fukt i fjärrvärmerör, larmsystem och detektering - Svensk Fjärrvärme
fukt i fjärrvärmerör, larmsystem och detektering - Svensk Fjärrvärme
fukt i fjärrvärmerör, larmsystem och detektering - Svensk Fjärrvärme
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
83ºC 18 . Efter 24 timmar bestämdes mängden urlakade joner <strong>och</strong> vattenupptagningsförmågan.<br />
Det konstaterades att den saltpreparerade aktivatorn hade avgivit flest joner,<br />
följd av den hygroskopiska filten <strong>och</strong> sist vanlig PUR-iolering. Vid högre temperaturer<br />
kan PUR-isoleringen förväntas avge ytterligare joner genom hydrolys <strong>och</strong> bidra till en<br />
snabbare urlakning av joner, <strong>och</strong> därmed till en högre konduktivitet för vattnet.<br />
Ur en analys av försöken ovan drogs slutsatsen att den då använda larmgränsen 120 Ω<br />
krävde betydande mängder <strong>fukt</strong> om vattnet har normal låg konduktivitet <strong>och</strong> om ingen<br />
larmaktivator används. Till detta bör dock tilläggas att i utredningen har inte konduktiviteten<br />
hos utifrån kommande vatten diskuterats. Ur korrosionssynpunkt ifrågasattes<br />
dock användandet av kloridjoner (NaCl) som aktivatorsalt. Riskerna för lokal korrosion<br />
med avseende på urlakade kloridjoner observerades, speciellt vid läckage genom manteln<br />
eftersom syre då tillförs till korrosionsprocessen. Olika systemlösningar för larmskenor<br />
med natriumklorid som salt har studerats vid företagsinterna utredningar. Resultaten<br />
från dessa försök är inte relevanta då sådana larmskenor inte förekommer på<br />
marknaden idag. Produkten som sådan togs tidigt bort från marknaden.<br />
Sambandet mellan resistansen <strong>och</strong> karakteristiska impedansen för <strong>fukt</strong>ig isolering har<br />
undersöktes i ett orienterande försök med hjälp av en isolerskål av mineral i vilken vatten<br />
injicerats (Rundström <strong>och</strong> Schleimann-Jensen, 1984). Resultatet av detta försök visade<br />
att larmgränsen kan väljas till minst 1,0 kohm. För larmenheter som mäter isoleringens<br />
impedans med en pålagd växelspänning bör även en högsta tillåtna larmgräns<br />
sättas om den reella larmgränsen för <strong>fukt</strong> skall bli oberoende av den i övrigt torra kulvertens<br />
längd (kapacitans).<br />
Den maximala larmgränsen rekommenderades till max larmgräns 2500/f kΩ där f är den<br />
pålagda växelspänningen frekvens (Rundström <strong>och</strong> Schleimann-Jensen, 1984). I en senare<br />
rapport ändrades rekommendationen till 3000/f kΩ. Detta samband torde ge en tillräcklig<br />
marginal för att undvika falsklarm på grund av det kapacitiva bidraget till den<br />
uppmätta impedansen. Det bör observeras att rekommendationen är längdberoende. Rekommendationen<br />
är satt utifrån praktiska erfarenheter från felsökning där det visat sig<br />
att det största avståndet mellan två larmenheter inte bör överstiga 1000 meter.<br />
Rundström <strong>och</strong> Schleimann-Jensen redovisar en rekommendation på gränsvärde för<br />
system med <strong>och</strong> utan larmaktivator:<br />
Larmaktivator: Hygroskopisk filt larmgräns 120 ohm eller pulseko (larmtråden bör<br />
läggas ca 15 mm från medieröret för att ge karakteristiska impedansen ett värde på<br />
200 Ω).<br />
Ingen aktivator: skena minst 1,0 kΩ.<br />
I frågan om <strong>fukt</strong>ens utbredning <strong>och</strong> systemets känslighet ingår även frågan om bygg<strong>fukt</strong>,<br />
det vill säga den <strong>fukt</strong> som tagits upp av isoleringen innan ledningen monterats fär-<br />
18 Denna temperatur hade valts med tanke på de dåvarande årsmedeltemperaturerna i fjärrvärmenäten.<br />
45
Change language