fukt i fjärrvärmerör, larmsystem och detektering - Svensk Fjärrvärme
fukt i fjärrvärmerör, larmsystem och detektering - Svensk Fjärrvärme
fukt i fjärrvärmerör, larmsystem och detektering - Svensk Fjärrvärme
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
om det är låg isolationsresistans/kortslutning eller <strong>fukt</strong>. Om ”jonvandring” mäts får inte<br />
resistansen vara för låg exempelvis inte mindre än 5 kohm, eftersom detta gör att spänningen<br />
sjunker <strong>och</strong> det medför svårigheter att se skillnader i mätresultatet med resistansmätning.<br />
Med hjälp av pulskometer kan man även i vissa fall avgöra om en skada är <strong>fukt</strong> eller låg<br />
isolation/kortslutning, men det kräver en följd av mätningar (trender) <strong>och</strong> ett erfarenhet<br />
att tolka resultaten från mätningarna för att med säkerhet ge rätt analys.<br />
I praktiken innebär detta att en larmutrustning som endast mäter impedans inte kan<br />
avgöra om det är <strong>fukt</strong>. Detta gäller även vid isolationsmotståndsmätning ”meggning”,<br />
eftersom den höga mätspänning förstör möjligheten att upptäcka jonvandring, även om<br />
man polvänder. För dessa mätmetoder måste felsökningen kompletters med en<br />
”jonvandringsmätning” för att veta typen av skada. Om larmtråden, förutom <strong>fukt</strong>, även<br />
har låg isolationsresistans/kortslutning, kan detta göra att ”jonvandringsmätningen” inte<br />
går att utföra.<br />
Man kan heller inte med mätvärden avgöra om det är <strong>fukt</strong> på kopparrör eftersom det<br />
inte förekommer jonvandring av betydelse i dessa fall. Den metod som kan vara möjlig<br />
är pulsekometermätningar. Sammanfattningsvis är det relativt lätt att säga om det finns<br />
<strong>fukt</strong> i <strong>fjärrvärmerör</strong>en när det gäller stålrör. Det är svårare när det gäller kopparrör.<br />
De gränser som rekommenderas, för att kunna veta att <strong>fukt</strong> finns, är endast baserade på<br />
resistansmätning med låg mätspänning <strong>och</strong> om de uppfylls kan en <strong>fukt</strong>avkänning utföras<br />
utan problem. Att hög mätspänning används är endast till för att kontrollera om det föreligger<br />
risk för kortslutning.<br />
För att veta var en <strong>fukt</strong>skada är placerad är pulsekometermätning den metod som används<br />
idag. Skadan kan konstateras om kurvbilden ger ett tillräckligt stort utslag nedåt<br />
eller en förändring i förhållande till lagrade referenskurvor. Kurvbilden ger även avståndet<br />
till skadan. Låg isolationsresistans/kortslutning ger också liknande utslag, vilket<br />
gör att det är bra om man kompletterar pulsekometermätning med ”jonvandringsmätning”,<br />
se exempel i Figur 17 - 18 i Avsnitt 9.3 Exempel.<br />
Sammanfattningsvis kan konstateras att det är det relativt lätt att avgöra avståndet till en<br />
skada om skadan är tillräckligt stor. Däremot kan det vara svårt att med enbart pulsekometermätning<br />
avgöra om ”skadan” eller förändringen är <strong>fukt</strong> eftersom låg isolationsresistans/kortslutning<br />
också ger liknande utslag. Om man däremot kompletterar mätningen<br />
med ”jonvandringsmätningar” är det betydligt lättare. Dock kan analysen försvåras<br />
om sträckan har en kombination av <strong>fukt</strong> <strong>och</strong> mycket låg isolationsresistans/kortslutning.<br />
I dessa fall kan man kan tro att det endast är kortslutning eftersom<br />
”jonvandringsmätningen” inte fungerar vid låg resistans.<br />
Kontroller, gränsvärden <strong>och</strong> krav på pulsekometerutrustning som används för att lokalisera<br />
av <strong>fukt</strong>skador saknas i dagsläget. Likaså saknas gränsvärden eller kontrollpunkter<br />
61