Fältinventering- Field survey - Bluerange
Fältinventering- Field survey - Bluerange
Fältinventering- Field survey - Bluerange
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Fältinventering</strong><br />
<strong>Fältinventering</strong>- <strong>Field</strong> <strong>survey</strong><br />
• Den Skandinaviska bakgrunden<br />
Rannsakningar efter fornlämningar<br />
De första inventerarna<br />
Forminnesinventeringen 1937-<br />
Fornminnesinventering och fältarkeologi<br />
FIMIS och Fornsök<br />
• Medelhavsvärldens förutsättningar<br />
”Survey” i en krympande grävningsvärld<br />
Exempel: <strong>Fältinventering</strong> i Boeotien
<strong>Fältinventering</strong> - begynnelsen<br />
Johannes Bureus (1568-1652) blev Sveriges förste Riksantikvarie 1609<br />
tillsamman med två kollegor.<br />
Lärare till Gustav II Adolf.<br />
Runkunnig och mystiker.<br />
1666 --> ”Placat och påbudh om Gamble Monumenter och Antiquiteter”.<br />
Lantmätarna fick i uppdrag att<br />
notera fornlämningar.<br />
Johan Peringskiöld (1654-1720)<br />
inventerade och dokumenterade<br />
som Riksantikvarie förfädernas<br />
monument under 1600-talet
<strong>Fältinventering</strong> - begynnelsen<br />
Ny fornminnes förordning 1867.<br />
Arkeologin professionaliseras vid mitten av<br />
seklet.<br />
Olof Hermelin inventerade i Södermanland på<br />
direktiv från Vitterhetsakademien 1866-1876.<br />
Kartor över varje socken med fornlämningar<br />
markerade.<br />
Fick hjälp av lokala hembygdsvärnare som<br />
metallarbetaren Gustaf Ericsson och skolläraren<br />
Carl Gustaf Österberg.<br />
Redan i fornminnesinventeringens tidiga år<br />
samarbetade man med lokala sagespersoner.
<strong>Fältinventering</strong> - begynnelsen<br />
Äldre inventeringar används som hjälp vid dagens kulturminnesvård.<br />
Olof Hermelins skiss över gravfält i Husby-Rekarne socken, Sörmland.<br />
Dagens landskap är igenvuxet.
<strong>Fältinventering</strong> - den professionella inventeringen<br />
Olika nivåer av fornminnesinventering<br />
• Den organiserade inventeringen för den Ekonomiska kartan 1937- 1977<br />
• Från år 1974 reviderades det gamla Fornminnesregistret -> fler nya lämningar<br />
• 1985 började Fornminnesregistret digitaliseras. Klart 2005= FMIS<br />
1,7 milj. Fasta fornlämningar på 600 000 platser.<br />
• Inventering ingår som del av utredningar och förundersökningar i antikvariska<br />
ärenden. Intensivinventering av lokallandskap runt den slutundersökta ytan.
<strong>Fältinventering</strong> - den professionella inventeringen<br />
Lewis Binford med fru Nancy besöka Fornminnesregistret 1990.<br />
Beslut i Riksdagen om att fornlämningar skulle inventeras från 1937.<br />
Innebar att de markerades på den Ekonomiska kartan för Sverige.<br />
Ett viktigt steg i svensk kulturmiljövård och arkeologi efetrsom man tidigare<br />
varit föremåls och platsfixerad.<br />
Blev uppmärksammat 1964 genom Björn Ambrosianis bok ”Fornlämningar och<br />
bebyggelse”.
<strong>Fältinventering</strong> - den professionella inventeringen<br />
Under den första inventeringen från 1937 och under<br />
återinventeringarna fram till 2000-talet uppstod en särskild<br />
grupp ”inventerare” som påverkade arkeologin. Stor<br />
självständighet - blick för fornlämningstyper.
<strong>Fältinventering</strong> - kampen om kulturminnet<br />
Det dröjde länge innan<br />
tidigmoderna fornminnen<br />
accepterades som ”gamla”.<br />
Georg Pettersson och Sven-Olof<br />
Axelsson begrundar<br />
spismursröset efter torpet i Rövik,<br />
Södermanland.<br />
Fornminnena blir fler!<br />
Återinventeringar viktiga, liksom<br />
kontakten med lokalbefolkningen.<br />
Skog & Historia drivs av RAÄ och<br />
Skogsstyrelsen.<br />
I Skåne 2003-2007. 200<br />
inventerare. 12 000 nya lämningar.
<strong>Fältinventering</strong> - koppling till kartor<br />
Från begynnelsen var<br />
fornlämningar en del av karteringen<br />
av Riket.<br />
Lantmätare Bosell noterade en<br />
gånggrift vid kartering av<br />
Brunnhems och Stenstorps socknar<br />
i Västergötland 1704-1705.<br />
Den s.k. Gula kartan där fornlämningar<br />
markeras med ett run-R.<br />
Numera Fastighetskartan.
<strong>Fältinventering</strong> - resultaten<br />
De ihärdiga inventeringarna ger ett rikt resultat.<br />
Fornlämningar per ytenhet enligt<br />
fornlämningsregistret 1990.<br />
Då innehöll Fornminnesregistret 700 000<br />
enskilda fornlämningar belägna på ca 150 000<br />
lokaler.<br />
Samtliga arkeologiska perioder.
<strong>Fältinventering</strong> - resultaten<br />
Bronsålderns lämningar i kontrast.<br />
Högar och hällbilder i olika delar av Sverige<br />
anger skilda samhällsförhållanden.<br />
Högar främst i Skåne och södra Halland.<br />
Hällbilder flest i Västsverige och Östsverige.
<strong>Fältinventering</strong> - resultaten<br />
De otydliga lämningarna.<br />
Även skogsbygdens fornlämningar inventeras.<br />
Fångstgropar, tjärdalar, kolningsgropar,<br />
kåtatomter, fäbodar.<br />
Fångstgropar för älg och ren finns i samma<br />
område som den nordskandinaviska<br />
fångstkulturen av stenålderstyp.
<strong>Fältinventering</strong> - resultaten<br />
Fångstgropar i system.<br />
Gropen 2,5-5 m i diameter, 0,5-2 m djup.<br />
Träklädda väggar och spjut eller sparklåda.<br />
Dateras med C 14 som tas i sparklåda eller nytorvningsskikt.<br />
De äldsta 4000 f Kr.<br />
Maximum under vikingatid och äldre medeltid.<br />
Organiserad jakt i lag.
<strong>Fältinventering</strong> - resultaten<br />
Osynliga lämningar i skogsmark.<br />
Odlingsrösen på Hallandsåsens norra sida.<br />
Sten uppkastade i rösen i den sluttande<br />
terrängen.
<strong>Fältinventering</strong> - fallstudie Norra Åsbo<br />
Inventering som metod i okänd terräng.<br />
Hjälp att förstå fornlämningsbilden inom<br />
stora områden.<br />
Kombineras med pollenanalyser och<br />
mindre provundersökningar.
<strong>Fältinventering</strong> - fallstudie Norra Åsbo
<strong>Fältinventering</strong> - fallstudie Norra Åsbo<br />
Fornminnesregistret ett stöd för den nya undersökningen.<br />
Området verkar tomt på människor om man ser till gravar, men närvaron<br />
avspeglas i järnframställningen.
<strong>Fältinventering</strong> - fallstudie Norra Åsbo<br />
De övergripande inventeringarna samverkar med riktade<br />
specialundersökningar.<br />
Undersökning av odlingssystem vid Lärkesholmssjön.
<strong>Fältinventering</strong> - fallstudie Norra Åsbo<br />
Samtliga resultat från inventering, pollenanalys och arkeologiska undersökningar.<br />
Avslöjar en kolonisationsperiod från ca 200 e. Kr till 1200 e. Kr.
<strong>Fältinventering</strong> - på klassisk mark<br />
Inventering i Medelhavsområdet.<br />
Terrängen kräver annan organisation.<br />
• Boeotien<br />
• Thesprotiaprojektet<br />
Källkritiken svår.<br />
Hur redogöra för kvaliteten?<br />
= en möjlighet är att visa på<br />
intensiteten; hur mycket tid man<br />
spenderat på att inventera en yta.<br />
Ger uppgift om information per tid och<br />
yta.
<strong>Fältinventering</strong> - Boeotien<br />
Projekt drivet från Durham sen 1978.<br />
Noggrann fältinventering mellan de<br />
antika städerna Haliartos och Thespiae.<br />
Keramik det primära materialet. Även<br />
flinta och stenredskap från äldre<br />
perioder.<br />
Fotvandrar i transekter om 50 x 200<br />
meter.
<strong>Fältinventering</strong> - Boeotien<br />
Arkaisk-tidighellinistisk bebyggelse, ca 400 BC.<br />
Vänster- mycket tät bebyggelse med familjegårdar.<br />
Höger- keramiktätheten inom staden Thespiae.<br />
Undersökarna menar att landskapet var överexploaterat och överbefolkat.
<strong>Fältinventering</strong> - Boeotien<br />
Sen bysantinsk-frankisk och tidig turkisk keramik, ca 1204-1600.<br />
Vänster- små byar med omkringliggande mindre bosättningar.<br />
Höger- Thespiae med krympande andel kerami som anger minskad befolkning.
<strong>Fältinventering</strong> - Thesprotiaprojektet<br />
The Thesprotia Expedition<br />
- A Regional, Interdisciplinary Survey Project in Northwestern Greece<br />
Finska Institutet i Athen/ Helsinkin Yliopisto
<strong>Fältinventering</strong> - Thesprotiaprojektet<br />
The Thesprotia Expedition<br />
Inventeringen följer jordbrukets<br />
säsongsvisa göromål.<br />
Inom projektet använder man sig av<br />
både utsträckta yttäckande<br />
inventeringar och mindre intensiva<br />
undersökningar.<br />
Ibland även provgrävningar.
<strong>Fältinventering</strong><br />
• Metoder<br />
Kartor<br />
<strong>Fältinventering</strong><br />
Flygbilder<br />
Satellitbilder<br />
Databaser med information<br />
= FIMIS och Fornsök<br />
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html<br />
= Historiska Kartor<br />
http://www.lantmateriet.se/<br />
= K-Samsök<br />
http://www.kulturarvsdata.se/index.html
Change language