Hämta dokument

4
Sp1a - en riktig v ä r l d s k l a s s
Vad har egentligen
FN gemensamt
med Parkskolan?
Jo, där
samlar de nämligen
delar av
världen i ett och
samma hus, vilket
Parkbänken
har valt att uppmärksamma.
Möt Sp1a, klassen
med många
olika nationaliteter.
Klass Sp1a har engelska i Fhuset
med Bia Nordin när Parkbänken
knackar på och ber
dem ställa upp på en intervju
för skolans tidning. Ryktet har
nämligen spridit sig att klassen
innehåller många olika nationaliteter,
något som är speciellt för
Parkskolan.
Trots olika kulturer, religioner
och språk, så lyckas klassen
kommunicera och skapa en bra
stämning.
- Det blir inget annorlunda
i undervisningen för min del.
Klassen är ambitiös, säger Bia
Nordin, lärare för klassen.
Bia visar stor beundran för sin
klass, inte minst för respekten
eleverna har för varandra, utan
också för hur snabbt och bra
många av de utlandsfödda har
lärt sig det svenska språket.
Samhällseleverna Rattana, Jenny, Artem och Dorisch ger sina synpunkter på
Sverige och Parkskolan
- Ibland måste man såklart
förklara lite bättre, fastän jag
är så dålig på det. Men själv
märker jag ingen skillnad på den
här klassen jämfört med någon
annan klass.
Blyga svenskar
Det är ovanligt att länder som
Kongo-Kinshasa, Colombia,
Ryssland, Kambodja, Cuba,
Indien, Honduras, Afghanistan
och Sverige samlas i samma
klassrum, helst ett på ett samhällsprogram
i Örnsköldsvik.
Därför intervjuade Parkbänken
eleverna Jenny Hurtado, 19, från
Colombia, Artem Didemko, 17,
från Ryssland, Rattana, 20, och
hennes syster Dorisch Prasith,
18, från Kambodja ur just Sp1a.
Parkbänken ställer den vanliga
frågan angående vad de anser
om svenskar. Jenny svarar med
klichén:
- Ni svenskar är mycket
blyga, säger Jenny.
Jenny kommer från Colombia
och är, om hon får säga det
själv, latino.
- Varför kan inte ni svenskar
vara mer framåt? fortsätter hon.
Det är svårt att umgås och lära
känna folk när de är blyga.
I och med de olika kulturerna
i Sp1a, så finns det givetvis
elever med olika religioner
också. I klassen finns det bland
annat (förutom vanliga ateistsvenskar)
troende muslimer och
buddister också. Religionsskillnaderna
i klassen existerar, men
däremot inte oförståelse.
Olika skolsystem
Grundskolan i Colombia är sex
år. Därefter börjar ett barn gymnasiet
då det fyllt tolv, berättar
Jenny. Däremot funkar det inte
likadant borta i öst.
In action. Britt-Marie ”Bia” Nordin har engelsklektion med Sp1a då Parkbänken knackar på.
- I Ryssland har vi inget
gymnasium, säger Artem Didemko.
Istället går elever i Ryssland
en grundskola på antingen nio
eller elva år. Det vanligaste att
välja är att gå elva år. Därefter
kan man plugga vidare på universitet.
Väljer man att studera
nio år, så hamnar man istället på
en annan skola i två år. Därefter
följer frivilliga universitetsstudier
.
- Jag gick tio år grundskola i
Ryssland innan jag kom hit till
Sverige, fortsätter Artem.
Språksvårigheter
I jämförelse med det kan Sverige
tyckas ganska speciellt.
Parkbänken frågar dem huruvida
det svenska språket är svårt
att lära sig. De höll alla med den
kända frasen: ”Svenska är ett
av världens svåraste språk att
lära sig.”
Men det svåraste, säger de,
är att svenskfödda ungdomar
och andra klasskamrater använder
svårigenkännliga ord och
slang, som exempel ”typ”eller
”ba”, vilket ofta blir svårt att
förstå.
Trots mycket slit med språket
så har de alla stabila drömmar
om framtiden. Jenny avslöjar
att hon, genom sin svenska
skolgång, vill bli bättre på
engelska.
- I framtiden vill jag flytta till
London och arbeta, säger hon.
The heart of hockey
De har anpassat sig bra i Örnsköldsvik,
dessa fyra utlandsfödda
ungdomar. I Sp1a må det
existera olika kulturer, olika
religioner, olika hudfärger och
olika språk – men bara en hockeyklubb.
Fastän de bara levt ett
fåtal år i denna hockeytokiga
stad, så svarar de impulsivt på
Parkbänkens fråga angående om
de gillar Modo.
- Ja, självklart, svarar de
samtidigt.
- Vi är Modoiter!
Av: Rickard Åstrand &
Henny Dahlin
5