir var själv<br />
mycket medveten om vikten av att utföra praktiska experiment<br />
för att kunna styrka sina teser:<br />
”The first essential in chemistry is that thou shouldest perform<br />
practical work and conduct experiments, for he who performs<br />
not practical work nor makes experiments will never attain to<br />
the least degree of mastery"<br />
Det är förvisso sant att de högsta målen för alkemister<br />
var att skapa guld med vad man kallade Filosofernas sten,<br />
likaså att skapa ett elixir <strong>som</strong> kunde ge en människa evigt<br />
liv. Alkemisterna trodde, enligt Hermetisk tradition, att<br />
kunskapen att förädla materia var parallell med kunskapen att<br />
förädla en persons själ. Om man kunde transmutera en oädel<br />
metall till silver eller guld så kunde man med samma principer<br />
också skapa perfektion i människan, vilket rationaliserades till<br />
odödlighet. Allt för att komma närmare Gud.<br />
På 1100-talet färdigställdes en översättning av en arabisk text<br />
om de alkemistiska grunderna till latin och därmed nådde<br />
alkemin Europa. Allt efter<strong>som</strong> forskning<strong>som</strong>rådet växte i det<br />
europeiska samhället växte också kritiken. Redan då grodde det<br />
en tro att alkemister intet var annat än tjuvar och bluffmakare.<br />
Sociala krönikörer <strong>som</strong> Dante och Chaucer målade upp<br />
alkemi i allt sämre ljus, tills det att till och med kyrkan gick<br />
ut och fördömde dessa mindre seriösa alkemister. Men trots<br />
skvallerpressen och löpsedlarna så blomstrade en mer seriös<br />
alkemi, om dock under mer och mer kristna förutsättningar.<br />
Även om målet med alkemin var förädlingen av materia och den<br />
mänskliga själen så kom många andra mindre ambitiösa fält att<br />
främjas av guldskapandet. Medicin, mineralogi och metallurgi<br />
fick sig alla en ordentlig skjuts av de mer seriösa alkemisterna.<br />
Allt efter<strong>som</strong> metodiken hos alkemisterna förbättrades, och<br />
man blev mer intresserad av att förstå hur världen egentligen<br />
fungerade snarare än att bekräfta vad religionen påstod, så<br />
divergerade successivt alkemin och kemin. Alkemin blev mer och<br />
mer mystiskt och ockult betonad, om inte annat så för att kunna<br />
distingera sig från den mer (men inte fullt) sekulära kemin,<br />
i takt med att vår moderna vetenskap växte fram. Män <strong>som</strong><br />
Robert Boyle, Antoine Lavoisier, John Dalton och Isaac Newton<br />
hjälpte alla till att utforma den moderna kemin, men inte utan<br />
att utgå från alkemistiska principer. Vissa av vetenskapsmännen,<br />
bland andra Newton själv, kallade sig snarare alkemister än<br />
kemister. Robert Boyles lag om en gas tryckberoende volym vid<br />
konstant temperatur använder vi än idag. Lavoisier definierade<br />
många grundämnen och upptäckte bland annat vattens kemiska<br />
sammansättning. Dalton ligger även han bakom en gaslag, även<br />
om den idag har visat sig felaktig vid högre tryck. Vi vet alla<br />
hur betydande Isaac Newton har varit i flera vetenskapliga fält,<br />
och hur relevanta hans upptäckter är än idag.<br />
Idag ser vi ofta på alkemi <strong>som</strong> en vidskeplighet snarare än<br />
en vetenskap, men att avfärda alkemin <strong>som</strong> inget annat än<br />
trollformler för att skapa guld av bly är vådligt. Innan 1700-talet<br />
går det inte att urskilja var kemisten började och alkemisten<br />
slutade, och det tog så lång tid <strong>som</strong> till nära 1900-talet innan<br />
fälten var helt separerade. Idag kanske vi <strong>som</strong> bäst kan kalla en<br />
alkemist för en mystiker, men att säga samma sak om historiens<br />
alkemister är långt från hela sanningen. Om det inte vore för<br />
alkemin så hade vi inte vetat att av en blandning av salpetersyra<br />
och saltsyra bildades en lösning <strong>som</strong> kunde bryta ner guld<br />
(det vi i folkmun kallar för kungsvatten eller aqua regis). Ren<br />
saltsyra och salpetersyra, för att inte tala om svavelsyra, är<br />
också produkter från alkemiska experiment från 800-talet.<br />
Alkemin har inte enbart satt spår i kemin. Psykologen och<br />
filosofen Carl Jung ansåg att alkemi i sina mer esoteriska<br />
aspekter (dvs. jakten på att fullända människans koppling och<br />
kontakt mellan själ och kropp) fungerade <strong>som</strong> yoga, fastän<br />
mer naturlig och givande för västerlänningar än de asiatiska<br />
traditionerna. Han menade att en alkemists kropp och<br />
medvetande förändrades när de praktiserade alkemi och att<br />
huvudmålet med alkemin inte var transmutationen av metaller<br />
utan transmutationen av människans själ.<br />
Men alkemisternas dröm om Filosofernas sten kanske inte<br />
är helt förlorad i krypterade dokument från antika Grekland.<br />
Syntesen av ädla metaller har visat sig teoretiskt möjlig i<br />
våra mer moderna experiment, <strong>som</strong> under kärnreaktioner<br />
och vid partikelacceleration. Man har lyckats skapa guld från<br />
platinaatomer, om dock bara instabila isotoper <strong>som</strong> föll sönder<br />
efter enbart några sekunder. Men kanske skulle det kunna<br />
fungera. Kanske väntar Filosofernas sten på att upptäckas.<br />
T
Temaartikel<br />
ζ<br />
12<br />
Kan du tvätta?<br />
TExT ocH bilD: SaRaH JoHaNSSoN<br />
att ta steget in i vuxenvärlden är inte alltid det lättaste. En av de läskigaste sakerna kan vara att börja tvätta själv. Gör man fel<br />
kan det ju faktiskt få fatala följder. ljusrosa tubsockor, krympta tröjor, söndertvättade kvitton eller sedlar bara för att nämna<br />
några. Här nedan följer några symbolförklaringar, sådant <strong>som</strong> kan vara bra att tänka på och även lite fläckborttagningstips.<br />
Förbered<br />
Det är inte bara att ta av sig paltorna och slänga in dem i<br />
maskinen.<br />
• Töm fickor! Läppstift eller bläckpennor i en byxficka<br />
kan orsaka katastrof.<br />
• Vik ner ärmar och byxben för att undvika fula veck eller<br />
slitningar på fel ställen.<br />
• Stäng blixtlås och knäpp knappar och hyskor. Annars<br />
kan de skada tyget.<br />
• Vänd jeans och saker med tryck ut och in så håller<br />
de längre.<br />
SorTera<br />
Nu när kläderna är redo att tvättas måste du se till att inte<br />
blanda fel saker. En röd strumpa i en vittvätt är aldrig skoj.<br />
Titta på tvättrådslappen om du är osäker.<br />
• Vitt med vitt. Ljusa färger är också okej.<br />
• Liknande kulörer tvättas tillsammans. Jag brukar<br />
tvätta lila-grön-blå och gul-orange-röd.<br />
• Väldigt smutsiga kläder bör tvättas separat. Till exempel<br />
dina leriga festivalbyxor. Försök att alltid ta bort<br />
det värsta innan du stoppar in något i maskinen. Det<br />
är inte leran <strong>som</strong> ska tvättas. Det kloggar igen tvätt-<br />
maskinen.<br />
TväTTa<br />
Nu har du tvätten i snygga högar. Dags att tvätta!<br />
• Fyll maskinen helt så sparar du både på pengarna och<br />
miljön. Men en överfull maskin är heller aldrig bra.<br />
Tryck ihop tvätten lite så att du får ett tomrum högst<br />
upp i trumman. Får du in en knytnäve högst upp utan<br />
problem så är det lagom mycket tvätt.<br />
• Dosera tvättmedel. Lagom är bäst. För mycket tvättmedel<br />
gör inte att tvätten blir renare, snarare tvärtom.<br />
Det kan bli tvättmedelsfläckar på kläderna om du<br />
använder för mycket. En full maskin väger mellan 6-8<br />
kg i de allra flesta tvättmaskiner och på paketen står det<br />
hur mycket medel du ska använda. I Göteborg är vattnet<br />
mjukt så den lägsta doseringen gäller.<br />
• Rätt temperatur. Bara för att det står 60 grader på<br />
ditt plagg betyder inte det att du måste tvätta det i 60<br />
grader. Det är en maxgräns för vad plagget tål. Ett<br />
”40-plagg” kan oftast tvättas i 30 grader om det inte är<br />
svåra fläckar på. Låg temperatur är bättre för miljön och<br />
skonsammare för kläderna.<br />
• Sköljmedel är inget måste. Jag använder det till sängkläder<br />
för att de ska bli mjuka och lukta gott. Tänk på<br />
att använda ett allergi- och miljömärkt sköljmedel för<br />
att undvika ftalater <strong>som</strong> går rätt genom reningsverket<br />
och ut i naturen.<br />
Torka<br />
Ren tvätt! Helt underbart! Nu ska det bara torkas också,<br />
vilket kan låta väldigt lätt. Men det finns en hel del att tänka<br />
på <strong>här</strong> också.<br />
• Torktumling sliter på kläderna och är dessutom<br />
väldigt energikrävande. Häng tvätten om du har möjlighet.<br />
• Klädnypor är bra om man sätter dem rätt. Annars<br />
kan det bli fula märken på kläderna. Vänd ut och in på<br />
plaggen och sätt nyporna i sömmarna. På tröjor och<br />
t-shirts kan man sätta dem i armhålorna. Undvik att<br />
vika kläderna när de ska torka så slipper du fula märken.<br />
klar?<br />
Trodde du ja! Här är saker man bör tänka på mellan tvättarna.<br />
• Tyngre kläder <strong>som</strong> jackor och kavajer bör hängas på<br />
breda galgar för att hålla formen.<br />
• Vädra ofta. Ibland är det helt onödigt att tvätta ett<br />
plagg. Har det inga fläckar och inte luktar svett utan<br />
bara använt, så kan du helt enkelt vädra det över natten.<br />
Luktar plaggen däremot rök och det är fuktigt ute ska<br />
du inte hänga ut det. Då fastnar lukten.<br />
• Jeans är känsliga för tvätt. De bör användas i alla fall<br />
i några månader innan de tvättas första gången. Har du<br />
helt nya jeans – se upp för vita soffor.<br />
• Noppor är jobbigt. På ullplagg är de oftast lätta att<br />
borsta bort. Annars är en noppborttagare en bra investering<br />
om man inte vill offra en hel kväll på att ta bort<br />
dem för hand.<br />
• Häng helst kläderna för att slippa små oinbjudna<br />
gäster. De kan också undvikas genom att lägga tygpåsar<br />
med lavendel eller malört bland kläderna.
Karet innebär att plagget kan tvättas i vatten<br />
och siffran anger vilket gradantal du kan använda<br />
<strong>som</strong> högst. Normal centrifugering. (Ni<br />
vet när det snurrar och låter så förbannat i<br />
maskinen.)<br />
Ett streck under karet innebär att maskinen<br />
ska vara halvfull och centrifugeras i max en<br />
minut. Om du har en separat centrifug gäller<br />
en halv minut.<br />
Två streck betyder att du måste vara ännu<br />
mer försiktig. Använd ett särskilt milt tvättprogram.<br />
Tips! Köp Fläckboken – Alla<br />
världens fläckar (Nicotext).<br />
De allra flesta tipsen i denna<br />
artikel kommer från den. Den<br />
har räddat många plagg i min<br />
garderob.<br />
(ISBN: 978-91-49143-95-3)<br />
Lycka till!<br />
Ingen vattentvätt. Denna symbol brukar följas<br />
av en ring med en bokstav i vilket betyder<br />
att det ska kemtvättas. Det finns många<br />
kemtvättar i stan så det är bara att lämna in<br />
ditt plagg.<br />
Endast handtvätt. Max 40 grader. Centrifugering<br />
går bra men endast en kort stund.<br />
Betyder att det <strong>här</strong> plagget går att torktumla<br />
Två prickar innebär normal temperatur, en<br />
prick betyder sänkt temperatur<br />
Undvik torktumling. Hemska saker kan<br />
hända...<br />
Betyder inte att du ska posta plagget utan att<br />
du ska hängtorka det<br />
Det <strong>här</strong> plagget tål inte direkt solljus (oftast<br />
inga problem i tvättstugan). Torka i skuggan.<br />
De <strong>här</strong> betyder att du ska plantorka plagget.<br />
Alltså kommer det tappa formen om du<br />
hänger det.<br />
aah! en Fläck!<br />
Rödbeta: Skölj noggrant med kallt vatten. Gnid in med flytande<br />
tvättmedel och låt verka i några minuter. Blötlägg plagget i kallt<br />
vatten och gnugga fläcken mellan fingrarna.<br />
Choklad: Skrapa bort så mycket <strong>som</strong> möjligt med en sked eller<br />
liknande. Spola sedan kallt vatten genom fläcken från baksidan.<br />
Gnugga in fläcken med flytande tvättmedel och blötlägg det sedan i<br />
minst 30 minuter. Gnugga fläcken mellan fingrarna då och då.<br />
Ketchup: Skrapa bort så mycket <strong>som</strong> möjligt med en sked eller<br />
liknande. Spola sedan kallt vatten genom fläcken från baksidan.<br />
Gnugga in fläcken med flytande tvättmedel och låt det verka i<br />
några minuter. Gnugga fläcken då och då. Skölj ordentligt och fukta<br />
fläcken med ett milt blekmedel, till exempel vit vinäger. Upprepa<br />
tvättmedelsbehandlingen, sköljningen och blekningen tills du inte<br />
får bort mer. Låt plagget torka i solen.<br />
Rött vin: Häll snabbt mineralvatten eller vanligt kallvatten på fläcken.<br />
Torka upp med trasa eller handduk. Strö salt på fläcken och låt<br />
det ligga i 1-2 minuter. Skölj med kallvatten och gnugga. Har det<br />
kommit på en matta ska du göra samma sak, men om fläcken inte<br />
går bort kan du blanda vatten och bakpulver (1:3) och gnugga in i<br />
fläcken med en tandborste. Låt det torka och dammsug sedan.<br />
Öl: Skölj ordentligt. Blanda en tesked flytande tvättmedel (OBS!<br />
Inte tvål) med 2,5 dl ljummet vatten och applicera på fläcken. Torka<br />
med tygtrasa. Skölj ordentligt. Blanda två delar vatten och en del vit<br />
vinäger, häll på fläcken och skölj bort rätt snabbt med varmvatten så<br />
det inte hinner sätta sig (vinäger bleker).<br />
Läppstift, foundation eller mascara: Skrapa bort så mycket <strong>som</strong><br />
möjligt med en sked eller liknande. Fukta fläcken med vatten och<br />
tvål, disk- eller tvättmedel. Gnugga mellan fingrarna och skölj väl.<br />
Upprepa tills du inte får bort mer. Är fläcken kvar och kanske till<br />
och med oljig kan du blötlägga plagget i en skummig blandning av<br />
vatten och tvättmedel i 10-15 minuter.<br />
Oljefärg: Gnid fläcken med rapsolja eller annan matolja. Gnid sedan<br />
in fläcken med flytande diskmedel. Skölj i hett vatten. Upprepa tills<br />
fläcken försvunnit.<br />
Om man har behandlat en fläck och den fortfarande är kvar kan man<br />
applicera fläckborttagningsmedel (finns i de flesta dagligvaruhandlar)<br />
och sedan tvätta plagget <strong>som</strong> vanligt enligt tvättråd. T<br />
13
Temalista<br />
η<br />
14<br />
Sexiga Symboler<br />
TExT: fREDRik löVHall<br />
illuSTRaTioN: JoEl ViGREN<br />
foTo: PETTER ZETTERluND<br />
Jag har, lik<strong>som</strong> större delen av mänskligheten genom tiderna, alltid varit intresserad av symboler och deras innebörder. Mänskligheten<br />
har producerat en enorm mängd symboler sedan vi började med just den hobbyn för ca 35000 år sedan. Våra<br />
drifter har lett till att många av dessa symboler har handlat om mat, sex eller andra aktiviteter knutna till dessa. Jag hade tänkt<br />
att ägna denna lista åt symboler <strong>som</strong> är eller har varit sexuella.<br />
“Den kristna fisken”<br />
Kristendomen har genom de senaste millennierna “stulit” så många<br />
symboler att det idag är omöjligt att hålla reda på dem. Just denna<br />
symbol är en mycket gammal för-romersk fertilitetssymbol föreställande<br />
en vagina – vilket inte är jättelångsökt om man ställer fisken på<br />
huvudet. Detta är självklart inget man ska klandra kyrkan för, symboler<br />
byter innebörd hela tiden, men jag kan inte låta bli att roas av att en del djupt<br />
troende går omkring med en vagina tatuerad på handleden.<br />
Dubbelyxan<br />
Nu bortser jag helt från skogshuggare och yxkastare <strong>som</strong> har praktisk nytta av en välbalanserad yxa<br />
och tänker bara på symbolik och rituell användning. Det finns ett löjligt tacksamt exempel, så låt<br />
oss använda det: Minotaurkulten på Kreta i antikens Grekland. Centralpunkten var en tjurmänniska<br />
<strong>som</strong> bor i en labyrint svingandes dubbelyxor (<strong>som</strong> av en ren händelse heter “labrys” på gammalgrekiska).<br />
Detta mytiska väsen dyrkades av såväl kvinnor <strong>som</strong> män och hade både<br />
präster och prästinnor. Kulter är oftast inte så jämlika men å andra sidan hade de<br />
oftast inte dubbelyxor <strong>som</strong> symbol heller. Den är nämligen både vagina<br />
och penis i helig union. Även i Norden var sammanförandet av<br />
yxhuvud och skaft något man gjorde med viss vördnad.<br />
Mans- eller järnsymbolen<br />
De flesta känner väl igen detta märke <strong>som</strong> antingen manssymbolen eller volvomärket. Det<br />
heter Järnsymbolen i svenskan och the Mars Symbol på engelska. Dess ursprung är<br />
krigarguden Mars/Ares spjut och sköld och blev symbolen för krig, maskulinitet och,<br />
via materialet i de flesta vapen, järn. I Sverige har symbolen historiskt framför allt<br />
använts av biologer och järnindustrin. På grund av det senare var den därför starkt<br />
associerad med stål och styrka. Därför, med så fina kopplingar till goda ting, bestämde<br />
sig Volvo och Bofors samt två värmländska kommuner att ta denna symbol<br />
<strong>som</strong> sin egen. Det kanske bara är jag <strong>som</strong> finner detta fantastiskt underhållande,<br />
men bilar brukar det skämtas om <strong>som</strong> penisförlängare. Att då ta det märke <strong>som</strong> står<br />
för det manliga könet och sedan producera så stora bilar <strong>som</strong> möjligt, med lång motorhuv,<br />
är en imponerande självdistans. Att <strong>som</strong> Bofors däremot, tillverka kanoner och<br />
artilleri med det manliga könets symbol på är lite overkill. Freud hade nog hållit med.<br />
Allsköns “kommandostavar”<br />
Detta är vad <strong>som</strong> händer när vetenskapsmän begränsas av kultur,<br />
självcensur eller ej. Teorin var alltså att dessa löspenisar i<br />
trä eller sten var i hövdingens ägo för att understryka att han<br />
var chef. Nu på senare år så har den “unga” generationen historiker<br />
kommit fram till att det nog är mer sannolikt att löspenisarna<br />
användes <strong>som</strong> just löspenisar. Det har funnits kvinnor<br />
med behov längre än Sex and the City har visats på TV. T
Drömmens teckenspråk<br />
text: sebastian lindberg<br />
foto emil johansson<br />
illustration: joel vigren<br />
I de sälla dagarna då jag fortfarande var en ansvarslös grabb, hade jag en dröm. Inte <strong>som</strong> Dr. King utan snarare likt Alice. Jag<br />
hade nyligen sett ”Landet för länge sedan”, och detta var på den tiden då jag fortfarande var grymt duktig på och intresserad<br />
av dinosaurier. Jag drömde att jag och mitt gäng glada, pastellfärgade dinosauriepolare var på väg längs en bergsstig då<br />
plötsligt en av de större ödlevännerna, tänk en brachiosaurus, tappade fotfästet. Där hängde han, med hela sina 50 ton, över<br />
kanten till en ravin med bara framfötterna kvar på stigen. Där vaknade jag abrupt. Jag vet än idag inte varför jag minns denna<br />
dröm så väl, eller vad den betydde.<br />
Grundaren till psykoanalysen, doktor Sigmund Freud, arbetade mycket med drömmar och drömtydning. Hans bok ”Die<br />
Traumdeutung” fokuserar uteslutande på ämnet, och där berättar han att alla drömmar vi har under nattens gång (så många<br />
<strong>som</strong> upp till sju stycken under en normal natts sömn) är en sorts önskan från det undermedvetna. Vårt undermedvetna försöker<br />
tala om för oss vad vi behöver, åtrår eller skyr. Ibland med så mörka toner att vårt vakna medvetande inte kan acceptera dem.<br />
Men när vi sover så vilar inte bara vårt medvetande utan även vår interna censur <strong>som</strong> vanligtvis skärmar av oss från vårt<br />
undermedvetnas vilda påhitt. Utan ett sätt att diplomatiskt förmedla det traumatiska budskapet vårt undermedvetna skickar<br />
oss, då vår censur sover på jobbet, så skulle vi vakna gång på gång under natten i ren chock. Där kommer drömmen in.<br />
– Det är drömmens uppgift att skydda sömnen genom att förvränga budskapet till ett innehåll <strong>som</strong> avleder uppmärksamheten<br />
från det drömmen egentligen handlar om, förklarar Mats Mogren <strong>som</strong> är psykoterapeut och legitimerad psykolog på<br />
Göteborgs Psykoterapi Institut.<br />
Tacksamt nog har drömtydning utvecklats sedan Freud ledde fältet, då alla ihåliga objekt man drömde om var livmödrar och<br />
alla avlånga objekt eller vapen egentligen var penisar. Men symbolism använder man sig fortfarande av för att tyda budskapen.<br />
Den allra minsta detaljen i drömmen kan ha den största betydelsen, och framför allt med en betydelse <strong>som</strong> är<br />
uppenbar enbart för dig och med dina egna referensramar. Ett altare kan betyda uppoffring såväl<br />
<strong>som</strong> tillbedjan eller lojalitet till någon, helt beroende på vem <strong>som</strong> drömmer om det.<br />
Varför ska man då bry sig om sina drömmar? Om budskapen i dem är så hemska<br />
för vår moderna mentalitet att vi till och med skapat psykologiska spärrar<br />
mot att förstå dem, är det då inte bättre att låta drömmarna vara?<br />
– Ja, det är <strong>som</strong> man säger i Talmud; att inte anstränga sig för att tyda<br />
en dröm är <strong>som</strong> att inte öppna ett brev man har fått, svarar Mats<br />
Mogren. T<br />
Oavsett om man tror att drömmarna kommer från en gud, en så<br />
kallad drömkälla eller det undermedvetna så är alla, forskare såväl<br />
<strong>som</strong> shamaner, överens om att de är meddelanden till oss. Om man<br />
<strong>som</strong> strutsen med huvudet i sanden ignorerar dessa budskap kan<br />
inget gott hända. Destruktiva tendenser försvinner inte ifrån oss<br />
bara för vi inte erkänner dem, utan kan istället ta sig uttryck <strong>som</strong><br />
oresonlig rasism eller rädslor och fobier.<br />
Det handlar om att lära känna sig själv. Törnar såväl <strong>som</strong> rosor.<br />
Då drömmarna är den närmsta kommunikationen man har med sitt<br />
undermedvetna så är dessa vitala för att förstå vem man själv är.<br />
Men alla dina drömmar måste inte vara samma djungel av obskyra referenser<br />
och kodade budskap <strong>som</strong> en Dan Brown-roman. Det handlar inte alltid om gömda<br />
barndomstrauman eller nedtryckta mörka tendenser <strong>som</strong> vill blomma fram i vardagen. Till och<br />
med Freud erkände att ”ibland är till och med en cigarr bara en cigarr”. T<br />
temaartikel 15<br />
θ
Föreningsintervju<br />
ι<br />
16<br />
Chalmers Ballong Corps<br />
text: linn hansen<br />
foto: marCus ekeroos, anton torstensson, fredrik senninge, kubiCek balloons<br />
i källaren under v-huset, på en åker mitt i ingenstans eller i luften över göteborg – medlemmarna i Chalmers ballong Corps<br />
finns överallt, smygande, kikande och högtflygande.<br />
I slutet av 70-talet fick Peter Elestedt<br />
nog av sin pappas tjat om att sonen inte<br />
nått upp till sin fars nivå – han hade<br />
inte flugit luftballong. Tillsammans<br />
med sina vänner Bengt Stener och Per<br />
Helmerson startade han Chalmers Ballong<br />
Corps.<br />
– Vi satte upp ett anslag på kåranslagstavlan<br />
och träffades i EA-salen på<br />
Elektro. Där beslutade vi att starta<br />
klubben, att skaffa en ballong och att<br />
erbjuda Pripps en reklamplats och de<br />
nappade direkt, berättar Per Helmerson.<br />
Klubben startades med 35 medlemmar,<br />
och året därefter gjordes första flygningen<br />
med ballongen <strong>som</strong> Pripps sponsrat<br />
mot reklamplats. Det skulle bli<br />
den första av fyra ballonger för Pripps,<br />
varav en cylinderformad med ”ölburkstryck”.<br />
Företaget <strong>som</strong> sålde ballongen<br />
stod också för ballongpilotutbildning.<br />
Per Helmerson berättar om landningen<br />
efter första flygningen. De hade<br />
inga kartor, och radion fungerade inte,<br />
så de visste inte var de var när de landade.<br />
Opraktiskt för dem, men än värre<br />
för följebilen <strong>som</strong> skulle möta dem på<br />
landningsplatsen och köra hem dem.<br />
– Det fanns inga mobiler då heller, men<br />
ett gäng mopedungdomar letade upp<br />
följebilen åt oss, minns Per.<br />
Marcus Ekeroos och Joakim Holmström,<br />
ordförande och sekreterare i<br />
CBC möter mig i V-husets källare en<br />
alldeles vanlig fredagslunch. Rummet<br />
jag kommer in i är dock inte alldeles<br />
vanligt. Vad <strong>som</strong> ser ut <strong>som</strong> en bardisk<br />
av staplade tegelstenar står framför<br />
en soffgrupp i varierande färg och<br />
form. Halvvägs upp till taket finns ett<br />
loft, möblerat med ännu fler soffor. I<br />
luften bredvid dem hänger två små<br />
varmluftsballonger av papper. Loftets<br />
undersida är klädd med en del av tyget<br />
från en gammal ballongduk.<br />
En vanlig flygning börjar med att medlemmarna<br />
samlas på rummet och studerar<br />
väderprognoser, både från metrologer<br />
och från vädersidor på nätet.<br />
De gör sen upp en plan för var de ska<br />
lyfta och landa, men hjälp av väderinformationen.<br />
När de har kalkylerat en<br />
rutt går de ut och släpper upp en heliumballong.<br />
Går den <strong>som</strong> planerat är<br />
det bara att åka iväg.<br />
– Om ballongen flyger åt ett annat håll<br />
får man försöka avgöra vem <strong>som</strong> har<br />
rätt: metrologen eller vi själva, berättar<br />
de.<br />
Sedan är det dags att dra på sig overallen,<br />
lasta in ballongen och köra iväg<br />
mot en startplats. Väl där släpper de<br />
upp en ny heliumballong och bekräftar<br />
att det förra väderantagandet var korrekt.<br />
Om det visar sig vara fel får de<br />
åka iväg igen. Det de eventuella utomstående<br />
ser är alltså en minibuss <strong>som</strong><br />
kör ut på en åker, människor i röda<br />
overaller <strong>som</strong> går ut, släpper upp en<br />
barnkalasballong, tittar på den och<br />
skakar på huvudet för att sedan åka vidare.<br />
Marcus har flera gånger velat åka<br />
tillbaka och fråga folk vad de trodde,<br />
men än så länge tyvärr inte gjort det.<br />
Anser man däremot att vädret stämmer<br />
är det dags att fylla ballongen. CBC:s<br />
nuvarande ballonger kan lyfta fyra personer,<br />
vilket passar utmärkt då resningen<br />
av de ballongerna kräver fem personer<br />
för att det inte ska bli för jobbigt.<br />
Den femte personen är alltså den <strong>som</strong><br />
kör följebilen – ett uppdrag jag trodde<br />
var förknippat med viss bitterhet för<br />
att få stanna på marken, men Markus<br />
säger emot:
– Vi har medlemmar <strong>som</strong> bara vill köra<br />
följebil.<br />
Under intervjun tittar jag upp mot<br />
väggen och ser en karta över Göteborg.<br />
Olika områden är inringade och<br />
namn på platser uppskrivna. Det mest<br />
intressanta med tavlan är röda prickar<br />
spridda <strong>här</strong> och där över kartan. Platser<br />
de landat på, antar jag och frågar.<br />
Till viss del rätt.<br />
– Arga bönder, svarar Marcus.<br />
När man gör en flygning måste man<br />
alltså be markägaren om lov både för<br />
att få starta och för att få landa på deras<br />
mark. Oftast kan de landa där de<br />
fått lov, men ibland händer det sig dock<br />
så att den beräknade landningsplatsen<br />
inte går att nå. Då får man söka upp<br />
markägaren på den nya platsen så fort<br />
man landat, berätta vad <strong>som</strong> hänt och<br />
piloten får be om landningstillstånd i<br />
efterhand.<br />
– De allra flesta brukar tycka att det är<br />
roligt, men en del blir inte så glada. En<br />
gång landade vi hos en bonde <strong>som</strong> fått<br />
sin häst skrämd av en ballong tidigare.<br />
Då fick vi lyfta igen och flyga därifrån,<br />
berättar Marcus.<br />
Om någon <strong>som</strong> aldrig flugit ballong<br />
förut är med i korgen genomförs också<br />
ett dop innan de åker hem. Dopet är<br />
en gammal tradition, och alla har sin<br />
egen version av historian, säger Mar-<br />
"Det var inte så vanligt med luftballonger<br />
på den tiden, men visst, man<br />
hade sett dem i sagoböcker..."<br />
– Per Helmerson<br />
cus, och fortsätter med att berätta om<br />
två bröder vars föräldrar tillverkade<br />
papperspåsar. De upptäckte att påsarna<br />
steg till väders om man fyllde dem<br />
med rök från elden. Efter att ha provat<br />
flera gånger funderade de på om påsarna<br />
skulle kunna bära något med sig.<br />
De tillverkade en stor påse och fyllde<br />
med så mycket rök de kunde och fäste<br />
den vid en bur. I buren fanns en anka<br />
och en tupp och ett får, vilka följde<br />
med ”ballongen” upp. Djuren överleve<br />
luftturen, men en av fåglarna hade en<br />
bruten vinge vid landningen. Man antog<br />
att det var farligt att vara oskyddad<br />
så högt upp i luften.<br />
Senare insåg man att fårstackaren troligen<br />
varit höjdrädd och sparkat fågeln.<br />
Bröderna såg djurens färd <strong>som</strong> en<br />
framgång och började tillverka en ännu<br />
bättre ballong – denna gång avsedd för<br />
människor. De ansökte om lov från<br />
kungen för att få skicka upp människor<br />
<strong>som</strong> passagerare. Kungen valde ut två<br />
dödsdömda fångar till försökspersoner.<br />
När man insåg att passagerarna skulle<br />
bli berömda om de överlevde färden<br />
bytte man dock ut dem. Allt enligt<br />
förhoppning klarade sig männen, och<br />
kungen blev så förtjust att han utnämnde<br />
dem till markgrevar över ”allt de<br />
kunde se”. Därav döper man traditionellt<br />
en ny ballongflygare till markgreve<br />
över den plats där de landat.<br />
CBC är också med en del och tävlar. De<br />
har deltagit i både SM, EM och VM.<br />
Tävlingarna består av en mängd deltävlingar,<br />
där precisionsflygning är en<br />
viktig del. I en av tävlingarna ska man<br />
landa så nära en viss plats <strong>som</strong> möjligt,<br />
i en annan kasta en sandpåse från luften<br />
mot ett mål på marken. Några deltävlingar<br />
är riktiga konststycken. Den<br />
<strong>som</strong> överraskar mig mest är grenen<br />
där man ska flyga ballongen efter ett<br />
visst mönster, men inte en triangel<br />
inte. Exempel på figurer ballongen ska<br />
måla upp kan vara en donut, eller en<br />
bröllopstårta med flera våningar.<br />
Om man är intresserad av att gå med<br />
i CBC får man skicka en ansökan till<br />
styrelsen och komma på intervju. Är<br />
man en hygglig person väljs man sedan<br />
in, och efter ett tag har man möjlighet<br />
att komma med på sin första<br />
flygning. All kommunikation i gruppen<br />
sker per mail; de har alltså inga möten.<br />
Innan planerad flygning går ett mail<br />
ut där man får anmäla sig, och sedan<br />
fortskrider processen <strong>som</strong> beskriven<br />
ovan. Alla medlemmar har ett unikt<br />
medlemsnummer, och Per Helmerson<br />
– medlem nummer 3 och markgreve av<br />
Ölanda – berättar att klubben genom<br />
åren omfattat över tusen medlemmar,<br />
och har utbildat en mängd piloter. CBC<br />
är därmed en av Sveriges största ballongklubbar.<br />
– Litegrann beror det på att det är en<br />
Chalmersklubb, <strong>som</strong> ständigt får nya<br />
intressenter, menar Per. T<br />
Marcus<br />
Ekeroos<br />
i ballongen.<br />
17
Sebastians krönika<br />
κ<br />
18<br />
Psyk-<br />
bryt<br />
text: sebastian lindberg<br />
illustration: patrik pettersson, sarah johansson<br />
Nästan varje dag kan vi i tidningen eller på nätet läsa om<br />
någon dåre <strong>som</strong> slagit ihjäl sin fru med en golftrofé, klippt<br />
av sin makes könsorgan eller plockat upp ett vapen och<br />
skjutit på sina skolkamrater. En fanatiker tror han kommer<br />
blidka sin gud genom att spränga sig och så många andra<br />
<strong>som</strong> möjligt i luften. En präst manipulerar sin barnflicka att<br />
mörda sin fru. En extremist bombar statliga administrativa<br />
byggnader, samtidigt <strong>som</strong> han skjuter ner en halv generation<br />
av ungdomspolitiker.<br />
Vi läser om dessa exempel och förfäras. Snabbt kastar vi undan<br />
hemskheten till ett mörkt hörn i vårat sinne och förkunnar,<br />
långt innan utredningar eller psykiatriker, att personerna<br />
måste vara ”sjuka i huvudet”, ”psykopater” eller att<br />
”de helt enkelt inte är normala”. Detta gör vi utan någon<br />
<strong>som</strong> helst eftertanke, och ofta utan definition på vad vare sig<br />
”sjukt beteende”, ”psykopati” eller ”normalt” är. Vi verkar<br />
utgå från att om vi inte själva skulle bete oss på detta viset,<br />
så är det rätt och slätt patologiskt beteende.<br />
Snacka om brist på perspektiv. Jag erkänner förvisso att<br />
skjuta ihjäl sjuttiosju människor <strong>som</strong> inte begått en större<br />
synd än att vara socialister inte är en väldigt välanpassad<br />
handling. Men jag tror vi gör oss en björntjänst om vi slentrianmässigt<br />
förkastar människan <strong>som</strong> ett ruttet äpple på<br />
trädet. Som om personen var en fabrikationsdefekt <strong>som</strong> inte<br />
reflekterar på resterande populationen. En avvikelse.<br />
Våld och illdåd sker med på tok för stor frekvens i vår värld<br />
för att jag ska acceptera att det är ”onormalt” beteende eller<br />
att människorna bakom dåden bara är sjuka. Hur många<br />
människor behöver dö var dag <strong>som</strong> följd av våld för att det<br />
ska bli ”normalt”? Vi har slagit ihjäl varandra på det ena sättet<br />
mer makabert än det andra sedan dagen då vi krälade upp<br />
ur haven för miljoner år sedan. Det är inte ett anmärkningsvärt<br />
avvikande beteende längre.<br />
Det kan tänkas lätt för en ingenjör att skylla på ett defekt<br />
kugghjul i sin maskin, och ersätta kugghjulet om och om<br />
igen varje gång det brister, snarare än att fundera på om felet<br />
kanske sitter i apparaten. Jag tror att Jantesvensson stämplar<br />
och förkastar skrämmande beteende <strong>som</strong> ”sjukt i huvudet”<br />
eller psykopatiskt i pur skräck. Inte skräck för handlingen<br />
<strong>som</strong> sådan, eller personen <strong>som</strong> utfört den, utan i skräck för<br />
vad detta mänskliga beteende beskriver och berättar om Jantesvenssons<br />
egna humanitet. Vi har alla mörka ting inom oss,<br />
men i dagens samhälle är det inte acceptabelt att erkänna<br />
dem, än mindre att anamma sina mörkare tendenser. Trots<br />
att dessa är lika viktiga <strong>som</strong> resten. Om du förnekar delar<br />
av vad <strong>som</strong> gör dig till människa, blir du då inte mindre<br />
mänsklig?<br />
Termen ”psykopat” slängs det frivolöst med i vårt samhälle,<br />
inte minst i lagliga sammanhang <strong>som</strong> på rättegångar. Har<br />
ni läst kriterierna för vad psykopati, eller mer allmänt känt<br />
i folkmun <strong>som</strong> ”sjuk i huvudet”, är? Kriminalpsykologen<br />
Robert D. Hare har skapat en lista, <strong>som</strong> används flitigt av<br />
psykologer i rättsväsenden, på personlighetsdrag <strong>som</strong> avslöjar<br />
om en person är psykopat. Den första varningsflaggan<br />
på listan är om man är ytligt charmig eller snabb i truten.<br />
Ungefär <strong>som</strong> de flesta <strong>som</strong> går på nattklubb i slutet av varje<br />
vecka. En person får heller inte ha problem med att acceptera<br />
ansvar för att saker går fel, vilket i princip diskvalificerar hela<br />
världens byråkrater, politiker och kändisar, för att inte tala<br />
om alla er <strong>som</strong> skyller på examinatorn när ni misslyckas med<br />
tentorna. Om du ofta behöver stimulus och lätt blir uttråkad<br />
så ger du också utslag på psykopatmätaren. Där faller hela<br />
det moderna mediesamhället <strong>som</strong> skriker blodigt mord om<br />
de inte får hem sin nedladdning inom loppet av fem minuter.<br />
Man får inte heller ha en parasitliknande livsstil. Det vill<br />
säga att man inte får leva på mamma eller pappa eller på statens<br />
bidrag.<br />
Om man går efter denna lista så kan man löst säga att de<br />
flesta är psykopater i viss mån. Är det då verkligen så ”onormalt”<br />
att vara ”sjuk i huvudet”? Tänk om alla dessa ”friska”<br />
och ”normala” människor i vårt samhälle egentligen är en<br />
minoritet. Vem är det då <strong>som</strong> är en avvikelse? T
Konstskildring<br />
λ<br />
20<br />
LOCKANDE FINGRET OCH<br />
DE POCkANDE kAkOrNA<br />
text: Maria aneljung<br />
det Är ont ÖVerallt<br />
"Ond design" ska få ta plats i designmuséet Röhsskas lokaler<br />
i ett år framöver. Där kan en tro att det utöver detta ska<br />
visas god, utmärkande, färgstark, tidstypiskt, klassisk, extrem,<br />
tidlös, elegant, omtalad, trendig eller populär design,<br />
men sanningen är att den onda designen finns representerad<br />
överallt och det var Röhsskas budskapsande <strong>som</strong> ropade<br />
det i mitt öra. Skillnaden nu är mest omslagspappret, alltså<br />
rubriken.<br />
Designen, modet och prylarna är onda för att de förstör<br />
miljön, för att människor utnyttjas när prispressade varor<br />
ska tillverkas och för att konsumtionen i grunden till stor del<br />
går ut på att skaffa sig status. Status betyder ingenting om<br />
det inte innebär att det är ett sätt att göra sig själv bättre än<br />
någon annan på något sätt.<br />
Vi vet att konsumtionen leder till något dåligt, men vi bryr<br />
oss inte, och att vi inte bryr oss vet vi också men vi bryr oss<br />
inte om det heller. Med det sagt finns<br />
det nog inte mycket i Röhsskas samlingar<br />
kvar <strong>som</strong> inte har ett litet uns av<br />
ondska bakom eller framför sig.<br />
ondska FÖr de bekYMMers-<br />
Fria?<br />
De ställer fram fatet med moralkakor<br />
och jag väljer att sluka dem i åpenhet.<br />
Det onda skapar fascination. På utställningen<br />
finns ett stort hörn fyllt<br />
av nazistiska symboler, kanske något<br />
<strong>som</strong> enar de flesta i frågan om vad <strong>som</strong><br />
är ont. Ett stort hakkors hänger på<br />
väggen och påträngande ljud kommer<br />
från flera håll med olika frekvenser och<br />
låter oss inte komma undan.<br />
"Människor <strong>som</strong> längtar till att se på<br />
och läsa om ondska är ofta unga och<br />
har lite insikt i det. Människor <strong>som</strong><br />
lever ett bekvämt och problemfritt liv.<br />
Nördar och nuckor <strong>som</strong> inte har tillräcklig med insikt." sa<br />
litteraturdocenten Torsten Rönnerstrand i Nya Wermlands-<br />
Tidningen angående ondska i efterdyningarna av debatterna<br />
efter Breiviks dåd i Norge.<br />
Att en kan se ett underhållningsvärde i ondska <strong>som</strong> det ändå<br />
är på Röhsska bör vara ett tecken på att vi har det bra.<br />
sYMboler<br />
I en anslutande korridor spelas en intressant film av Maciej<br />
Toporowicz upp. Den visar en mix av Calvin Kleins annonskampanjer,<br />
Leni Riefenstahls filmer från 30-talets Tyskland<br />
samt andra filmer om nazism, inkluderat Nattportiern från<br />
1974. Likheten mellan modet och det nazistiska formspråket<br />
och idealet är stor – ibland är de svåra att skilja åt. Det är<br />
den del i utställningen <strong>som</strong> jag personligen tog till mig mest.<br />
Till samma tema hör Coco Chanels klassiska dress <strong>som</strong> ser<br />
ut <strong>som</strong> att den är hämtad från en nazistisk överklasskvinnas<br />
garderob.<br />
Bredvid Chanels kreation visas Vivienne Westwoods. Hon lekte<br />
med symboler i sitt mode då hon "skapade det kommersiella<br />
punkmodet" genom att sätta ihop så uppseendeväckande<br />
element <strong>som</strong> möjligt, t.ex. säkerhetsnålar, rakblad, BDSMattiraljer<br />
och extrema hår- och sminkstilar.<br />
"We wanted to create a feeling of being inside a womb, but in<br />
a sort of sex torture chamber." har hon sagt om sin klädaffär<br />
"Sex". Vem skulle inte vilja gå in där?<br />
kÄnsloporr<br />
Ann Heberlein, <strong>som</strong> skrivit en bok om ondska, uttalade sig<br />
i Nya Wermlands-Tidningen på samma tema <strong>som</strong> Rönnerstrand:<br />
"Vi har nog ett behov av att möta våra<br />
värsta rädslor under kontrollerade<br />
former där man är utom risk. Det är<br />
lätt att identifiera sig med skräcken<br />
i att förlora någon. Vi gör det i fiktiv<br />
form när vi läser deckare eller ser<br />
skräckfilm, och också efter katastrofer<br />
och tragedier […] känsloporrandet<br />
är destruktivt." sa hon angående folks<br />
manifestationer för Utöya.<br />
Det finns många intressanta vinklar<br />
att utgå från när en går omkring bland<br />
designobjekten. Mitt största intryck är<br />
att vi är lurade, förvirrade och tröga<br />
<strong>som</strong> bara fortsätter att konsumera även<br />
om det uppenbarligen är en tom syssla<br />
och skadar andra och naturen. Vill en<br />
inte frossa i moralkakor mer så är utställningen<br />
också mycket underhållande<br />
för öga och fantasi. T
Temasoundtrack<br />
#1. Warnings Signs<br />
Eilen Jewell<br />
#2. Ge mig ett tecken<br />
The Boppers<br />
#3. Born Under A Bad Sign<br />
Moneybrother<br />
#4. Symbol Of Eternity<br />
Diablo<br />
#5. Ghost sYMbOL<br />
Zero 7<br />
#6. Vilddjurets tecken<br />
Peps blodsband<br />
#7. Dark Signs<br />
In Flames<br />
#8. Signs & Signifiers<br />
J.D. McPherson<br />
#9. Signs<br />
Bloc Party<br />
#10. Signs of Love<br />
Moby<br />
Den förlorade symbolen – Dan Brown<br />
Guild Wars II – ArenaNet<br />
250 år efter att gudarna har lämnat kontinenten<br />
Tyria är den återigen hotad, denna gång av ett<br />
gäng mordiska drakar modell större. Den grupp<br />
hjältar <strong>som</strong> var menade att ställa allt till rätta<br />
har brutits upp och det är nu spelarens jobb att<br />
återförena dem och rädda världen. Kontrollerna<br />
i spelet är intuitiva vilket gör att man snabbt lär<br />
sig att kontrollera sin karaktär och kan ge sig i<br />
kast med de gigantiska monster spelet har att erbjuda.<br />
Det finns även möjligheten att strida mot andra<br />
spelare, antingen under kontrollerade former eller<br />
i stora slag där målet är att ta kontrollen över<br />
ett antal slott utspridda i området. Spelvärlden har en känsla av djup och om du<br />
tröttnar på att slåss finns det alltid något annat att göra.<br />
Guild Wars 2 är väl värt att pröva och det faktum att det inte kräver några månadsbetalningar<br />
gör att det passar fattiga teknologer med ont om fritid.<br />
När Robert Langdon satte sig på flyget till Washington hade han ingen aning om hur det<br />
närmaste dygnet skulle se ut. Morgonen efter att planet landat har han sett, hört och upplevt<br />
nog med mysterier för en livstid.<br />
Dan Browns deckare är spännande på det där sättet att man läser 100 sidor åt gången.<br />
Speciellt intressant är den om man gillar symboler, gåtor och konspirationsteorier, men<br />
även om mycket grundar sig på fakta är det inte allt <strong>som</strong> är sant. Som naturvetare har<br />
jag dock svårt att acceptera inslagen av noetik – en vetenskap där tankar anses ha fysiska<br />
egenskaper och kunna påverka den fysiska världen.<br />
Blues Brothers – John Landis<br />
Filmen handlar om bröderna Jake och Elwood Blues och tar sin början när Jake släpps<br />
ut ur fängelset.<br />
Där börjar Jakes resa mot moralisk botgöring, där de försöker hjälpa sitt gamla barnhem.<br />
Deras roadtrip är kantad av symbolism, kända musiker och skådespelare från<br />
70- och 80-talet. Filmen innehåller en av historiens mest episka biljakter.<br />
Dan Akroyd och John Belushi, <strong>som</strong> spelar Jake och Elwood, började sina karriärer på<br />
TV-programmet Saturday Night Live.<br />
Depeche Mode<br />
80-talssyntharna har ny musik och ny turné på gång nästa år, så en titt på symboliken i<br />
deras tidigare album är på sin plats. Symbolismen i deras texter är ofta stor och dubbelbottnad,<br />
med albumnamn <strong>som</strong> ”Songs of Faith and Devotion” och ”Violator” och låttitlar<br />
<strong>som</strong> ”John the Revelator”, ”Blasphemuos Rumours” och ”Master and Servant”.<br />
Även deras bildspråk är symbolfyllt då de ofta samarbetar med Anton Corbjin. Att sedan<br />
musiken är fantastisk gör ju inte saken sämre. T<br />
TExT: LINN hANsEN, PATrIk PETTErssoN, JoEL vIGrEN<br />
Böcker, musik, film & spel 21<br />
μ
Symbolanalys<br />
ν<br />
22<br />
Vad symboliserar<br />
avancez-märket?<br />
TExT: sIMoN PEDErsEN<br />
Det finns inga kända uppgifter om vem <strong>som</strong> ritat Avancez-märket eller när det gjordes. Att det används i chalmerssammanhang finns<br />
dokumenterat så tidigt <strong>som</strong> på 1800-talet. Under åren har olika versioner använts och det är svårt att bestämma vad <strong>som</strong> är ursprungligt<br />
och inte.<br />
Chalmers Studentkårs grafiska profil, 2003<br />
Avancez-märket, populärt kallat ’kårloggan’, är full av symbolik. När man inser att det är frimurarnas ikoner det rör sig<br />
om är det lätt att tankarna går till Dan Brown-romanerna... men det ligger nog mer sanning i vårt märke än i bästsäljarnas<br />
berättelser. Sant är dock att William Chalmers var högt uppsatt bland de lokala frimurarna. Hans valspråk avancez (”framåt”)<br />
pryder centrum av märket och manar alla chalmerister till utveckling, men vad mer finns där?<br />
Passaren och vinkelhaken är en gammal frimurarsymbol –<br />
var för sig användbara inom många yrken, men<br />
tillsammans den kanske främsta ikonen för frimureri. De<br />
är viktiga verktyg för många chalmerister, då <strong>som</strong> nu –<br />
bland annat är de arkitektens redskap. Vinkelhaken<br />
i Avancez-märket är av en sluten triangulär<br />
modell och skulle kunna ses <strong>som</strong> en<br />
transportör, <strong>som</strong> tillsammans med<br />
passaren är ett viktigt verktyg<br />
vid arbete med sjökort.<br />
Kugghjulet är en symbol<br />
för industri, och den<br />
betydelsen var kanske<br />
än mer aktuell för<br />
200 år sedan under<br />
den industriella revolutionen.<br />
Flera kugghjul<br />
tillsammans<br />
bildar en enkel maskin<br />
och kugghjulet är således<br />
också en ypperlig<br />
symbol för mekaniken,<br />
och i förlängningen ingenjörskonst<br />
i allmänhet –<br />
<strong>som</strong> ju under lång tid mest var<br />
mekanik blandat med en stor del<br />
empiriskt kunnande.<br />
Hammaren är också ett murarverktyg; att den dessutom<br />
passar utmärkt i andra hantverksmässiga tillämpningar<br />
gör den självklar när man vill skapa en representativ<br />
bild av en industriskola och baka in frimurarsymbolik.<br />
Träarbete var ju länge en oumbärlig kunskap<br />
för den <strong>som</strong> ville arbeta med teknik, och<br />
hammaren är kanske framför allt den<br />
tydligaste symbolen för snickeri.<br />
Korsat med hammaren<br />
finns ett träskaftat<br />
verktyg, <strong>som</strong> är<br />
svårt att identifiera.<br />
I Högskolans märke<br />
är knoppen på huv-<br />
udet utdragen till<br />
en spets, <strong>som</strong> för<br />
tankarna till ett<br />
märkligt redskap:<br />
en stor slägga, utdragen<br />
i en spik,<br />
<strong>som</strong> förr användes av<br />
lokförare för nödslakt<br />
av trafikskadade djur.<br />
Lagerkransen har länge haft anknytningar<br />
till både kunskap och seger. Apollo avbildas<br />
iförd en sådan, och han var bland mycket annat kunskapens<br />
och sanningens gud. Segrarna i de antika olympiska spelen kröntes med<br />
en lagerkrans, medan man i Rom lät vinnande befälhavare pryda sig i dem under deras<br />
ärevarv i staden. I Chalmers tekniska högskolas variant av Avancez-märket används en<br />
krans av eklöv för att representera makt och styrka. T
Sommarminnen<br />
FoTo: kArIN sAhLIN<br />
T<br />
Bildkollage 23<br />
ξ
Sportreportage<br />
Temakrönika<br />
ο<br />
24<br />
Chalmerist på vågens topp<br />
text: robert svensson<br />
foto: stefan rahm<br />
Den elfte september 2012 sitter jag<br />
med min bandspelare och kamera i<br />
kårhuset Lindholmen och väntar på en<br />
chalmersalumnus <strong>som</strong> skall intervjuas.<br />
Det är inte vem <strong>som</strong> helst, det är Rasmus<br />
Myrgren, vågors och vindars riddare<br />
och tillika OS-medaljör i segling. Han<br />
tog brons i London med sin segelbåt<br />
<strong>som</strong> är av typen ”Laser”. Strax ser jag<br />
en glad vältränad kille med stort vitt<br />
leende och fyradagarsstubb komma in i<br />
kårhuset. Han får syn på alla apparater<br />
och sladdar och förstår att det är mig<br />
han skall träffa och styr kosan mot mitt<br />
bord.<br />
Han är avslappnad och beredd på<br />
intervjun och svarar gärna på frågor<br />
och diskuterar detaljer. Att jag har en<br />
elitidrottsman framför mig syns väl<br />
på hans fysik, men att det rör sig om<br />
en världsberömd sportsman märks<br />
inte alls på hans attityd och beteende.<br />
Han känns mer <strong>som</strong> en vanlig<br />
trevlig chalmerist. Jag inleder med<br />
standardfrågan om hans bakgrund och<br />
vilken linje han gick, osv. Jag får veta<br />
att han började sin chalmersbana med<br />
tekniskt basår på Lindholmen Campus,<br />
för att sedan fortsätta på maskin på<br />
Johanneberg Campus. Han valde<br />
industri- och marknadsanalys, <strong>som</strong> det<br />
hette ”på den tiden”, <strong>som</strong> han säger,<br />
vilket låter <strong>som</strong> en evighet. Jag får<br />
reda på att han är 34 år gammal, vilket<br />
knappast syns på utsidan. På frågan<br />
hur det kom sig att Rasmus började<br />
segla sade han följande: ”Jag var runt<br />
sex år gammal, och jag älskade sport<br />
i alla former, och prövade allt jag kom<br />
över. Dock hade jag inte provat på<br />
segling. Min syster seglade, och jag<br />
tyckte det såg riktigt häftigt ut men<br />
det fanns ett litet svart moln på himlen,<br />
man fick inte börja segla förrän man<br />
kunde simma. Den <strong>som</strong>maren fick jag<br />
lära mig simma, och sedan var det bara<br />
att äntra segelbåten!”<br />
En stor fråga är hur sporten fungerar,<br />
hur allt är organiserat och vad <strong>som</strong><br />
finns i bakgrunden. Rasmus säger<br />
att det är en lång historia, men skall<br />
försöka utreda saken. Han säger att<br />
OS fungerar så<strong>här</strong>: ”Man har tio race,<br />
och man seglar två race per dag. När<br />
man seglat de tio racen, så skall de<br />
tio främsta segla något <strong>som</strong> heter<br />
medaljrace, vilket är ett elfte race.<br />
På medaljracet räknar man poängen<br />
dubbelt, så om man kommer etta får<br />
man två poäng, och kommer man tia får<br />
man tjugo poäng. Detta race får man<br />
inte räkna bort, men av de andra tio<br />
racen får man ta bort ett. Anledningen<br />
till att man får ta bort ett race är en<br />
gammal tradition, för att förr i tiden<br />
när materielen var sämre, så kunde<br />
t.ex. en mast gå av, och då var det racet<br />
kört. Sedan får de resterande göra upp<br />
om slutpoängen”.<br />
På frågan vad Rasmus tycker är det<br />
bästa med just segling, säger han:<br />
”När jag började segla så var det en<br />
enorm frihetskänsla, tänk själv, att<br />
segla Optimistjolle är <strong>som</strong> att få ett<br />
fordon när man är sju år gammal och<br />
så är det bara att dra iväg. Det är<br />
också en frihet att det inte är några<br />
vägar, man kan köra precis <strong>som</strong><br />
man vill utom att köra upp på land.<br />
Med tiden gjorde tävlingskänslan<br />
sig mer och mer gällande. Det är<br />
en mycket fysisk sport, samtidigt<br />
<strong>som</strong> den mentala komponenten är<br />
påtaglig. ’Det är <strong>som</strong> att spela schack<br />
samtidigt <strong>som</strong> man springer maraton’.<br />
Man måste vara fysiskt aggressiv,<br />
samtidigt <strong>som</strong> man måste vara mycket<br />
mentalt kontrollerad. Jag tycker<br />
att tävlingsmomentet är en central<br />
komponent i det hela. Seglarlivet är<br />
också skönt genom att man måste<br />
flytta runt, åka dit vädret är bra, för<br />
man måste träna året om. Jag tycker
inte om regn och rusk, så detta passar mig perfekt. Vi börjar<br />
i november i Australien, sedan blir det Florida, och så går vi<br />
världen runt”.<br />
”Att bara vara med i ett OS är ’skithäftigt’ i sig”, säger<br />
Rasmus. ”En bra sak är att alla deltagare bor på samma plats, i<br />
OS-byn, så det är lite <strong>som</strong> att vara på en cirkus där alla atleter<br />
oavsett inriktning bor tillsammans. Sitter man i matsalen<br />
kanske det dyker<br />
upp en basketspelare<br />
<strong>som</strong> är 2,30 lång,<br />
sedan en gymnast<br />
<strong>som</strong> kanske är 1,30<br />
och sedan kanske<br />
en tyngdlyftare<br />
<strong>som</strong> är 1,30 bred!<br />
Det är en sådan<br />
intressant blandning<br />
av människor där<br />
var och en har sin<br />
speciella idrottsliga<br />
inriktning. Det är<br />
en speciell känsla att<br />
umgås med en bunt<br />
supervärldsstjärnor,<br />
sådana <strong>som</strong> man<br />
normalt bara ser på<br />
TV”, säger han.<br />
”När man själv<br />
tävlar så är man<br />
oerhört fokuserad<br />
på vad man skall<br />
göra och sin egen<br />
prestationsförmåga<br />
för att få ut maximal<br />
effektivitet av sig<br />
själv under racet.<br />
Under min tävlingsperiod,<br />
<strong>som</strong> är sju<br />
dagar, avskärmar<br />
jag mig från allt <strong>som</strong><br />
händer runtomkring<br />
och blir ganska tråkig”,<br />
säger Rasmus.<br />
Jag smuttar på mitt<br />
kaffe, tittar upp och<br />
ser att många <strong>som</strong> går förbi oss i kårhuset tittar åt vårt håll<br />
och undrar vad <strong>som</strong> är på gång. Då kommer jag på nästa<br />
fråga, <strong>som</strong> gäller kombinationen elitidrottare på toppnivå<br />
och livspartner. Som utomstående betraktare undrar<br />
man naturligtvis om det funkar med en livspartner för en<br />
sportsman på OS-nivå. Rasmus har fått ihop det bra, <strong>här</strong> är<br />
hans version av livet. Jag frågar om han har en flickvän eller<br />
liknande: ”Jo, det har jag”, svarar Rasmus. ”Hon är inte med<br />
under OS, för då jag bor i OS-byn. Det kan vara tufft att få<br />
ihop det under andra delar av året, för jag tränar på så många<br />
olika ställen i världen. När det drar ihop sig till tävlingar,<br />
blir man spänd, får kanske svårt att sova och man funderar<br />
mycket på saker rörande tävlingarna. Då är det lätt att bli<br />
irriterad och rastlös. Denna gång gick det bra, och då hörde<br />
många av sig, även sådana <strong>som</strong> jag inte sett på år och dag. Jag<br />
fick till och med SMS från en fröken jag hade i lågstadiet!”<br />
Så kommer den stora frågan vad denne chalmerist gör när<br />
han inte sitter i sin båt och far fram. Rasmus säger att han<br />
mest fystränar då, tidigare mest styrka, men nu mycket mer<br />
uthållighetsträning. Annars blir det mest umgänge med<br />
kompisar och flickvännen. Jag undrar vad han gör då han inte<br />
seglar eller hänger med vännerna. Han säger att hans jobb är<br />
att segla. Han har alltså inget ”civilt jobb”, <strong>som</strong> man kanske<br />
kan kalla det. Genom att han ligger på denna höga nivå är<br />
han heltidssponsrad.<br />
På frågan om hans<br />
chalmerstid säger<br />
Rasmus:<br />
”Jag seglade redan<br />
under chalmerstiden<br />
väldigt mycket, och<br />
tack vare vänliga<br />
examinatorer kunde<br />
jag skriva tentor<br />
utanför campus, men<br />
tyvärr fanns det<br />
några <strong>som</strong> inte ville<br />
ställa upp på detta,<br />
vilket var tråkigt.<br />
Tyvärr missade jag<br />
nollningen och en del<br />
trevliga kalas, men<br />
det fick väl gå. Fast<br />
å andra sidan går<br />
det inte att festa till<br />
sent på nätterna och<br />
hålla en toppfysik<br />
samtidigt”.<br />
Rasmus rundar av<br />
intervjun med lite<br />
reflektioner om vad<br />
han har fått med sig<br />
ut i livet från sin<br />
chalmerstid. Han<br />
nämner, det <strong>som</strong><br />
väldigt många säger,<br />
att kamratskap och<br />
vänner han fått är<br />
värdefulla följdverk-<br />
ningar av chalmerslivet.<br />
Rent ämnesspecifikt<br />
är det inte särskilt mycket förutom en del<br />
materialkunskap, men han tycker att en värdefull sak är att<br />
han lärt sig att ”på ett strukturerat sätt utveckla någonting”,<br />
lärdomar <strong>som</strong> hjälpt honom att utvecklas <strong>som</strong> elitseglare, att<br />
hitta sina starkare och svagare sidor, etc.<br />
En sista fråga: Har du något du vill förmedla till läsarna?<br />
"Det är viktigt att man lär sig att styra sin drivkraft <strong>som</strong><br />
man har inom sig, att kunna utnyttja den för att klara<br />
examen. Chalmersutbildningen är komplex och kompakt och<br />
det gäller att orka med tentaperioder, etc. På Chalmers lär<br />
man sig att ta utmaningar och att locka fram sin drivkraft.<br />
Den egna drivkraften är den viktigaste talangen”, avslutar<br />
Rasmus. Med ett självsäkert men vänligt leende tar vi avsked<br />
av varandra. ”Han har definitivt hittat sin drivkraft”, tänker<br />
jag när vi skiljs åt. T<br />
25
Recept<br />
π<br />
26<br />
Cake pops<br />
text och foto: Isabella stenmark<br />
Den amerikanska matkulturen har alltid verkat speciell för mig och mycket olik matkulturen i vårt köttbullar med makaronerland.<br />
Under Thanksgiving, <strong>som</strong> amerikanerna firar i slutet av november, fick jag chansen att erfara några traditionella rätter.<br />
förutom den obligatoriska kalkonen och yams (ugnsbakad sötpotatis med marshmallows) fångades mitt intresse av klubbliknande<br />
små bakverk.<br />
Det var först i efterhand <strong>som</strong> jag fick reda på att bakverken<br />
kallas för cake pops. Namnet är vid närmare eftertanke<br />
ganska finurligt, för cake pops ser ut <strong>som</strong> klubbor fastän de<br />
egentligen är kakor.<br />
Vad jag förstår görs cake pops traditionellt från kaksmulor<br />
<strong>som</strong> har blivit över från andra bakningsprojekt, ungefär<br />
enligt samma princip <strong>som</strong> dammsugare i Sverige. Numera<br />
finns även andra tillvägagångssätt och på internet cirkulerar<br />
recept där kreativiteten flödar. Jag har naturligtvis fallit för<br />
trenden, för vem kan motstå dessa söta godsaker <strong>som</strong> kan<br />
anpassas till nästan alla festliga tillfällen. Så <strong>här</strong> gjorde jag.<br />
Ingredienser:<br />
1 paket kex med fyllning (t.ex. Ballerina eller Oreo)<br />
50-100 gram färskost (t.ex. Philadelphia)<br />
50-100 gram vit choklad<br />
50-100 gram mörk choklad<br />
Karamellfärg (grön vattenbaserad)<br />
Wiltons oljebaserade pastafärger<br />
Klubbpinnar/avklippta grillpinnar<br />
Strössel av alla de slag<br />
.<br />
.<br />
Gör så <strong>här</strong>:<br />
• Krossa kakorna till små smulor med en mixer eller i<br />
matberedare.<br />
• Börja med att tillsätt cirka 50 gram av färskosten och<br />
blanda väl. Om degen är för torr kan du pö om pö tillsätta<br />
mer färskost så att degen blir formbar utan att bli<br />
kladdig.<br />
• Rulla bollar av degen och låt dem vila i kylskåp i 20<br />
minuter.<br />
• Smält den vita chokladen i ett vattenbad och färga den<br />
med önskad färg. (Observera att vattenbaserade färger<br />
<strong>som</strong> finns i dagligvaruhandeln lätt skär sig med choklad<br />
enligt grundläggande kemiska principer. Därför rekom-<br />
.<br />
menderar jag oljebaserade färger <strong>som</strong> finns tillgängliga<br />
på internet.)<br />
• Ta ut bollarna från kylskåpet. Doppa toppen på<br />
grillpinnen i den smälta choklad och tryck sedan fast<br />
bollen på pinnen och låt stelna.<br />
. • Doppa därefter hela bollen i valfri choklad (vit, mörk,<br />
.<br />
infärgad) och dekorera dem med önskat strössel. Förvara<br />
i kylskåp.<br />
• Servera stående på ett fat eller i lämpligt kärl till exempel<br />
ett glas fyllt med socker. För att piffa till cake<br />
popsen ännu mer kan du knyta ett litet band kring pinnen.<br />
Voilà! T<br />
Färdiga bollar! Dags att blanda choklad. Ett tips när du använder<br />
den oljebaserade färgen är att tillsätta den med en tandpetare<br />
<strong>som</strong> försiktigt doppas i behållaren för att främja hållbarheten.<br />
Jag doppade pinnarna i vit choklad färgad med grön vattenbaserad<br />
karamellfärg. Var försiktig så att chokladen inte skär sig!<br />
Ett tips är att låta den chokladdoppade bollen vila i kylskåp i<br />
cirka 1-2 minuter innan den dekoreras med strössel.
Temakrönika<br />
ρ<br />
28<br />
LiTen Logga,<br />
sTor beTydeLse<br />
text och foto: robert svensson<br />
Jag låg snällt i 90 km/h på R40 med min lilla lastbil. Med<br />
ett enormt brölande blev jag omkörd av en mekanisk fortskaffningsanordning,<br />
<strong>som</strong> kanske icke alltid är ansedd <strong>som</strong><br />
den tekniskt mest driftsäkra, men symbolvärdet och ljudupplevelserna<br />
är enorma. Det var en Harley-Davidson. Skall<br />
det vara HD skall det vara så, annars kan det kvitta enligt<br />
många. Det är ingen idé att försöka komma med förslag på<br />
något tyskt eller japanskt kvalitetsmärke, bara HD duger.<br />
HD-symbolen har blivit väl etablerad genom bland annat filmen<br />
”Easy Rider” med Peter Fonda.<br />
"Symbol": Something that represents <strong>som</strong>ething else by association,<br />
resemblance, or convention, especially a material object used to represent<br />
<strong>som</strong>ething invisible (The Free Dictionary).<br />
Det finns många olika företeelser <strong>som</strong> kan sorteras under<br />
begreppet "symboler".<br />
Chalmers logga och mössan är väl symboler att vara stolt<br />
över. Det finns substans och kvalitet bakom de symbolerna<br />
<strong>som</strong> är odiskutabla. Något <strong>som</strong> kanske ligger i periferin, men<br />
<strong>som</strong> är väldigt starkt kopplat till högskole- och universitetsstudenter<br />
är naturligtvis examenstiteln, vilken är en sorts<br />
symbol, <strong>som</strong> påvisar någonting. Jag har stött på flera exempel<br />
där enbart titeln givit bäraren karriärmöjligheter, oberoende<br />
av vad vederbörande Chalmerist, GU-student eller<br />
West Virginiastudent egentligen haft för ämnen i sina examina.<br />
"Symbolen", eller mer korrekt en Bachelor-, Masters-<br />
eller doktorsexamen <strong>som</strong> sådan, räckte för att få en dörr öppnad<br />
i sin karriär. Ett ”fall” från svensk industri beskrevs i en<br />
akademikertidning för ett antal år sedan. En relativt nytillsatt<br />
chef för en avdelning på ett stort svenskt industriföretag<br />
var intervjuad. Intervjuaren frågade om hans bakgrund,<br />
vad han hade i sin examen, etc. Om jag minns rätt, så var<br />
det historia och språk. Intervjuaren blev tämligen förvånad,<br />
och undrade varför de anställde en med humaniora <strong>som</strong> huvudämnen,<br />
och inte en ingenjör. Hans svar var något i stil<br />
med detta:<br />
"De ville ha en chef <strong>som</strong> skall vara ledare för människor, då<br />
är det rätt ointressant att bara se efter ingenjörer. De ansåg<br />
att jag hade rätt personlighet och attityd för jobbet. Emedan<br />
jag hade en akademisk utbildning så ansåg de att den var<br />
ett bevis på att jag kunde läras upp inom området, oavsett<br />
inriktning på examen".<br />
Detta upplever jag <strong>som</strong> ett riktigt typexempel där "symbolen"<br />
hade betydelse. Visserligen är <strong>här</strong> symbolen mycket<br />
starkare kopplad till objektets kompetens och egenskaper än<br />
ett varumärkes symbol är kopplat till varans egentliga konkreta<br />
egenskaper och kvaliteter.<br />
Detta exempel från industrin visar att det ofta är av underordnad<br />
betydelse VAD chalmeristen läser, bara hen tar<br />
NÅGON examen. Många unga kommer till mig och frågar<br />
vad de skall läsa för linje. Jag svarar rappt: ”Du skall läsa det<br />
du tycker är intressant, följ hjärtats signaler. Då klarar du<br />
både labbar och tentor lättare, och chansen att du får ut en<br />
examen är större. Det viktiga är att du får en examen överhuvudtaget.<br />
Det är mycket bättre att ha en uttagen examen<br />
inom något område än ingen alls”.<br />
Jag har själv erfarenheter från USA och Tyskland av hur<br />
mycket en ”symbol” kan betyda. I Tyskland svansade de<br />
rumpan av sig och det var ”Doktor Svensson” både <strong>här</strong> och<br />
där, de var väldigt vänliga, men det blev för mycket för mig.<br />
Jag hade år 2005 en liten del av en stor projektkurs för ingenjörsstudenter<br />
vid West Virginiauniversitetet (WVU). Något<br />
förvånad blev jag då alla kallade mig för ”Dr. Svensson”. Till<br />
slut sade jag åt dem att ”Rob” är tillräckligt.<br />
Vad USA beträffar, så fick jag mitt jobb <strong>som</strong> fysiker i Ohio,<br />
’91-’93, tack vare min Master, och mina kontrakt <strong>som</strong> ”Research<br />
Professor” vid Chemical Engineering, WVU, ’04-’07,<br />
tack vare min doktorsexamen. Jag blev tillfrågad, jag sökte<br />
inte något av jobben. Det <strong>som</strong> var intressant var att ingen<br />
kollade mina Bachelor-, Masters- eller doktorsexamina från<br />
GU, <strong>som</strong> dessutom inte ens hade samma ämnesinriktning.<br />
Det räckte att jag hade dem. Dessutom arbetade jag, åtminstone<br />
vid WVU, med saker <strong>som</strong> låg långt från det jag disputerade<br />
på. Min disputation var inom rymdkraft<strong>som</strong>rådet,<br />
vid WVU höll jag på med att designa och bygga katalysatorbaserade<br />
reaktorer i pilotskala för petrokemi. Det alla visste,<br />
både i USA och i Ryssland, var att jag är en vetenskapligt<br />
synnerligen avancerad labbråtta. ”Symbolerna” gav mig jobben,<br />
men mina unika forskningsresultat och verkliga kvalifikationer<br />
i experimentellt forskningslabbjobb av olika kategorier<br />
gjorde mig internationellt känd. T
sniTsiga<br />
symbolskaparsaker<br />
text: siMon PeDersen<br />
xyron Design runner<br />
Företaget PrintDreams utvecklar<br />
handhållna skrivare.<br />
Än så länge finns deras fullfjädrade<br />
modell endast <strong>som</strong><br />
prototyp, men vill man inte<br />
vänta så finns etikettskrivaren<br />
Design Runner. Det<br />
är alltså inte en högteknologisk<br />
vibrerande apparat från<br />
Apotekets intimhylla, utan<br />
ett skrivarhuvud <strong>som</strong> man<br />
drar över ytan på vilken man<br />
vill skriva ut. Känns typ<br />
<strong>som</strong> en ultrahögteknologisk<br />
stämpel, <strong>som</strong> kan skriva ut<br />
kontinuerligt ca 5000 tum på<br />
en bläckpatron.<br />
Glödritningspenna cotech<br />
I trä, plast och läder lämnar<br />
man säkrast sitt märke<br />
genom glödritning. En rejäl<br />
brännmärkning går inte bort<br />
i första laget. Till exempel<br />
kan man ju sätta namn på<br />
sin dyra designerväska och<br />
göra den mer personlig, eller<br />
bränna in initialer på sitt laptop-lock.<br />
Pennan från Clas<br />
Ohlson är på 30 watt och<br />
duger även för mjuklödning<br />
vid små reparationer; en lödspets,<br />
en uppsamling ritspetsar<br />
och 18 mönsterstämplar<br />
ingår.<br />
sharpie Magnum Permanent<br />
Marker<br />
Ibland behöver man ett seriöst<br />
skrivdon <strong>som</strong> visar att<br />
man menar allvar. Amerikanernas<br />
favoritmärkpenna<br />
Sharpie finns i jättemodellen<br />
Sharpie Magnum med en,<br />
enligt tillverkaren, ”överdimensionerad<br />
spets för extra<br />
breda linjer”. Här får man<br />
se till att inte ångra vad man<br />
skriver ner, för färgen torkar<br />
snabbt och fäster på det mesta.<br />
Den påstås naturligtvis<br />
också vara permanent. Kan<br />
fås i vilken färg <strong>som</strong> helst så<br />
länge den är svart.<br />
hagmans Märkspray<br />
Det finns tillfällen när inte<br />
ens en jättepenna håller<br />
måttet. Då kan man ta till<br />
Hagmans Märkspray för att<br />
visa att man inte skojar. Det<br />
finns få pennor <strong>som</strong> rymmer<br />
600 ml allvar. Sex fluorescerande<br />
och fyra solida<br />
färger betyder dessutom<br />
stor valfrihet. Rekommenderas<br />
av säljare till skogs-,<br />
väg- och byggarbete, men<br />
fluorescerande färg skulle<br />
till exempel kunna användas<br />
<strong>som</strong> kroppsmålning när man<br />
besöker ultraviolettbelysta<br />
lokaler. Frågan är hur beständig<br />
den egentligen är. T<br />
Teknikprylar 29<br />
ς
Teknikhistoria<br />
σ<br />
30<br />
pixelfria bilder<br />
text och foto: robert svensson<br />
Ett par trevliga yngre forskare hade sjösatt en stor båtmodell<br />
i Landvettersjön. Jag var väldigt nyfiken på chalmerskillarna<br />
från Skeppsteknik <strong>som</strong> av min far fått tillstånd att sätta<br />
upp utrustningen på vår halvö. Självklart skulle grabbarna<br />
och deras intressanta båt förevigas. Jag hämtade min Zeiss<br />
Ikoflex, en tvåögd spegelreflexkamera. Ur kylskåpet, bakom<br />
kattens fem stående menyer, tog jag fram en liten plåtlåda<br />
<strong>som</strong> jag förvarade filmrullar i. Ur lådan tog jag en Kodak<br />
Tri-X-film. Ikoflexen laddades med en så kallad 120-film,<br />
en bred film på en plåtrulle, täckt med en pappersremsa <strong>som</strong><br />
skyddade den från ljus. Jag öppnade kameran, satte in rullen,<br />
drog fram filmen och fäste den i den andra rullen <strong>som</strong> satt<br />
på framdragningsrattens axel, och matade fram filmen till<br />
startmärket. Jag stängde luckan och gick ut i <strong>som</strong>marvärmen<br />
och fram till båten och forskarna. Efter fotosessionen<br />
framkallade jag filmen i köket, gick sedan ner till mitt fotolabb<br />
i källaren och gjorde pappersbilder. Året var 1957 och jag var<br />
tio år gammal.<br />
Kameran gav 12 bilder i formatet 6x6 cm 2 (2,5”x2,5”).<br />
Formatet kallas ”mellanformat”. Informationsmängden<br />
hos ett sådant negativ är efter moderna mått ungefär 40<br />
Mpixel. Ikoflex är Zeiss motsvarighet till de mycket berömda<br />
kamerorna Rolleiflex och Rolleicord, vilka under många år<br />
tillverkades av Rolleiwerke i Tyskland. Ikoflex, lik<strong>som</strong> Rollei,<br />
hade ett objektiv <strong>som</strong> exponerade filmen, och ovanför detta<br />
satt ett annat objektiv <strong>som</strong> man ”tittade genom”. Det <strong>som</strong> var<br />
signifikativt för dessa kameror var att man tittade ner i ett<br />
schakt, där sökarbilden vinklades upp från sökarobjektivet<br />
via en snedställd spegel till en mattskiva. När dessa kameror<br />
blev gamla mattades speglarna av, och sökarbilden blev<br />
tämligen mörk. Detta försvårade fokuseringen avsevärt. Min<br />
Rolleicord från 1955 har också denna ”ålderssjukdom”.<br />
Fotograferingsobjektivet är på min Rollei en Schneider-<br />
Kreuznach Xenar med ljusstyrka f/3,5 och brännvidden<br />
75 mm. Detta objektiv ger mycket skarpa bilder. Slutaren<br />
är en centralslutare <strong>som</strong> går ner till 1/500 sekund. Dessa<br />
slutare medger blixtsynkronisering inom hela tidsskalan,<br />
vilket icke är fallet med en kamera med ridåslutare. Nästan<br />
alla modernare kameror har ridåslutare, och de synkroniserar<br />
bara ner till ungefär1/200 sekund. Blixtsynk innebär att man<br />
kan använda blixt och få bilden exponerad rätt.<br />
Vanlig typ av blixtlampa<br />
på 50- och<br />
60-talen.<br />
Bild tagen med Kodak HawkEyekameran.<br />
Skannad i negativscanner,<br />
ej redigerad.<br />
Min äldsta kamera är en Kodak Hawk-Eye bälgkamera<br />
<strong>som</strong> ger negativ eller diapositiv i formatet 6x9 cm 2 med en<br />
120-rulle. Den är mellan 80 och 100 år gammal, och objektivet<br />
har ett enda enkelt linselement, en så kallad menisklins. Det<br />
är en lins <strong>som</strong> har en konvex och en konkav yta. För att vara<br />
en mycket enkel konstruktion, blir bilderna ändå relativt bra.<br />
1913 introducerade Oskar Barnack vid Ernst Leitz Optische<br />
Werke en kompakt kamera <strong>som</strong> använde 35 mm kinofilm, en<br />
filmsort <strong>som</strong> var relativt billig och lättillgänglig. Kameran<br />
var den så kallade ”ur-Leican”. Leica var och är troligen<br />
världens absolut bästa kamera avsedd för 35-mm-film. Leitz<br />
håller sig fortfarande i den absoluta toppen i den digitala<br />
världen, det med sin Leica M9, <strong>som</strong> ”bara” kostar 53 000<br />
kronor utan objektiv. En typisk ”vill bara ha-grej”.<br />
Troligen har de flesta amatörbilder mellan ungefär 1930<br />
och 1950 tagits med kompakta hopfällbara bälgkameror<br />
<strong>som</strong> man utan problem kunde ha med sig i handväskan,<br />
trots att de gav negativ i formatet 6x6 eller 6x9 cm 2 . Trots<br />
sin enkla konstruktion kunde man få bilder av mycket hög<br />
kvalitet. Exempel på sådana kameror är Zeiss Ikon Ikonta<br />
och Voigtländer Bessa I och II.<br />
Under 50- och 60-talen kom en hel del amatörkameror av<br />
diverse format och utseende ut på marknaden. De gjordes<br />
för både för 120-rullar och för 35 mm kinofilm. 35 mm<br />
kallades länge för ”småbild”, emedan negativet var mindre,
24x36 mm 2 , än det från 120-formatet. En populär kamera var Kodaks ”Starlet”<br />
<strong>som</strong> använde en mellanstor filmrulle <strong>som</strong> heter ”127”, <strong>som</strong> gav negativ i formatet<br />
4x4 cm 2 . Ett kameramärke <strong>som</strong> kom att bli en berömd och stjärnklart lysande<br />
symbol för foto av högsta kvalitet är Hasselblad. De var avsedda för 120-film, och<br />
gav (och ger) helt superba negativ i formatet 6x6 cm 2 . Kameran är svensk, men<br />
objektiven, <strong>som</strong> håller absolut högsta klass, kommer från tyska Zeiss.<br />
Under sextiotalet började Kodak att producera kameror för allmänheten, sådana<br />
kameror <strong>som</strong> man kan sätta in filmen i utan att behöva tänka. Den stora klassikern<br />
är Instamatic-systemet. Där låg filmen i en ljustät kassett, och det enda man<br />
behövde göra var att slänga in kassetten och dänga igen locket. Under Instamaticeran<br />
kom Kodak även ut med den så kallade blixtkuben, en plastgrunka med fyra<br />
blixtlampor och inbyggda plastreflektorer. Kuben roterade när man drog fram<br />
filmen. Man kunde ta fyra bilder utan att sätta i en ny blixtlampa. Det fanns<br />
till och med blixtlampor med slagmekanisk tändning, ungefär <strong>som</strong> en gammal<br />
musköt, så allmänheten behövde inte ens kunna ordet ”batteri”. Ser man närmare<br />
på både blixtkuber och filmkassetter, så inser man att dessa engångsprodukter<br />
representerade ett enormt resursslöseri med sin stora mängd plastmaterial. Innan<br />
blixtkuberna kom så satte man i en blixtlampa i en hållare i blixtaggregatet, och<br />
denna lampa bestod i stort sett bara av glas och glödtrådar, och hade ingen egen<br />
reflektor.<br />
Från sextiotalet och framåt var det 35-mm-formatet <strong>som</strong> hade den största delen<br />
av marknaden. Både proffs och amatörer hade spegelreflexkameror med den<br />
vanliga 35-mm-filmkassetten. Det var Canon, Nikon, Leica, Pentax, Olympus,<br />
Minolta, Praktica och en rad andra.<br />
På 80-talet gjorde Kodak ett sista försök att hålla sig kvar på marknaden med sitt<br />
”APS-system”. APS står för Advanced Photo System, och det baserade sig på en<br />
film i en kassett <strong>som</strong> man också bara kunde ”kasta” in i kameran utan att tänka.<br />
På filmen fanns ett magnetspår <strong>som</strong> registrerade exponeringsdata, vilket labbet<br />
använde vid kopieringen. Filmen exponerades i formatet ”High Definition”,<br />
30,2x 6,7 mm 2 . Sedan beskars detta i labbet till ”Classic” (C) och ”Panorama” (P).<br />
P- och C-beskärningarna har måtten 30,2x9,5 mm 2 och 25,1×16,7 mm 2 . I moderna<br />
digitalkameror finns beteckningen kvar med de så kallade ”APS-C”-sensorerna,<br />
vilka har nästan ekvivalenta mått <strong>som</strong> C-beskärningen av APS-negativet. APSsystemet<br />
med film blev rena katastrofen. Bildkvaliteten blev mycket sämre än en<br />
bild tagen med det vanliga 35-mm-formatet, för negativet var för litet. När man<br />
försökte förstora bilderna lite mer än vanligt, blev det riktigt dåligt. APS blev en<br />
ordentlig flopp i fotografins historia. Många fabriker kom ut med kompakta APSkameror,<br />
bl.a. var Canon Ixus i början en APS-kamera. Trots Canons ypperliga<br />
kvalitet blev bilderna helt enkelt kassa. När Ixus kom <strong>som</strong> digitalkamera blev<br />
kvaliteten utmärkt; även med relativt få megapixel i bildsensorn.<br />
Vad <strong>som</strong> sedan hände vet vi alla. Runt 1990 kom digitala kameror på allvar. Först<br />
<strong>som</strong> små dyra kompakter på en megapixel. Strax kom Canon och Nikon med<br />
asdyra professionella kameror. Ett exempel: Canon 1D med 4 megapixel kom<br />
ut 2001 och kostade då runt 50 000 kronor utan objektiv. Den var ett tungt,<br />
men mycket robust, schabrak med ett batteri stort <strong>som</strong> ett kärnkraftverk.<br />
Trots åldern och de färre pixlarna tar den fortfarande utmärkta bilder och kan<br />
blixtsynkronisera ner till 1/8000 sekund med en speciell inställningsmod där<br />
slutaren är urkopplad. Utvecklingen av de digitala kamerorna har gått enormt<br />
snabbt. Exempelvis så är bildkvaliteten överlägset högre hos t.ex. EOS 600D<br />
<strong>som</strong> nu kostar runt 6000 kronor; speciellt på höga ISO distanserar 600D min<br />
gamla 1D rejält. Ett kamerahus kan bli lite omodernt på några år, men objektiven<br />
står sig både prestandamässigt och värdemässigt väsentligt mycket längre. Det<br />
är lite annorlunda med filmbaserade kameror. Min Leica M4 från 1965 och<br />
min Hasselblad 500C från ’69 är fortfarande de absolut bästa i sina klasser, och<br />
objektiven står sig fortfarande bildkvalitetsmässigt mycket bra jämfört med<br />
nya objektiv. Man skall dock inte glömma att om man köpte en digitalkamera<br />
för sex år sedan, och om den tog bra bilder då, så gör den det fortfarande.<br />
Slutligen vill jag påpeka att det inte existerar några digitala kameror. De är alla<br />
analoga. Bildsensorn är analog, men den sänder ut en digitaliserad bildsignal till<br />
elektroniken och minneskortet. T<br />
LOMO Lubitel 166B. Relativt ny.<br />
Rolleicord från 60-talet.<br />
Kodak HawkEye från 1930.<br />
31
Teknikexperiment<br />
τ<br />
32<br />
Vibrerande kopp<br />
text, foto och illustration: Per-olof nilsson<br />
Om du slår med en tesked<br />
på en kopp hör du en ton.<br />
Tonen kan dock bli olika beroende<br />
på var du slår!<br />
Nyckeln till fenomenet är<br />
handtaget. Antag att du slår<br />
vid en av de röda punkterna<br />
på bild 1. Koppen börjar<br />
då svänga <strong>som</strong> på bild 2a.<br />
Svängningens storlek är<br />
för tydlighets skull starkt<br />
överdriven. I verkligheten<br />
är amplituden av stor-<br />
leksordningen 0.01 mm.<br />
Om du istället slår <strong>som</strong> vid<br />
den blå punkten i bild 1,<br />
450 från förra riktningen,<br />
så kommer koppen att vibrera<br />
med samma mönster,<br />
se bild 2b. En skillnad är<br />
dock att handtaget nu ligger<br />
i en nod, det vill säga<br />
nästan stilla. Detta betyder<br />
att den svängande massan<br />
är mindre än i förra fallet,<br />
och därmed också frekvensen.<br />
Bild 1<br />
Effekten är mycket lätt att mäta. Ladda ner gratisprogrammet<br />
Audacity och spela in ljudet. Exportera mätfilen till<br />
ditt favoritprogram för plottning. Mitt resultat ser du på<br />
bild 3. Jag visar <strong>här</strong> också att frekvensskillnaden svarar ungefär<br />
mot intervallet E-Giss i sjätte oktaven.<br />
Bild 2 Bild 3<br />
Ett berömt exempel på ett liknande fenomen är de upp till<br />
3600 år gamla kinesiska bronsklockor (Zhong) <strong>som</strong> användes<br />
<strong>som</strong> musikinstrument. Dess ovala form resulterar också i två<br />
toner beroende på var man slår.<br />
Lycka till med dina köksexperiment, <strong>som</strong> du nu kan göra<br />
omedelbart utan några förberedelser!
15 19<br />
9
Contest<br />
υ<br />
34<br />
Guess the Gizmo<br />
win a free lunch<br />
This item has a diameter of approximately 10-12 mm. Most people have used this kind of mechanical<br />
device, few are aware of its existence.<br />
The #4 Gizmo showed a cylinder from a 1936 Penta two cylinder outboard motor. One half of the<br />
crank case and the cylinder head were integrated with the cylinder. It was made of cast iron.<br />
Börje Sennung, IT, had the closest encounter with the right answer and will, as the winner usual does,<br />
have a lunch with me! T
cafés on campus<br />
autHor: linn Hansen<br />
PHotograPHer: Patrik Pettersson, Fredrik lövHall<br />
We cannot deny it any longer: summer is over, and so is the season for picnics. We’re a bit sad, but don’t come here thinking<br />
that it’ll put an end to our fika-eating. We will never give up on our High Carb High Fat-diet, and thus we have gone on a café<br />
testing-tour around campus.<br />
Linsen<br />
Opening hours: Monday-Thursday: 08:45-16:00, Friday: 08:45-15:00<br />
Location: EDIT-building<br />
Payment methods: Cash, debit/credit card and student union card.<br />
Assortment: Fairtrade teabags, several kinds of coffee, a few pastries,<br />
lunch and lunch boxes, salads, sandwiches, soft drinks, low-alcohol beer,<br />
candy, yoghurt and fruit.<br />
Environment: Lots of places to sit, and many wall sockets – great for<br />
studying. The walls are partly made of glass, so it gets a bit chilly in the<br />
winter.<br />
Tested: The tea was very good for being teabags, but the coffee tasted<br />
American (weak). We had a really good muffin, but that was almost the<br />
only pastry. On the other hand, it was so good that we wouldn’t really recommend<br />
any other pastries anyway. The hot cocoa was served in a large<br />
cup and well-balanced, but made out of regular O’boy – nothing fancy.<br />
Nice<br />
view!<br />
J.A. PRIPPS<br />
Opening hours: Monday-Friday: 07:30-23:00, Saturday: 12:00-<br />
23:00, Sunday: 12:00-18:00<br />
Location: 1st floor of the student union building<br />
Payment methods: Cash, debit/credit card and student union<br />
card.<br />
Assortment: Teabags from Four O’ Clock, several kinds of coffee,<br />
a great variety of pastries, sandwiches, meals of a more<br />
exclusive kind, take away baguettes and salads, soft drinks,<br />
chocolate of a more exclusive kind, yoghurt and fruit.<br />
Environment: Comfortable and relaxed; newly opened sitting<br />
area on the second floor. The café is not suitable for studying,<br />
due to the lack of wall sockets. One easily gets stuck socializing<br />
for a long time, and the café turns into a bar at night.<br />
Tested: Regular tea and a bit weak coffee, but very nice, big<br />
hot chocolate made from foamed milk, non-O’boy-cocoa with<br />
whipped cream on top. Tasty pastries.<br />
Great for<br />
studying!<br />
B.C. – Bibliotekscaféet<br />
Opening hours: Monday-Friday: 09:00-19:00<br />
Location: Chalmers Library, Johanneberg<br />
Payment methods: Cash, debit/credit card and student union<br />
card.<br />
Assortment: Teabags from Four O’ Clock, several kinds of<br />
coffee, a great variety of pastries, lunch boxes from the student<br />
union restaurant, salads and pasta salads, soft drinks,<br />
chocolate of a more exclusive kind, juice and fruit.<br />
Environment: The café is obviously close to studying possibilities,<br />
and there’s a nice view outside the window. It is also<br />
possible to sit outside during the warm season, both at tables<br />
and on the lawn.<br />
Tested: We had regular coffee and tea – nothing special – and<br />
a nice, but a bit weak, hot cocoa with foamed milk, made from<br />
real cocoa powder. The pastries were good, and there are discounts<br />
for those with a charged student union card.<br />
Open<br />
during<br />
weekends!<br />
<strong>Tofsen</strong> Tries Out φ<br />
35
36<br />
Café C<br />
Opening hours: Monday-Friday: 07:30-16:00<br />
Location: Lindholmen Science Park, close to the main<br />
entrance<br />
Payment methods: Cash, debit/credit card and student<br />
union card.<br />
Assortment: Lipton or Dilmah teabags, several kinds<br />
of coffee, a great variety of pastries, including very<br />
neatly decorated cupcakes of different tastes, homemade<br />
salads and sandwiches and fruit.<br />
Environment: This café is incredibly cozy. Cushions<br />
and blankets, along with lit candles on every table,<br />
give a snug feeling.<br />
Tested: The tea comes in a very big mug, and the coffee<br />
has a nice taste and comes in a pretty cup with a<br />
saucer. We named the chocolate the best of Chalmers,<br />
thanks to foamed milk and real cocoa and nice glasses.<br />
The homemade pastries were delicious.<br />
Biggest over<br />
all assortment!<br />
Truffles<br />
and small<br />
apple pies!<br />
Kokboken<br />
Opening hours: Monday-Thursday: 08:00-16:00, Friday: 08:00-15:30<br />
Location: Student Union Building, Lindholmen<br />
Payment methods: Cash, debit/credit card and student union card.<br />
Assortment: Teabags from Four O’ Clock and <strong>som</strong>e energy teas, several kinds<br />
of coffee, a great variety of pastries, including truffles and portion size apple<br />
pies, lunch boxes (student union card offer), sandwiches, soft drinks and fruit.<br />
Environment: Bright and nice environment, but not very cozy. One gets to<br />
choose from worn sofas or hard chairs. Luckily the staff is very nice, and there<br />
are lots of <strong>Tofsen</strong> magazines close by.<br />
Tested: The tea and coffee were regular, and tasted okay. There were two kinds<br />
of hot cocoa – a regular and a more luxurious kind. The regular was a bit<br />
weak, but the pastries were good.<br />
The best<br />
hot chocolate!<br />
Hedvalls<br />
Opening hours: Monday-Thursday: 08:45-15:15, Friday: 08:45-15:00<br />
Location: Chemistry building<br />
Payment methods: Cash, debit/credit card and student union card.<br />
Assortment: Lipton teabags, several kinds of coffee, homemade pastries,<br />
homemade lunches along with a salad buffet and bread, salads, noodles in a<br />
cup, candy, soft drinks, energy drinks and fruit.<br />
Environment: The tables are situated in the entrance of the Chemistry building,<br />
so the fika-eaters and the studying students are mixed together. This is<br />
convenient if <strong>som</strong>eone with a lunchbox wants to eat with <strong>som</strong>eone who has<br />
bought food from the café, but the coziness of a small room is not there. There<br />
are however <strong>som</strong>e balconies where one can seek <strong>som</strong>e peace and quiet. When<br />
the weather allows it one can also sit outside.<br />
Tested: Regular tea and coffee, with no special taste, but the hot cocoa is served<br />
with whipped cream, which makes it nice, even though it’s made from regular<br />
O’Boy. The pastries are homemade, and taste nice.
Sigurd<br />
Opening hours: Monday-Thursday: 08:30-16:30, Friday: 08:30-14:00<br />
Location: A-building, basement level<br />
Payment methods: Cash, debit/credit card and student union card.<br />
Assortment: Lipton teabags, several kinds of coffee, a great variety of pastries, lunch of the day (and always meatballs!), soup<br />
served with bread, pies, sandwiches, soft drinks, many kinds of candy and fruit. The assortment is very wide, which results in<br />
a bit higher prices, but there’s always a fika of the week-offer.<br />
Environment: The café is next to the lunch room, so if <strong>som</strong>eone has brought lunch you can still dine together, if you can find<br />
a seat. After lunch hours there’s lots of room for a study/fika session.<br />
Tested: Regular coffee and tea, with regular taste, and the pastries were good. The hot chocolate, made from foamed milk and<br />
O’Boy, was very nice.<br />
Best tea<br />
assortment!<br />
Always<br />
meatballs!<br />
Bulten<br />
Opening hours: Monday-Thursday: 07:45-<br />
17:00, Friday: 07:45-16:15<br />
Location: M-building<br />
Payment methods: Cash and student union<br />
card.<br />
Assortment: This café has the best tea assortment<br />
by far. There are six kinds of<br />
loose tea, of different tastes and colors;<br />
black, green and red. Furthermore there<br />
are several kinds of coffee, a great variety<br />
of pastries, soup of the week served with<br />
bread, breakfast, bagels, soft drinks, <strong>som</strong>e<br />
candy and fruit.<br />
Environment: The interior has a very industrial<br />
feel to it, which is very suitable<br />
considering the location.<br />
Tested: The tea is wonderful and there are<br />
two different kinds of regular coffee, which<br />
come with a free second cup. We also had<br />
<strong>som</strong>e nice pastries, and the hot cocoa was<br />
made from foamed milk, but with regular<br />
O’Boy, which made it a bit weak. T<br />
37
Inernational Alumnus<br />
χ<br />
38<br />
cAr<br />
consultant<br />
AuTHOR: JEnny-yuE ZHEng<br />
PHOTOgRAPHER: EmIL JOHAnSSOn<br />
Some people have specific life and career goals but for others,<br />
coincidence could have a profound and inspirational effect.<br />
Oana Robescu came to Sweden from Italy as an Erasmus<br />
exchange student to complete the final year of her master’s<br />
program at Chalmers. After her graduation Oana was not<br />
sure about her career ambitions, but thought she would try<br />
her luck at finding a job in Sweden rather than going back to<br />
Italy. In the end it was a Ph. D. application that triggered an<br />
interest that helped Oana to find her current job.<br />
Initially, Oana had been interested in going to Stockholm for<br />
her year as an exchange student, but then she was offered<br />
a place at Chalmers instead. However, Oana was not disappointed<br />
when she started looking for more information about<br />
the university and the city of Gothenburg.<br />
– I wanted to come to Sweden and my first choice was actually<br />
to go to Stockholm, but after I had looked into Chalmers<br />
more and read good reviews from other exchange students<br />
it made me feel more positive about coming to Gothenburg.<br />
After completing a bachelor’s degree in electronics, Oana decided<br />
to study communications for her master’s degree.<br />
– I like communications because there is a bit of everything;<br />
programming, signal processing, wireless communication. It<br />
also includes coding, encrypting and knowledge related to<br />
antennae and GPS.<br />
Oana says that if she knew beforehand how much she would<br />
enjoy the Chalmers experience she would have applied to attend<br />
Chalmers for the entire duration of the master’s program<br />
and not just the final year.<br />
– It was nice to come here and be told that apart from studying<br />
you also need to enjoy your life. During an introductory<br />
speech which I attended as a new student at Chalmers,<br />
we were told not to live in the library but also to have fun.<br />
CIRC activities occupied most of my free time. They took<br />
us around the city and helped us make friends. It was very<br />
nice because I never experienced anything like that in Italy.<br />
Also, the pub crawl was impressive. It’s nice to see how well<br />
behaved students can be even if there is a party.<br />
After graduation, Oana did not have any specific future plans.<br />
Although going back to Italy was an option, she decided to<br />
stay in Sweden.<br />
crAsh<br />
– I didn’t have a plan initially, but I liked Gothenburg so<br />
much that I didn’t want to leave. I started looking for jobs in<br />
engineering and talked to <strong>som</strong>e contacts. I found a Ph. D. position<br />
that was linked to Volvo Cars. It involved studying car<br />
sensors that can save you from accidents. I applied and the<br />
recruitment process was very long, but in the end I didn’t get<br />
the job. When I found out about this Ph. D position, I didn’t<br />
know anything about cars but it became more interesting the<br />
more I looked into it.<br />
Then, Oana found a job waiting tables at a restaurant relatively<br />
quickly. She continued looking for engineering jobs<br />
while working at the restaurant.<br />
– I worked at the restaurant while looking for and going to<br />
interviews for other jobs. I think not having any connections<br />
and a clear idea of what I wanted to do slowed things down<br />
quite a bit. I think I decided quite late that I wanted to try to<br />
find a job in Sweden, so that is why it took its time.<br />
Eventually, Oana was hired by XDIN. Now she works in<br />
the manufacturing department at Volvo Cars. She probably<br />
owes this to the Ph. D. position she had previously applied<br />
for since it made her interested in actively looking for jobs in<br />
the same field as the Ph.D. project which she had previously<br />
applied for and thus done substantial background research<br />
on. After finding out more she also felt working with safety<br />
applications would be a meaningful experience since any improvements<br />
to a car’s safety system would also potentially<br />
improve the quality of life of the driver and passengers.<br />
– I work with car manufacturing. More specifically, active<br />
safety for cars. I mostly work with different safety functions<br />
related to the breaking system. We have a traffic simulator<br />
and we use it to adjust different functions and to study different<br />
scenarios that involve pedestrians, other cars etc. Basically<br />
it involves working in MATLAB and Simulink.<br />
Oana’s team also needs to check if the cars satisfy certain<br />
safety requirements. Safety requirements are different in different<br />
countries, so what will work in one country may not<br />
work in a different country. It is common to have over 1000<br />
scenarios to simulate.<br />
– You can’t crash over 1000 cars, so what we do is mostly<br />
computer simulations and our results at a certain point will<br />
be given to the guys who carry out tests using cars and dum-
mies. They usually don’t do that many crash tests, but <strong>som</strong>etimes<br />
they can record data while test driving, which we can<br />
use in our calculations as well.<br />
On a typical day at work most people arrive early, usually<br />
before 8 am. Oana explains that this is very practical for people<br />
with families and kids to drop off at school and to avoid<br />
traffic jams.<br />
– We have a break at 9, have coffee and socialize. Socializing<br />
is useful for work as well because you get to know what the<br />
other people in your group are doing. This way you can help<br />
each other out. Usually we have a couple of meetings per<br />
week, where we tell each other about how our work has progressed.<br />
We <strong>som</strong>etimes present finished tasks to the rest of<br />
the group. It is important to know what everyone is doing so<br />
you won’t do the same work twice.<br />
To Oana, the greatest challenge that starting to work as an<br />
engineer has meant in comparison to being a student is to<br />
understand when to ask for assistance.<br />
– At the university you have teachers you can ask directly.<br />
It’s supposed to be like that when <strong>som</strong>ething is not clear.<br />
You can’t ask about everything at work because you are supposed<br />
to solve certain problems by yourself. However it also<br />
takes <strong>som</strong>e time to understand when to stop trying to solve a<br />
problem on your own and when asking for help is necessary.<br />
According to Oana, the most exciting aspect of her job is<br />
the potential improvements that the research will generate<br />
in the future.<br />
– Right now we are comparing the systems that were implemented<br />
for the V40 with what we are designing for the next<br />
product. It is really exciting to know that you are working<br />
with <strong>som</strong>ething that will be on the market in a few years.<br />
With other products like wireless communication and antennae<br />
you can’t really see the product when it has been released<br />
in the market, but with cars you will be able to experience<br />
the physical presence of a product you have developed to a<br />
greater extent. This is why I am looking forward to the day<br />
when the new car will be released in a few years’ time. T<br />
Name: Oana Robescu<br />
Division at Chalmers: E, Communication<br />
Engineering<br />
Year of Graduation: 2010<br />
Current activity: Consultant at XDIN<br />
Consulting Company, currently<br />
working at Volvo Cars<br />
39
Theme Column<br />
ψ<br />
40<br />
Of IdIoms<br />
andIdIots<br />
IllUStrAtOr: lIndA SchErqvISt<br />
Idioms are to students of the English language what idiots<br />
are to all of us. Ask <strong>som</strong>eone the meaning of an idiom and<br />
the response will most probably leave you believing that they<br />
know as much about idioms as a hog knows about Sunday.<br />
On the other hand, the bewildering fact of their existence<br />
(be it the idioms or the idiots) reduces many a smart mind<br />
on this planet to a big puddle of helplessness! I believe that<br />
by now it is as clear as crystal that I am not one to mince<br />
my words. I like my thoughts expressed cut and dry, to call a<br />
spade a spade if you know what I mean. So, now that I have a<br />
platform to have my voice heard (read?), I am going to ensure<br />
that each one of you hears me! Ummm… “reads me” sounds<br />
sounder I am sure!<br />
So, let’s stop chasing bunny trails and get back to what I<br />
was saying about idioms, that they are words combined<br />
into an expression that have a figurative meaning. Idiots on<br />
the other hand are just everyone else other than us! Right?<br />
WRONG!<br />
As an experiment, I stepped out on to the campus grounds<br />
here at Chalmers, Johanneberg, and asked random students<br />
whether they knew any idiots, or idioms for that matter. Out<br />
of respect for the people I asked the questions and more importantly<br />
concern for my own credibility (:D), I intend to<br />
call all boys – Emil and girls – Emilia. And to all the actual<br />
Emils and Emilias out there, I say, it can’t be helped, please<br />
just forgive this writer and the poor pen that is being forced<br />
by this writer to ink these words.<br />
Some were emphatic with their ‘yes’, others had a shy ‘no’<br />
while others squirming in their discomfort at being asked<br />
the question answered with a half-hearted ‘maybe’. An indepth<br />
analysis of the answers I received brings me to a really<br />
big generalization. Most Nordic people don’t bare their<br />
soul much at being asked such a question. To me, it seemed<br />
as though I was touching a subject very close to home. Mostly,<br />
they seemed to beat a hasty retreat on being confronted<br />
with the question. There was of course the occasional boisterous<br />
Emil and/or Emilia that pointed to the person right<br />
beside and laughed in a manner that can only be described by<br />
the words gregarious and sweet (two words that don’t often<br />
go together!). However, in my opinion a rule or norm is only<br />
worth a red cent if it cannot handle a few exceptions. The<br />
exception proves the rule!<br />
A similar survey of <strong>som</strong>e international Emils and Emilias<br />
turned up a few answers and reactions that were a stark difference<br />
to the Nordic people. They picked on themselves, others<br />
and even people whom they didn’t know too well! Some<br />
refused to call anyone an idiot while there were those who<br />
just couldn’t make up their mind on whom they would call an<br />
idiot or whether they even knew anyone that they could call<br />
an idiot. Complex people I’d say! But heck, who am I to judge!<br />
I’m a stark raving lunatic myself.<br />
However, when it came to idioms, there were few and far in<br />
between who were clutching at straws in their attempt to explain<br />
themselves. Most knew a thing or two about idioms and<br />
this was not quite what I had set out to prove at the outset.<br />
Well what can I say? Chalmers is a technical university and<br />
like one student put it, ‘we’ve all been idiots at one time or the<br />
other’ and a nice corollary that one can draw from that is that,<br />
we are smart at all the other times.<br />
Some ideas that cut an interesting figure in my conversations<br />
are as follow, ‘I know an idiot by gut feeling’, ‘Depends’, ‘Acts<br />
for more than he/she is worth’, ‘There are stupid idiots and<br />
then there are mean idiots’, ‘It’s mean to call <strong>som</strong>eone an idiot’,<br />
‘There are no idiots, only people you like and people you<br />
don’t’. On further probing, it was clear that people don’t know<br />
beans about this. But they try to make up for it by trying to<br />
contemplate and logically analyze the questions asked, statements<br />
made and conclusions drawn.<br />
In my opinion, which also might just be worth as much as a<br />
red cent, it can all be summed up in one word <strong>som</strong>eone mentioned<br />
– ‘sense’. When people do things that don’t make sense<br />
they are most often perceived as idiots. Defining ‘sense’ and<br />
‘perception’ and trying to use our noodle to get to the less accusative<br />
meanings of the words will probably lead us up the<br />
alley of enlightenment – be it the idioms or the idiots.<br />
Sincerely<br />
Bodha Lejon
Puzzles/Pysssel<br />
42<br />
nonogram<br />
Nonogram är logiska pussel där man med hjälp av ledtrådssiffror kring ett rutnät skapar en<br />
bild. Varje ledtrådssiffra indikerar en sammanhängande grupp rutor. Mellan varje grupp finns<br />
minst en tom ruta. Ledtrådssiffrorna står redan i rätt följd.<br />
Ytterligare förklaring och tips finns på:<br />
http://griddlers.net/default.jsp?lang=en<br />
English<br />
Nonograms are logic puzzles where you use the clue numbers in a grid to create an image.<br />
Each clue number signifies a coherent group of cells. Between each group is at least one empty<br />
square. The clue numbers are already in the correct sequence.<br />
Further explanation and tips can be found at:<br />
http://griddlers.net/default.jsp?lang=en<br />
2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2<br />
23 2 2 2 2 14 2 14 14 13 2 13 2 12 2 2 2 12 2 13 13 14 14 14 2 2 2 2 3<br />
3 2 25 23 23 14 6 14 10 14 13 13 15 13 15 12 2 3 5 12 6 13 8 13 9 14 2 14 2 14 9 28 26 25 23 32<br />
15 15 13 10 6 3 3 5<br />
5 3 3 64 10 13 5 15 3 15 3 23 32 52 62 82 92 2 2 92 82 62 52 32 2 15 2 15 2 13 2 10 2 62 32 32 52<br />
2 3 3 3 5 10 4<br />
4 10 5 3 34 3 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 3 3 3 5 10 4<br />
4<br />
10<br />
10 5 5<br />
5 5<br />
3 3<br />
3 3<br />
3 3<br />
2 2 2 3 3 3 2 2 3<br />
14 14 14 2 3 2 2 2 3 32<br />
3 2 4 4 2<br />
35 23 15 2 15 2 13 15 4 10 13 4 10 26<br />
36 2 3 65 3 65 2<br />
2 2 2 2 6 2 6 2 23<br />
2 3 2 3 75 3 10 75 10 24<br />
4<br />
2 7 7 2 2 8 8 2<br />
2 8 8 2 2 9 9 2<br />
2 9 9 2 2 9 9 2<br />
2 9 9 2 2 10 10 2<br />
2 10 10 2 2 10 10 2<br />
2 10 10 2 2 11 11 2<br />
2 11 11 2 2 11 11 2<br />
2 11 11 2 2 11 11 2<br />
2 11 11 2 2 10 10 2<br />
2 10 10 2 2 9 9 2<br />
2 9 9 2 2 8 8 2<br />
2 8 8 2<br />
6 1 1 6 2<br />
2 6 1 1 6 2<br />
5 2 2 5 2<br />
2 5 2 2 5 2<br />
3 3 3 3 2<br />
2 3 3 3 3 2<br />
2 4 4 2 2<br />
2 2 4 4 2 2 2 5 5 2<br />
2 5 5 2 2 6 6 2<br />
2 6 6 2 2 6 6 2<br />
2 6 6 2 2 4 4 2<br />
2 4 4 2 3 2 2 3<br />
3 2 2 3<br />
3 3<br />
3 3<br />
3 3<br />
3 3<br />
5 5<br />
5 5<br />
10<br />
10<br />
4<br />
4<br />
ω<br />
cOnStrUctOr: kArIn SAhlIn
Sudoku<br />
You know the drill folks...<br />
Difficulty: Medium<br />
Difficulty: Hard<br />
43
Känner du<br />
igen dig?<br />
BehöVer Du en hObby?<br />
Vi söker fler skribenter, fotografer, webdesigners, layoutare och illustratörer.<br />
Ta chansen att utvecklas inom ditt intresseområde! Skicka ett mail eller kom och prata med oss på <strong>Tofsen</strong>redaktionen,<br />
våning tre i Kårhuset Johanneberg, någon måndag- eller onsdagkväll vid fem.<br />
Of course you can apply to <strong>Tofsen</strong> even if you don't speak Swedish. Do you like to write, take or<br />
make pictures or work with layout? Just send us an email.<br />
mail: chefred@tofsen.chs.chalmers.se tel: 070-772 22 79
Change language