Planprogram Hjärup Park - Staffanstorp

Planprogram för 

Stora Uppåkra 12:2 m fl 

Idrottsplats och park 

i Hjärup, Staffanstorps kommun, Skåne län 

Planprogram för Stora Uppåkra 12:2 m fl Idrottsplats och park i Hjärup Staffanstorps kommun

2 

Planprogram för Stora Uppåkra 12:2 m fl Idrottsplats och park i Hjärup Staffanstorps kommun 

Staffanstorps kommun 

Projektledning: strategisk planeringschef Göran Berggren 

Handläggare: planarkitekt Anna Fogelberg 

Förslaget har tagits fram i samarbete med Grontmij 

Uppdragsansvarig Karin Gullberg 

Landskapsarkitekt Hanna Bergström 

Antagen den 9 juni 2008 av kommunstyrelsen i Staff anstorp kommun

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG s. 4 

2. MILJÖPÅVERKAN s. 5 

3. PLANDATA s. 5 

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN s. 8 

5. PLANFÖRSLAG s. 10 

6. HÄNSYNSTAGANDE I PLANERINGEN s. 18 

7. BEFINTLIGA STÖRNINGAR OCH RISKER s. 19 

8. KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET s. 20 


3

4 


1. SYFTE OCH HUVUDDRAG 

Hjärup är en expansiv tätort på Lundaslätten. Tillgången till off entlig park- och rekreationsmark är begränsad 

och i takt med den planerade utbyggnaden av samhället enligt tillväxtprogrammet Tillväxt 7000 

kommer även behovet av plats för idrott att öka. 

Syftet med planprogrammet är att ligga som underlag för efterföljande detaljplan. Detaljplanen ska följa 

program för fördjupad översiktsplan för Hjärup - Från Hållplats till Hållbar Boplats från antagen av 

kommunfullmäktige 2007-06-12. 

Syftet med detaljplanen är att säkerställa behovet av parkmark och idrott i Hjärup. Förslaget innebär 

en ny stadspark och att Hjärups befi ntliga idrottsplats utökas och kompletteras med fl era bollplaner. 

Utformningen av parken knyter samman Hjärups centrum, den befi ntliga bebyggelsen i söder och den 

planerade bebyggelsen i norr och fungera som en mötesplats för invånare i alla åldrar.

2. MILJÖPÅVERKAN 

För detaljplaner ska kommunen bedöma om planens 

genomförande kan antas innebära betydande 

miljöpåverkan och en miljöbedömning därför ska 

göras enligt 6 kap 11 § miljöbalken. Denna s.k. 

behovsbedömning ska göras med hjälp av de kriterier 

som anges i bilaga 4 till MKB-förordningen. 

Kriterierna i bilaga 4 till MKB-förordningen 

handlar bl a om riskerna för människors hälsa eller 

för miljön, det berörda områdets sårbarhet på 

grund av t ex överskridande av miljökvalitetsnormer, 

kulturarvet eller påverkan på skyddad natur. 

Planområdet omfattar ett område med föreslagen 

parkmark och idrottsanläggning i anslutning till 

befi ntlig sammanhållen bebyggelse och planerad 

bostadsbebyggelse. Planområdet omfattar inga 

stora natur- och/eller kulturvärden och medger 

en eff ektiv och resurssnål markanvändning, lämplig 

utifrån områdets förutsättningar och föreliggande 

behov. Genomförande av planen orsakar 

inte risker för människors hälsa eller för miljön. 

Goda resmöjligheter med kollektivtrafi k samt en 

väl utbyggd service inom Hjärup gör att planens 

genomförande inte bedöms bidra till att gällande 

miljökvalitetsnormer avseende luftkvalitet 

överskrids. Enligt ovan bedömer kommunen att 

kriterierna i bilaga 4 till MKB-förordningen inte 

uppfylls och att ett genomförande inte innebär 

betydande miljöpåverkan, varför en miljöbedömning 

ej görs. 


3. PLANDATA 

3.1 Lägesbestämning 

Planområdet ligger i anslutning till gamla Lundavägen 

i Hjärup. Den gränsar i söder mot befi ntlig 

villabebyggelsen och i väster mot Hjärups nya 

skola och den befi ntliga idrottsplatsen. 

järnvägen 

Fastigheter som berörs är Stora Uppåkra 12:2 och 

Hjärup 18:1. 

3.2 Areal 

Områdets areal uppgår till ca 15 ha. 

Hjärup 

Lundavägen 

E22 

Lund 

5

6 


3.3 Mark och vegetation 

Större delen av planområdet utgörs av svagt böljande 

åkermark som ingår i det öppna åkerlandskapet 

som omger Hjärup. I det sydvästra hörnet 

av planområdet fi nns en gräsplan med läplanteringar. 

3.4 Geotekniska förhållanden 

En geoteknisk undersökning av planområdet 

kommer att göras under detaljplaneprocessen. 

3.5 Fornlämningar 

Planområdet ligger inom ett område som är rikt 

på fornlämningar. Den arkeologiska rapport som 

länsstyrelsen tagit fram 2008-02-25 tyder på att 

det fi nns fornlämningar inom planområdet. En 

arkeologisk förundersökning behövs för att närmare 

kunna lokalisera fornlämningarna. 

3.6 Bebyggelse 

Bebyggelsen i Hjärup består till största delen av 

enfamiljshus i 1 ½ plan. 

Enda befi ntliga bebyggelse inom planområdet 

är två mindre byggnader vid den befi ntliga gräsplanen. 

Söder om området fi nns befi ntlig villabebyggelse 

och marken norr om planområdet är 

föreslagen för bostadsbebyggelse i den fördjupade 

översiktsplanen. 

3.7 Gator och trafi k 

Vägnätet i Hjärup är uppbyggt enligt ett system 

med en ringliknande matargata som matar trafi - 

ken till bostadsområdena via säckgator. 

Lundavägen, som är den gamla landsvägen mellan 

Malmö och Lund, passerar samhället i sydöst 

och parallellt öster om den går E22. 

3.8 Kollektivtrafi k 

Hjärup har goda kommunikationer med buss och 

tåg till Malmö och Lund. Sydöstra planområdet 

ligger direkt i anslutning till en busshållplats vid 

Lundavägen som trafi keras av buss 130 som trafi - 

kerar sträckan Malmö-Lund med tre turer i timmen 

större delen av dagen. Buss 102 trafi kerar 

siktlinje mot Uppåkra 

cykelvägar 

barriärer 

grönstruktur 

knutpunkter

sträckan Hjärup - Staff anstorp. Den är anpassad 

för rörelsehindrade och behöver förbeställas. 

3.9 Service 

I centrala Hjärup fi nns en distriktssköterska samt 

en vårdcentralfi lial. Det fi nns även fl ertalet förskolor 

och två grundskolor. Hjärupskolan har 

förskola samt årskurs 1 till 5. Hjärupslundskolan 

är för äldre elever och undervisar i årskurs 6-9. 

I Jakriborg norr om järnvägen fi nns affärsverksamheter 

av typen bageri, frisör och livsmedelsaffär. 

3.10 Idrott 

Den befi ntliga idrottsplatsen i centrum ligger utanför 

planområdet och består av två fotbollsplaner 

(en gräs- och en grusplan), två tennisplaner, 

klubblokal och provisoriska omklädningslokaler. 

Klubblokalen med kafeteria är en viktig mötesplats 

i Hjärup. Dagtid används anläggningen av 

skolan och kvällstid och på helger av Uppåkra IF. 

I viss utsträckning utnyttjas idrottsplanerna även 

av de närboende. 


Foto på planområdet taget från väst mot Lundavägen i öst. Gränsen mot den befi ntliga villabebyggelsen skymtar 

i den högra delen av bilden. 

7

8 


4. TIDIGARE STÄLLNINGSTA- 

GANDEN 

4.1 Riksintressen 

Planområdet berörs inte av några riksintressen. 

4.2 Översiktsplan 

I Översiktsplan för Staff anstorps kommun (ÖP 

2002) pekas planområdet ut som ett utbyggnadsområde 

med föreslaget cykelstråk. 

Fördjupad översiktsplan för Hjärup-, Från Hållplats 

till Hållbar Boplats, antagen av kommunfullmäktige 

2007-06-12 pekar ut planområdet som 

ett tillkommande grönområde med utrymme för 

såväl organiserad som spontan idrott. Det ska fi nnas 

en tydlig koppling till Uppåkra kyrka, via ett 

siktstråk. 

Den befi ntliga idrottsplatsen i centrum fl yttas 

mot Lundavägen för att utgöra ändpunkten i det 

föreslagna grönstråk som löper från nya skolan 

fram till Lundavägen. 

4.3 Tillväxt 7000 

I Tillväxt 7000, antagen av kommunfullmäktiges 

2006-02-06, redovisas hur Staff anstorp kommun 

planerar att växa med 7000 nya invånare fram 

till år 2014. Programmet anger att på grund av 

tillväxten under den kommande tioårsperiodens 

kommer behovet bland annat inom idrott, rekrea- 

tion och friluftsliv att öka. Ytor och anläggningar 

för rekreation, spontanidrott och andra aktiviteter 

kommer att behöva utvecklas för att hantera den 

ökande befolkningen. För Hjärup innebär det och 

att den befi ntliga idrottsplatsen behöver utvecklas 

eller ersättas med en större och modernare. 

Tillväxt 7000 förespråkar ett stadsbyggande där 

särskild uppmärksamhet ägnas trygghetsaspekterna 

vid planeringen av boendemiljöer, parker och 

gator. 

Föreslagna områden för bostadsbebyggelse. Bild tagen från Fördjupad Översiktsplan Hjärup- 06, reviderad 

upplaga 2007-06-12.

4.4 Barnchecklista 

Kommunfullmäktige beslöt 2006-04-03 att 

barnchecklista under en prövotid skall användas 

till underlag för beslut i Staff anstorps kommuns 

nämnder då ärende berör barn under 18 år. Förenta 

Nationernas Barnkonvention och frågeställningar 

som rör barn och barnens bästa är ständigt 

närvarande under planeringsarbetet då de är en 

förutsättning för god stads- och samhällsbyggnad. 

Barnkonventionens beaktande säkerställs också 

genom remissförfarandet under planprocessen. 

4.5 Detaljplaner 

Större delen av planområdet är inte tidigare detaljplanelagt. 

Idrottsplatsen i sydvästra planområdet 

ingår i detaljplanen Förslag till byggnadsplan 

för fastigheten Uppåkra Stora 5:1 m fl , i Uppåkra 

socken av Malmöhus län som vann laga kraft 1959 

08-06. 

4.6 Program 

Kommunstyrelsen beslutade 2008-02-04 att utarbeta 

och samråda om ett program för detaljplan 

för Hjärups idrottsplats och aktivitetspark. 

4.7 Tillgänglighet 

Då större delen av planområdet idag utgörs av 

åkermark är tillgängligheten för allmänheten 

starkt begränsad. Den fl acka marken ger goda 

möjligheter att arbeta med tillgänglighetsaspekten 

under det fortsatta planarbetet. Trygghetsaspekt- 


en ska särskilt beaktas i utformningen av parken 

och cykelstråken. 

4.8 Tidigare underlag 

Planprogrammet baseras på Swecos rapport Ny 

idrottsplats i Hjärup från 2005-04-04. 

Föreslagen grönstruktur med gång- och cykelvägar. . Bild tagen från Fördjupad Översiktsplan Hjärup- 06, 

reviderad upplaga 2007-06-12. 

9

10 


5. PLANFÖRSLAG 

5.1 Parken och grönstrukturen 

Villabebyggelsen i Hjärup består till stor del av 

små fastigheter som inte medger större träd på 

tomtmark. Större vegetationsvolymer fi nns därför 

till stor del endast i park- och gaturum. I takt med 

att Hjärup växer enligt Tillväxt 7000 kommer behovet 

av parkmark och gröna ytor att öka. 

Planområdet förslås att utvecklas till ett stråk med 

gröna rum och generösa vegetationsvolymer. 

För att fungera som en naturlig samlingspunkt 

i Hjärup föreslås den nya parken få status som 

stadspark. Den ska koppla samman de befi ntliga 

grönstråken och öka möjligheterna till att gå promenader 

i slingor inne i tätorten. 

Parken ges en stram avgränsning mot den planerade 

bebyggelse i norr för att tydligt skilja mellan 

privat och off entlig mark. 

I den västra delen av parken föreslås en formell 

karaktär med parkbänkar och grusytor för boule 

och enklare bollspel. Det ska fi nnas planteringar 

och parkväxter av de slag som vanligen återfi nns i 

äldre parker, som t ex vårlökar, gullregn, valnöt, 

rhododendron, körsbärsträd, blodbok och hästkastanj. 

Parkmöbler som bänkar, belysning och 

papperskorgar ska spegla den formella parkkaraktären 

och ha en enhetlig utformning. 

I den mittersta delen av parken kan en öppen 

gräsyta uppmuntra till spontanidrott, gympa och 

picknick. 

Den östra delen av parken föreslås att bli mer naturlik 

med dungar, snår och stora träd som bildar 

pelarsalar. Vegetation består av växter som återfi 

nns i den skånska naturen, som t ex bok, lönn, 

hagtorn, björk, ek och hassel. 

Närmast idrottsplatsen anordnas tennisplaner 

och hårdgjorda ytor för spontanidrott och bollspel. 

Dessa ligger i anslutning till gatan som ett 

intressant inslag i gatulivet samtidigt som det ska 

kännas tryggt att vistas där kvällstid när det är 

mörkt.

formell park med stadsparkskaraktär 

öppen plats framför 

idrottshallen 


öppen gräsyta för bollspel, 

picknick och gympa 

naturlik och tätare 

vegetation 

vägen stängd 

idrottsplats 

siktstråk mot 

Uppåkra kyrka 

11

12 


Framför den nya idrottshallen som är föreslagen 

i Fördjupad översiktsplan för Hjärup bildas en liten 

plats mellan Västra Allégatan och cykelvägen. 

Platsen föreslås en utformning i samma stil som 

den formella delen av parken om än mer öppen 

då det ska kännas tryggt att passera genom den 

kvällstid då mycket barn och ungdomar kommer 

att röra sig över den. 

Bild 1: Gullregn är en klassisk park- och trädgårdsväxt. 

Bild 2: Vårlökar är det första som blommar på våren 

och är högt uppskattade av många. 

Bild 3: Näsduksträd är ett exotiskt trädslag som inte 

växer vilt i Sverige. I parksammanhang är det fi nt, 

särskillt när det blommar med sina stora näsduksliknande 

blommor. 

Bild 4: Boulspel är en vanlig syn i parkerna sommartid. 

4. 

1. 

1. 

2. 

3.

5.2 Rekreation 

I parken fi nns utrymme för fl era olika aktiviteter. 

Spontanidrott kan ske på såväl fasta anläggningar, 

speciellt anpassade för olika ändamål som på övriga 

parkytor. Utformning och val av aktiviteter 

ska ske utifrån både fl ickors och pojkars behov 

samtidigt som olika åldersgrupper bör säkras utrymme 

för varierande typer av aktiviteter. Ett motionsspår 

förslås i parken, förbi idrottsplatsen och 

vidare i en slinga ut mot ett eventuellt framtida 

rekreationsområde norr om Väståkravägen. 

5.3 Idrottsplatsen 

Idrottsplatsen ska gestaltas så att den upplevs som 

en integrerad del av parkområdet. Nya lokaler för 

omklädning och klubblokal uppförs i anslutning 

till den nya idrottsplatsen. 

Den nya klubblokalen förväntas bli en viktig mötesplats 

i det framtida Hjärup. Klubblokal och 

cafeteria placeras i norr i anslutning till den föreslagna 

bostadsbebyggelsen och kopplas till parken 

via gatan som sträcker sig längs parkens norra 

del. 

Idrottsplatsen föreslås utformas enligt alternativ B 

i utredningen Ny idrottsplats i Hjärup. Förutom 

den befi ntliga gräsplanen rymmer förslaget ytterliggaren 

en gräsplan, en grusplan och en plan av 

konstgräs. 


I anslutning till den befi ntliga idrottsplatsen fi nns 

idag ca 50 st parkeringsplatser som nås via Hökvägen. 

Den parkeringen kommer inte att räcka som 

angöringsplats för en fullt utbyggs idrottsplats. 

Ytterliggare ca 40 parkeringsplatser annordnas 

däför utöver de befi ntliga. En ny besöksparkering 

med bussuppställningsplats anläggs i anslutning 

till fotbollsplanerna. Vid större arrangemang kan 

även grusplanen användas för bilparkering. 

Angöringen till den nya idrottsplatsen kommer 

att ske via Lundavägen. Troligen kommer Lundavägen 

att behöva breddas för att ge utrymme för 

att extra körfält för vänstersvängande. 

13

14 


1. 

2. 

3. 

5.4 Lek 

En lekplats föreslås i den formella delen av parken. 

Lekplatsen ska utformas i en stil som går väl 

ihop med den omgivande delen av parken och 

utan skarpa gränser till den omgivande parken. 

Spännande och roliga lekplatser är ofta populära 

utfl yktsmål och fungerar som mötesplatser för 

barnfamiljer från olika bostadsområden. Lekplatsen 

bör därför få en utformning och lekredskap 

som gör den till en attraktion i hela tätorten. 

5.5 Vattenområden 

Omhändertagande av dagvatten från planområdet 

ska lösas inom området. Delvis kan detta lösas 

med öppna system som kan skapa mervärden i 

parken. Möjligheten att använda parkmarken för 

fördröjningsdammar i dagvattensystemet mins- 

Bild 1. Dagvattenlösning i Lunds stadspark. Ett öppet 

dike som fördröjer dagvatten vid behov. 

Bild 2. Vatten kan skapa många olika mervärden 

i parken. Spegelytor kan användas för aktiviteter 

medan fördröjningsdammar skiftar karaktär efter 

väder och årstid. 

Bild 3. Malmö kommun har de senaste åren stärkt 

lekplatserna attraktion som besöksmål genom att 

satsa på temalekplatser. På bilden syns lekplatsen 

Spiral. 

kar även risken för översvämningar i omgivande 

bostadsområden. Dammar i parkmiljö har även 

betydelse ur ett ekologiskt perspektiv. 

Utformning av dammarna bör anpassas till sammanhanget 

så att eventuella dammar i den formella 

delen av parken har en striktare utformning 

än de dammar som fi nns i den mer friväxande 

östra delen. 

5.6 Anslutande bebyggelse 

Tomternas avgränsning mot gatan har stor betydelse 

för helhetsintrycket. Den anslutande bebyggelsen 

i norr bör ligga med fasaderna i eller nära 

gatulinjen och med entréerna ut mot gatan. 

Närmast skolan och idrottshallen i väst bör husen 

få en mer stadsmässig utformning med fl erbostadshus 

i två till tre våningar. Längre åt öst 

kan bebyggelsen övergå till radhus och parhus i 

två våningar med möjlighet till mindre förgårdar 

mot gatan. Det är dock viktig att kontakten mellan 

husen och gatan inte försvinner. 

5.7 Gator och trafi k 

Allégatan 

Längs parken norra avgränsning går Allégatan 

i öst-västlig riktning. Gatan ska få en samlande 

funktion som ett stråk där många människor rör 

sig både dagtid och kvällstid. För att fungera som

ett samlande stråk är det viktigt att gatan upplevs 

trygg och intressant att röra sig längs. 

De faktorer som skapar en trygg miljö är ofta 

samma som de som skapar en intressant och hållbar 

bebyggelse. Viktiga aspekter är: 

- att skalan är anpassad för gående 

- många korsningspunkter som skapar en livlig 

miljö där man möts; som gatukorsningar, entréer 

och andra öppningar. 

- tydliga gränser mellan privat och off entligt 

Allégatan blir en tydlig avgränsning mellan parken 

och den föreslagna bebyggelsen i norr. Husen 

föreslås ligga i eller nära tomgränsen för att skapa 

ett tydligt gaturum. Framför husen, ut mot gatan, 

kan mindre uteplatser fi nnas. De utgör en så kallad 

halvprivat-zon. De tillhör tydligt de boende, 

men det är lätt för förbipasserande att stanna till 

en stund och utbyta några ord över häcken eller 

staketet med de som sitter innanför. 

Längs gatan ska trädplanteringar och belysning 

ska förstärka rumsligheten och ge ett lummigt 

och tryggt intryck. Det fi nns möjlighet till parkering 

för boende och besökande vid särskilt anvisade 

platser. 

För att få möjligheter till möten är det viktigt att 

de anslutande hus vänder sig med fasader och en- 


tréer ut mot gatan. Fönster och dörröppningar 

skapar kontakt mellan inne och ute och signalerar 

för de som rör sig längs gatan kvällstid att 

området inte är öde utan att det fortfarande fi nns 

människor i närheten och att den närheten ökar 

tryggheten. 

Allégatan är avstängd ungefär på mitten och delas 

i Västra och Östra Allégatan. Idrottsplatsen föreslås 

att nås idag från Östra Allégatan via Lundavägen, 

för att undvika att trafi ken till idrottsplatsen 

går genom de föreslagna bostadsområdena norr 

om planområdet. 

Gatans utformning tillåter endast låga hastigheter. 

Exempel på utformning som främjar låga hastigheter 

är smal gatubredd som gör att bilisterna 

måste vara uppmärksamma. Sidoförskjutningar i 

Bilder på gator i bra skala och som tydligt skiljer på 

off entlig och priva. 

Överst; Bostadsområde i Husie. Gatan har en tydlig 

off entlig karaktär med husfasaderna i fastighetsgränsen. 

Mellan; Gamla Väster i Malmö. Det är tätt mellan 

dörröppningar och möten uppstår lätt mellan grannar 

och förbipasserande. 

Nederst; Dykaregatan i Skanör har ett tilltalande 

gaturum.Trädens kroner skapar som tak och husens 

fasader väggar och tillsammans ger de gatan en behaglig 

skala som är trevlig att röra sig i. 

15

16 


Allégatan 

vägbanan så att bilarna måste stanna och invänta 

möte på vissa platser. Övergångställena kan vara 

upphöjda i nivå med trottoaren så att de fungerar 

som farhinder samtidigt som de blir lättare att 

passera för de med rullstol eller rullator. Inslag av 

stenbeläggning på delar av gatans sträckning får 

bilister att hålla hastigheten nere. 

Gång- och cykelvägar 

I norr längs med parkens avgränsning ska fi nnas 

ett tryggt och väl upplyst cykelstråk som binder 

samman idrottsplatsen och busshållplatsen vid 

Lundavägen i öst med centrum och skolan i väst. 

Fotgängare och cyklister ska vara väl synliga från 

den intilliggande bebyggelsen så att det känns 

tryggt att röra sig läng gång- och cykelvägen även 

i mörker. Belysningen ska utformas efter trygghetsaspekten 

så att den inte bländar och även 

belyser marken närmast vägen. Inne i parken ska 

alternativa gång- och cykelvägar fi nnas som kan 

Förslag på hur Allégatan längs parkens norra del 

kan utformas. Längs parken går en cykelväg med 

grusunderlag. Bilbanan är smal och tillåter endast 

låga hastigheter. Inslag av marksten och upphöjda 

övergångställen är en del av utformningen. Det fi nns 

anvisade parkeringsplatser för boende och besökare 

längs gatan. 

Trottoaren längs bebyggelsen kan bestå av plattor eller 

asfalt.

föreslagen ny 

idrottshall 

befi ntlig bebyggelse 


planerad bebyggelse 

föreslagen 

bebyggelse 

Västra Allégatan 

Östra Allégatan 

cykelväg genom planområdet 

större gångvägar 

mindre gångstigar 

17

18 


fungera som promenad- och motionsslingor samt 

binda samman bebyggelsen i norr och söder. Inne 

i de skogslika partierna ska ett huvustråk med god 

tillgänglighet fi nnas men även mindre stigar. 

5.8 Teknisk försörjning 

Vatten och avlopp 

Möjlighet att ansluta till det kommunala ledningssystemet 

kommer att undersökas i det fortsatta 

detaljplanearbetet. 

Dagvattenhantering 

Ledningssystemet för dagvatten är hårt belastat 

i Hjärup. Dagvatten från planområdet ska i den 

mån det är möjligt omhändertas på plats och därefter 

fördröjas. 

Möjligheten att omhänderta dagvatten från intilliggande 

planerade bostadsområden i parken ska 

undersökas i det fortsatta planarbetet. 

El- och värmeförsörjning 

Möjligheterna till el- och värmeförsörjning kommer 

att undersökas under det fortsatta planarbetet. 

Lunds stadspark fl yter ut i cykelvägen så att cykelvägen 

upplevs mer som en del av parken en som en del 

av gatan. 

En trädkantad gata där träden omsluter cykelvägen 

och skiljer den från gatan samtidigt som det är god 

kontakt mellan gatan och cykelvägen så att den inte 

upplevs som otrygg kvällstid.

6. Hänsynstagande i planeringen 

6.1 Barnperspektivet 

Den 20 nov 1989 sade FN ja till konventionen 

om barnets rättigheter. Konventionen berör barn 

och ungdomar upp till 18 år. Länsstyrelsen har 

utarbetat en checklista att använda i detaljplanearbetet. 

I tillväxtprogrammet Tillväxt 7000 som 

antagits av kommunfullmäktige, anger att vid all 

planering för tillväxt, ska hänsyn tas till barnens 

perspektiv. I enlighet med barnkonventionens artiklar. 

Vid planering av nya områden ska planer 

och konsekvenser beskrivas ur barnens perspektiv 

med barnkonsekvensanalyser eller andra fungerande 

verktyg som visar barnens perspektiv. 

6.2 Genusperspektivet 

Kvinnors och mäns skilda levnadsmönster 

och levnadsförhållanden har alltmer kommit 

att uppmärksammas i planeringen. Skillnaden 

mellan kvinnors och mäns olika vardagsliv har 

blivit en förutsättning som bör ingå i planeringen 

av bostäder, kommunikationer, fritidsmiljöer 

m m. Bland annat kan de checklistor 

som tagits fram av Länsstyrelsen användas i 

det fortsatta planarbetet. Tillgänglighet 

6.3 Tillgänglighet 

Handikappolitiskt program för Staff anstorps 


kommun har antagits i november 2000. Målet 

är att underlätta de funktionshindrades situation. 

Kommunen arbetar för att den fysiska miljön görs 

tillgänglig oavsett vilka funktionsnedsättningar 

människor har. 

Det fi nns idag en skyldighet att alla off entliga lokaler 

ska vara tillgängliga i enlighet med Byggrådets 

regler. I samband med alla ny- och ombyggnader 

av off entliga lokaler ska lokalerna göras tillgängliga 

för bland annat rörelsehindrade, synskadade, 

hörselskadade, allergiker samt för personer med 

kommunikationshandikapp. 

Tillgänlighetsfrågorna är speciellt viktiga att beakta 

i samband med utbyggnad av lokaler till 

idrottsanläggningen samt utformningen av utomhusmiljön. 

Åtgärder som kan aktualiseras inom 

utomhusmiljön berör utformningen av gång- och 

cykelstråk, busshållplatser och planteringar. 

Tillgängligheten ska beaktas i den fortsatta planeringen 

och genomförandet av detaljplanen. 

6.4 Miljömål 

Begreppet ekologisk hållbar utveckling har av riksdagen 

preciserats i form av 15 miljökvalitetsmål. 

Av de femton miljökvalitetsmålen bedöms följande 

vara relevanta för området: 

1. Frisk luft 

2. grundvatten av god kvalité 

3. god bebyggd miljö 

Frisk luft: Halterna 20 mikrogram/kbm för svaveldioxid 

som årsmedelvärde och 100 mikrogram/ 

kbm som timmedelvärde för kvävedioxid ska inte 

överskridas från år 2010. Halten 5 mikrogram/ 

kbm för svaveldioxid som årsmedelvärde ska inte 

överskridas från år 2005. Halten partiklar mindre 

än 10 mikrometer, PM 10, ska inte överskrida 

40 mikrogram/kbm som årsmedelvärde eller 50 

mikrogram/kbm som dygnsmedelvärde år 2005 

(dygnsmedelvärde räknat på 90-percentil). 

Grundvatten av god kvalitet: Användningen av 

mark och vatten ska inte medföra sådana ändringar 

av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser 

för vattenförsörjningen, markstabiliteten 

eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. 

God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggd 

miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö 

samt medverka till en lokalt och globalt god 

miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och 

utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras 

och utformas på ett miljöanpassat sätt och 

så att en långsiktig god hushållning med mark, 

och vatten och andra resurser främjas. Bland annat 

ska fysisk planering och samhällsbyggande senast 

2010 grundas på program och strategier för 

hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, 

19

20 


service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen 

kan minska och förutsättningarna 

för miljöanpassade och resurssnåla transporter 

förbättras, hur kulturhistoriska och estetiska värden 

ska tas tillvara och utvecklas, hur grön- och 

vattenområden i tätorter och tätortsnära områden 

ska bevaras och andelen hårdgjord yta inte ökas, 

hur energianvändningen ska eff ektiviseras och hur 

förnybara energiresurser ska tas tillvara. Enligt 

propositionen om inomhusmiljön 2001/01:128, 

ska säkerställas att radonhalten i alla bostäder år 

2020 är lägre än 200 Bq/kbm luft. 

Antalet människor som utsätts för trafi kbullerstörningar 

överstigande de riktvärden som riksdagen 

ställt sig bakom för buller i bostäder ska 

ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med 

år 1998. Människor utsätts inte förskadliga luftföroreningar, 

bullerstörningar, skadliga luftföroreningar, 

bullerstörningar, skadliga radonhalter 

eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker 

(utdrag ur de nationella målen). 

7. Befi ntliga störningar och 

risker 

7.1 Buller 

Mot Lundavägen reserveras ett ca 15 m brett område 

för eventuella bullerskyddsåtgärder (t ex låga 

ondulerade jordvallar med planteringar). Riktvärden 

antagna av riksdagen (1996/97:53) för 

trafi kbuller som normalt inte bör överskridas vid 

nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation 

eller väsentlig ombyggnad av trafi kinfrastruktur: 

30 dBA ekvivalentnivå inomhus 

45 dBA maximalnivå inomhus nattetid 

55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 

70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till 

bostad 

För utomhusnivån avses för fl ygbuller FBN 55 

dBA.Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder 

i trafi kinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som 

är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de 

fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer 

enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena 

inte överskrids.Vid åtgärd i järnväg eller 

annan spåranläggning avser riktvärdet för buller 

utomhus 55 dBA ekvivalentnivå vid uteplats och 

60 dBA ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. 

7.2 Miljökvalitets-normer 

Inom planområdet bedöms inte gällande föroreningsnivåer 

(avseende kvävedioxid, kväveoxider, 

svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar 

– PM 10 och ozon) överskridas enligt förordningen 

(2001:527) om miljökvalitetsnormer för 

utomhusluft. 

7.3 Trafi k 

Området berörs av trafi ken från den intilliggande 

Lundavägen. 

7.4 Kraftledningar 

Säkerhetskrav intill större kraftledningar regleras 

av starkströmsförordningen. Uppgift om gällande 

bestämmelser från ledningsägaren.

8 KONSEKVENSER AV PLAN- 

FÖRSLAGET 

8.1 Riksintressen 

Planen berörs inte av några riksintressen. 

8.2 Kulturmiljö/visuell miljö/ landskapsbild 

Förslaget innebär att en del av det öppna jordbrukslandskapet 

i anslutning till Hjärup tas i anspråk. 

Planförslagets genomförande kommer att 

förändra den befi ntliga landskapsbilden från hur 

den ser ut idag. Området norr om planområdet 

anges i den fördjupade översiktplanen för Hjärup 

som utbyggnadsområde för bostäder. Ett genomförande 

av bostadsbebyggelsen i norr innebär att 

planområdet inte längre kommer att vara en del 

av det omgivande öppna slättlandskapet. 

Ett förverkligande av planförslaget skulle öka andelen 

stora träd i Hjärup och tillföra nya natur- 

och rekreationsvärden. 

8.3 Resurser/hushållning 

Utbyggnaden av idrottsplatsen och parken innebär 

att högproduktiv jordbruksmark tas i anspråk. 

Alternativa lägen på mindre värdefull jordbruksmark 

saknas. 


8.4 Miljö- och risk-faktorer 

Gräsplanerna kommer under växtperioden att bevattnas, 

gödslas, klippas och behandlas med bekämpningsmedel. 

Alternativet konstgräs har vissa 

fördelar i jämförelse med naturgräset. Konstgräsmattor 

kan innehålla återvunna gummimaterial, t 

ex bildäck som kan ge risk för föroreningar och 

läckage till grundvattnet. Det bör därför ställas 

särskilda krav på miljöanpassade material i samband 

med upphandling. 

8.5 Miljökvalitets-normer 

Planens genomförande bedöms inte leda till överskridande 

av föroreningsnivåer enligt gällande 

förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer 

för utomhusluft. 

8.6 Buller och störningar 

Ny tillfartsväg till idrottsområdet passerar endast 

delvis bostadsbebyggelsen varför risken för störningar 

från trafi ken bedöms vara begränsad. Vid 

större arrangemang kan trafi ken tillfälligt öka och 

grusplanen kan vid dessa tillfällen användas som 

för parkering. 

Vid publika arrangemang kan högtalare som kan 

komma att användas inom idrottsplatsen verka 

störande. För att minska risken av störning för 

närboende bör högtalarna riktas. Eventuella störningar 

är av tillfällig karaktär. Buller från skötselfordon 

kan orsaka störningar. Grusplaner och 

eventuell konstgräsplan kommer kvällstid att vara 

belysta. Normalt placeras tre till fura belysningsstolpar, 

bestyckade med halogenlampor, längs 

planens långsida. Belysningen bör avskärmas så 

att den inte medför störningar för närliggande 

bostadsbebyggelse och parkrum. 

8.7 Sociala konsekvenser 

Det politiska målet är att Hjärups befolkning ska 

dubblas från 3800 personer (2002) under en period 

av 10-15 år. Utbyggnaden av bostäder kommer 

att öka efterfrågan av anläggningar för motion 

och idrott och planförslaget är ett försök att 

möta det kommande behovet. 

Hjärups befi ntliga idrottsplatsen fungerar idag 

som en mötesplats för många i Hjärup och målet 

med planförslaget är att den nya parken och 

idrottsplatsen ska ta över och stärka den rollen. 

Barnens, ungdomarnas och äldres behov av mötesplatser 

bör särskilt tas tillvara vid utformningen 

av parkområdet och idrottsplatsen. Parken bör utformas 

så att den kan nyttjas av alla och erbjuda 

utrymme för alla åldersgrupper. Sittplatser bör 

placeras så att det ges möjlighet att betrakta livet 

i parken. 

21

22 


Trygghetsaspekterna är viktiga att beakta i utformningen. 

Det är viktigt att gång- och cykelstråket 

i norr utformas så att det upplevs som tryggt att 

röra sig i kvällstid. Gatan som gång- och cykelvägen 

ligger läng bör få en utformning så att hastigheterna 

hålls nere och att det känns tryggt att 

korsa gatan.

Planprogram Hjärup Park - Staffanstorp

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?