VÄSTERBOTTEN GENOM TIDERNA - Västerbottens museum

VÄSTERBOTTEN
GENOM TIDERNA
STUDIEPLAN

Västerbotten genom tiderna
”Vi förstår av era ord, att däruppe i norr
finns både ett stort fjälland
och ett stort insjöland
och ett stort skogsland
och ett stort slättland
och en stor skärgård.
Det är mer än vi hade väntat.
Det är mer än många stora kungariken
kan berömma sig av att äga inom sina gränser.”
(ur ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige” av Selma Lagerlöf)
Denna vackra beskrivning sammanfattar Västerbotten på ett fantastiskt sätt. Vårt
stora län rymmer många olika spår från lång tid tillbaka och har en mångfacetterad
geografi: kultur och natur förenat, präglat av varandra.
Västerbotten är ett län med en intressant, strävsam och på sina håll dramatisk
historia. Mycket har länet gemensamt med övriga Sverige, men mycket av det
som har hänt och lämnat spår är också unikt. I länet finns bl a Sveriges största
rundloge, världens längsta linbana, Sveriges soligaste ö, platsen för sista slaget på
svensk mark, Sveriges största skärgårdsreservat, norra Europas största
naturreservat, Sveriges första samiska kulturreservat, Sveriges nordligaste kända
förekomst av hassel, Sveriges nordligaste hällristningar, Europas längsta björkallé,
Sveriges största andel kvinnliga älgjägare, världens äldsta skida, Sveriges djupaste
gruvschakt och Sveriges största träkyrka.
Det ”typiskt” västerbottniska – hur ser det ut? Mellan fjäll och kust finns spår från
en mängd olika verksamheter och människor som alla varit och ännu skapar det
som är ”typiskt” för Västerbotten. Syftet med studieplanen är att lära känna – i
vissa fall kanske återupptäcka – vårt läns historia samt den kulturhistoria länet har
att erbjuda både sina invånare och sina besökare.
Studieplanen är uppbyggd utifrån boken ”Västerbotten genom tiderna”, som ger
en övergripande inblick i länets historia och utveckling. Dokumentera gärna det
som diskuteras – tänk på att det som anses som självklart idag inte kommer att vara
det för nästa generation! Länets museer, Dialekt-, ortnamns- och
folkminnesarkviet (DAUM) m fl tar gärna emot er dokumentation.
Mycket nöje på er resa genom Västerbottens landskap och historia!
Västerbottens läns hembygdsförbund
Maria Paulsson
1

TRÄFF 1
1. Västerbotten genom tiderna
ATT DISKUTERA
• det nationella, regionala och lokala kulturarvet
• Västerbottens utveckling
2. Naturgeografiska förutsättningar
ATT DISKUTERA
• Västerbottens karaktäristiska naturgeografi
• er bygds karaktäristiska naturgeografi
3. Administrativ indelning
ATT DISKUTERA
• läns- och landskapsbegreppet i Västerbotten
• utvecklingen till dagens samebyar
• vilka tings- och avrättningsplatser – påstådda som konstaterade – känner ni till
i er bygd? Markera gärna på karta.
4. Forntid
ATT DISKUTERA
• spår från forntiden i er omgivning: vad finns och vad kan de berätta om er
bygd?
LITTERATUR
• Västerbotten genom tiderna, s 10–53.
• Karlsson, Anders och Sundström, Susanne, SPÅR.
• Västerbotten 1978:3, Nybyggarliv.
• Västerbotten 1988:4, Västerbottens län 350 år.
• Västerbotten 1989:3–4, Geologiska sevärdheter.
• Västerbotten 1993:3, Spår från 9000 år.
• Västerbotten 1994:4, Sevärd natur.
2

TRÄFF 2
5. Medeltiden
ATT DISKUTERA
• statens angelägenheter i det medeltida Västerbotten
• statens angelägenheter i det nutida Västerbotten
6. Samerna och rennäringen
ATT DISKUTERA
• skillnader och likheter mellan fjäll- och skogssamisk kultur
• skillnader och likheter mellan nord- och sydsamisk kultur
• skillnader och likheter av renskötseln förr och nu
7. Jordbruket
ATT DISKUTERA
• utvecklingen av odlingsteknik (som t ex damm- och översilningsängar)
• skiftesreformernas betydelse
8. Jordbrukets binäringar
ATT DISKUTERA
• binäringarna i er bygd/by/släkt
LITTERATUR
• Västerbotten genom tiderna, s 54–101.
• Karlsson, Anders och Sundström, Susanne, SPÅR.
• Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap.
• Sevärt i Västerbottens län, Rismyrliden.
• Västerbotten 1990:2, Bilder av samer.
• Västerbotten 1990:3, Lantbruk.
• Västerbotten 1997:1, Odlingslandskapet.
3

TRÄFF 3
9. Jakt och fångst
ATT DISKUTERA
• fångstmetoderna och dess effektivitet (t ex djurets snabba/utdragna död,
åverkan på skinn och kött osv)
• jaktens betydelse som binäring samt dess kulturella betydelse, igår som idag
10. Fiske och fiskebebyggelse
ATT DISKUTERA
• de kustnära lämningarna
• fiskets betydelse som näring samt dess kulturella betydelse, igår som idag
11. Landsbygdens byggnader
ATT DISKUTERA
• den västerbottniska gårdstypen – hur ser den ut?
• statusrang bland olika byggnader – var t ex en dubbelkorsbyggnad lika fin som en
salsbyggnad etc
• byggnadernas svinn – vad försvinner först/sist? Varför?
12. Skogsindustrin
ATT DISKUTERA
• flottningens betydelse som binäring
• världen på Norrbyskär: ideal- eller slavsamhälle?
• skogsindustrin igår och idag – likheter och skillnader
• flottaren – vem var han?
• skoglig kulturhistoria, naturreservat och skogsindustri – går de att förena?
LITTERATUR
• Västerbotten genom tiderna, s 102–151.
• Karlsson, Anders och Sundström, Susanne, SPÅR.
• Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap.
• Sevärt i Västerbottens län, Norrbyskär.
• Sevärt i Västerbottens län, Bjuröklubb.
• Sevärt i Västerbottens län, Holmöns båtmuseum.
• Sevärt i Västerbottens län, Västerbacken.
• Sevärt i Västerbottens län, Friluftsmuseet Gammlia.
• Västerbotten 1981:1, Jakt och jägare.
• Västerbotten 1981:3, Flottning.
• Västerbotten 1983:3, Ett år i skogen.
• Västerbotten 1985:2, Skogsmuseet i Lycksele.
• Västerbotten 1997:1, Odlingslandskapet.
• Västerbotten 1999:2, Älgar, jakt och jägare.
4

TRÄFF 4
13. Järnbruk och glasbruk
ATT DISKUTERA
• skillnader och likheter mellan bruken (t ex ägarstruktur, händelser i omvärlden
som påverkade, verksamhet, uppgång och fall…)
14. Gruvindustrin
ATT DISKUTERA
• orsaker till den relativt sena bergshanteringen i Västerbotten trots en tidig start
• gruvanläggningars betydelse för omgivande bygd
15. Kraftverk och elförsörjning
ATT DISKUTERA
• den vikt som lades vid kraftverkens estetiska utformning
• elektricitetens intåg och framfart i Västerbotten
16. Industrins bebyggelse
ATT DISKUTERA
• de olika typer av bebyggelse som byggdes vid olika typer av industrier
• skillnader och likheter hos ovanstående
LITTERATUR
• Västerbotten genom tiderna, s 152–203.
• Karlsson, Anders och Sundström, Susanne, SPÅR.
• Sevärt i Västerbottens län, Olofsfors bruk.
• Sevärt i Västerbottens län, Finnforsens kraftstation.
• Sevärt i Västerbottens län, Bruksleden.
• Sevärt i Västerbottens län, Guldriket.
• Sevärt i Västerbottens län, Umeleden.
• Wetterberg, Ola, Hytta och smedja i Olofsfors. Västerbotten 1983:2.
• Lundberg, Åsa, En hammarsmedja i Robertsfors. Västerbotten 1983:2.
• Västerbotten 1989:3–4, Geologiska sevärdheter.
• Västerbotten 1992:3, Elkraft och kraftverk.
• Västerbotten 1994:1, Guldriket.
• Västerbotten 2006:1, Liv och kraft i Finnforsen.
5

TRÄFF 5
17. Kyrkor, prästgårdar och begravningsplatser
ATT DISKUTERA
• kyrkobyggnadens kulturhistoriska värde: riva eller bevara?
• Kyrkans betydelse igår och idag – jämför!
18. Kyrkstäder
ATT DISKUTERA
• kyrkstadens uppkomst och försvinnande
• kyrkstadens olika funktioner
• folklivet i kyrkstaden
19. Städer och tätorter
ATT DISKUTERA
• er (närmsta) tätorts/stads bebyggelseutveckling
• parkernas funktion i stadsmiljön
LITTERATUR
• Västerbotten genom tiderna, s 204–257.
• Västerbotten 1988:1, Kyrkstadsliv.
• Västerbotten 1995:2, Skellefteå 150 år.
• Västerbotten 1998:1, Kyrkor.
• Karlsson, Anders och Sundström, Susanne, SPÅR.
• Sevärt i Västerbottens län, Stadsvandringar i Umeå.
• Sevärt i Västerbottens län, Stadsvandringar i Lycksele.
• Sevärt i Västerbottens län, Fatmomakke kyrkstad.
• Parker i Umeå och Vasa.
• Parkpromenader i Umeå och Vasa.
• Fahlgren, Karl (red.), Kyrka och skola. Övre Norrland förr i tiden nr 4.
6

TRÄFF 6
20. Skolor
ATT DISKUTERA
• sambandet undervisning – mission
• skollokalens utveckling; från hemundervisning till skolpalats
21. Sjukvård och fattigvård
ATT DISKUTERA
• utvecklingen från fattigvård till äldrevård
• utvecklingen av länets sjukvård
22. Folkrörelser
ATT DISKUTERA
• bakomliggande orsaker till framväxten av olika folkrörelser
• vilken eller vilka folkrörelser var starka i er by/bygd?
23. Försvar
ATT DISKUTERA
• de ryska härjningarna i länet – vilka spår har de satt?
• rotesystemet och de indelta soldaterna
• vad har regementena betytt för vår landsända?
LITTERATUR
• Västerbotten genom tiderna, s 258–295.
• Västerbotten 1979:3, Hundra års lärarutbildning i Umeå.
• Västerbotten 1985:3–4, Västerbottnisk medicinhistoria.
• Västerbotten 1992:2, Folkskolan 150 år.
• Fahlgren, Karl (red.), Kyrka och skola. Övre Norrland förr i tiden nr 4.
• Sevärt i Västerbottens län, Kulturum Ratan.
• Lövgren, Sture, I Ofredens Spår. Historieteckning och minnesmärken över
finska kriget 1808–1809 i Västerbottens kustland.
7

TRÄFF 7
24. Kommunikationer
ATT DISKUTERA
• vägnätets utveckling i länet
• gästgiveriverksamheten: vilka gästgiverier känner ni till i er bygd?
• de västerbottniska skeppsvarvens uppgång och fall
• spåren efter lots- och fyrverksamheten
• Järnvägsbyggandet i Västerbotten: stambanan, tvärbanor, malmbanan,
inlandsbanan, Botniabanan
• livet som rallare, vägbyggare, skeppsbyggare, brobyggare etc.
LITTERATUR
• Västerbotten genom tiderna, s 296–339.
• Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län.
• Länsstyrelsens meddelandeserie 1995, nr 13, Broar i Västerbottens län.
• Sevärt i Västerbottens län, Bjuröklubb.
• Sevärt i Västerbottens län, Blå vägen.
• Sevärt i Västerbottens län, Kulturum Ratan.
• Sevärt i Västerbottens län, Inlandsbanan.
• Sevärt i Västerbottens län, Tallbergsbroarna.
• Västerbotten 1990, nr 1, 1.381 meter – historien om Obbolabron.
• Västerbotten 1998, nr 2, Järnvägar!
8

TRÄFF 8
Sevärt i Västerbotten
Denna sista träff föreslås bestå av en dagsutflykt eller en lite längre resa. Låt er
inspireras av våra besöksmål i broschyrserien Sevärt i Västerbotten, som ingår som
litteraturförslag. Broschyrerna finns på bl a Västerbottens museum.
LITTERATUR
Sevärt i Västerbottens län, Olofsfors bruk
Sevärt i Västerbottens län, Fatmomakke kyrkstad
Sevärt i Västerbottens län, Västerbacken
Sevärt i Västerbottens län, Umeleden
Sevärt i Västerbottens län, Inlandsbanan
Sevärt i Västerbottens län, Stadsvandringar i Umeå
Sevärt i Västerbottens län, Vägen Sju Älvar
Sevärt i Västerbottens län, Torvsjö kvarnar
Sevärt i Västerbottens län, Blå vägen
Sevärt i Västerbottens län, Vindelälvsvägen
Sevärt i Västerbottens län, Holmöns båtmuseum
Sevärt i Västerbottens län, Kulturum Ratan
Sevärt i Västerbottens län, Bjuröklubb
Sevärt i Västerbottens län, Finnforsens kraftstation
Sevärt i Västerbottens län, Rismyrliden
Sevärt i Västerbottens län, Guldriket
Sevärt i Västerbottens län, Stöttingfjället
Sevärt i Västerbottens län, Norrbyskär
Sevärt i Västerbottens län, Stadsvandringar i Lycksele
Sevärt i Västerbottens län, Tallbergsbroarna
Sevärt i Västerbottens län, Bruksleden
Sevärt i Västerbottens län, Friluftsmuseet Gammlia
Västerbotten 1987:4,108 utflyktsmål i Västerbotten
Om det inte skulle passa med en utflykt, kan en filmkväll rekommenderas.
Det finns flera VHS-filmer att hyra vid Västerbottens museum med skiftande
ämnen från olika platser i länet. Gå in under ”dokumentärfilmer” på
http://www.vasterbottensmuseum.se/imuseet/fotoarkivet/fotoark.php och
sök fram en film som verkar intressant. Kontakta museets reception för vidare
information, 090-171801.
Runar Enbergs film om Norrbyskär, Skären som var världen, går att låna på
bibliotek.
9

Litteraturlista
Titel markerad med asterisk (*) finns att köpa på Västerbottens museum.
Titel markerad med dubbel asterisk (**) finns enbart i årsboken av tidsskriften
Västerbotten.
Broar i Västerbottens län. Meddelande nr 13. Länsstyrelsen i Västerbottens län.
Umeå 1995.
* Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap. Meddelande nr 10. Länsstyrelsen i
Västerbottens län. Umeå 1996.
* Karlsson, Anders och Sundström, Susanne, SPÅR. Västerbottens läns
hembygdsförbund. Umeå 2002.
Lövgren, Sture, I Ofredens Spår. Historieteckning och minnesmärken över
finska kriget 1808–1809 i Västerbottens kustland. Umeå kommun. Umeå 1990.
Parker i Umeå och Vasa. Kvarkenrådet. Umeå/Vasa 2004.
Parkpromenader i Umeå och Vasa. Kvarkenrådet. Umeå/Vasa 2003.
* Sevärt i Västerbotten, Bjuröklubb. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå
1999.
* Sevärt i Västerbotten, Blå vägen. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå
1996.
* Sevärt i Västerbotten, Bruksleden. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå
2003.
* Sevärt i Västerbotten, Fatmomakke kyrkstad. Västerbottens läns
hembygdsförbund. Umeå 1994.
* Sevärt i Västerbotten, Finnforsens kraftstation. Västerbottens läns
hembygdsförbund. Umeå 1999.
* Sevärt i Västerbotten, Friluftsmuseet Gammlia. Västerbottens läns
hembygdsförbund. Umeå 2005.
* Sevärt i Västerbotten, Guldriket. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå
1999.
* Sevärt i Västerbotten, Holmöns båtmuseum. Västerbottens läns
hembygdsförbund. Umeå 1998.
* Sevärt i Västerbotten, Inlandsbanan. Västerbottens läns hembygdsförbund.
Umeå 1995.
* Sevärt i Västerbotten, Norrbyskär. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå
1999.
* Sevärt i Västerbotten, Olofsfors bruk. Västerbottens läns hembygdsförbund.
Umeå 1994.
10

* Sevärt i Västerbotten, Rismyrliden. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå
1999.
* Sevärt i Västerbotten, Stadsvandringar i Lycksele. Västerbottens läns
hembygdsförbund. Umeå 1999.
* Sevärt i Västerbotten, Stadsvandringar i Umeå. Västerbottens läns
hembygdsförbund. Umeå 1995.
* Sevärt i Västerbotten, Tallbergsbroarna. Västerbottens läns hembygdsförbund.
Umeå 2002.
* Sevärt i Västerbotten, Umeleden. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå
1995.
* Sevärt i Västerbotten, Västerbacken. Västerbottens läns hembygdsförbund.
Umeå 1995.
Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län. Meddelande nr 2.
Länsstyrelsen i Västerbottens län. Umeå 2001.
* Västerbotten 1978:3, Nybyggarliv. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå
1978.
Västerbotten 1979:3, Hundra års lärarutbildning i Umeå. Västerbottens läns
hembygdsförening. Umeå 1979.
** Västerbotten 1981:1, Jakt och jägare. Västerbottens läns hembygdsförening.
Umeå 1981.
* Västerbotten 1981:3, Flottning. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå
1981.
* Västerbotten 1985:2, Skogsmuseet i Skellefteå. Västerbottens läns
hembygdsförbund. Umeå 1985.
* Västerbotten 1985:3-4, Västerbottnisk medicinhistoria. Västerbottens läns
hembygdsförbund. Umeå 1985.
Västerbotten 1987:4, 108 utflyktsmål i Västerbotten. Västerbottens läns
hembygdsförbund. Umeå 1987.
** Västerbotten 1988:1, Kyrkstadsliv. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå
1988.
* Västerbotten 1988:4, Västerbottens län 350 år. Västerbottens läns
hembygdsförbund. Umeå 1988.
Västerbotten 1989:3-4, Geologiska sevärdheter. Västerbottens läns
hembygdsförbund. Umeå 1989.
* Västerbotten 1990:1, 1.381 m – historien om Obbolabron. Västerbottens läns
hembygdsförbund. Umeå 1990.
* Västerbotten 1990:2, Bilder av samer. Västerbottens läns hembygdsförbund.
Umeå 1990.
11

* Västerbotten 1990:3, Lantbruk. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå
1990.
* Västerbotten 1992:2, Folkskolan 150 år. Västerbottens läns hembygdsförbund.
Umeå 1992.
* Västerbotten 1992:3, Elkraft och kraftverk. Västerbottens läns
hembygdsförbund. Umeå 1992.
* Västerbotten 1993:3, Spår från 9000 år. Västerbottens läns hembygdsförbund.
Umeå 1993.
Västerbotten 1994:1, Guldriket. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå
1994.
* Västerbotten 1994:4, Sevärd natur. Västerbottens läns hembygdsförbund.
Umeå 1994.
* Västerbotten 1995:2, Skellefteå 150 år. Västerbottens läns hembygdsförbund.
Umeå 1995.
* Västerbotten 1997:1, Odlingslandskapet. Västerbottens läns hembygdsförbund.
Umeå 1997.
* Västerbotten 1998:1, Kyrkor. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1998.
* Västerbotten 1999:2, Älgar, jakt och jägare. Västerbottens läns
hembygdsförbund. Umeå 1999.
* Västerbotten 2006:1, Liv och kraft i Finnforsen. Västerbottens läns
hembygdsförbund. Umeå 2006.
Västerbotten genom tiderna. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå
1994.
* Fahlgren, Karl (red), Kyrka och skola. Övre Norrland förr i tiden nr 4. Bokförlaget
Botnia. Umeå 1960.
12