Dietistens roll i Matlaget - Oslo universitetssykehus
Dietistens roll i Matlaget - Oslo universitetssykehus
Dietistens roll i Matlaget - Oslo universitetssykehus
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Folke Bernadotte<br />
Regionhabilitering<br />
Uppsala, Sverige<br />
<strong>Matlaget</strong><br />
Tvärprofessionellt team som utreder och<br />
behandlar barn med ätproblem<br />
<strong>Oslo</strong> 26-27 mars 2009
Teamet<br />
arbetsterapeut, barnneurolog, dietist, logoped,<br />
psykolog, sjukgymnast och specialpedagog<br />
Utredningsperiod<br />
oftast 2 veckor<br />
om uppföljningsvecka, krävs ny remiss<br />
Annat<br />
konsultationer<br />
telefon /- videokonsultationer<br />
”ätskola”
Ätproblem<br />
Kan inte äta, vill inte äta ?<br />
Logoped Ingalill Ek
Motoriska ätproblem / Kan inte äta<br />
Barnet har svårt med utförandet:<br />
ätandet präglas av hyper- eller hypotonus<br />
svårt med graderade rörelser<br />
risk för ytterlägen ex käkpress - bitreflex<br />
Ätandet blir ”patologiskt” på grund av:<br />
bristande oralmotorisk mognad<br />
avvikande tonus<br />
lättutlösta reflexer
Sensoriska ätproblem / Vill inte äta<br />
barnets tolkning av någon aspekt av maten ex taktilt,<br />
smak, lukt, visuellt är annorlunda, upplevs obehaglig<br />
barnet undviker beröringen av napp, sked, mat<br />
barnet kväljer / kräks på vissa konsistenser<br />
Tunga och munslemhinna är rikligt innerverad motoriskt<br />
och sensoriskt; överlevnadsreflexer att snabbt kunna bli<br />
av med sådant som kan vara farligt att svälja.
Det är hur maten känns i munnen som ytterst styr<br />
vad barnet gör med den - inte vad barnet kan göra.<br />
Den oralmotoriska skickligheten används till annat:<br />
ex dricka vatten, hamstra mat i kinden, prata med<br />
mat i munnen.<br />
Överkänslighet på tungan hindrar barnet att<br />
lateralisera tuggan till kindtänderna att tuggas;<br />
tuggan kommer inte i ”sväljläge” när tungryggen är<br />
känslig (obs! svälja vätska går oftast bra).
Barn med sensoriska problem har ofta en<br />
liknande äthistoria:<br />
från nyföddhetsperioden ointresserade av att äta<br />
många och korta måltider<br />
måste väckas, trugas<br />
äter bäst halvsovande<br />
svårt introducera smakportioner<br />
problemen ökar med grövre konsistenser
Konklusion:<br />
Grunden är barnets annorlunda tolkning av sensoriska<br />
intryck, oftast taktilt, av att ha mat i munnen, bearbeta och<br />
svälja den.<br />
Pålagringen blir avvärjande beteenden när barnet försöker<br />
värja sig från obehag.<br />
Ätovilja har en reell upplevelsegrund!
Vägledning i matsituationen<br />
Den vuxne:<br />
erbjuder matpreferenser i små portioner<br />
- aldrig erbjuda konsistenser och smaker som man vet<br />
att barnet inte tycker om eller spottar ut<br />
”skedmaten” i slät konsistens, den ”tuggbara” lättsmält<br />
lockar barnet att smaka självt: doppa, slicka, suga<br />
hjälper barnet att hålla fokus på maten i stället för att<br />
avleda
kommenterar det barnet gör i stället för att ge<br />
instruktioner eller uppmana att äta<br />
hjälper barnet att lyckas<br />
bekräftar, ger beröm och uppmuntran<br />
är i fas med barnet, ”timing”<br />
*<br />
Barnet måste känna att maten är ett erbjudande<br />
utan krav på prestation.<br />
*<br />
Kvalitet i måltiden är en förutsättning för ökade<br />
kvantiteter!
Då lär sig barnet att:<br />
det kan känna sig tryggt att våga smaka / svälja<br />
maten som erbjuds<br />
maten är ett erbjudande, barnet hanterar den på det<br />
sätt som det kan just då<br />
den vuxne respekterar barnets reaktioner<br />
det är mellan ”varsågod” och ”tack för maten” som<br />
måltiden pågår<br />
inget oförutsägbart händer
<strong>Dietistens</strong> <strong>roll</strong> i <strong>Matlaget</strong><br />
Tina Lundkvist<br />
bedöma barnets vätske-, energi- och näringsintag<br />
jämföra barnets intag med uppskattat behov<br />
matdagbok<br />
ge praktiska råd om hur ”intag” ska uppfylla behov<br />
genom berikning, kosttillägg, sondnäring
XP Dietist (Kost och näringsdata)
Arbetsterapeutens arbete i <strong>Matlaget</strong><br />
Maria Eklöw Bosaeus<br />
stabil sittställning i matsituationen<br />
sensorisk intervju med föräldrarna<br />
observation i leksituation<br />
anpassad stimulering i multisensorisk miljö (snozelen)<br />
mungympa<br />
rekommendationer av material för stimulering i hemmiljö
Mungympa
Sensoriska problem<br />
Sensory Processing Disorder, SPD<br />
Sensory Modulation Disorder, SMD<br />
sensoriskt försvar<br />
dyspraxi<br />
beteendeproblem<br />
hyperaktivitet
Sensoriska<br />
överkänslighetsreaktioner<br />
taktilt försvar<br />
osäkerhet vid rörelse<br />
överkänslighet mot lägesförändringar<br />
överkänslighet för lukt, smak, ljud och ljus
Taktilt försvar<br />
svårt att tolerera olika konsistens på mat<br />
tycker inte om att duscha, borsta tänder, torka ansiktet<br />
eller kamma sig<br />
tycker inte om lätt beröring, särskilt svårt med långa<br />
strykningar, oväntad beröring eller kladdiga texturer<br />
varierar mycket med dagsformen, feber, trötthet, etc..<br />
ofta hög smärttröskel
Underkänslighet<br />
behöver starka stimuli<br />
kan inte få nog<br />
svårt att hålla stabil vakenhetsgrad
Verktygslåda vardagssituationer<br />
barnets egen motivation gör saken lättare<br />
förberedelse ställer in kroppen på vad som skall hända<br />
barnets eget initiativ minskar obehag<br />
barnet gör själv<br />
närma dig barnet framifrån så det kan se vad du gör<br />
proprioception är den bästa tröstaren
Specialpedagogens <strong>roll</strong> i <strong>Matlaget</strong><br />
Anna Ås<br />
Mat och lek
Lek – på barnets villkor
Lek - lustfyllt
Lek - kravlöst
Stöd från lyhörd vuxen
Psykologens <strong>roll</strong> i <strong>Matlaget</strong><br />
Helena Uhlig<br />
observation<br />
stödsamtal med föräldrar<br />
beteendeanalys- föräldrar och äldre barn<br />
kognitiv utvecklingsnivå
Observation<br />
I matsituationer och vid leksituationer<br />
Hur beter sig och reagerar barnet i olika mat- och<br />
leksituationer?<br />
Hur samspelar barnet med föräldrarna och andra?<br />
Hur tar barnet emot feedback i omgivningen?<br />
Förmåga att påbörja, genomföra och slutföra en måltid?<br />
Aktivitetsnivå?
Beteendeanalys av barnets<br />
ätbeteende hemma<br />
Vad händer under själva matsituationen?<br />
Vad händer före?<br />
Vad händer efter?
Samtal<br />
Förberedelser innan en måltid?<br />
Behövs mer struktur och rutiner?<br />
Acceptans att det tar tid?<br />
Behov av att lyfta fram små framsteg?<br />
Vid bakslag, återfall. Vad göra?
Återföring<br />
Återkoppling till teamet<br />
Behov av fortsatt samtalsstöd?<br />
Behov av vidare utredning?
Samlad bild<br />
Efter utredningen får föräldrarna en samlad bild av<br />
barnets förmågor:<br />
vad som hindrar<br />
vilka åtgärder som kan underlätta<br />
hur nya arbetssätt och rutiner kan anpassas till<br />
hemsituationen<br />
Föräldrarna får hopp och ser vägar till förändring.
Change language