Ladda hem (pdf) - Värmlands Museum

Verksamhetsberättelse 2009
VÄRMLANDS MUSEUM
2
Ett fyrverkeri av värmländskt konsthantverk.
Värmlands Museum 9 maj - 16 augusti.
Anders Petersen
From Back Home
& J H Engström
Värmlands Museum 23 maj - 16 augusti

Verksamhetsberättelse 2009
VÄRMLANDS MUSEUM
Värmlands Museum
Box 335
651 08 Karlstad
Tel: 054 - 701 19 00
E-post: museet@varmlandsmuseum.se
www.varmlandsmuseum.se
2

Innehåll
Förord 4
Övergripande satsningar 5
Besöksstatistik 6
Museet bevarar och 7
dokumenterar kulturarvet
Kunskap och upplevelser för alla sinnen 9
Konstverksamheten 17
Bebyggelse, kyrkor, fornlämningar 19
och kulturlandskap
Ett museum för hela Värmland 22
Järnvågen i Borgvik 22
Dyvelstens flottningsmuseum 22
Långbans gruvby 23
Torsby Finnkulturcentrum 24
von Echstedtska gården 25
Museiteknik 26
Administrativ service 27
Styrelse 2009 28
Personal och organisation 2009 29
Ekonomisk berättelse 2009 31
3

Inledning
2009 var det år då Värmlands Museum bytte chef.
Efter 10 år med Tomas Jönsson blev Åsa Hallén chef.
Tomas rekryterades i en tid när Värmlands Museum varit i kris. Dåvarande rekryteringsgrupp letade efter
någon som kunde ta sig an rekonstruktionen och på nytt skapa förtroende kring länsmuseet. De första
besluten var inte populära. NWT skrev att den nye chefen nu monterade ner Värmlands Museum.
Nu vet alla resultatet.
Stiftarna till museet – landstinget, Karlstads kommun och Museiföreningen – tog sitt ansvar och sköt
till pengar både för skulderna och för en rejäl höjning av grundanslaget. Tomas Jönsson och övriga i
personalen gjorde sedan sitt. Det blev både Årets museum i Sverige och för Tomas personligen innebar
hans insats att han blev Årets värmlänning.
När Tomas Jönsson begärde att få sluta var det visserligen tråkigt men styrelsen kunde samtidigt
konstatera att den insats han gjort bara var att tacka honom för och önska honom lycka till. På hans sista
dag som chef i slutet på september fick han en avtackning av länet som väl speglade hans insatser.
Verksamheten inom ett länsmuseum är mångskiftande. Det utgör en slags samlad kompetens för minnet
i Värmland och en garant för att detta minne ska användas i besluten om framtiden. Byggnadsvård,
kulturhistoria, kulturmiljö, konst och arkeologi. Allt ryms. Värmlands Museum har blivit en mötesplats i
Värmland med sin restaurang, konferenssal och museibutik. Men ett museum får aldrig bli ett föremål
som bara bevaras. Det måste ständigt vara i rörelse för att fylla sin funktion och möta en omvärld som
varje dag är ny. Det kan gälla metoder som växer fram genom forskning och erfarenheter runt om
i världen, det kan gälla tillgängligheten för nya grupper värmlänningar som tvekar inför den stora
institutionen.
De senaste åren har verksamheten stabiliserats ekonomiskt, men det får aldrig innebära stagnation
i utvecklingsfrågor. Det gamla får ibland ge plats för det nya och nya samarbetspartners kan få
basresurserna att växa.
Diskussioner om verksamheten måste ständigt vara levande.
När styrelsen gav en rekryteringsgrupp ur styrelsen i uppdrag att leta efter en ny chef för museet
konstaterades detta vara uppgiften: att föra Värmlands Museum in i en okänd framtid. Uppgiften var inte
densamma som för Tomas Jönsson, att rekonstruera en vacklande ekonomi. Det var snarare att leta nya
samarbeten nationellt och internationellt. Men vi konstaterade i vårt välkomnande av nya chefen att vi i
styrelsen aldrig mer ville se en ekonomisk kris på museet.
Rekryteringsarbetet startade i maj, den 1 oktober var nya chefen på plats och Tomas Jönsson kunde
lämna över chefskapet. Rekryteringsgruppen var helt enig i sitt beslut efter ett arbete helt enligt
regelboken, d v s alla moment följdes. Samstämmigheten var stor hos gruppen, testerna och referenserna
var entydiga. Värmlands Museum fick sin första kvinnliga chef.
Välkommen! Arbetet går vidare.
4
Philip Johnsson
ordförande Värmlands Museum

Övergripande satsningar
ÄNDRING AV STIFTELSENS FÖRESKRIFTER
Värmlands Museum är en stiftelse sedan 1980 och stadgarna har varit oförändrade sedan dess. Många av
bestämmelserna i stadgarna saknade aktualitet, varför styrelsen har arbetat fram ett reviderat förslag. Efter
huvudmännens godkännande har förslaget lämnats till Kammarkollegiet med begäran om ändring.
INTERNATIONELLT ARBETE
Interregprojektet ”En levande Finnskog – vårt felles ansvar” är ett samarbete mellan Sverige och Norge.
Det satte igång vid årsskiftet och pågår till augusti 2011.
Under märkesåret 2009 uppmärksammades förbindelserna mellan Värmland och Finland i årsbok,
utställningar och föredrag.
I ytterligare ett EU-projekt åkte tre representanter från Värmlands Museum till länsmuseet i Heves,
Ungern, och byggde upp utställningen Selma Lagerlöf – berättelserna som flög ut över världen.
Utställningen sågs av över 10 000 besökare. I slutet av året packades utställningen ned och
transporterades till Värmlands vänlän i Rumänien, det ungersktalande Kovászna.
DEN NYA WEBBPLATSEN
Värmlands Museum har ungefär lika många besökare på webbplatsen www.varmlandsmuseum.se som
fysiska besökare i museibyggnaden i Karlstad. Under 2009 tog vi fram en webbstrategi, bytte verktyg
och gjorde om navigation och design på webbplatsen. Museets årsböcker har lagts ut som gratis ”print
on demand”, samlingarna och bildbyrån finns tillgängliga.
ARBETSMILJÖUNDERSÖKNING
Bedrift AB har genomfört en attitydundersökning, där personalen betygsatte museet som arbetsplats.
Resultatet visar mycket höga siffror, personalen är enig om att vi har en bra arbetsplats med bra chefer.
Svarsfrekvensen låg på 89%.
Undersökningen var en uppföljning av den som gjordes 2004, även då med ett mycket bra resultat.
NYA FILIALEN I BORGVIK
Grums kommun och Värmlands Museum skapade en ny verksamhet i Järnvågen i centrala Borgvik. Efter
renoveringen visades en fotoutställning av Jan Jörnmark sommaren 2009.
PUBLIKATIONER
Boken Värmland från ovan med Lars Bygdemarks flygbilder släpptes på vår värmländska bokmässa. På
uppdrag av Värmlands Museum flög han under ett år i alla väder. Det resulterade i 1200 digitala och 700
analoga bilder – och en utställning på museet. På utställningen fick vi plats med 40 bilder i storformat –
i boken fick vi möjlighet att visa 100. Boken har svensk och engelsk text.
Årsboken Finland i Värmland, Värmland förr och nu 2009, kom ut i september, med personal från Torsby
Finnkulturcentrum i redaktionen.
Boken Helgade rum har getts ut i samarbete med Karlstads stift och författats av professor Hans-Olof
Boström. Boken är en analys av den inventering av stiftets kyrkor som genomfördes av Värmlands
Museum under 2002-2005.
5

Marknadsföring
Under 2009 har museets besökssiffror ökat ytterligare - särskilt glädjande med tanke på att 2008
var vårt jubileumsår med fri entré i tio dagar och extra medel till marknadsföring. Vi har också nått
vår huvudmålgrupp - hela 30 procent av våra utställningsbesökare var under 20 år förra året. Alla
nyinflyttade Karlstads- och Forshagabor, samt alla nya studenter, har fått gratis årskort. Samarbetet med
SEKO och Lärarförbundet har inneburit att närmare 10.000 medlemmar haft fri entré till museet.
Genomslaget i media har också varit gott - Värmlands Museum är omnämnt över 600 gånger under året
(med fyra helsidor i DN Kultur som höjdpunkt).
Besöksstatistik
Värmlands Museums besökssiffror är fortsatt mycket höga och under året besöktes museet i Karlstad av
nästan en kvarts miljon personer och filialerna av drygt 20 000 personer. Detta ger en total besökssiffra
för hela Värmlands Museum på över 265 000 besökare.
2007 2008 2009
Värmlands Museum, Karlstad 227 233 244 344 246 492
varav till utställningarna 60 772 88 126 89 345
Borgviks Byggnadsvård 659 - -
Dyvelstens flottningsmuseum 2 400 2 100 2 250
Långbans gruvby 6 000 6 000 6 000
varav till utställningarna 3 250 3 200 4 200
von Echstedtska gården 5 500 4 500 5 900
Torsby Finnkulturcentrum 7 686 7 638 8 212
Järnvågen i Borgvik - - ca 500
6

Museet bevarar och dokumenterar kulturarvet
Värmlands Museum är en del av det värmländska samhällets kollektiva minne. Museet samlar kontinuerligt in, vårdar och bevarar
föremål och andra vittnesbörd om människors kultur och miljö. Föremålen, fotografierna, arkivalierna och musikinspelningarna hålls
registrerade. Uppgifterna görs tillgängliga för allmänheten i utställningar, programverksamhet, publikationer med mera och med
hänsyn tagen till upphovsrättsorganisationer och personuppgiftslagen. Enskilda kan ta del av materialet via databaser, arkiv och genom
förfrågningar. Museet har ett referensbibliotek öppet för allmänheten.
SAMLINGARNAS TILLVÄXT
Under året har museets föremålsregister utökats med ett 50-tal föremål, 324 böcker har införskaffats till
biblioteket och arkivet har växt med ca 3 hyllmeter. Bland gåvorna till föremålssamlingen kan nämnas
den närmast kompletta köksinredning från 1970-talet vilken monterades ned och transporterades till
magasinet av museets personal. En större samling negativ efter fotograf Lennart Wängestam skänktes till
museet under året. Även museets lilla rekvisitasamling har fått några tillskott.
Föremålen, negativen, fotografierna, arkivalierna och musikinspelningarna förvaras i ändamålsenliga
lokaler på museet respektive i Ulvsbymagasinet norr om Karlstad, där de får kontinuerlig tillsyn och
vård. Ca 275 personer har under året besökt något av museets magasin och arkiv.
VÄRMLANDSBILD
Den digitala bildbyrån med historiska bilder från Värmland, främst Karlstad, sjösattes i december.
Bildbyrån uppdateras kontinuerligt och kommer på sikt att innehålla bilder från hela Värmland. Bilderna
kan laddas ner digitalt, men bildbyrån är också kopplad till fotolabbet Crimson i Stockholm. Kunden
beställer bilden på Bildbyråns sida, beställningen skickas till fotolabbet och två till tre dagar senare
levereras bilden till kunden. Hittills är det framförallt privatkunder som har beställt bilder. Nästa steg
är företagsanvändare. En första kontakt är tagen med bildbyrån Scanpix för ett eventuellt kontrakt så att
bilderna kan nå en större kundkrets.
MÄNNISKOR I VÄRMLAND
Projektet med att ta fram det fördjupade materialet till audioguiderna är nu färdigt. Nio olika
människoöden har lyfts fram i basutställningen Jag Herulen – en värmländsk historia. Dessa människor,
såväl fiktiva som verkliga, visar besökaren hur livet kunde te sig under skiftande tidsperioder - från
stenåldern och fram till 1960-talet. Ett exempel är pigan Anna Persdotter, som levde i 1800-talets hårda
verklighet, då tjänstehjon såldes på auktion. Bland övriga livsöden märks såväl barn som gamla, kvinnor
och män ur skiftande samhällsskikt.
KULTUR I VÅRDEN
Under våren 2009 har 9 olika äldreboende fått besök av Värmlands Museum med programmet
”Kaxiga karlar och flitiga fruntimmer – broderier ur Värmlands Museums samlingar ”. Här visade vi
broderier och pratade om bland annat Berlinerbroderier, men även om själva broderandet – vad det
betydde för flickors utbildning förr till hur man idag ser på broderade dukar. Cirka 300 personer har
deltagit under dessa 9 träffar.
Hösten 2009 var det 7 äldreboende som fick besök av museet. Temat var julen och dess förberedelser.
Museet äger flera tittskåp gjorda av Berith Bergström (1896-1979) där hon beskriver sina minnen från
barndomens jular och förberedelserna inför dem. Med utgångspunkt från foton av dessa skåp pratade
vi om hur de äldre mindes sina jular och allt julstök före. Detta blev ett mycket uppskattat program där
många helt plötsligt mindes händelser från sin barndom de inte tänkt på under många år. På dessa 7
träffar har 170 personer deltagit.
7

FÖREMÅLSDATABASEN PÅ NÄTET
Föremålsdatabasen har utökats med nytillkomna föremål samt bearbetats ytterligare kvalitetsmässigt
främst genom det så kallade accessprojektet. Stora delar av museets samlingar är nu sökbara på museets
nya webbplats. På grund av tekniska problem är hela databasen ännu inte publicerad på Internet utan sänd
till systemutvecklaren i Umeå.
GAMMELVALA
Under årets upplaga av Gammelvala på Skutboudden i Brunskog visades utställningen ”Bal i Brunskog”.
Många av de utställda kläderna var lånade från Värmlands Museum och personal från museet bidrog med
idéer och kunskaper i uppbyggandet av utställningen. Museet anlitades även för föredrag i utställningen
om festkläder och dans- och festtraditioner i bygden från tidigt 1800-tal till början av 1970-talet.
8

Kunskap och upplevelser för alla sinnen
Museets uppdrag är att förmedla kunskap och upplevelser för alla sinnen om konst, historia och kulturarv. I arbetet med teknikklubben
LUSTEN ska museet även inspirera och väcka barns intresse för teknik. Syftet med verksamheten är folkbildning. Det pedagogiska
arbetet omfattar alla de redskap och strategier som museet använder vid kunskapsförmedling och i dialog med allmänheten.
Utställningen, föredraget, visningen, lektionen, trycksaken och hemsidan är de vanligaste uttrycksmedlen. Det pedagogiska arbetet bedrivs
i samarbete med filialerna. Besöksmottagandet är välkomnande och besökarna erbjuds en välsorterad och intresseväckande museibutik.
Museet är en välbesökt mötesplats som har öppet årets alla dagar.
UTSTÄLLNINGAR 2009
Basutställningar, tillfälliga utställningar och utställningar på turné
Grunden för museets utställningsverksamhet är basutställningarna. Dessa med samlingsnamnet Möte med
Värmland bildar tillsammans berättelsen om Värmlands historia och konst. Följande basutställningar har
visats under året:
Jag Herulen - en värmländsk historia, Stadsliv-KARLSTAD, teknikklubben LUSTEN, Klädloftet, Skogen -
Fattigmans tröja, Rökstugans folk, Kaffe och Samlat i Cyrillus.
För att uppnå mångfald, flexibilitet, förändring och kunna vara aktuella har vi producerat en rad tillfälliga
utställningar. De större placerade i Stora hallen och Cyrillusrummen och mindre utställningar på Loftet, i
Museikaféet och i våra foajéer.
I Stora hallen stod Fransson skottar snö till slutet av april och hade rekordmånga skolbesök. Därefter
fyllde vi över en helg hallen med 69 amatör- och proffsfotografers bilder, 100 lpm FOTO. En fotohelg
som lockade 4 000 besökare till museet. Sommarens stora satsning var From Back Home, en poetisk
Värmlandsskildring av fotograferna Anders Petersen och JH Engström. Under ett år hade vi stött
fotografernas arbete med framtagande av bilder till utställningen. Efter visningsperioden hos oss
skickades From Back Home till två gallerier i Frankrike. Under sommaren inbjöd vi till Kalas! – ett
frosseri i konsthantverk i Cyrillusrummen. Där presenterade vi också under året sex regionalt verksamma
konstnärer och i september och oktober bjöd vi in konstnären Lars Kleen att visa sina gigantiska
konstruktioner i Stora hallen.
Värmlands Museum producerade under året en ny version av förra årets Selma Lagerlöf-utställning. Den
nya versionen var anpassad till en internationell publik med syftet att visas i Värmlands vänlän i Ungern,
Heves län. Tre representanter från Värmlands Museum reste till Ungern och byggde upp utställningen
tillsamman med det mottagande museets personal. Utställningen invigdes av landshövding Eva Eriksson
och sågs under utställningstiden av över 10 000 besökare. I slutet av året packades utställningen ned och
transporterades till Värmlands vänlän i Rumänien, det ungersktalande Kovászna där det visas en bit in i
2010.
Emigrantregistret flyttade till nya lokaler och bytte namn till Sverige Amerika Centret. I samband med
detta lånades den så kallade Värmlandsgåvan från 1952 hem från USA. Tillsammans med bland annat
medarbetare från American Swedish Institute som äger föremålen byggde Värmlands Museum upp en
utställning om och med Värmlandsgåvan. Utställningen öppnades i samband med invigningen av de nya
lokalerna i residenset då bland annat kungaparet deltog.
Tillfälliga utställningar
SELMA LAGERLÖF - BERÄTTELSERNA SOM FLÖG UT ÖVER VÄRLDEN
19 NOVEMBER 2008 - 18 JANUARI 2009
9

Med bland annat nobelprisdiplomet i original, teaterkostymer av Inger Stinnerbom och fotografier
belyser utställningen, både det levande författarskapet, den internationellt firade författarinnan och den
engagerade matriarken på Mårbacka.
Lokal: Loftet
ÖIVIND HARSEM I CYRILLUSRUMMEN 22 NOVEMBER 2008 - 18 JANUARI 2009
Öivind Harsem, född 1954, har varit verksam som konstnär sedan 1980 och arbetar som grafiker, målare
och skulptör. Harsem har ett helt eget bildspråk, han utgår från naturen och formar sina abstrakta verk till
något som närmast kan liknas vid kalligrafi.
Lokal: Cyrillusrummen
FRANSSON SKOTTAR SNÖ - EN UTSTÄLLNING OM SVERIGE OCH FÖRINTELSEN
16 NOVEMBER 2008 - 26 APRIL 2009
Utställningen om Sveriges roll i förhållande till Förintelsen satte ljuset på Sveriges likgiltighet under andra
världskriget. Filmregissören Roy Andersson, Kalle Boman och Stig-Åke Nilsson producerade utställningen
tillsammans med medarbetare från produktionsbolaget Studio 24 på uppdrag av Forum för Levande
historia.
Lokal: Stora hallen
CAROLINE OHLSSON I CYRILLUSRUMMEN 31 JANUARI - 8 MARS
Caroline Ohlsson, född i Karlstad 1972, utbildad vid Konsthögskolan har under en tid arbetat på temat
Margarita, inspirerat av 1600-talsmålaren Velázques porträtt av Infanta Margarita, barnprinsessa vid
det spanska hovet. Studiet av detta porträtt har hos Caroline Ohlsson resulterat i en svit detaljerade
tuschteckningar med inslag av screentryck. Den röda tråden är frågor och resonemang om genus och de
roller vi spelar i livet.
Lokal: Cyrillusrummen
AVSÄTT KUNGEN! EN LITEN UTSTÄLLNING OM HUR 1809 ÅRS REVOLUTION STARTADE I KARLSTAD
6 - 22 MARS
För att markera 200-årsdagen av när Georg Adlersparre var med och startade revolutionen 1809 skapades
en miniutställning. Här fanns bland annat originalet till den proklamation han skrev och som sattes upp i
hela Karlstad natten mellan den 6 -7 mars 1809.
Lokal: Vilastenen
MARJAS DONATION - EN UTSTÄLLNING MED NÅGRA AV 1900-TALETS MEST ÄLSKADE KONSTNÄRER
28 FEBRUARI - 29 MARS
Isaac Grünewald, Carl Kylberg, Otte Sköld - det är bara ett urval ur Rune och Marja Wiréns konstdonation,
som visades på Loftet under en månad. Här fick besökarna chansen att se de nyaste tillskotten i Värmlands
Museums konstsamling.
Lokal: Loftet
PÅSKBREV 6 - 19 APRIL
Värmlands Museum och Nya Wermlands-Tidningens traditionella påskbrevsutställning.
I mer än 50 år har museet och NWT tillsammans ordnat en tävling för länets påskbrevskonstnärer. De
bästa fick priser och alla fick äran att ställa ut på museet.
Lokal: Sinnet
10

KG OHLSSON I CYRILLUSRUMMEN 21 MARS - 26 APRIL
KG Ohlsson, född 1949 och uppvuxen i Fryksdalen, visade upp egensinniga och detaljrika gouacher
i litet format. Därmed inte sagt att uttrycket var litet, snarare tvärtom monumentalt, och med sina
underfundiga och mångbottnade målningar fascinerade han en stor publik.
Lokal: Cyrillusrummen
OPERATION: SUNDSBERGET 23 MARS - 26 APRIL
Utanför museets ateljé Bruket visades elevutställningen OPERATION SUNDSBERGET producerad av
Demokraticentrum och Fryxellska skolan i Sunne. Eleverna har studerat berättelser runt Förintelsen och
arbetat under devisen ”Så här skulle det också ha kunnat se ut”. Utställningens historia i sig är påhittad
men följer nazismens utveckling i Tyskland under Förintelsen.
Lokal: Vilarstenen
MAGISKA MANTELN 8 APRIL - 3 MAJ
Till vandringsutställningen Magiska Manteln bjöd vi in barn i åldrarna 6-12 år på ett litet stycke islamisk
kultur. Idén och inspirationen till utställningen är hämtad från barnboken ”En resa genom Islams konst”
och initiativet till utställningen kommer från biblioteken i Fisksätra och Rinkeby tillsammans med
Riksutställningar.
Lokal: Loftet
100 LPM FOTO 9 - 10 MAJ
Under en helg fyllde vi stora hallen med 69 anmälda fotografers bästa bilder. Här blandades proffs
och amatörer på 100 löpmeter. Publiken röstade på sin favorit - vinnaren får göra en egen utställning
på Värmlands Museum 2010. Värmlands Museum köpte den vinnande bilden och skänkte den efter
utlottning till en i publiken som röstat på bilden.
Lokal: Stora hallen
KÄRLEK I LUSTEN 6 - 19 MAJ
Vad är kärlek? Elever från TIME-utbildningen på Älvkullegymnasiet bjöd in till en virtuell korridor där
man kunde träffa människor med olika yrken och olika religioner som berättade vad kärlek är för just
dem. Genom att navigera sig runt på en karta fick vi tips på olika ställen i Värmland som är vackra,
romantiska och fyllda av kärlek. Här fanns också en Kärleksmaskinen som parade ihop besökarna med en
värmländsk kändis.
Lokal: Lusten
KALAS - ETT FYRVERKERI AV VÄRMLÄNDSKT KONSTHANTVERK 9 MAJ - 16 AUGUSTI
Välkommen till sommarkalas! Vi dukade upp Cyrillusrummen till fest med det bästa av glas, textil konst,
keramik, smide och trähantverk som idag skapas i Värmland. Ett 40-tal konsthantverkare deltog med
ingredienserna.
Lokal: Cyrillusrummen
FROM BACK HOME - ANDERS PETERSEN OCH JH ENGSTRÖM 23 MAJ - 16 AUGUSTI
Värmlands Museums stora sommarutställning 2009 är en unik skildring och berättelse i bild över
Värmland av de två internationellt erkända fotograferna Anders Petersen och JH Engström. Med stöd av
Värmlands Museum arbetade Anders och JH under flera år med sitt fotoprojekt, som resulterade i en

utställning och en prisbelönad bok. Utställningen From Back Home består av närmare 300 bilder, som
senare visades i Paris.
Lokal: Stora hallen
VÄRMLAND - DIN HEMBYGD I KARTOR 16 MAJ - 23 AUGUSTI
Under slutet av 1800-talet skapades en ny ekonomisk karta över Värmland. Fältarbetet resulterade i 227
handritade och målade kartblad, som visar landskapets åkrar och ängar, gårdar, torp och backstugor,
vägar och vattendrag - hela det kulturlandskap som formats av generationer värmlänningar. Kartorna
är numera ett unikt dokument som berättar mycket om landskapet för 100 år sedan. Kartorna finns
fortfarande till försäljning på museet.
Lokal: Loftet
SELMAAFFISCHER 1 JAN - 4 SEPT
Med anledning av att det var 100 år sedan Selma Lagerlöf fick Nobelpriset i litteratur, visade vi en
affischutställning producerad av ABM Värmland (Arkiv, Bibliotek, Museum) 2008. Utställningens fem
affischer berättade i text och bild om Selma Lagerlöfs liv och verk på följande teman: Selma Lagerlöf i vår
tid, Livets vindlande väg, Äntligen författare, Mårbacka – ursprunget, En kvinna – många roller.
Lokal: Museets foajé
VÄRMLÄNDSKA DIPLOMHUS 13-17 SEPT
Värmlands Museum delade ut tre diplom för god byggnadsvård 2009. Museets fotograf hade
dokumenterat byggnaderna i bilder som ställdes ut.
Lokal: Museets foajé
SUPERFICIAL18 - 30 SEPT
”Vi är aldrig nöjda, vi gör massor av saker för att bli ’perfekta’ men vi blir ändå aldrig nöjda”. Som enda
”icke-stockholmare” fick karlstadskillen Henrik Graan sätta upp sin fotoutställning om utseendefixering
på Kulturhuset i Stockholm – på kulturnatten var det Värmlandspremiär för hans utställning.
Lokal: Museikaféet
UNG KULTUR MÖTS 18 - 27 SEPT
Fiffilurigt, bokkonst, djurförtryck, flödande kultur och en reseberättelse från Kina – vi visade bilderna
som gick vidare från länsfestivalen i Ung Kultur Möts. Invigning på Kulturnatten!
Lokal: Cyrillushusets foajé
FÖREMÅL UR SAMLINGARNA JAN - NOV
Ett tjugotal närbilder på föremål ur museets samling, fotograferade av museifotograf Lars Sjöqvist.
Lokal: Museikaféet
JOAKIM JOHANSSON I CYRILLUSRUMMEN 29 AUG - 4 OKT
Joakim Johanssons måleri verkar i den realistiska traditionen. Men det är en realism präglad av vår tid.
Joakim skulle heller aldrig använda termen superrealism på sig själv då han vet att beteckningar snärjer
in både konstnären och betraktarna i falska förutsättningar inför sitt möte med konstverket. Interiörerna
och gatubilderna är fyllda av anspelningar utan slutgiltiga svar.
Lokal: Cyrillusrummen
12

LARS KLEEN 5 SEP - 27 OKT
I Kleens utställning i Stora hallen fick vi uppleva den ofattbara tyngdens lätthet, de stora formernas
skirhet eoch den massiva pelarens bräcklighet presenterad i tre stora konstruktioner.
I glasgången mellan ”nya” och gamla museet visade Lars Kleen skisser till sina skulpturer, i form
av minutiösa modeller. Modellerna är viktiga för hans arbete, inte minst för att det endast är vid
utställningarna som upphovsmannen får tillfälle att se sina verk i full skala.
Det var med stor glädje vi presenterade Lars Kleen, en av samtidens mest betydelsefulla skulptörer.
Lokal: Stora hallen
VÄRMLANDS KONSTNÄRSFÖRBUND 90 ÅR 4 OKT - 1 NOV
Värmlands Konstnärsförbund fyllde 90 år. Det firades med utställningar på flera orter i länet. Hos
Värmlands Museum ställde föreningsmedlemmar med anknytning till Karlstad ut under en månad.
Lokal: Loftet
KARL LINDWALL I CYRILLUSRUMMEN 17 OKT - 22 NOV
Karl Lindwall fastnade för bilden som uttrycksmedel när han studerade på en multimediautbildning.
Intresset för konsten ledde till vidare studier på konstskola och en BA (Hons) Fine Art, vid Cumbria
Institute of the Arts i Carlisle, England. I sina bilder komprimerar han alla sina influenser från
konsthistoria, musik, litteratur och världen. Influenser i hans skapande är bl a konstnären Henning Klees
från Hamburg.
Lokal: Cyrillusrummen
LEK - EN ALLVARLIG UTSTÄLLNING 21 NOV 2009 - 24 JAN 2010
Ska vi leka? En livsviktig fråga! I utställningen kunde barnen bygga kojor, klä ut sig, klättra, teckna,
vila eller lyssna på Astrid Lindgren och hennes berättelser. Utställningen innehöll texter som beskrev
nödvändigheten av lek, tagna ur Astrid Lindgrens värdegrund. I utställningen fångades också de vuxnas
uppmärksamhet genom texter från FN:s barnkonvention om barns rättigheter. LEK! är producerad och
turneras i samarbete med Svenska Institutet, Barnombudsmannen och Kulturrådet.
Lokal: Stora hallen
VÄRMLAND FRÅN OVAN 16 NOV - 30 DEC
I samband med Värmländska bokmässan och lanseringen av boken Värmland från ovan ställde vi ut några
av Lars Bygdemarks flygfotografier.
Lokal: Museikaféet
JUL I VÅRT HUS 28 NOV 2009 - 10 JAN 2010
Ingår du i de 80-90% av Sveriges befolkning som planerar julafton efter TV-programmet som sänds
klockan tre? Ingen vet riktigt varför Kalle Anka har blivit en så viktig tradition i vårt moderna julfirande.
Museets julutställning visar inget TV-program, gott nog tycker vi vår egen lilla tomteverkstad funkar. Vi
visade också Berith Bergströms vackra miniatyrskåp, sju skåp som skildrar en värmländsk herrgårdsjul -
Beriths egna minnen från sin barndoms jular på Bosjö bruk, två mil nordväst om Filipstad.
Lokal: Loftet
KENNETH BÖRJESSON I CYRILLUSRUMMEN 5 DEC 2009 - 10 JAN 2010
Starka färger och former möts i Kenneth Börjessons konstnärskap, där boningar ofta får spela en central
13

oll. Stora annorlunda hus med små, varmt röda eller orangelysande fönster. Färger ställs mot varandra,
kontrasterar och kompletterar. På så sätt skapar Kenneth Börjessons måleri en lek med hela färgläran, där
strävan mot harmoni blir drivkraften som plötsligt ger bilden liv. I nära två decennier har han skapat sina
unika bilder, inspirerad av närheten till hemmet och naturen i skogsbygderna i Brunskog utanför Arvika.
Lokal: Cyrillusrummen
PEPPARKAKSHUS 12-13 DEC
Under museets julmarknad Jul i vårt hus visade vi bidragen i NWTs och museets nya
pepparkakshustävling.
Lokal: Cyrillushusets foajé
MÅNADENS KONSTNÄRSKAP
Varje månad lyfte museet fram ett konstnärskap som vi presenterade djupare i Lilla kabinettet. Januari
Sigrid Kjellin, februari Hans Norman, mars Ylva Lundin, april Herman Reijers, maj Sven Schützer-
Branzén, juni Cyrillus Johansson, juli 1909-års män, modernismens födelse, augusti Karin Fryxell,
september Albertus Pictor, oktober Marc Broos, november Ditte Reijers/ Annica Berglund och december
Evert Lundberg.
Lokal: Lilla kabinettet
Programverksamhet
Programverksamheten 2009 bestod av över 250 offentliga arrangemang. Totalt lockade utställningarna
och programverksamheten tillsammans 89 345 besökare. En del program drev museet i egen regi, men
flertalet anordnades tillsammans med andra aktörer. Målsättningen med verksamheten är att nå många
olika målgrupper och spegla mångfalden i konst, historia, teknik och kulturarv. Bland programmen kan
nämnas: programserien Småttingar på museet med nytt tema varje månad, programserien Konstvetarnas
favoriter i samarbete med Konstvetenskapliga föreningen i Värmland och programaktiviteten Utelek varje
onsdagsförmiddag under sommaren.
Under många helger, skollov och under perioden 22 juni-14 augusti har vi haft experimentverkstad med
drop in för barn i teknikklubben LUSTEN.
Museets mest besökta arrangemang har varit Världens fest, Byggnadsvårdsdagen, Våryran, Kulturnatten,
Rättvisedagen, Värmländsk Bokmässa, julmarknaden Jul i vårt hus och givetvis vernissagedagarna.
I samarbete med bland annat ABF arrangerade vi flera programhelger på temat Sverige och Förintelsen
med berättelser i fokus. Till ett fullsatt auditorium kom filmskaparen Roy Andersson och berättade om
sina filmer och arbetet med utställningen. Ytterligare filmkvällar arrangerades med DubbelJonas, Lars
Lerin och Sara Broos. Under året har Värmlandsoperan förlagt flera av sina kammarmusikkonserter hos
oss. Samarbetet fortsätter under 2010. Vidare samarbetade museet med aktörer runt programveckan Livet
värt att leva, Världsvattendagen, Forskarfredag och Världsmiljödagen.
Reception, museibutik och museivärdskap
Butikens omsättning och resultat har överträffat budgeten och arbetet med rättvisehandlade,
ekologiska och återvunna produkter har fortsatt och utökats. Ett nytt entrésystem har införts och
kommissionsförsäljningen har setts över och utvärderats.
14

Pedagogisk verksamhet
Värmlands Museum har fri entré för alla under 20 år. Klasser och grupper kan boka olika visningar,
lektioner, skapande verksamhet och program. Den pedagogiska verksamheten har skett såväl på museet
som i projekt ute i länet. 2009 mötte museets pedagoger närmare 20 000 ungdomar och framträdde
för 661 grupper (barn och vuxna). Huvuddelen av dessa möten skedde på Värmlands Museum och
var kopplade till ett utställningsbesök. En bidragande faktor till denna positiva besöksstatistik är ett
gediget arbete med att få lärare med klasser att besöka den viktiga värdegrundsutställningen Fransson
skottar snö. Teknikklubben LUSTEN lockar också många klassbesök till museet. Med i statistiken räknas
också det framgångsrika pedagogiska projektet Brott och straff, som pedagogerna genomförde i Bilans
fängelsemuseum för tredje året, och samtal och berättelser om Islam i utställningen Magiska manteln.
Under hösten lanserades två nya pedagogiska program; Gruvfrun, troll och andra kusligheter om
värmlänningarnas folktro och Bränn borgen, en dramatiserad berättelse om medeltidsbonden Eskil.
Årets Utgrävarna gick av stapeln på Brattforsheden utanför Filipstad i samarbete med museets arkeologer.
I Dyvelstens flottningsmuseum genomfördes två pedagogdagar med guidning, båtbygge, tipspromenad
och besök hos en smed. Mycket uppskattat och välbesökt!
Bebisar på museet som pågick under våren och utvecklades under hösten till Småttingar på museet.
Programmet hade 4 träffar/termin med blandat program utifrån aktuella utställningar och husets
expertis. Många har låtit sig guidas av självaste Sola i Karlstad på Stadsvandringarna med Majken &
Melker. Pedagogerna har också jobbat fram ett pedagogiskt styrdokument för Värmlands Museum.
Under höstlovet hade vi ”Kusligt höstlov” med många aktiviteter i våra olika enheter. Två gånger per
dag hade vi erbjudanden för såväl yngre som äldre barn. Årets sista utställning i Stora hallen var LEK! dit
många förskolegrupper bokade in sig för att frossa i lekens kraft. Varje grupp togs emot av en pedagog
som höll i introduktion och avslut.
TEKNIKKLUBBEN LUSTEN
Under 2009 erbjöds skolprogrammen Från skog till papper (vi tillverkar egna papper och lär oss om
träindustrins historia), Ljus och Magiska effekter (Vi tillverkar egna kalejdoskop, färgsnurror, illusioner
och färgblandningar), Kamera Obscura (Vi tillverkar en egen fungerande kamera av en skokartong) m
fl. De pedagogiska programmen har gjorts längre tidsmässigt. Med denna förändring kan vi erbjuda en
bättre kunskapsförmedling och en mer gedigen upplevelse för skolorna som bokar in sig.
I samband med skolloven erbjöds teknikklubben ”lovspecialare”. Dessa program utformades för att passa
olika åldrar och kunskapsnivåer. Vid ca ett tillfälle i månaden erbjöds drop-in-verksamhet med pedagog
för allmänheten. I dagsläget har klubben ca 550 medlemmar. Medlemmarna erhöll fem nyhetsbrev under
året.
Teknikklubben fortsatte under 2009 att erbjuda skolor gratis lån av experimentlådor och pedagogerna
har även fungerat som konsulter för lärare. Pedagogernas kunskap, experiment och material utnyttjades i
större grad än tidigare av länets pedagoger.
Ett viktigt tekniksamarbete har inletts med Karlstads kommun. Kommunens barn- och
ungdomsförvaltning finansierar sedan augusti en heltidstjänst som pedagog i teknikklubben. Denna
personalförstärkning har inneburit att vi kunnat öka samarbetet med kommunen. Vi har bl a skapat ett
pedagogiska program, Energiuppdraget 9,82 Joule, för alla åk 5 i Karlstads kommun inom projektet
Teknisk framsyn.
I samarbete med länsstyrelsen, energirådgivarna och Rådrummet arrangerades aktiviteter i LUSTEN
under de av FN instiftade dagarna: Världsvattendagen (22 mars) och Världsmiljödagen (5 juni).
15

Temadagen Forskarfredag, instiftad av EU-kommissionen 2005, arrangerades i samarbete med Karlstads
universitet. Denna dag erbjöds en föreläsning om sedlars säkerhet för allmänheten och två skolklasser
programmerade Lego Mindstorms robotar.
LUSTENs pedagoger har under året fungerat som konsulter åt Energirådgivarna i projektet
Energiutmaningen. Teknikklubben medverkade på barnmässan i Karlstad racketcenter och deltog den 15
augusti i Barnens dag på Dyvelstens flottningsmuseum genom att erbjuda båttillverkning och segling
med de egenhändigt tillverkade båtarna i Klarälven.
Såväl det pedagogiska arbetet som utställningens experimentpark har utvecklats utifrån våra tre utpekade
teman. Olika insatser har genomförts i utställningen, bl a inköp av USB-mikroskop, material till Kamera
Obscura, Lego Minstorms och solcellsdrivna bilar, experiment har tillverkats etc.
Sponsoravtal har knutits med Karlstads Energi och Fortum. Teknikklubben LUSTEN har erhållit
stipendium från Helmia stiftelsen för byggnationen av den kommande fasta utställningen Uppdrag
förnyelsebar energi. Ett bidragsavtal har slutits med Länsstyrelsen.
Av museets 29 969 besökare under 20 år uppskattas att minst 75% (22 476) ungdomar kom i kontakt
med teknikklubben LUSTEN.
Barn, ungdomar och lärare i bokat gruppbesök med pedagog ca 4 300
Barn och ungdomar i drop-in verksamhet med pedagog ca 4 000
Barn och ungdomar, besök utan pedagogisk styrd verksamhet ca 14 000
Barn, ungdomar i verksamhet med Lusten-pedagog utanför museet ca 2 500
16

Konstverksamheten
Det bildkonstnärliga skapandet ger kunskap, upplevelser och insikter om människan, tiden, värderingar och tankesystem i ett lokalt,
regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Verksamheten ska – med Värmlands Museums och andra samlingar samt inlån
som grund – arbeta med folkbildning i enlighet med museets övergripande verksamhetsmål. Medlen är permanent visning av konst i
Cyrillushuset, tillfälliga utställningar och konstprojekt samt konstbildningsverksamhet erbjuden till barn, ungdom och vuxna. Museets
roll är dels att stå för en kontinuitet med en konstsamling som täcker 300 års utveckling, dels att uppmärksamma en ofta utmanande
avantgarde-konst. Genom samlingarnas vård och utökning jämte dokumentation av konstnärer och konstliv i regionen, fullföljs ett
långsiktigt dokumentationsansvar. Konserveringsverksamhet och rådgivning inom konstområdet utförs.
UTSTÄLLNINGSVERKSAMHET
Museet har haft sju större konstutställningar under året, sex separatutställningar i Cyrillusrummen och
en i Stora hallen. I Cyrillushusets Lilla Kabinett har ett konstnärskap per månad presenterats under året.
Utställningarna presenteras i kapitlet Kunskap och upplevelser för alla sinnen.
DIGITALISERING AV KONSTSAMLINGEN
Under året har de delar av konstsamlingen som digitaliserats lagts ut på nätet, och är nu sökbara för
allmänheten. Ett avtal med BUS avseende Internetarkiv är upprättat.
KONSTINKÖP UNDER 2009
Med medel ur Marja och Rune Wiréns fond och med bidrag från Värmlands Museiförening gjordes flera
konstinköp under året.
”Duvan” blandteknik, Caroline Ohlsson
”Tiden flyger III” grafik, Ulla Magnusson
”Luberon” artists book, Öivind Harsem
”Blå” blandteknik, Öivind Harsem
”Gouacher” 2 st. KG Ohlsson
”Plank” skulpturskiss, Lars Kleen
”Skulptur” keramik, Kristin Andreassen
”Former och fragment” målning, Kenneth Börjesson
”Från slättlandet” målning, Kenneth Börjesson
3 C-prints från serien ”From Back Home” JH Engström
5 bilder från serien ”From Back Home” Anders Petersen
Fat, glas, Paul Gerheart
Matta,rips, Mona Falk
Tryck, textil, Lenah Jäder
Fat,metall, Ingvar Westling
Diadem, silver, Ping Hansson
Ljuskrona, smide, Staffan Lundaahl
Tekanna, keramik, Karin Nyström
Karaff, glas, Louise Olsson
KONSERVERINGSVERKSAMHETEN
Förutom arbete med museets samlingar, så har museets konservator under året haft flera externa
uppdrag. Uppdragsgivare har bl.a. varit Frimuraralogen, Karlstads stift, Mårbacka, Länsstyrelsen i Örebro
17

län och privatpersoner. Flera av uppdragen har varit sådana att extra personal fått rekryteras.
KONSTPEDAGOGISK VERKSAMHET
Det konstpedagogiska arbetet har riktat sig till både barn och vuxna och har bedrivits på olika sätt:
föredrag, studiecirkel och visningar. Föredrag har hållits om ex. sekelskiftesfotografi, en studiecirkel på
temat ”Bakom museets kulisser” har genomförts och ett stort antal visningar av konstbasutställningen
och de tillfälliga utställningarna har gjorts. En utelek på temat ”Rondellhundar” resulterade i en egen
utställning utanför museet. En skulpturutställning för synskadade lockade förutom målgruppen, även
skolklasser och andra besökare.
KONSTKONSULENTENS ARBETE
Konstkonsulenten har, förutom pedagogiskt arbete i museet, under året arbetat främst mot skolorna och
länets konstnärer.
I nära samarbete med 90-årsfirande Värmlands Konstnärsförbund har konsulenten genomfört
jubileumsutställningar på ett flertal orter i Värmland.
Tillsammans med representanter för andra konstinstitutioner har initiativ tagits till nätverk för konstnärer
med inriktning på arbete i offentlig miljö.
En utbildningsdag om Medverkans- och Utställningsersättningsavtalet har organiserats och genomförts,
med stort deltagande.
Flera workshops i skolmiljö har gjorts, ex. ”Kulturchock” på Hammarö, där kommunens samtliga
pedagoger deltog.
Genom medel från Kulturrådet har konstkonsulenten under året kunnat initiera ett brett upplagt arbete
med syfte att stärka länets olika konstinstitutioner i deras pedagogiska arbete mot barn och ungdom.
Arbetet bedrivs bl.a. genom dialogkonferenser och idéseminarier.
KONSTRESAN VÄRMLAND
Värmlands Museum har fått uppdraget av Region Värmland att sätta länet på Sveriges konstkarta. En av
landets ledande konstkritiker, Ingala Lind, har anlitats för uppdraget. Hon har gjort ett resereportage som
kommer att fylla en broschyr som formges och trycks under 2010.
18

Bebyggelse, kyrkor, fornlämningar och kulturlandskap
Med kunskaper från kulturmiljön och om det förgångna kan vi blicka framåt och välja väg in i framtiden. I våra kulturmiljöer
finns ett källmaterial som aldrig går att återskapa om vi förstör det. Framtidsfrågorna handlar idag om mångfald, tillgänglighet,
delaktighet och hållbarhet. Uppdraget är att så många som möjligt bland dagens människor ges möjlighet att se sig själva och
sitt samhälle i ljuset av kultur och historia. Länsmuseets arbets- och kunskapsfält är vittomfattande och innehåller bland annat
rådgivning, kunskapsuppbyggnad och förmedling kring bebyggelse, kyrkor, fornminnen och kulturlandskap.
KUNSKAPSUPPBYGGNAD OCH KUNSKAPSFÖRMEDLING
I Värmlands Museums kulturmiljöverksamhet ingår rådgivning till privatpersoner, kommuner och
myndigheter, kunskapsuppbyggnad och förmedling. Enhetens antikvarier har svarat på remisser, granskat
fornlämningar och gjort yttranden åt länsstyrelse och kommuner. Värmlands Museum erbjuder också
konsulttjänster inom verksamhetsfältet kulturmiljö. Uppdragsverksamheten är mångsidig och berör
verksamheter inom arkeologi, byggnadsantikvariska arbeten och kulturturism.
På den arkeologiska uppdragssidan har nio kommuner i Värmland berörts av flera olika uppdrag,
alltifrån kulturmiljöutredningar i Karlstad, Kristinehamn och Årjäng till utredningar och arkeologiska
förundersökningar ibland annat Säffle, Grums och Kils kommuner. Vidare har museet genomfört sin
första särskilda utredning utom länet, i Kumla kommun, Örebro län. Värmlands Museum är också
medlem i Museiarkeologiska branschorganisationen (MARK).
Byggnadsantikvarierna har på olika sätt verkat i länets samtliga kommuner. De har fungerat
som antikvariskt sakkunniga vid ett stort antal byggnadsvårdsprojekt. Några lite mer ovanliga
byggnadsvårdsobjekt är omläggningen av fasad- och takstickor på väderkvarnen i Herrestad
liksom omläggning av skiffertak och återställandet av fasaden på ”Järnvägshuset” i Karlstad.
Byggnadsvårdsplaner och kulturmiljöutredningar är exempel på andra uppdrag. Antikvarierna har också
fungerat som rådgivare och antikvariskt sakkunniga i ett flertal kyrkoärenden, bland annat i Köla, Storfors
och Trefaldighetskyrkan i Arvika. Enheten har även deltagit i Regionala samrådsgruppen för det kyrkliga
kulturarvet.
Värmlands Museum har som adjungerad i Värmlands hembygdsförbunds styrelse deltagit vid års- och
höstmöten samt vid styrelsemöten. Under året har besök och telefonkontakt hållits med flera av länets
hembygdsföreningar, främst rådgivande kontakter kring byggnadsvård och bidragsansökningar för
restaurering samt andra aktiviteter.
En alltid lika viktig uppgift är arbetet med Föreningen Värmländska Industriminnen. Föreningen
har under 2009 förvaltat sju industriminnen i östra Värmland och under året har det hållits fyra
styrelsemöten samt en årsstämma. Betydande frågor som diskuterats inom föreningen under året har
varit gästgiveriet i Långban och medlemsavgifterna. Värmlands Museums ansvarar för att planera och
genomföra vård och underhållsarbeten vid Föreningens objekt. Följande har utförts under 2009:
- Markvårdsarbeten vid Storbrohyttan, Nordmarksbergs gruvor och i Långbans gruvby.
- Omläggning av tak på två jordkällare samt ett våghus i Långban.
- Återställande av murad gavelvägg på stallbyggnaden vid Bjurbäckens bruk.
19

- Omläggning tak på del av bessemerverket i Hagfors.
- Omläggning av tre tak på Stobrohyttan.
DIPLOMERING AV VÄRMLÄNDSKA HUS
Den 13:e september, på Kulturhusens dag, delade Värmlands Museum ut tre byggnadsvårdsdiplom till
ägare och förvaltare av kulturhistoriskt värdefulla och varsamt hanterade fastigheter; Järnvägshuset i
Karlstad, Militärboställe i Stora Årsås, Karlstad och Där Framme i Skofterud, Arvika.
En mindre fotoutställning anordnades där foton på de olika objekten visades under en veckas tid. Dagen
samarrangerades med Karlstad Lever som hade engagerat ett flertal föredragshållare.
ARKEOLOGIDAGEN
Den 31 augusti bjöd Värmlands Museum i samarbete med Väse hembygdsförening in allmänheten
till visningar av pågående arkeologiska undersökningar och historiska platser. Årets tema var ”Det
svarta guldet”. Två föredrag hölls i länet; det ena i Brattfors i Filipstad behandlade kolningsprocessen i
anslutning till järnframställningen vid hyttorna i Värmlandsbergs bergslag. Det andra föredraget hölls på
Arnön i Väse socken och behandlade kolningsprocessen och lämningar efter denna.
SKADERAPPORT OM FORNLÄMNINGAR
Under 2009 har Värmlands Museum granskat sju skadade fornlämningar på sex olika platser i länet.
Skadorna, som har uppstått genom vägarbeten och skogsbrukmarkarbeten, har dokumenterats och
rapporterats till Länsstyrelsen i Värmland och Riksantikvarieämbetet. Bland de skadade lämningarna kan
nämnas boplatslämningar och fossil åkermark.
FORUM FÖR KULTURMILJÖ VÄRMLAND
Seminarierna ”Arkeologi och forskning i Värmland” samt ”Tillgänglighet i kulturmiljöer” anordnades
av enheten. ”Arkeologi och forskning i Värmland” behandlade den arkeologiska forskningens framtid
i Värmland. Representanter från Länsstyrelsen, Karlstads universitet, Vedlab och Skogsstyrelsen deltog
i seminariet. Seminariet ”Tillgänglighet i kulturmiljöer” berörde tillgänglighetsaspekter i våra
kulturmiljöer, möjligheter och hinder. Representanter från Länsstyrelsen, Skanark Arkitekturbyrå,
Karlstads kommun, Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO, Neurologiskt handikappades
riksförbund, NHR, Landstinget samt Kristinehamns kyrkliga samfällighet deltog i seminariet
SEMINARIUM OM KULTURARVET SOM RESURS
På temat ”Värdefull bebyggelse och PBL” höll enheten ett seminarium kring kulturmiljövårdsfrågor i
samhällsplaneringen. Tolv av länets kommuner deltog i seminariet där föredrag hölls av medverkande
från Örebro kommun, Boverket samt av enhetens byggnadsantikvarier.
UTGRÄVARNA
Utgrävarna är en långsiktig satsning på lokal historieförmedling med inriktning mot barn och ungdom.
I projektet Utgrävarna får barn och ungdom chansen att medverka i utgrävningen tillsammans med
museets arkeologer och pedagoger. Utifrån målen i ”Kunskapsprogram för Värmländsk arkeologi”
(2003) och aktuella forskningsfrågor, väljs angelägna platser ut för att öka kunskapen kring värmländsk
historia.
Som ett led i Utgrävarna delundersökte Värmlands Museum, under en vecka i maj, sex kolbottnar och en
kolarkoja på Brattforsheden i Filipstads kommun. Undersökningen genomfördes i syfte att utarbeta en
eventuell typologi för denna lämningstyp.
20

Under fältarbetet besöktes utgrävningsplatsen av åtta skolklasser, bland annat från Brattfors skola. Dessa
fick under överinseende av en pedagog och en arkeolog inventera efter kolningsanläggningar i området
samt delta i undersökningen.
BYGGNADSVÅRDSDAGEN ”HUS I VÄRMLAND”
Årets byggnadsvårdsdag ”Hus i Värmland” hölls den 14 mars och fokuserade på arkivmaterial och
gamla kartor. Målgruppen var i första hand en bred, byggnadsvårdsintresserad allmänheten. Flera
kortare föredrag hölls på temat av museets antikvarier samt av kulturgeograf Stefan Nilsson. Under
dagen fanns möjlighet att se en utställning om byggnadsvård, besöka museets arkiv och att via nätet leta
i Lantmäteriets och Riksarkivets databaser. Representanter från Nätverket Byggnadsvård Värmland och
andra hantverkare demonstrerade olika hantverk och gav praktiska råd i byggnadsvårdsfrågor.
BYGGNADSVÅRD PÅ HEMBYGDSGÅRD
Värmlands Museum har förutom löpande kontakter med föreningslivet under året genomfört en
satsning riktad mot hembygdsföreningar om vård och underhåll av hembygdsgårdens byggnader. Tre
kostnadsfria endagskurser har ägt rum på Eda, Forhaga och Ekshärads hembygdsgårdar. Under dagen
diskuterades värmländska byggnadstraditioner, upplägg av vård och underhåll av byggnader, val av
material och metoder samt praktiskt arbete i fält genom en skadeanalys av en byggnad. Totalt har 19
föreningar och 40 personer deltagit.
STADSVANDRINGAR, FÖREDRAG OCH VISNINGAR
Länsmuseets antikvarier (arkeologer och byggnadsantikvarier) har under året engagerats för cirka
40 föreläsningar, stadsvandringar eller visningar ute i länet. Vi har bland annat hållit föredrag om
hällristningar på Värmlandsnäs, Hammarö kyrka och om myntfynd i Karlstad. Enheten deltog också på
Villamässan i Karlstad 14-15 februari. Totalt har antikvarierna i dessa sammanhang mött cirka 1 200
personer. Enhetens verksamhet har också fått stor uppmärksamhet i massmedia under året.
21

Ett museum för hela Värmland
Värmlands Museum har profilerat sig som länsmuseum genom att bedriva en omfattande verksamhet utanför residensstaden Karlstad.
Utöver tjänstemännens täta resor i olika ärenden har Värmlands Museum ett nät av filialer, som alltid drivs med finansiellt stöd av
och i tätt samarbete med respektive värdkommun. Dyvelstens flottningsmuseum drivs tillsammans med Forshaga kommun, Långbans
gruvby med Filipstads kommun, Torsby Finnkulturcentrum med Torsby kommun och von Echstedtska med Säffle kommun. Det
tidigare Borgvik Byggnadsvård har lagts ner och museet och Grums kommun samarbetar nu om en utställningslokal i den gamla
järnvågen. Genom nätverket Museer i Värmland håller Värmlands Museum regelbunden kontakt med nästan 50 andra museer i länet.
En av länsmuseernas viktigaste uppgifter är att förse en region med sådan kulturhistorisk kompetens,
som regionens kommuner annars inte skulle ha möjlighet att tillhandahålla. Sedan 1930-talet uppbär
länsmuseerna statligt verksamhetsstöd för denna kompetensförsörjning.
Värmlands Museum bedriver kunskapsuppbyggande, vårdande och kunskapsspridande verksamhet inom
hela Värmlands län. Beträffande kulturminnesvård och rådgivning vid renovering av äldre bebyggelse
och renoveringar av kyrkor är museets personal regelbundet konsulterad. Museets konservator utför
målerikonservering i hela länet, museets arkeologer utför arkeologiska undersökningar. Museet har en
särskild tjänsteman avdelad för kontakt och rådgivning till länets föreningsliv, en särskild tjänsteman
för frågor om industrisamhällets kulturarv, en pedagog som arbetar med historieämnets återinförande
som kärnämne i gymnasieskolan och en konstkonsulent som framför allt främjar skolornas konstarbete.
Alla museets tjänstemän står ständigt i kontakt med medborgarna i rådgivningsfrågor om konst och
kulturhistoria. Föremålssamlingen, konstsamlingen, fotosamlingen, musiksamlingen, arkivet och
museets övriga samlingar representerar hela Värmland och är en viktig källa till Värmlands historia.
Järnvågen i Borgvik
Under våren 2009 inledde Värmlands Museum ett samarbete med Grums kommun i syfte att arrangera
en sommarutställning i lokalen Järnvågen i Borgvik.
Utställningen som visades bestod av en bildsvit av fotografen Jan Jörnmark, född och uppvuxen i
Karlstad, men numera verksam som docent i ekonomisk historia vid Chalmers och Handelshögskolan i
Göteborg. Jörnmark hade skapat en fotografisk dokumentation av en industriepoks död, gestaltad genom
bilder på lyxbostäder, hotell och anläggningar i ruiner. Sammanlagt ett fyrtiotal fotografier.
Järnvågen hölls öppen dagligen under perioden juni-augusti, och besöktes av omkring 500 personer. I
augusti kom Jan Jörnmark och höll ett föredrag för 75 åhörare.
Dyvelstens flottningsmuseum
Dyvelstens flottningsmuseum berättar om den traditionsrika flottningen på Klarälven, landets sista flottled. På museets plats strax
utanför Forshaga låg tidigare Löveds skiljeställe fram till 1959, då det flyttades till sjön Lusten. Kvar i Dyvelsten blev verkstaden
från 1949, där upp till 20 man arbetade med renoveringar, underhåll och tillverkning av flottningsredskap. I den gamla verkstadens
bottenvåning har miljön återställts, och på den övre våningen kan man se en utställning om flottningens historia. På området finns två
flottarkojor, varav den ena används som kafé. Dessutom finns flera andra byggnader och en del större redskap - bland annat spelet från
en gammal spelflotte, varpbåtar och bogserbåtar.
22

PROGRAMAKTIVETETER OCH TILLFÄLLIG UTSTÄLLNING
Under två dagar i september anordnades Dyvelstensdagarna för skolor i Forshaga kommun. Värmlands
Museums pedagoger och Slöjd i Värmlands hårdslöjdskonsulent guidade barn och ungdom genom
teknik, historiska berättelser och smide. Dyvelstensdagarna var ett uppskattat arrangemang och
temadagarna var fullbokade.
Hantverksdagen – en heldag om smide och slöjd – genomfördes i samarbete med Slöjd i Värmland,
Jössekniven och Värmlands knivklubb. Gäst i smedjan var knivsmeden Bo Helgeson.
På Barnens dag i samarbete med Forshaga kommun fick barn uppleva en heldag med ponnyridning,
brandkåren, cirkus, såpbubblor och teknikklubben LUSTEN. Barnens dag är ett välbesökt arrangemang.
Under två varma sommarkvällar fick besökare bekanta sig med Värmlands Museums konstchef och
Värmlands konsthistoria samt journalisten Patric Hamsch som berättade om mordgåtor i Värmland.
I utställningen kunde besökaren ta del av ett bildspel som visade delar av Värmlands Museums
föremålssamling.
BESÖKARE
Dyvelstens flottningsmuseum var öppet under perioden 16 juni – 16 augusti och lockade sammanlagt
2 250 besökare.
Långbans gruvby
Två mil norr om Filipstad ligger Långbans gruv- och hyttby. Här har brutits järnmalm och framställts tackjärn sedan 1500-talet.
Platsen är en av länets bäst bevarade äldre industrimiljöer med gruvbyggnader, hytta, bostäder med mera. I det stora maskinhuset finns
museum och utställningslokaler. Långban är även födelseplatsen för de framgångsrika bröderna Ericsson; Nils Ericson (1802-1870),
kanal- och järnvägsbyggare och John Ericsson (1803-1889), innovatör och uppfinnare. Långban är en av världens mineralrikaste
platser.
Sommaren 2009 hölls museum och utställningar öppna dagligen från den 14 juni till den 17 augusti.
Museet hade spontana och schemalagda visningar av området och dess byggnader. Under övriga delen av
året erbjöds visningar efter överenskommelse. Långbans gruvby besöktes av ca 6 000 besökare varav ca 4
200 registrerade.
Museets reception erbjöd en utökad kaféverksamhet p.g.a att gästgiveriet stängts.
I en utställning på ovanvåningen i receptionen, presenterades Uddeholm AB. Utställningen som består av
kontorsmöbler och övrigt kontorsmaterial kompletteras kontinuerligt allteftersom material dyker upp,
bl.a presentationsfilmer över Uddeholms verksamheter i Värmland.
Vi byggde vidare på den årliga sommarutställningen ”Semester”, som i år innehöll nya fotografier och
filmer. Utställningen påbörjades 2007 inför 70-årsjubiléet av den allmänna semesterreformen 2008.
John Ericssonutställningen kompletterades med diverse föremål och info. Under hösten revs resten av
utställningen ”Berget vi bröt”. Lokalen återställdes till sitt ursprungliga skick. Hyttan öppnades åter
för besökare. Ljud- och ljusinstallationer färdigställdes liksom en ny entré. Under året introducerades
familjeaktiviteten ”Skattjakten”.Delar av det nya skyltprogrammet färdigställdes av Lesjöfors Mekaniska
under hösten för utplacering i området under våren 2010.
Förslag till den nya entrén till området presenterades för Industriminnesföreningen och Länsstyrelsen.
I övrigt pågick under året löpande sysslor med mark- och fastighetsunderhåll med prioritering av
Maskinhusets fönsterbågar och karmar.
23

Torsby Finnkulturcentrum
På 1500- och 1600-talet flyttade människor från Savolax-området i Finland, på den tiden den östra delen av det svenska riket,
till de mellansvenska skogsbygderna, däribland Värmland. Denna befolkningsgrupp koloniserade barrskogsområdet med hjälp av
svedjebruket. Torsby Finnkulturcentrum är ett informationscentrum och ett museum om den skogsfinska kulturen i Nordvärmland.
Basutställningen ”Niittaho – den blommande svedjeängen” ger en upplevelse av den skogsfinska kulturen och visar svedjebruk,
byggnadsskick, hantverk och folktro. I Brobergsbiblioteket och arkivet finns litteratur och arkivsamlingar om skogsfinsk kultur och
historia, språk- och dialektforskning, arkeologi och etnografi. Biblioteket är datoriserat och sökbart via Internet. Samarbete med
Nordvärmlands släktforskarförening ger god service för släktforskare. Finnkulturcentrum är öppet året runt, här finns en museibutik
med framför allt böcker och ett kafé sommartid. Verksamheten drivs i samarbete med Torsby kommun.
MÄRKESÅRET 2009
Finnkulturcentrum deltog under året i aktiviteter knutna till Märkesåret 1809. Personalen har bland
annat deltagit vid invigningen i Riksdagshuset i januari, vid finska veckan på Skansen i maj, och på
värmlandsdagen på Sveriges ambassad i Helsingfors.
Finnkulturcentrum bidrog med material inför Västanå Teaters uppsättning av Kalevala.
Tre välbesökta föreläsningar på tema Finlands historia genomfördes.
Den 19/8-15/9 visades vandringsutställningen ”Finland genom tiderna”, producerad av Kommissionen
för Märkesåret 1809.
Vid Värmländska Bokmässan i Karlstad, presenterades årsboken Finland i Värmland vid en programpunkt.
UTSTÄLLNINGAR OCH PROGRAM
Ett trettiotal olika arrangemang under året varav kan nämnas:
Vävutställning, Birgitta Johansson, ”Alla har rätt till en dröm” fotoutställning med Klarälvdalens
Folkhögskola, Swedish Oregon, föredrag av Lars Nordström, Riksantikvarieämbetets konferens,
deltagande i Finnkulturrundan, Kulturhusens dag, Bokmässa på Finnkulturcentrum, boksläpp
”Utterbyborna”.
BESÖKARE/STATISTIK
Besöksantalet uppgick till 8 212 personer, en ökning med drygt 7 %.
44 skolklasser och 76 grupper, varav sex finskspråkiga, besökte Finnkulturcentrum under året.
Försäljningen via butiken ökade markant, med ca 15%. Under året har vi uppmärksammats ett flertal
gånger i radio, TV och pressen.
EN LEVANDE FINNSKOG – VÅRT FELLES ANSVAR
Interreg Sverige-Norge projektet satte igång vid årsskiftet och under året har bland annat träffar med
fastighetsägare och inventering av skogsfinsk bebyggelse i Sunne, Filipstad och Torsby kommun ägt
rum. I juni arrangerades en visning/workshop på finngården Käckåsen, där man lade nytt nävertak
på rökstugan. I september var det visning på den norska gården Abborhøgda, där en stor uthuslänga
restaurerats.
Projektet arrangerade också en programkväll på Värmlands Museum i Karlstad, med en föreläsning om
händelserna 1809 och en presentation av projektet.
En levande Finnskog, vårt felles ansvar pågår till augusti 2011 och är ett samarbetsprojekt mellan
Värmlands Museum och Hedmark fylkeskommune i Norge, med projektkontor på Torsby
Finnkulturcentrum.
24

von Echstedtska gården
von Echstedtska gården ca 20 km nordväst om Säffle uppfördes 1762 – 1764. Anläggningen är närmast karolinsk till sin prägel
med huvudbyggnad och två par flyglar framför. I det inre blommar rokokon i möblering och vackra väggmålningar. Hemlighuset har
burleska målningar utan motsvarighet i landet. I trädgården finns örtagård och apelgård med enbart värmländska äppelsorter. Här
finns också galleri och kafé.
VÅRDA OCH BEVARA
Några av brädorna i huvudbyggnadens golv, vilka vetter mot byggnadens baksida och parterren, är
angripna av skadedjur som trivs i fuktiga miljöer. Fukt antogs rinna in under huset genom parterrens
lutning och för höga växtlighet och för att stävja fukten grävdes grässvålen och ett lager jord bort samt
lades dräneringsrör i plast längs grunden på husets västsida.
Lusthusets dörr åtgärdades av konservator.
Apelgårdens samtliga informationsskyltar byttes ut och kompletterades.
UTSTÄLLNINGAR OCH PROGRAM
”Om sättet att tillhopa gå - kroppens njutning, längtan och vällust” var sommarens tema i utställning
och program. Föremål och bilder av Rosa Taikon, Åsa Jungnelius, Peter Dahl, J.T. Sergel, Ehrensvärd, Per
Hilleström, Christian Sommerfelt, Gunnar Fon, Ditte Reijers, Fröding, Casanova och Apoteket/RFSU
illustrerade Carl von Linnés föreläsningar i sex och kär lek från 1700-tal till idag. Specialkomponerad
musik framfördes vid invigningen av Klas- Henrik ”Klabbe” Hörngren, dansade gjorde Johanna
Danielsson och Makhosi Yafele, med koreografi av Frej Tiljander, och talade gjorde Säffles kulturchef
Ingrid Strengsdal.
Övriga program; Högläsning ur Linnés föreläsningar på söndagar, föredrag av Katarina Hultkrantz om
intimiteter genom tiderna, sopplunch och föredrag av Elsie Johansson ”Sin ensamma kropp”, ”Tusen
och en synder” berättarteater med Mats Rehnman, musikalisk herbation med Linné/Jonas Stenström och
Bellman/Martin Bagge.
Kaféet arrangerade två pubkvällar med sånger om kärlek och hat, allt från visa till hardcore och magdans
och Säffle Spelmanslag arrangerade spelmansstämma.
Nationaldagsfirandet blev speciellt i år genom att SVT och Karin Lorenz gjorde reportage härifrån,
det sändes ut nationellt i TV samma kväll. Vi, Kila och byalaget representerade därmed Värmland
i utsändningarna som visade hur vi formar vårt firande av denna dag i hela Sverige. Traditionellt
midsommarfirande, gudstjänst och avslutning på sommaren med ”En dag i apelgården” tillsammans
med Hushållningssällskapet.
ÖVRIGT OCH NYTT
Bostadsflygeln har fått en optisk fiberkabel ansluten. Luftledningar har ersatts med elkablar i mark.
För att öka tillgängligheten har nya räcken till lusthus, galleri och huvudbyggnad tillverkats av Lennart
Norén och monterats.
Till Värmlands Museum inköptes två verk i glas av Åsa Jungnelius ”Weapons – these are my tools” och
”Make Up Lip Stick”.
Gården var öppen 24 maj-30 augusti, 13 september under 86 dagar. Visningar kunde beställas under
hela maj och september. Gården besöktes av ca 5 900 personer, 1 352 av dessa deltog i totalt 49
visningar.
25

Museiteknik
Museets tekniska enhet är en stabsfunktion som ansvarar för museets tekniska installationer i utställningar, hörsal etc, bemanning vid
konferenser och andra arrangemang, vaktmästeri och bevakning under all öppettid, tillgänglighetsfrågor samt transporter och lokalvård.
Enheten bemannar föremålsmagasinet i Ulvsby och Dyvelstens Flottningsmuseum med tekniker. Enheten deltar i basutställningarnas
vård och underhåll samt i alla övriga typer av utställningsarbete.
2009 har tekniska enheten medverkat vid produktion, underhåll och uppsättning respektive nedtagning
av museets utställningar, samt service till övriga enheter inom museet.
Enheten har deltagit vid planering och genomförande av företagsevenemang, små och stora konferenser
och liknande arrangemang vid Värmlands Museum. Under 2009 har det även förekommit en del arbeten
åt och på andra museer i Karlstadsregionen.
KOMPETENSHÖJNING
På sikt ska alla museitekniker vara behöriga att hantera museets saxlift. Under 2009 har flera medarbetare
tagit förarbevis för mobila arbetsplattformar.
ArbetSam startade 2009 en kurs i utställningsbyggande med syfte att utbilda verksamma
på arbetslivsmuseer i utställningskunskap och hjälpa till att hitta verktyg för att driva hela
utställningsprojekt. Två tekniker från Värmlands Museum deltar i denna utbildning som avslutas våren
2010. Deras examensarbete resulterar i en ny utställning vid Dyvelstens Flottningsmuseum, Magasin 11,
som öppnar sommaren 2010.
Övriga utbildningar har varit ljussättning och belysningsteknik, hantering och paketering av konst
samt utbildning i första hjälpen. Vårt mål med satsningen på kompetensutveckling är att få en bredare
baskompetens inom enheten och specialistkompetens inom alla förekommande områden i vår
verksamhet.
Vi har utvecklat vårt nätverkande och kommer att fortsätta utveckla de kontakter som knutits, målet är att
kunna erbjuda museer i nätverket rådgivning i tekniska frågor samt våra tjänster vid större arbeten.
SÄKERHETSARBETEN
Efter en utförd elrevision vid museet så har brister i våra elektriska installationer setts över och i vissa fall
åtgärdats för att hålla en hög kvalitet och säkerhet.
ÖVRIGA ARBETEN
2008 byttes de mobila väggmodulerna i stora utställningshallen i Nyrénhuset mot nya, lätthanterliga
skärmar för att öka flexibiliteten vid utställningsproduktion och minska arbetet med tunga lyft. 2009 har
dessa kompletterats med fler skärmar.
I Cyrillushuset har belysningen i utställningarna kompletterats för att vi ska kunna utföra en bredare
och mer varierande ljussättning. I Nyrénhuset har delar av den fasta ljussättningen förändrats för att
underlätta service och underhåll av ljusarmaturerna.
I april öppnade Sverige Amerika Centret nya lokaler i Karlstad med utställningen Värmlandsgåvan.
Värmlands Museum byggde utställningen tillsammans med gästande personal från The American
Swedish Institute i Minnesota där utställningen normalt visas – ett mycket bra och utvecklande
samarbete som resulterade i nya kontakter och nya idéer.
Hösten 2009 öppnade Hammarö Skärgårdsmuseum nya basutställningar och dessa byggdes till stor
del av Värmlands Museum, på uppdrag av Hammarö kommun. Det har varit mycket inspirerande och
utvecklande för våra tekniker att samarbeta med andra museer och scenografer kring utställningarna.
26

Administrativ service
Museets kansli är en stabsfunktion som ansvarar för ekonomi- och personaladministration, arbetsmiljöfrågor, telefonväxel,
diarium, försäkringar, it- och säkerhetsfrågor. Kansliet har en viktig roll i välkomnandet på museet i konferensverksamheten
och i samspelet med restaurangen.
Kansliet ombesörjer även delar av administrationen för Värmlands Museiförening och Föreningen Värmländska
Industriminnen.
EKONOMISTYRNING
Ett system för scanning av fakturor har införts i syfte att effektivisera fakturahanteringsprocessen
samt öka den interna kontrollen. Detta har även krävt en uppdatering av ekonomisystemet till en
nyare version. Kontoplanen har uppdaterats för att göras mer ändamålsenlig.
PERSONALADMINISTRATION
Lönesystemet har uppgraderats till en helt ny generation, då det inte längre erbjöds någon
service på den gamla versionen. Uppgraderingen har gett nya funktioner i systemet vilket har
effektiviserat löneadministrationen.
KONFERENSVERKSAMHET
Antalet konferenser har ökat från 125 föregående år till 209 år 2010. Totalt har ca 9 200
personer deltagit i konferenserna. Den stora ökningen beror främst på att restaurangen var
stängd för ombyggnation under två månader föregående år. Även ombyggnationen av Karlstads
konferenscenter CCC har inneburit att flera nya kunder har bokat konferenser på museet.
RESTAURANGVERKSAMHET
Tonli AB, som under året bedrivit restaurangverksamheten på entreprenad, sade upp kontraktet per
2009-12-31. Avtal har skrivits med nya entreprenörer fr.o.m. 2010-01-01.
DIARIUM
Brandsäker förvaring har under året ordnats för hela museets diarium.
IT
De flesta av museets föråldrade datorer har bytts ut under året och även programvara såsom
Officepaketet har uppdaterats.
27

Styrelse 2009
Värmlands Museum är en stiftelse som bildades 1980 av Värmlands läns landsting, Karlstads kommun
och Värmlands Fornminnes- och Museiförening (nu Värmlands Museiförening). 2003 överfördes
landstingets åtaganden på Region Värmland. Museet har en styrelse med tre representanter från varje
stiftelsebildare. Mandattiden sammanfaller med den för kommunala val.
Styrelsen har under året haft fem protokollförda sammanträden.
Styrelsen har varit representerad vid Länsmuseernas samarbetsråds möten i Malmö den 1 april och i
Linköping den 28-29 oktober .
I Länsmuseernas samarbetsråds styrelse är Philip Johnsson vice ordförande och Gun Gustavsson
suppleant.
Styrelse 2009
REGION VÄRMLAND
Philip Johnsson, ordf., au
Nils-Gunnar Andersson
Katarina Hultkrantz
Kjell-Arne Kamperin, suppl
Bengt Nordstrand, suppl
Bernt Fagrell, suppl
KARLSTADS KOMMUN
Gun Gustavsson, vice ordf., au
Pernilla Edman
Christer Alnebratt
Lill Nilsson, suppl
Ingrid Rohlin, suppl
Birgitta Nordström, suppl
VÄRMLANDS MUSEIFÖRENING
Sven-Jacob Andersson, au
Inge Bredin
Marianne Lentz
Jonas Wirén, suppl
Svetlana Pimenova Lund, suppl
Karl-Axel Hjerdt, suppl
28
PERSONALREPRESENTANTER
Ulla Wennerlund (DIK) (t o m mars)
Urban Sunström (SKTF), (fr o m mars)
Birgitta Collvin (DIK), suppl
Revisorer 2009
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Stig Löfgren
Inger Larén, suppl
KARLSTADS KOMMUN
Ingrid Augustsson
Barbro Thunér, suppl
VÄRMLANDS MUSEIFÖRENING
Kerstin Lenger
Ragnar Kaiding, suppl

Personal och organisation 2009
MUSEILEDNING
Länsmuseichef Tomas Jönsson ( t o m 30 sep)
Länsmuseichef Åsa Hallén (fr o m 1 okt)
KANSLIENHET
Ekonomichef Susanne Alexandersson
Personalhandläggare Eva Lejrin
Assistent Barbro Eriksson
Assistent Inger Kvarned
Assistent Lena Örtlund
Museitekniker Ulf Strandberg
ENHETEN FÖR KULTURHISTORIA
Enhetschef Susanne Olsson
Intendent Birgitta Collvin
Intendent Ulla Wennerlund (pension fr o m 1 april)
Fotograf Lars Sjöqvist
Arkivarie Helena Röjder
Assistent Heléne Sjöberg
Assistent Margaretha Wärme
Projektanst intendent Emma Håkanson
(t o m 31 juli)
Lokalvårdare Karin Kilman (plac Ulvsby pension
fr o m 25 aug)
ENHETEN FÖR KONST
Enhetschef Bo Jonzon
Intendent Bertil Bengtsson
Intendent/pedagog Anna Skoglund
Konstpedagog/konsulent Carin Söderlind
Konservator Cecilia Skoglund
Intendent Käthy Nilsson
(plac von Echstedtska gården)
Assistent Anders Kadhammar
(plac von Echstedtska gården)
ENHETEN FÖR PUBLIK VERKSAMHET
Enhetschef Maria Linder
(Stf länsmuseichef)
Kommunikatör Mari Stenström
Intendent Liza Ay Hermansson
(föräldraledig fr o m 4 maj)
Intendent Åsa Svanström
29
(föräldraledig fr o m 19 nov)
Intendent Mattias Walan (vik fr o m 20 april)
Intendent Johan Rosén
(visstidsanställd i teknikklubben LUSTEN)
Intendent Patrik Backman
(visstidsanställd i teknikklubben LUSTEN fr o m 17 aug)
Grafisk formgivare/utställn.ass. Anne-Marie Haakana
Museivärd Inger Jonsson (pension fr o m 1 okt)
Museivärd Eva Olsson
Museivärd Lena Eriksson
Receptionist Jorun Jones
Receptionist Ronja Lindgren
Receptionist Lena Nilsson (fr o m 1 mars)
Receptionist Ida Nerpin (tjänstledig 2009)
ENHETEN FÖR KULTURMILJÖ
Enhetschef Martin Karlsson
Antikvarie Monica Björklund (plac Torsby)
Antikvarie Maud Forsberg
Antikvarie Mattias Libeck
Antikvarie Lena Thor
Antikvarie Ellinor Forsell
Antikvarie Hans Olsson
Antikvarie Björn Wallbom
TEKNISK ENHET
Enhetschef Håkan Fallqvist
Museitekniker Göran Axelsson (pension fr o m 1 sep)
Museitekniker Arne Åhlander
Museitekniker Urban Sunström
Museitekniker Leif Fahlstad
Museitekniker Tony Styhr
Museitekniker Ronny Eriksson
(sommartid på Dyvelsten)
Museitekniker Ronnie Ohlson
Museitekniker Maria Jerndin
Lokalvårdare Maria Ström
Lokalvårdare Madeleine Andersson
LÅNGBANS GRUVBY
Enhetschef Larserik Vänerlöf
Museitekniker Lennart Gybrandt
Museitekniker Lars Gustafsson (fr o m 27 feb)

TORSBY FINNKULTURCENTRUM
Enhetschef Staffan Fenander (t o m 30 sep)
Assistent Inga-Greta Lindblom
Assistent Berit Andersson
(anställd av Torsby kommun)
Assistent Gunilla Önnberg
Assistent Tellervo Zetterberg
Lokalvårdare Lena Bergkvist
Intendent Suzanne Palmqvist
Utöver ovanstående uppräkning har det funnits säsongsanställda och sommarpraktikanter på
Sandgrundsudden, von Echstedtska gården, Långbans gruvby, Dyvelstens flottningsmuseum och Torsby
Finnkulturcentrum samt timanställda i reception mm.
Även under 2009 har ett antal personer varit på museet i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Av personalen var 64 % kvinnor och 36 % män. 20 stycken av de anställda i ovanstående förteckning
uppbar lönebidrag. Medelåldern var 46 år, uppdelad på 44 år för kvinnorna och 48 år för männen.
Sammantaget utfördes 51 årsverken vid Värmlands Museum 2009.
30

Omslagsbilder:
Överst till vänster: Finngården Aborrtjärnsberg Foto: Lars Sjöqvist
Vänster, mitten: Dramatiserad visning med museipedagog Mattias Walan Foto: Lars Sjöqvist
Vänser, längst ner: Om sättet att tillhopa gå, von Echstedtska gården Foto: Bertil Ludvigsson
Mitten: teknikklubben LUSTEN Foto: Lisa Olaison
Värmlands Museum
Sandgrundsudden
Box 335, 651 08 Karlstad
www.varmlandsmuseum.se
31