10.09.2013 Views

Miljöbokslut 2004 - Höörs kommun

Miljöbokslut 2004 - Höörs kommun

Miljöbokslut 2004 - Höörs kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Miljöbokslut</strong> <strong>2004</strong><br />

<strong>Miljöbokslut</strong> är ett sätt att redovisa miljötillståndet<br />

i <strong>kommun</strong>en. Här redovisas också<br />

<strong>kommun</strong>ens eget miljöarbete. <strong>Miljöbokslut</strong>et<br />

med de gröna nyckeltalen ska fungera<br />

som stöd och inspiration i det fortsatta<br />

miljöarbetet.<br />

Gröna nyckeltal<br />

De gröna nyckeltalen visar i siffror på tillstånd<br />

och trender som är relaterade till miljön. De<br />

gröna nyckeltalen ska användas för att följa<br />

upp miljöpåverkan och miljötillstånd i<br />

<strong>kommun</strong>en som helhet, men också för att följa<br />

<strong>kommun</strong>ens egen verksamhet.<br />

De flesta av <strong>Höörs</strong> <strong>kommun</strong>s gröna nyckeltal<br />

följer <strong>kommun</strong>förbundets förslag och kan därför<br />

användas även för jämförelser mellan <strong>kommun</strong>er.<br />

Nyckeltalen kommer med tiden att<br />

Miljöåtgärder <strong>2004</strong><br />

Inom den <strong>kommun</strong>ala verksamheten utförs<br />

många miljöåtgärder inom ramen för den<br />

ordinarie verksamheten. Dessutom bedrivs<br />

miljöarbete i projektform. Nedan följer ett<br />

urval av miljörelaterade åtgärder som utförts<br />

under <strong>2004</strong>:<br />

• Kostnadsfri energirådgivning till<br />

allmänheten<br />

• Två större energimässor med 500-1000<br />

besökare samt en minimässa om bioenergi<br />

i Höör, vilket lockade 100 besökare<br />

• Inlett arbete med skyddsområde och<br />

föreskrifter för vattentäkterna i Tjörnarp<br />

• Färdigställt gång- och cykelbana längs<br />

Krokgatan<br />

behöva ändras och kompletteras så att de ger<br />

en så bra och rättvisande bild av miljötillstånd,<br />

miljöpåverkan och resursanvändning som<br />

möjligt.<br />

De nationella miljömålen<br />

<strong>Miljöbokslut</strong>et har koppling till de 15<br />

nationella miljökvalitetsmål som fastställts av<br />

Sveriges riksdag. Flera av de gröna nyckeltalen<br />

berör fler än ett miljömål. Miljömålen ska genomsyra<br />

allt arbete och alla verksamheter för<br />

att nå det övergripande målet - en hållbar utveckling.<br />

Begreppet hållbar utveckling kan<br />

definieras som en utveckling som tillgodoser<br />

dagens behov utan att äventyra kommande<br />

generationers möjligheter att tillgodose sina<br />

behov (Brundtlandkommissionen 1998).<br />

• Förberett anslutning till <strong>kommun</strong>alt avlopp<br />

i området Bokeshall-Bokeslund<br />

• Installerat fjärravläsningssystem i elnätet<br />

vilket minskar behovet av biltransporter.<br />

• Installerat rökgasspjäll i två oljeeldade<br />

fastigheter<br />

• Påbörjat arbete med lokala miljömål. De<br />

15 nationella miljökvalitetsmålen ska<br />

brytas ner till lokal nivå. Arbetet är<br />

samtidigt en revidering av <strong>kommun</strong>ens<br />

Agenda21-dokument.<br />

• Restaurering av Ringsjön – förstudie.<br />

Under våren och sommaren testades olika<br />

fiskemetoder inför det stora reduktionsfisket<br />

som startar våren 2005.<br />

1


Planerade åtgärder 2005<br />

• Restaurering av Ringsjön. Påbörja<br />

reduktionsfiske, dvs utfiskning av mört<br />

och braxen, i syfte att få en friskare sjö<br />

med klarare vatten.<br />

• Installation av pelletsbrännare i fyra skolor<br />

som idag värms med olja eller el.<br />

• Bygga gång- och cykelbana längs<br />

Skolgatan-Östergatan.<br />

<strong>Höörs</strong> <strong>kommun</strong>s gröna nyckeltal<br />

<strong>Höörs</strong> <strong>kommun</strong> använder 23 gröna nyckeltal<br />

för att mäta miljötillstånd och miljöpåverkan.<br />

Här har de samlats i två grupper. Den första<br />

gruppen, under rubriken Kommunen som<br />

geografiskt område, ska spegla miljöpåverkan<br />

och miljötillstånd i hela <strong>kommun</strong>en, medan<br />

nyckeltalen under rubriken Kommunen som<br />

organisation mäter hur <strong>kommun</strong>ens egna<br />

verksamheter och förvaltningar påverkar<br />

miljön.<br />

KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE<br />

Energianvändning<br />

Total energianvändning per invånare<br />

(kWh/inv)<br />

1990 1995 2000 2001 2002 2003 <strong>2004</strong><br />

20478 25167 31249 29648 30720 - -<br />

Uppvärmning och elanvändning i bostäder<br />

(kWh/inv)<br />

1990 1995 2000 2001 2002 2003 <strong>2004</strong><br />

8996 11191 9356 8597 8952 - -<br />

Uppvärmning och elanvändning i<br />

servicesektorn (kWh/inv)<br />

1990 1995 2000 2001 2002 2003 <strong>2004</strong><br />

4001 6129 5254 4300 4981 - -<br />

Utsläpp av fossil koldioxid (ton/invånare)<br />

1990 1995 2000 2001 2002 2003 <strong>2004</strong><br />

2,34 2,43 5,70 4,93 4,51 - -<br />

Källa: SCB<br />

På energiområdet återstår mycket arbete för att<br />

åstadkomma ett hållbart, effektivt och resurssnålt<br />

• Färdigställa gång- och cykelbana till<br />

Ängsbyn<br />

• Slutföra ett kemikalieprojekt i skolorna<br />

som bestått av information och tillsyn.<br />

• Fastställa skyddsområde för vattentäkterna<br />

i Tjörnarp<br />

samhälle. Den totala energianvändningen per invånare<br />

ökade med ca 50% mellan år 1990 och år<br />

2000. Utsläppen av fossil koldioxid har mer än<br />

fördubblats under samma period. Transportsektorn<br />

står för nästan hela ökningen vad gäller energiförbrukning<br />

och en stor del av de ökade utsläppen<br />

av fossil koldioxid, som bidrar till växthuseffekten.<br />

Statistik för de senaste två åren finns ännu inte<br />

tillgänglig.<br />

Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft,<br />

Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö<br />

Andel förnybar och återvunnen energi i<br />

fjärrvärmen (%)<br />

100%<br />

90%<br />

80%<br />

70%<br />

60%<br />

50%<br />

40%<br />

30%<br />

20%<br />

10%<br />

0%<br />

62 60<br />

80<br />

73<br />

96<br />

2000 2001 2002 2003 <strong>2004</strong><br />

flis<br />

Källa: <strong>Höörs</strong> <strong>kommun</strong>, Höör Värme AB<br />

Hela 96 procent av fjärrvärmeproduktionen under<br />

året bestod av värme från flis. Ökningen beror<br />

främst på att en andra flispanna installerats, vilket<br />

har ökat kapaciteten. Under <strong>2004</strong> har gasol i princip<br />

bara använts under driftavbrott. Den stora andelen<br />

värme från flis är mycket positiv då flis är en<br />

förnybar energikälla som inte bidrar till<br />

växthuseffekten. Under året har också ytterligare tre<br />

kunder anslutits till fjärrvärmenätet, däribland<br />

gasol<br />

2


Björkvikshallen. Fjärrvärmeverkets totala<br />

energiproduktion under året var 23 500 MWh.<br />

Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, God<br />

bebyggd miljö<br />

Markanvändning – biologisk mångfald<br />

Skyddad natur (% av <strong>kommun</strong>ens yta)<br />

2000 2001 2002 2003 <strong>2004</strong><br />

1,3 1,3 1,4 1,5 1,5<br />

Källa: Länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen<br />

Arealen skyddad mark har ökat med 7,3 hektar<br />

under <strong>2004</strong>, vilket är för lite för att synas i tabellen.<br />

Hela den tillkommande arealen består av<br />

biotopskyddad skog. Klintaskogen, som tidigare<br />

ingick i nyckeltalet som Natura 2000-område har<br />

under året fått status som naturreservat.<br />

Natura 2000 är ett EU-nätverk av värdefulla naturområden,<br />

där medlemsländerna förbinder sig att<br />

långsiktigt bevara de områden som anmäls. Urvalet<br />

styrs av de så kallade habitat- och fågelskyddsdirektiven.<br />

I nyckeltalet ingår samtliga naturreservat,<br />

biotopskyddsområden samt Natura 2000områden<br />

i <strong>kommun</strong>en.<br />

Miljömål: Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap,<br />

God bebyggd miljö<br />

Observationer av rödlistade arter i<br />

<strong>kommun</strong>en<br />

1998 1999 2000 2001 2002 2003 <strong>2004</strong><br />

67 438 55 121 70 6 -<br />

Källa: ArtDatabanken<br />

Nyckeltalet visar alla fynd av rödlistade arter som<br />

finns registrerade i ArtDatabankens databas. Nyckeltalet<br />

speglar inte miljötillståndet utan snarare<br />

aktiviteten vad gäller kartläggning och kunskap om<br />

värdefull natur. Det höga antalet fynd under år 1999<br />

beror till exempel främst på den lavinventering som<br />

då utfördes av <strong>Höörs</strong> <strong>kommun</strong> i samarbete med<br />

Hörby <strong>kommun</strong>. Såväl privatpersoner som myndigheter<br />

och organisationer kan rapportera fynd av<br />

hotade eller sällsynta arter till ArtDatabanken.<br />

Rapportering och registrering sker löpande, även av<br />

äldre fynd, varför siffrorna kommer att kunna<br />

förändras.<br />

Miljömål: Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap,<br />

Myllrande våtmarker<br />

Miljöanpassat skogsbruk (% av skogsarealen)<br />

2000 2001 2002 2003 <strong>2004</strong><br />

FSC 8 8 8 9 9<br />

PEFC 18 29 30 30 36<br />

Totalt 26 37 38 39 45<br />

Källa: Skogssällskapet, Sveaskog, Sydved, Södra<br />

FSC och PEFC är två olika internationella miljöcertifieringssystem<br />

för skogsbruket. Sett till hela<br />

landet är FSC det dominerande systemet, som<br />

omfattar ca 45% av all produktiv skogsmark.<br />

Motsvarande siffra för PEFC är ca 16%. Vissa<br />

skogsägare är certifierade i båda systemen, men<br />

överlappet i <strong>Höörs</strong> <strong>kommun</strong> är litet eller obefintligt.<br />

Miljömål: Levande skogar, Myllrande våtmarker,<br />

Levande sjöar och vattendrag<br />

Åkermark godkänd för produktion av<br />

KRAV-märkta livsmedel (% av åkerarealen)<br />

1999 2001 2002 2003 <strong>2004</strong><br />

1,1 3,4 5,8 5,8 5,3<br />

Källa: KRAV<br />

Åkermark med EU-stöd för ekologisk<br />

odling (% av åkerarealen)<br />

1996 1998 2000 2001 2002 2003 <strong>2004</strong><br />

3,8 5,2 7,5 8,1 8,8 7,7 -<br />

Källa: Jordbruksverket via Kommunförbundet<br />

Från att ha ökat stadigt har andelen ekologiskt<br />

odlad åkermark istället minskat något under de<br />

senaste åren. Framtiden får utvisa om nedgången är<br />

en faktisk trend eller bara en tillfällig svacka.<br />

Statistik gällande åkermark med EU-stöd för<br />

ekologisk odling finns ännu inte tillgänglig för<br />

<strong>2004</strong>.<br />

Miljömål: Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning,<br />

Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet,<br />

Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker,<br />

Hav i balans samt levande kust och skärgård.<br />

Luft<br />

Trafikens utsläpp av VOC (kg/invånare)<br />

2000 2001 2002 2003 <strong>2004</strong><br />

18 - - - -<br />

Källa: Skånes Luftvårdsförbund<br />

VOC är ett samlingsnamn för en grupp kemiska<br />

ämnen (flyktiga organiska kolväten) med negativa<br />

effekter på hälsa och miljö. Ämnena bildas bland<br />

annat vid förbränning av bensin och dieselolja.<br />

Statistik för perioden 2001-<strong>2004</strong> finns ännu inte<br />

tillgänglig.<br />

Miljömål: Frisk luft, Giftfri miljö, God bebyggd<br />

miljö<br />

3


Vatten<br />

Godkända enskilda avlopp (%)<br />

2000 2001 2002 2003 <strong>2004</strong><br />

82 83 86 89 92<br />

Källa: <strong>Höörs</strong> <strong>kommun</strong><br />

<strong>Höörs</strong> <strong>kommun</strong> arbetar sedan ett antal år tillbaka<br />

med inventering av alla enskilda avlopp. Arbetet är<br />

viktigt inte minst för att minska övergödningen av<br />

sjöar, vattendrag och hav. De avlopp som vid<br />

inventeringstillfället inte uppfyller Miljöbalkens<br />

krav på rening och funktion ska åtgärdas inom en<br />

viss tid. I hela <strong>kommun</strong>en finns ca 2250 enskilda<br />

avlopp.<br />

Miljömål: Ingen övergödning, Levande sjöar och<br />

vattendrag, Hav i balans samt levande kust och<br />

skärgård, Myllrande våtmarker<br />

Vattenkvalitet – enskilda brunnar (%)<br />

%<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

1993<br />

1994<br />

1995<br />

1996<br />

1997<br />

1998<br />

1999<br />

2000<br />

2001<br />

2002<br />

2003<br />

<strong>2004</strong><br />

År<br />

andel höga<br />

nitrathalter<br />

andel höga<br />

bakteriehalter<br />

Källa: <strong>Höörs</strong> <strong>kommun</strong><br />

Nyckeltalet visar andelen vattenprov från enskilda<br />

brunnar som visar för höga nitrathalter (>20 mg/l)<br />

respektive för höga bakteriehalter (otjänligt). Inga<br />

uppenbara trender går att se i materialet. Vanligaste<br />

orsaken till höga bakteriehalter är felkonstruerade<br />

brunnar som gör att ytvatten tränger in. I vissa<br />

områden finns även problem med inträngning av<br />

avloppsvatten. Höga nitrathalter är svårare att<br />

åtgärda. Orsaken är ofta förhöjda kvävehalter i<br />

grundvattnet; ett problem som hänger samman med<br />

jordbruk och övergödning.<br />

Miljömål: Grundvatten av god kvalitet, Ingen<br />

övergödning, Giftfri miljö, God bebyggd miljö<br />

Slam<br />

Tungmetaller i slam (mg/kgTS)<br />

gräns<br />

värde<br />

1990 2000 2002 2003 <strong>2004</strong><br />

Kvicksilver 2,50 1,00 0,52 0,53 0,53 0,30<br />

Kadmium 2,0 2,0 1,1 1,4 1,2 1,2<br />

Bly 100 30 15 10 10 12<br />

Källa: <strong>Höörs</strong> <strong>kommun</strong><br />

Godkänt slam (%)<br />

2000 2001 2002 2003 <strong>2004</strong><br />

100 100 100 100 100<br />

Källa: <strong>Höörs</strong> <strong>kommun</strong><br />

Återförd fosfor från slam (%)<br />

2000 2001 2002 2003 <strong>2004</strong><br />

100 100 100 100 100<br />

Källa: <strong>Höörs</strong> <strong>kommun</strong><br />

Kvaliteten på det slam som samlas i reningsverken<br />

är en central fråga för att få ett fungerande<br />

kretslopp av näringsämnen. Slammet innehåller<br />

höga halter av bland annat fosfor och borde därför<br />

tillbaka ut på åkrarna, men problemet är att<br />

slammet också innehåller tungmetaller som kan<br />

vara skadliga på sikt. Diskussionen om huruvida<br />

lantbruket ska ta emot slam eller inte pågår.<br />

Gränsvärdena i tabellen ovan anger de halter som<br />

enligt lag måste underskridas för att slammet ska få<br />

användas i jordbruket. I Höör har slammet de<br />

senaste åren utnyttjats för jordtillverkning samt för<br />

övertäckning av gamla deponier.<br />

Miljömål: Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt<br />

odlingslandskap<br />

Avfall<br />

Insamling för återvinning (kg/invånare)<br />

2000 2001 2002 2003 <strong>2004</strong><br />

papper 83,2 92,1 86,7 88,7 -<br />

glas 19,5 17,1 18,8 18,2 18,6<br />

metall 1,7 1,3 1,9 1,9 1,9<br />

plast - 2,6 2,9 2,3 2,5<br />

Källa: Merab<br />

Deponerat hushållsavfall (kg/invånare)<br />

1999 2000 2001 2002 2003 <strong>2004</strong><br />

- 146 130 146 137 -<br />

Källa: Merab<br />

Mängden insamlat och återvunnet material visar<br />

ingen trend utan tycks snarare pendla kring ett<br />

värde. Även mängden deponerat hushållsavfall<br />

varierar till synes utan trender.<br />

4


Nyckeltalen för återvunnet och deponerat avfall<br />

gäller för Höör, Hörby och Eslöv tillsammans.<br />

Vissa data för <strong>2004</strong> har inte varit möjliga att få<br />

fram i tid.<br />

Miljömål: God bebyggd miljö<br />

KOMMUNEN SOM ORGANISATION<br />

Transportenergi för tjänsteresor<br />

(kWh/årsarbetare)<br />

kWh/åa<br />

1200<br />

1150<br />

1100<br />

1050<br />

1000<br />

950<br />

900<br />

1186<br />

1064<br />

1057<br />

1027<br />

1143<br />

2000 2001 2002 2003 <strong>2004</strong> År<br />

Källa: <strong>Höörs</strong> <strong>kommun</strong><br />

Den positiva trenden med minskad förbrukning av<br />

bensin för tjänsteresor ser ut att vara bruten. Men<br />

antalet liter förbrukad bensin är egentligen tämligen<br />

konstant över åren. Istället är det antalet årsarbetare<br />

som varierar. Eftersom bensinförbrukningen inte<br />

tycks påverkas av denna variation kan man gissa att<br />

de grupper av anställda som utgör variationen har<br />

arbetsuppgifter som inte innebär särskilt mycket<br />

bilkörning i tjänsten. Förra årets slutsats att<br />

bensinförbrukningen ser ut att minska visar sig<br />

alltså inte vara riktigt sann vid en närmare<br />

granskning<br />

Nyckeltalet grundas på bensinförbrukning och<br />

ersatta resor i personbil, i enlighet med <strong>kommun</strong>förbundets<br />

riktlinjer. Flyg, tåg, buss, diesel och<br />

”resor” i arbetsfordon ingår inte.<br />

Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft,<br />

Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö<br />

Andel ekologiska livsmedel i <strong>kommun</strong>al<br />

förvaltning (% av värdet)<br />

2000 2001 2002 2003 <strong>2004</strong><br />

1 0,03 0,03 3,6 5,9<br />

Källa: <strong>Höörs</strong> <strong>kommun</strong><br />

Andelen ekologiskt producerade livsmedel har tagit<br />

ännu ett litet kliv framåt. Merparten består av<br />

KRAV-märkt mjölk. I nyckeltalet ingår inte hela<br />

den <strong>kommun</strong>ala förvaltningen utan endast de<br />

verksamheter som sorterar under kostenheten, dvs<br />

främst skola och äldreomsorg.<br />

Miljömål: Ett rikt odlingslandskap, Ingen<br />

övergödning, Giftfri miljö, Grundvatten av god<br />

kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande<br />

våtmarker, Hav i balans samt levande kust och<br />

skärgård.<br />

Användning av värme i <strong>kommun</strong>ens lokaler<br />

(kWh/m 2 )<br />

2000 2001 2002 2003 <strong>2004</strong><br />

106 136 135 148 134<br />

Källa: <strong>Höörs</strong> <strong>kommun</strong><br />

Användning av el i <strong>kommun</strong>ens lokaler<br />

(kWh/m 2 )<br />

2000 2001 2002 2003 <strong>2004</strong><br />

78 76 88 88 85<br />

Källa: <strong>Höörs</strong> <strong>kommun</strong><br />

Förnybar energi i <strong>kommun</strong>ens lokaler (%)<br />

2000 2001 2002 2003 <strong>2004</strong><br />

23 24 32 30 37<br />

Källa: <strong>Höörs</strong> <strong>kommun</strong><br />

Andelen förnybar energi fortsätter stiga. Ökningen<br />

år <strong>2004</strong> beror bland annat på att hela 96 procent av<br />

fjärrvärmen bestod av värme från biobränsle, vilket<br />

i sin tur får stort genomslag då över 60 procent av<br />

värmen i <strong>kommun</strong>ens lokaler utgörs av fjärrvärme.<br />

Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft,<br />

Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö.<br />

5

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!