Värdet av valfrihet - Uppsala universitet

Värdet av valfrihet
Karin Enflo
Synopsis
[Jag har fått ett uppdrag av SNS att skriva en rapport om ’värdet av valfrihet’ inom ett projekt
som på olika sätt utvärderar valsystem för välfärdstjänster. Första utkastet ska vara klart den 1
september. Enligt instruktion ska rapporten vara lättfattligt skriven, relativt kort (70 sidor) och
användbar för beslutsfattare. För att göra rapporten lättfattlig tänkte jag basera den på en
preferentialistisk syn på värde (något som inte är helt genomfört i synopsis nedan).
Vad jag gärna vill få synpunkter på är vad jag bör ta upp och fokusera på, just med tanke på
att rapporten ska vara lättfattlig, kort och användbar. Jag är också intresserad av åsikter om
det preferentialistiska värdeperspektivet, eftersom jag är osäker på huruvida det verkligen är
det mest lämpliga i sammanhanget.]
1. Introduktion
Här presenteras frågeställningen (vilket värde har valfrihet?) samt skälet till att intressera sig
för frågan (valfrihetens introduktion i välfärdstjänster i Sverige). De förslag på värden av
valfrihet som tas upp är de som har framförts antingen i den politiska och filosofiska debatten,
eller av väljare själva i diverse psykologiska undersökningar (intervjuer och experiment).
Till välfärdstjänster hör alla de tjänster som tillhandahålls av stat, landsting och kommuner i
syfte till att hjälpa medborgarna. Hit hör vård, skola och omsorg, men även räddningstjänster,
kollektivtrafik, trafikplanering, stadsplanering, renhållning av offentliga platser,
avfallshantering, försvar, socialbidrag, arbetsförmedling, arbetslöshetsstöd, energiförsörjning,
polisväsende, brandförsvar, domstolsväsendet, kulturverksamhet m.m. Inom vissa av dessa
sektioner uppkommer naturligt frågan om huruvida den eller de medborgare som nyttjar en
viss välfärdstjänst ska erbjudas valfrihet. Valfriheten kan gälla både val av utförare av en viss
tjänst, och innehållet i denna tjänst. Välfärdstjänster bekostas till största delen av skattemedel.
Ett förtydligande: den valfrihet som ska diskuteras är den direkta valfrihet som innebär att en
individ direkt väljer mellan olika alternativ. Jag ska inte diskutera indirekt valfrihet, där
individer i demokratiska val får rösta mellan olika alternativ och det är majoriteten som får sin
vilja fram, eller åtminstone får välja representanter som fattar mer övergripande beslut.
1

I denna undersökning kommer välfärdtjänsterna vård, skola och omsorg att diskuteras. En
individs valfrihet att välja universitet och högskola beror på det utbud som erbjuds av staten
och privata utövare (CSN finanserar även utlandsstudier). En förälders valfrihet att välja
grundskola och gymnasium för sina omyndiga barn beror på det utbud som erbjuds av
kommunen samt av privata utövare. I vissa fall kan en individs valfrihet begränsas av
individuella omständigheter, som att individen saknar föregående utbildning, har otillräckliga
betyg, har begränsade ekonomiska resurser och saknar möjlighet att resa och flytta. En
individs valfrihet att välja vårdutövare och vårdbehandling beror på vilket utbud som erbjuds
av landsting eller privata utövare. Även här kan en individs valfrihet begränsas av individuella
omständigheter. Slutligen beror en individs valfrihet att välja barnomsorg för sina barn,
handikappomsorg om individen är handikappad, eller äldreomsorg för sig själv eller sina
föräldrar på det utbud som erbjuds av kommunen eller privata utövare.
Här är det viktigt att påpeka att jag inte förutsätter någon bestämd orsak till att en individ har
en viss grad av valfrihet. Att en individ har valfrihet vad det gäller val av vård, skola och
omsorg kan bero på att kommun och landsting erbjuder valalternativ, eller på att privata
företag erbjuder valalternativ, antingen vinstdrivna eller icke vinstdrivna företag. Jag kommer
att diskutera alla dessa möjligheter här.
1.1 Den politiska målsättningen
Vi ska anta, för diskussionens skull, att det en beslutsfattare i maktposition främst är
intresserad av är att folk får så bra välfärdstjänster som möjligt. Detta kan dock tolkas på olika
sätt. Enligt en tolkning innebär detta endast att folk får de välfärdstjänster som de faktiskt
önskar sig. Enligt en annan tolkning innebär detta att folk får de välfärdstjänster som de skulle
önska sig givet att de har full information om alla valmöjligheter och har förmåga att välja
mellan dessa på ett rationellt sätt. Skillnaden kan belysas med ett exempel. En beslutsfattare
kan anse att det är viktigt att en patient får en så bra medicinsk behandling som möjligt. Enligt
den första tolkningen innebär detta att patienten får den behandling som patienten efterfrågar.
Enligt den andra tolkningen innebär detta att patienten får den behandling som patienten
skulle efterfråga, givet att patienten hade fullständig medicinsk kunskap samt förmågan att
välja den behandling som ger bäst resultat.
I vissa fall kan det tyckas mer rimligt att fokusera på att försöka tillfredsställa individers
faktiska preferenser, t.ex. när det gäller en individs val av universitetsutbildning. I andra fall
2

kan det tyckas mer rimligt att försöka tillfredsställa individers ideala preferenser, t.ex. då det
gäller val av medicinsk behandling.
När man påstår att valfrihet i längden leder till ökad kvalitet hos valalternativen så kan detta
tolkas som om man menar att valfrihet i längden leder till uppkomsten av sådana alternativ
som en rationell och informerad väljare skulle föredra.
Naturligtvis kan ett system av välfärdstjänster inte uppfylla alla medborgarnas preferenser.
Det kan saknas ekonomiska resurser att uppfylla vissa preferenser. En individs preferenser
kan komma i direkt konflikt (personen vill gå i en viss skola men vill inte flytta). Flera
individers preferenser kan komma i direkt konflikt (två personer kan önska samma jobb).
Individers preferenser över enstaka valalternativ kan i vissa fall leda till ett utfall som är
oönskat av alla (fångarnas dilemma) etc.
1.2 Värde
Här presenteras den typ av värde som diskussionen bygger på, vilket är den
preferentialistiska: det som är gott för en person är att personen får sina önskingar uppfyllda,
medan det som är dåligt för en person är att personen får sina önskningar frustrerade. Någon
restriktion på vilka önskningar som ska räknas in görs vanligtvis inte. Normalt har människor
önskningar som gäller andra personer än dem själva och dessa ska naturligtvis också
inkluderas. Det kan därmed vara bra för många personer att exempelvis ett sjukt barn blir
friskt eftersom detta är något som många önskar.
Här görs några viktiga distinktioner mellan olika typer av preferenser som är relevanta för att
bedöma värdet av valfrihet.
För det första, vilket vi redan har nämnt, måste vi skilja mellan en persons faktiska
preferenser och en persons ideala preferenser. En persons faktiska preferenser är, som sagt, de
preferenser som en person faktiskt har. En persons ideala preferenser är de preferenser som
personen, om han vore fullt informerad och rationell, skulle vilja att hans faktiska jag har. Det
är kontroversiellt vilka preferenser som en beslutsfattare borde ta hänsyn till. Eftersom
fullständig information om valalternativen aldrig är tillgänglig så blir en persons ideala
preferenser endast något som vi kan ha mer eller mindre rimliga hypoteser om.
Vad det gäller en persons faktiska preferenser så kan vi förstås skilja mellan personens
förflutna preferenser, nutida preferenser och framtida preferenser. Det är inte säkert att en
3

väljare är helt klar över sina nutida preferenser, och väljarens framtida preferenser är förstås
ännu svårare att uppskatta. En del av svårigheten med att fatta ett beslut är ofta att väljaren
måste förstå vad hon faktiskt önskar sig, och dessutom bedöma vad hon kommer att önska sig
i framtiden.
För det andra måste man skilja mellan instrumentella och finala preferenser. En preferens är
final om och endast om den gäller något som personen önskar för dess egen skull. En
preferens är instrumentell om och endast om den gäller något som personen önskar som
instrument för något annat som önskas för dess egen skull. Rent empiriskt kan det vara svårt
att åtskilja dessa preferenser. Det verkar möjligt att kunna önska valfrihet för dess egen skull
(eller för den delen önska att slippa valfrihet för dess egen skull). Men huruvida valfrihet
önskas för sin egen skull är svårt att bedöma i och med att valfrihet alltid uppträder ihop med
andra fenomen, som möjligheten och nödvändigheten att fatta ett beslut, exempelvis. Kanske
är det istället dessa fenomen som folk önskar ha eller slippa för deras egen skull. Men man
kan tycka att distinktionen inte är särskilt viktig i sammanhanget. Givet att valfrihet önskas
spelar det kanske inte så stor roll om valfrihet önskas för dess egen skull eller för det som
valfrihet kan leda till.
Eftersom vi sällan kan veta vilka väljarens faktiska (eller ideala) preferenser är så är det även
relevant att diskutera en persons möjliga preferenser, eller sannolika preferenser.
För resonemangets skull ska vi anta att varje individs preferenser kan representeras av en
nyttofunktion som tillskriver tal till varje valalternativ. Positiva tal representerar till vilken
grad individen önskar alternativet. Negativa tal representerar till vilken grad individen önskar
att slippa alternativet. Talet 0 representerar att individen är likgiltig inför alternativet och
varken önskar det eller önskar att slippa det. Vi ska anta att nyttofunktionen mäter värde på en
kvotskala, vilket innebär att talen på ett meningsfullt sätt kan adderas, subtraheras,
multipliceras och divideras. Det vill säga: vi kan på ett meningsfullt sätt säga att en individ
föredrar att få ett alternativ dubbelt så mycket som ett annat, eller att två olika alternativ kan
ha samma värde som ett annat.
För att kunna mäta i vilken grad en ökad valfrihet i samhället kan leda till mer
preferenstillfredsställelse för medborgarna måste valfrihetsökningen kunna mätas och
korreleras till förändringar i den allmänna preferenstillfredsställelsen, vilken måste aggregeras
från individuella nyttovärden. (Något sådant projekt kommer dock inte att genomföras här).
4

1.3 Valfrihet
Alla är överrens om att en individ har valfrihet då hon har åtminstone två alternativ som hon
kan välja mellan och att hon saknar valfrihet då hon påtvingas ett enda alternativ. Däremot är
det kontroversiellt vad det innebär att ha mer eller mindre valfrihet. Här presenteras de två
vanligaste valfrihetsbegreppen: valfrihet såsom ett flertal alternativ och valfrihet såsom en
mångfald av alternativ. Den första typen av valfrihet beror enbart på antalet alternativ,
exempelvis på antalet vårdcentraler som en person kan besöka. En individs valfrihet ökar
automatiskt när individen får ett till alternativ, oavsett hur likt det är de föregående
alternativen. För att mäta valfrihet behöver alternativen bara individueras och räknas. Detta
kan vara enkelt i vissa fall, som då det gäller att räkna antalet skolor som en person kan söka
till, och svårt i andra, som när det gäller att räkna antalet böcker som en individ skulle kunna
läsa. Den andra typen av valfrihet beror både på antalet alternativ och på hur olika
alternativen är i förhållande till varandra, alltså både på antalet vårdcentraler och hur olika de
är varandra. En individs valfrihet ökar endast då ett relevant annorlunda alternativ läggs till.
Hur denna typ av mångfald ska kunna mätas är kontroversiellt och problematiskt. Man måste
både kunna individuera alternativ, samt kunna mäta hur olika de är varandra i alla relevanta
aspekter, och så sammanställa denna information genom ett lämpligt valfrihetsmått.
Dock kräver denna diskussion inga komplicerade mätprocedurer. Det räcker med en intuitiv
förståelse av vad valfrihet kan sägas vara och vad som utgör en valfrihetsökning. [Vid
närmare eftertanke räcker det nog att använda flertals-begreppet]
1.4 Valfriheten såsom önskad eller oönskad
Det föreslås ibland att valfrihet kan önskas för sin egen skull. Men oftare tänker man nog att i
den mån valfrihet önskas är det för att valfrihet har önskade konsekvenser. Valfrihet har bland
annat föreslagits som önskad (och önskvärd) för att den leder till att medborgarna får
möjligheter att få vad de vill ha, och (givet att de önskar allt detta) att de får möjligheter att
utöva sin autonomi, att utrycka sina preferenser genom val, att uppöva sin beslutsförmåga, att
ta moraliskt ansvar m.m. Man bör notera att en del av dessa målsättningar är tätt anknutna till
varandra (autonomi är en nödvändig betingelse för moraliskt ansvar, exempelvis), medan
andra tycks motstridiga (hur uppövar vi vår beslutsförmåga genom att få det vi vill ha?). Här
ska vi diskutera de förslag som oftast förekommer för varför valfrihet är instrumentellt önskad
eller oönskad. Vi ska först diskutera möjligheten att valfrihet kan vara önskad eller oönskad
för sin egen skull. Sedan ska vi, i tur och ordning, diskutera hur valfrihet kan vara önskad
5

eller oönskad därför att den möjliggör självbestämmande och makt att påverka, nödvändiggör
en längre beslutsprocess, möjliggör val av önskade eller oönskade alternativ, ökar eller
minskar uppskattningen av det valda alternativet, utvecklar agentens mentala förmögenheter,
samt kan påverka samhället i stort.
2. Valfriheten såsom önskad eller oönskad för dess egen skull
2.1 Valfrihet önskad eller oönskad av väljaren för dess egen skull
Valfrihet innebär en möjlighet att välja mellan alternativ. Denna möjlighet kan önskas för sin
egen skull. Huruvida någon faktiskt gör det är en empirisk fråga. Det kan dock vara svårt att
bedöma huruvida någon önskar valfrihet för dess egen skull, eller för att valfrihet är en orsak
eller ett villkor för något annat som personen önskar för dess egen skull. Valfrihet har ju
anknytningar till många andra fenomen. Valfrihet kan exempelvis vara en nödvändig del av
orsaken till att en individ känner sig autonom, eller känner att han kan påverka sin situation.
Kanske är det något av dessa upplevelser som agenten önskar för sin egen skull och inte
valfriheten i sig självt.
Det finns två test som kan utföras för att se om en individ önskar få eller önskar slippa
valfrihet för dess egen skull.
Positivt test: Anta att du kan få ett bra alternativ, säg x, med värde K. Är du likgiltig mellan
att få x eller att få välja mellan två sämre alternativ som båda har värdet L, så är det positiva
värdet av en minimal valfrihet (enligt dig) K – L.
Negativt test: Anta att du kan välja mellan två bra alternativ y och z, med värde L. Är du
likgiltig mellan att byta ut valet mellan två alternativ som båda har värdet värde L, mot ett
sämre alternativ med värde M, så är det negativa värdet av en minimal valfrihet (enligt dig) M
– L.
Testet kan upprepas för olika många alternativ, eller för mängder av alternativ som erbjuder
olika grad av mångfald.
Lite förenklat uttryckt: Om du är likgiltig mellan att byta ett bra alternativ mot ett val mellan
två sämre alternativ så har valfriheten ett positivt värde för dig. Men om du är likgiltig mellan
att byta ett val mellan två bra alternativ mot ett sämre alternativ så har valfriheten ett negativt
värde för dig.
6

I vanliga fall tycker man nog att valfrihet kan vara bra eller dåligt beroende på sammanhang.
Men då beror detta förmodligen på att man tänker på valfrihetens effekter i det aktuella
sammanhanget. Detta visar inte att själva valfriheten kan uppfattas som bra eller dålig i sig
själv beroende på sammanhang.
Man kan tycka att det inte spelar så stor roll huruvida valfriheten önskas för sin egen skull
eller ej. Så länge valfriheten är nödvändig, eller åtminstone tillräcklig, för att uppnå något
annat som individen önskar för dess egen skull så finns det ett skäl till att erbjuda valfrihet. (I
det nödvändiga fallet: åtminstone så länge de andra tillsammans tillräckliga villkoren är
uppfyllda så att det önskade utfallet faktiskt uppnås.) Och motsatt: så länge valfriheten är
tillräcklig, eller åtminstone nödvändig, för att uppnå något som individen vill slippa för dess
egen skull så finns det ett skäl till att inte erbjuda valfrihet. (I det nödvändiga fallet:
åtminstone så länge de andra tillsammans tillräckliga villkoren är uppfyllda så att det
oönskade utfallet faktiskt uppnås.) Här får man förstås inte förstå något av dessa skäl som
konklusiva. Det finns förstås både skäl för och skäl emot valfrihet. Det viktiga är vilka skäl
som kan anses väga tyngst.
3. Valfriheten såsom önskad eller oönskad för något annats skull
3.1. Valfrihet ger väljaren en möjlighet att fungera som agent
Här börjar jag med att ta upp konsekvenser som är kopplade till brukarens roll som agent,
både att valfrihet ger agenten möjlighet att välja alternativ själv, och att valfrihet ger agenten
en möjlighet att påverka utfallet.
3.1.1. Valfrihet möjliggör en för väljaren önskad eller oönskad autonomi
Att en person är autonom, eller självbestämmande brukar vanligtvis anses betyda att personen
har friheten att välja utan andras inblandning.
Autonomi är intimt kopplat till en upplevelse av frihet, vilket är något som både kan
uppskattas eller motsatsen.
Åsikten att brukaren har rätt att bestämma själv tas ofta upp i den offentliga debatten.
Dock är autonomi inte generellt uppskattat. En agent kan föredra att någon annan som agenten
litar på väljer åt agenten. Exempelvis kan en väljare föredra att staten har ansvar för den
framtida pensionen.
7

3.1.2 Valfrihet ger väljaren en önskad eller oönskad allmän möjlighet att påverka
Genom att valfrihet ger en brukare möjligheten att välja mellan olika alternativ och att dessa
alternativ kommer ha olika konsekvenser så ger valfrihet en brukare en möjlighet att påverka
utfallet. Möjligheten att välja och möjligheten att påverka är nödvändiga för att en person ska
fungera som agent. Detta agentskap medför möjligheten att hållas ansvarig för sina val, och
därmed även att prisas eller klandras för dem.
Möjligheten att påverka kan ge agenten en känsla av att ha kontroll, vilket även kan ge en
känsla av trygghet.
De flesta undersökningar visar att individer i de flesta fall önskar ha en möjlighet att påverka.
Åsikten att brukaren har rätt att påverka sin egen situation tas ofta upp i den offentliga
debatten. Det anses också viktigt att brukarnas val i längden också kan påverka vilka
välfärdstjänster som tillhandahålls, då sämre, bortvalda, utövare kan gå i konkurs. Dessutom
kan utövare förbättras då väljaren kan hota om att byta utövare om inte servicen förbättras.
Dock är det inte alla som önskar ha en möjlighet att påverka, eller att ha ansvar för sina val
och deras konsekvenser. Möjligheten att påverka kan leda till osäkerhet hos agenten innan
valet, samt ånger efteråt. Agenten kan känna skuld över ett dåligt val och har då ingen att
anklaga (utom sig själv).
2. Valfrihet påverkar väljarens beslutsprocess
Här diskuterar jag hur mängden valfrihet kan påverka agentens beslutsprocess, på önskade
och oönskade vis.
2.1 Valfrihet kan ge upphov till en för väljaren önskad eller oönskad beslutsprocess
Beslutsprocessen börjar med medvetenheten om att ett val ska göras och fortsätter med att
agenten försöker inhämta information om vilka alternativ som finns, och vilka egenskaper
dessa har. Agenten måste också fundera på vilka aspekter hos alternativen som är viktigast för
henne, hur alternativen kan jämföras enligt olika aspekter och vilket alternativ som hon
föredrar överlag. Processen slutar med själva valet av alternativet. En rationell agent väljer ett
alternativ som agenten föredrar åtminstone lika mycket som de andra.
8

Agenten kan tycka om att få välja mellan ett stort urval av alternativ, att skaffa information
om alternativen, att få jämföra alternativen, att få fantisera om vad det skulle innebära att välja
det ena eller andra alternativet, kan uppskatta mångfalden av alternativen etc.
Men valfrihet kan även ge upphov till en för väljaren oönskad beslutsprocess. Agenten kan
tycka illa om att fatta beslut. Det kan vara mödosamt att skaffa information, svårt att besluta,
svårt att förstå de egna preferenserna, jobbigt att jämföra alternativ etc.
En stor mängd alternativ kan göra att agenten kan känna sig överväldigad och frustrerad.
Agenten kan känna beslutsångest, osäkerhet, otrygghet, utveckla handlingsförlamning etc.
Beslutet kan ta längre tid.
Agenten kan bli paralyserad. Agenten kan försöka undfly valet. Agenten kan frestas att bara ta
ett alternativ, utan att tänka efter.
Särskilt svårt kan det vara för agenten om agenten försöker hitta det allra bästa alternativet.
3. Valfrihet påverkar vilka alternativ en väljare kan välja och välja bort och hur
väljaren värderar dem
Här tar jag upp hur valfrihet påverkar möjligheten att välja önskade alternativ och hur
valfrihet kan påverka värderingen av det valda alternativet. Detta stycke kommer att bli det
längsta i rapporten.
3.1.1 Valfrihet kan möjliggöra val av för väljaren önskade alternativ
Det vanligaste argumentet för valfrihet inom välfärdstjänster är kanske att det ökar
möjligheten för brukarna att få vad de föredrar.
Argument för att en ökad valfrihet ökar möjligheten att välja önskade alternativ
För att en ökad valfrihet nu ska öka möjligheten för en individ att få vad hon föredrar krävs att
de extra alternativ som valfriheten ger är bättre enligt denna individs preferens. Om det enda
som har betydelse är att ge människor det alternativ som de föredrar så finns det ingen
anledning att erbjuda några andra alternativ än de föredragna. I sådana fall finns det endast
skäl att erbjuda valfrihet om individer föredrar olika saker.
9

Dock kan man tänka sig att det mest föredragna alternativet inte skulle vara tillgängligt utan
valfrihet. Valfrihet i det förflutna kan ha selekterat fram bättre alternativ som inte skulle vara
tillgängliga idag utan att individer hade valt de bättre alternativen i det förflutna.
Här är det viktigt att både studera effekten av valfrihet för att nu kunna välja vad vi nu önskar,
och för att i framtiden kunna välja vad vi i framtiden önskar.
Nu: Allt annat lika så är det mer sannolikt att en väljare för vad hon önskar då det finns fler
alternativ att välja emellan.
I framtiden: Att en väljare nu får vad hon faktiskt föredrar behöver inte innebära att det blir
mer sannolikt att hon kommer att få vad hon i framtiden kommer att föredra eller vad hon
idealt skulle föredra.
Det finns dock ett viktigt argument för att valfrihet nu leder till större
preferenstillfredsställelse i framtiden. Här förutsätter man att brukarnas valfrihet i
välfärdstjänster kombineras med konkurrens mellan producenter. Tanken är att när brukarna
väljer efter sina preferenser så selekteras sämre alternativ bort till fördel för bättre. Med tiden
kommer alternativen då att bli bättre och bättre (givet att detta alls är möjligt). (Dock är det
inte säkert att den ursprungligt stora mängden valfrihet bevaras. Om alla individer föredrar
samma alternativ kommer förstås valfriheten att selekteras bort).
För att denna selektionsprocess ska ge folk vad de i framtiden kommer att föredra krävs dock
att flera villkor är uppfyllda. Ett av dem är att brukarna nu väljer vad de även i framtiden vill
ha (de själva eller andra). Ett annat är att brukarna har likartade preferenser. Ett fjärde är att
tillgången av tjänster är större än efterfrågan, dvs. att det finns en överkapacitet. Ett femte är
att de byter alternativ när de är missnöjda. Möjligheten till omval är mycket viktig. För någon
som är sjuk kan möjligheten till omval av en läkare betyda att han så småningom kan få rätt
diagnos, om han först får en felaktig.
Om denna selektionsprocess också ska möjliggöra en höjning av kvaliteten på framtida
valalternativ, så är det viktigt att folk i så stor utsträckning som möjligt väljer det de skulle
välja om de var fullt informerade (och givetvis att kvaliteten faktiskt kan höjas.)
Det är inte säkert att stor valfrihet i dag leder till stor valfrihet i framtiden. Om valfrihet är
viktigt är det också viktigt att individer idag inte har möjlighet att göra val som starkt
begränsar valfriheten för dem själva eller andra i framtiden. Exempelvis är det viktigt att unga
10

elever inte får välja alternativ som minskar deras möjligheter att välja utbildning i framtiden.
Det är även viktigt att vi inte kan välja alternativ som förstör den framtida miljön, vilket också
skulle begränsa valfriheten.
Att vi har valfrihet i framtiden kan vara viktigt eftersom vi inte kan vara säkra på vad vi vill
ha i framtiden eller exakt hur våra valmöjligheter kommer att se ut. Valfrihet ger oss
möjlighet att vara flexibla, att omvärdera alternativ och att byta preferenser.
I ett valfrihetssystem är det också viktigt att det utfall som blir fallet om individen låter bli att
välja är så bra som möjligt, det vill säga att det kan tillfredsställa så många preferenser som
möjligt (faktiska eller ideala).
Argument mot att ökad valfrihet ökar väljarens möjlighet att välja önskade alternativ
I en trivial mening väljer agenten alltid det alternativ hon föredrar eftersom hon väljer
alternativet framför alla andra alternativ. Men det valet uttrycker ju bara agentens preferenser
givet den information hon har om alternativen, vilket kan vara väldigt lite. Så vad agenten
väljer behöver inte alls vara det som agenten skulle ha valt, givet att agenten var fullt
informerad om konsekvenserna av de olika valen.
Ett argument mot att större valfrihet skulle öka preferenstillfredställelsen är att det kanske inte
finns tillräckligt mycket information om alternativ för att individer ska kunna välja rationellt.
(Eller att agenten inte kan ta till sig den information som finns). I så fall måste individen välja
slumpvis, vilket kanske ger sämre resultat än om individen hade påtvingats ett alternativ.
Större valfrihet kan inte heller öka preferenstillfredställelsen om alla alternativ är lika bra eller
dåliga, enligt medborgarnas preferenser. Detta är dock osannolikt.
3.1.2 Valfrihet kan möjliggöra val av för väljaren oönskade alternativ
Om många dåliga alternativ blir tillgängliga ökar risken för att välja fel. Det kan också vara
svårare att motstå frestelser. Valfrihet gör det svårare att ha självkontroll.
Agenter som är överväldigade av alternativen kan reagera genom att endast slumpvis plocka
något alternativ ur mängden. Om det då finns många dåliga alternativ kan detta ge dåliga
konsekvenser.
För att undvika detta scenario sker det alltid en kvalitetskontroll av välfärdstjänster.
(Exempelvis utvärderas skolor av skolinspektionen.)
11

3.2.1 Valfrihet kan möjliggöra bortval av för väljaren oönskade alternativ
Det är viktigt att vi genom valfrihet ska kunna välja bort de alternativ som vi inte önskar.
I en ideal konkurrenssituation gör bortval av dåliga producenter att dessa går i konkurs och
därmed inte längre blir tillgängliga för misstagsval.
I det svenska valfrihetssystemet kan en brukare välja bort en redan vald producent, om
producenten inte uppfyller brukarens krav. För att inte bli bortvalda tvingas producenter att
vara mer tillgängliga, ge ett bättre bemötande och en bättre service. Genom bortval kan
brukaren uttrycka sitt missnöje.
Dock sker bortval av redan valda producenter sällan i välfärdstjänster. Individer är ofta
engagerade i ett första val, men när de väl har valt brukar de nöja sig med det de har. Studier
visar att äldre sällan byter för att de inte vill göra utövarna besvikna och inte vill vara till
besvär. Barn och ungdomar byter sällan skola för att de inte vill lämna sina kamrater osv.
3.2.2 Valfrihet kan möjliggöra bortval av för väljaren önskade alternativ
Med stor valfrihet och många bra alternativ medför valfrihet förstås även att agenter kan
tvingas välja bort bra alternativ. En agent kan tycka att det känns jobbigt att välja bort ett bra
alternativ (kanske ett som är lika bra som det agenten väljer).
Det kan även vara så att mycket valfrihet minskar agentens villighet att stanna med sitt första
val, även om detta kanske är lika bra som de andra valen. Detta gör att det kan bli svårare att
förbättra valda alternativ.
3.3.1 Valfrihet kan öka väljarens uppskattning av det valda alternativet
Flera empiriska undersökningar visar att ett alternativ kan uppskattas högre då det är självvalt.
Det valda alternativet kan uppskattas högre i och med att det betraktas som ”mitt eget val”.
Värdet av x för en agent kan vara beroende av valfriheten (eller de andra alternativen) i den
mängd som x väljs ur.
Exempel 1: x-istället för-y kan vara bättre än x (i fallet ”städa-istället-för-plugga”).
Exempel 2: x fritt valt (ex. fasta, musik hemma) kan vara bättre än påtvingat x (ex. svält,
samma musik i affär).
12

3.3.2 Valfrihet kan minska väljarens uppskattning av det valda alternativet
Dock visar flera empiriska undersökningar att en ökad valfrihet vanligtvis leder till en
minskad uppskattning av det valda alternativet. Dessa undersökningar har dock främst gällt
triviala val, som val av middag. Anledningen till den minskade uppskattningen är att agenten
tänker på förlusten av det alternativ som inte valdes, ett alternativ som kanske var mer
önskvärt än det valda alternativet i någon aspekt. Ju fler alternativ desto mindre är
sannolikheten att ett alternativ ska tyckas mest önskvärt i alla de aspekter som agenten
intresserar sig för. Därmed ökar risken för ånger.
Valfriheten kan även öka förväntningarna vilket leder till besvikelse. Det kan vara svårt att
matcha ansträngningen att välja med hur mycket glädje man får av valet.
Exempel 1: x-istället för-y kan vara sämre än x, (i fallet ”städa-istället-för-sova”).
Exempel 2: påtvingat x (ex. olycksskada, present) kan vara bättre än x fritt valt (ex.
självförvållad skada, presentkort).
4. Valfrihet påverkar väljarens personlighet
Här tar jag upp hur valfrihet kan påverka en agents psykologi på längre sikt. Förhoppningsvis
utvecklar valfrihet människors förmåga att hantera den, dvs. att kunna avgöra hur mycket tid
som bör läggas på ett visst val, hur mycket information som bör anskaffas, på att kunna
identifiera vilka alternativ som finns etc. Men det är möjligt att det endast är yngre personer
som kan anpassa sig till det nya valfrihetssystemet.
4.1 Valfrihet har en för väljaren önskad eller oönskad inverkan på väljarens mentala
förmögenheter
Genom att välja kan en agent utveckla alla de mentala förmögenheter som krävs för att kunna
fatta ett beslut: förnuft, förmåga att bedöma utfall och deras sannolikhet, viljestyrka m.m.
Valfrihet tvingar oss att skaffa kunskap, både om vilka valalternativ som finns,
valalternativens egenskaper och hur de skiljer sig från varandra. Valfrihet ger också en person
möjlighet att upptäcka och uttrycka sina preferenser och i en vidare mening, sin
”personlighet” genom sina val. Genom valfrihet kan en individ utveckla originalitet och
individualitet.
13

Empiriska undersökningar har även visat att valfrihet kan öka en agents motivation, mentala
alerthet och uthållighet.
Dock kan man tänka sig att många valmöjligheter kan minska en individs motivation pga. att
agenten känner sig överväldigad.
5. Valfrihet påverkar samhället i stort
Här tar jag upp effekter av valfrihet på samhället.
5.1.1 Valfriheten påverkar samhället i stort på ett för samhällsmedborgarna önskat sätt
Allmän valfrihet har ansetts leda till ett bättre samhälle med bättre välfärdstjänster, mer
mångfald, mer effektiv produktion, mer uppfinningar m.m.
Valfrihetssystem är effektiva när det gäller att producera bra alternativ: Konkurrens ger
effektivitet vilket betyder att man får mer service för samma kostnader.
Valfrihet leder till mindre segregering: Valfrihet har också ansetts leda till mindre segregering
vad gäller skolor eftersom elever inte behöver gå i skola där de bor (och bostadsområden ofta
är segregerade).
Valfrihet leder till mer mångfald: Eftersom väljare har en mångfald olika preferenser kommer
en mångfald olika alternativ att uppstå.
Valfrihet leder till att bättre alternativ selekteras fram: ideal konkurrenssituation råder.
Valfrihet ger ett mer jämlikt samhälle: Alla medborgare har tillgång till samma alternativ.
Valfrihet förändrar medborgarnas syn på sig själva på ett önskat sätt
Beslutfattares respekt för medborgarna ökar i och med att medborgarna ges större ansvar,
medborgarna får bättre självförtroende o.s.v.
5.1.2 Valfriheten påverkar samhället i stort på ett för samhällsmedborgarna oönskat
sätt
Valfrihetssystem är dyra och ineffektiva: Resurser som har gått till att erbjuda många olika val
kunde ha gått till att erbjuda ett bättre val. Valfrihet ger ett mindre effektivt resursutnyttjande.
Valfrihet innebär ökade kostnader för valfärdstjänster. Erbjudandet av valfrihet innebär att
14

mer produceras än vad som behövs. Det finns ökade administrativa kostnader och
transaktionskostnader.
Valfrihet är endast effektiv då tillgången är större än efterfrågan. Men detta är inte uppfyllt i
många kommuner där de äldreboenden och förskolor som finns är fullsatta.
Konkurrens förhindrar samarbete, vilket förhindrar utveckling.
Valfrihet leder till mer segregering: Även om människor bara har en svag preferens för att
umgås med likar så kommer en stark segregering snart att uppstå.
Valfrihet leder till mindre mångfald: Valfrihet leder endast till mångfald givet att
medborgarna har en mångfald av olika preferenser och att det finns tillräckligt många brukare
som väljer ett givet alternativ så att producenten inte går i konkurs (givet att producenten är
privat och kan gå i konkurs). Om dessa villkor inte är uppfyllda leder valfrihet till mindre
mångfald.
Valfrihet leder till att icke-ideala alternativ selekteras fram: Väljarna selekterar fram
alternativ som de inte skulle välja om de valde rationellt. Skolval selekteras inte genom
elevprestationer t.ex. Agenter väljer de alternativ som är nära istället för de som är bra.
Faktisk efterfrågan styr istället för behov (informerad efterfrågan)
Alternativ som föredras nu selekteras fram på bekostnad av de som skulle selekteras fram om
man tog hänsyn till framtida preferenser (t.ex. alternativ som är billiga snarare än alternativ
som är bra för miljön.)
Valfrihet är riskabelt då viktiga beslut fattas av individer som saknar helhetsperspektiv och
inte förstår hur deras val påverkar andra.
Valfrihet leder till ojämlikhet: Valfrihet ger ett ojämlikt samhälle eftersom valfriheten ökar
mer i städer än vad den gör på landsbygden. Valfrihet leder även till ojämlikhet då det
premierar de som gör aktiva val, de som är välinformerade, energiska och har förutsättningar
att genomföra valet.
Skattemedel går till vinster i privata bolag istället för att återinvesteras i välfärden. (Om
privata vinstdrivna företag får vara med att konkurrera.)
Valfrihet förändrar medborgarnas syn på sig själva på ett oönskat sätt
15

Beslutfattare kommer att betrakta medborgaren som själv ansvarig för sin välfärd,
solidariteten medborgarna emellan kommer att minska etc.
6. Sammanfattning
…
16

Referenser
(ska utökas)
Svenska
Hartman, Laura, et al., Konkurrensens konsekvenser: vad händer med svensk välfärd?, SNS Förlag,
Stockholm, 2011.
Vad vet vi om kundval?, Sveriges kommuner och Landsting, 2010
Ivarsson, Michael, Valfrihet och vårdval: slutrapport från programberedningen om valfrihet, Sveriges
kommuner och Landsting, 2010
Utländska
Ariely, Dan, and Jiwoong Shin, ‘Keeping Doors Open: The Effect of Unavailability on Incentives to Keep
Options Viable’, Management Science, Vol. 50, No. 5, May 2004, pp. 575–586.
Arlegi, Ricardo, and Jorge Nieto, ‘Ranking Opportunity sets: an Approach Based on the Preference for
Flexibility’, Social Choice and Welfare, 18, 2001, pp. 23–36.
Arneson, Richard J., ‘Real Freedom and Distributive Justice’, in Freedom in Economics: New Perspectives in
Normative Analysis, ed. Jean-Francois Laslier, Routledge, London 1998, pp. 165–196.
Arrow, Kenneth J., ‘A Note on Freedom and Flexibility’, Choice, Welfare and Development: A Festschrift in
Honour of Amartya K. Sen, eds. Kaushik Basu, Prasanta Pattanaik and Kotaro Suzumura, Clarendon Press,
Oxford 1995, pp. 7–16.
Baharad, Eyal, and Shmuel Nitzan, ‘Extended Preferences and Freedom of Choice’, Social Choice and Welfare,
Vol. 17, 2000, pp. 629–637.
Barberà, Salvador, Walter Bossert, and Prasanta K. Pattanaik, ‘Ranking Sets of Objects’, in Handbook of Utility
Theory, eds. S. Barberà, P. Hammond and C. Seidl, Extensions Vol. 2, Kluwer, Dordrecht: 2004, pp. 893–
977.
Baumeister, Roy F., Noele M. Nelson, Brandon J. Schmeichel, Dianne M. Tice, Jean M. Twenge, and Kathleen
D. Vohs, ‘Making Choices Impairs Subsequent Self-Control: a Limited-Resource Account of Decision
Making, Self-regulation and Active Initiative’, Journal of Personality and Social Psychology, Vol. 94, No.
5, pp. 883–898.
Baumol, William J., and Edward A. Ide, ‘Variety in Retailing’, Management Science, 1956, pp. 93–101.
Bavetta, Sebastiano, and Francesco Guala, ‘Autonomy Freedom and Deliberation’, Journal of Theoretical
Politics, 15, 2003, pp. 423–444.
Bayles, Michael, Principles of Legislation: the Uses of Political Authority, Wayne State University Press,
Detroit 1978.
Beavis, Brian, and Charles K. Rowley, ‘Evaluating Choice: a Note’, International Review of Law and
Economics, 1983, Vol. 3, No. 1, pp. 79–83.
Bossert, Walter, ‘Opportunity Sets and Individual Well-being’, Social Choice and Welfare, Vol. 14, 1997, pp.
97–112.
Bossert, Walter, Prasanta K. Pattanaik, and Yongsheng Xu, ‘Ranking Opportunity Sets: An Axiomatic
Approach’, Journal of Economic Theory, Vol. 63, 1994, pp. 326–345.
Botti, Simona and Sheena S. Iyengar, ‘The Psychological Pleasure and Pain of Choosing: When People Prefer
Choosing at the Cost of Subsequent Outcome Satisfaction’, Journal of Personality and Social Psychology,
Vol. 87, No. 3, 2004, pp. 312–326.
Botti, Simona, and Sheena S. Iyengar, ‘The Dark Side of Choice: When Choice Impairs Social Welfare’, Journal
of Public Policy and Marketing, Vol. 25, No. 1, Spring 2006, pp. 24–38.
Botti, Simona, and Ann L. McGill, ‘When Choosing is Not Deciding: The Effect of Perceived Responsibility on
Satisfaction’, Journal of Consumer Research, Vol. 33, 2006, pp. 211–219.
Bradlow, Eric T., Stephen J. Hoch, and Brian Wansink, ‘The Variety of an Assortment’, Marketing Science, Vol.
18, No. 4, 1999, pp. 527–546.
Carter, Ian, ‘The Independent Value of Freedom’, Ethics, Vol. 105, No. 4, 1995, pp. 819–845.
Carter, Ian, A Measure of Freedom, Oxford University Press, Oxford 1999.
Chernev, Alexander, ‘When More is Less and Less is More: The Role of Ideal Point Availability and Assortment
in Consumer Choice’, Journal of Consumer Research, Vol. 30, 2003, pp. 170–183.
Clark, Margaret, Richard Meltzer, and Judson Mills, ‘Effect of Number of Options on Recall of Information
Supporting Different Decision Strategies’, Personality and Social Psychology Bulletin, Vol. 3, 1977, pp.
213–218.
Dahr, Ravi, ‘Consumer Preference for a No-Choice Option’, Journal of Consumer Research, Vol. 24, 1997, pp.
215–231.
17

Dan-Cohen, Meir, ‘Conceptions of Choice and Conceptions of Autonomy’, Ethics, Vol. 102, No. 2, 1992, pp.
221–243.
Dowding, Keith, ‘Choice: Its Increase and its Value’, British Journal of Political Philosophy, 22, 1992, pp. 301–
314.
Dowding, Keith, and Martin van Hees, ‘Freedom of Choice’, Oxford Handbook of Individual and Social Choice,
P. Anand, P.K. Pattanaik, C. Puppe (eds.), Oxford: Oxford University Press, 2009, pp. 374–392.
Drolet, Aimee, and S. Heejung Kim, ‘Choice and Self-Expression: a Cultural Analysis of Variety-Seeking’,
Journal of Personality and Social Psychology, Vol. 85, No. 2., 2003, pp. 373–382.
Dworkin, Gerald, ‘Is More Choice Better than Less?’, (1982), The Theory and Practice of Autonomy, Cambridge
Studies in Philosophy, Cambridge University Press, Cambridge 1988, pp. 62–81.
Enflo, Karin, ‘Measuring Opportunity’, in Neither/Nor: Philosophical Papers Dedicated to Erik Carlson on the
Occasion of His Fiftieth Birthday, ed. Rysiek Sliwinski and Frans Svensson, Uppsala Philosophical Studies
58, 2011.
Enflo, Karin, Measures of Freedom of Choice, Doktorsavhandling, Uppsala Universitet, Uppsala 2012.
Erlander, Sven, ‘Welfare, Freedom of Choice and Composite Utility in the Logit Model’, Social Choice and
Welfare, Vol. 24, No. 3, 2005, pp. 509–525.
Faison, Edmund W. J., ‘The Neglected Variety Drive: a Useful Concept for Consumer Behavior’, Journal of
Consumer Research, 1977, pp. 172–175.
Feinberg, Joel, Rights, Justice and the Bounds of Liberty: Essays in Social Philosophy, Princeton University
Press, Princeton 1980.
Foster, James E., ‘Freedom, Opportunity and Well-being’, in Handbook of Social Choice and Welfare, Vol. II,
ed. Kenneth J. Arrow, Amartya Sen and Kotaru Suzumura, North Holland, Amsterdam, 2011.
Friedman, Lawrence M., The Republic of Choice, Harvard University Press, Cambridge 1990.
Fromkin, Howard L., David J. Reibstein, and Stuart A. Youngblood, ‘Number of Choices and Perceived
Decision Freedom as a Determinant of Satisfaction and Consumer Behavior’, Journal of Applied
Psychology, Vol. 60, No. 4, 1975, pp. 434–437.
Fromm, Erich, Escape from Freedom, [1969], Henry Holt and Company, New York, 1994.
Fuller, Lon L., ‘Freedom – a suggested analysis’, Harvard Law Review, Vol. 68, No. 8, 1955, pp. 1305–1325.
Gabor, Dennis, and André Gabor, ‘An Essay on the Mathematical Theory of Freedom’, Journal of the Royal
Statistical Society, series A (general), Vol. 117, Part I, 1954.
Gourville, John T., and Dilip Soman, ‘Overchoice and Assortment Type: When and Why Variety Backfires’,
Marketing Science, Vol. 24, No. 3, Summer 2005, pp. 382–395.
Gravel, Nicolas, ‘Ranking Opportunity Sets on the Basis of their Freedom of Choice and their Ability to Satisfy
Preferences: a Difficulty’, Social Choice and Welfare, Vol. 15, 1998, pp. 371–382.
Gravel, Nicolas, Jean-Francois Laslier, and Alan Trannoy, ‘Individual Freedom of Choice in a Social Setting’, in
Freedom in Economics: New Perspectives in Normative Analysis, ed. Jean-Francois Laslier, Routledge,
London 1998, pp. 76–98.
Gustafsson, Johan E., ‘Freedom of Choice and Expected Compromise’, Social Choice and Welfare, 35, 2010, pp.
65–79.
Gustafsson, Johan E., Preference and Choice, Doctoral Thesis in Philosophy, KTH, 2011.
Hayek, Friedrich A., The Constitution of Liberty, Routledge and Kegan Paul, London, 1960.
Huber, Joel, John W. Payne, and Christopher Puto, ‘Adding Asymmetrically Dominated Alternatives: Violations
of Regularity and the Similarity Hypothesis’, Journal of Consumer Research, Vol. 9, No. 1, 1982, pp. 90–
98.
Hurka, Thomas, ‘Why Value Autonomy?’, Social Theory and Practice, Vol. 13, 1987, pp. 361–382.
Iyengar, Sheena, and Mark R. Lepper, ‘Rethinking the Value of Choice: a Cultural Perspective on Intrinsic
Motivation’, Journal of Personality and Social Psychology, Vol. 76, No. 3, Mar 1999, pp. 349–366.
Iyengar, Sheena, and Mark R. Lepper, ‘When Choice is Demotivating: Can One Desire Too Much of a Good
Thing?’, Journal of Personality and Social Psychology, Vol. 79, No. 6, 2000, pp. 995–1006.
Jones, Robert A., and Joseph M. Ostroy, ‘Flexibility and Uncertainty’, Review of Economic Studies, Vol. 51, No.
1, 1984, pp. 13–32.
Jones, Peter and Robert Sugden, ‘Evaluating Choice’, International Review of Law and Economics, Vol. 2, 1982,
pp. 47–65.
Kahn, Barbara E., ‘Consumer Variety-Seeking Among Goods and Services: an Integrative View’, Journal of
Retailing and Consumer Services, Vol. 2, No. 3, 1995, pp. 139–148.
Kahn, Barbara E., Daniel Kahneman, and Rebecca K. Ratner, Choosing Less-Preferred Experiences for the Sake
of Variety’, Journal of Consumer Research, Vol. 26, 1999, pp. 1–15.
Kiesler, Charles A., ‘Conflict and Number of Choice Alternatives’, Psychological Reports, Vol. 18, 1966, pp.
603–610.
Kim Heejung S., and Aimee Drolet, ‘Choice and Self-Expression: A Cultural Analysis of Variety Seeking’,
Journal of Personality and Social Psychology, Vol. 85, No. 2, pp. 373–382.
Klemisch-Ahlert, Marlies, ‘Freedom of Choice: a Comparison of Different Rankings of Opportunity Sets’,
Social Choice and Welfare, Vol. 10, 1993, pp. 189–207.
18

Kolm, Serge-Christophe, ‘The Values of Freedom’, in Freedom in Economics: New Perspectives in Normative
Analysis, ed. Jean-Francois Laslier, Routledge, London 1998, pp. 17–48.
Koopmans, Tjalling C., ‘On Flexibility of Future Preference’, Human Judgments and Optimality, eds. Maynard
W. Shelly, II and Glenn L. Bryan, John Wiley & Sons Inc., New York, 1964, pp. 243–254.
Kramer, Matthew, The Quality of Freedom, Oxford University Press, Oxford 2003
Kreps, David M., ‘A Representation Theorem for ‘Preference for Flexibility’, Econometrica, 47, 1979, pp. 565–
577.
Kymlicka, Will, Contemporary Political Philosophy, second ed., Oxford University Press, Oxford, 2002.
Langer, Ellen J., and Judith Rodin, ‘Effects of Choice and Enhanced Personal Responsibility for the Aged: A
Field Experiment in an Institutional Setting’, Journal of Personality and Social Psychology, Vol. 34, No. 2,
1976, pp. 191–198.
Lehmann, Donald R., ‘Customer Reaction to Variety: Too Much of a Good Thing?’, Journal of the Academy of
Marketing Science, Vol. 26, No. 1, 1998, pp. 62–65.
Lehmann, Donald R., and Barbara E. Kahn, ‘Modeling Choice Among Assortments’, Journal of Retailing, Vol.
67, No. 3, Fall 1991, pp. 274–299.
Loewenstein, George, and Daniel Read, ‘Diversification Bias: Explaining the Discrepancy in Variety Seeking
Between Combined and Separated Choices’, Journal of Experimental Psychology: Applied, Vol. 1, No. 1,
1995, pp. 34–49.
Malhotra, Naresh K., ‘Information Load and Consumer Decision Making’, Journal of Consumer Research, Vol.
8, No. 4, 1982, pp. 419–430.
McAllister, Leigh, and Edgar Pessemier, ‘Variety Seeking Behavior: an Interdisciplinary Review’, Journal of
Consumer Research, Vol. 9, No. 3, 1982, pp. 311–322.
Mikes, George, ‘Freedom: a Bad Thing’, How to be a Guru, André Deutsch Limited, London, 1984, pp. 20–25.
Mill, John Stuart, On Liberty, [1859], ed. Currin V. Shields, The Library of Liberal Arts, The Bobbs-Merrill
Company Inc., Indianapolis & New York, 1956.
Mills, Claudia, ‘Choice and Circumstance’, Ethics, Vol. 109, 1998, pp. 154–165.
Muller, Herbert J., ‘Freedom as the Ability to Choose and Carry Out Purposes’, in Freedom: Its History, Nature
and Varieties, eds. Robert E. Dewey and James E. Gould, Macmillan Company, Toronto, 1970, pp. 75–84.
Nehring, Klaus, and Clemens Puppe, ‘On the Multi-Preference Approach to Evaluating Opportunities’, Social
Choice and Welfare, 16, 1999, pp. 41–63.
Neumann, John von, and Oskar Morgenstern, Theory of Games and Economic Behavior, second ed., Princeton
University Press, Princeton, 1953.
Oppenheim, Felix, ‘Evaluating Interpersonal Freedoms’, Journal of Philosophy, Vol. 57, No. 12, 1960, pp. 373–
384.
Partridge, Percy H., ‘Freedom as the Possibility of Meaningful Choice’, in Freedom: Its History, Nature and
Varieties, eds. Robert E. Dewey and James E. Gould, Macmillan Company, Toronto, 1970, pp. 93–99.
Pattanaik, Prasanta K., and Yongsheng Xu, ‘On Ranking Opportunity Sets in Terms of Freedom of Choice’,
Recherches Economiques de Louvain, Vol. 56, 1990, pp. 383–390.
Pattanaik, Prasanta K., and Yongsheng Xu, ‘On Preference and Freedom’, Theory and Decision, 44, 1998, pp.
173–198.
Payne, John W., James R. Bettman, and Eric J. Johnson, The Adaptive Decision Maker, Cambridge University
Press, Cambridge, 1993
Puppe, Clemens, ‘An Axiomatic Approach to Preference for Freedom of Choice’, Journal of Economic Theory,
68, 1996, pp. 174–199.
Romero-Medina, Antonio, ‘More on Preference and Freedom’, Social Choice and Welfare, 18, 2001, pp. 179–
191.
Savaglio, Ernesto, and Stefano Vannucci, ‘On the Volume-Ranking of Opportunity Sets in Economic
Environments’, Social Choice and Welfare, Vol. 33, 2009, pp. 1–24.
Scanlon, Thomas M., ‘The Significance of Choice’, Tanner Lectures on Human Value, Vol. 151, 1988, pp. 151–
216.
Schwartz, Barry, Paradox of Choice: Why More is Less: How the Culture of Abundance Robs Us of Satisfaction,
Harper Collins Publisher, New York, 2004.
Sen, Amartya, ‘Freedom of Choice: Concept and Content’, European Economic Review, Vol. 32, 1988, pp. 269–
294.
Sen, Amartya, ‘Welfare, Preference and Freedom’, Journal of Econometrics, 50, 1991, pp. 15–29.
Sen, Amartya, Inequality Reexamined, Oxford University Press, Oxford, 1992.
Sen, Amartya, ‘Markets and Freedoms: Achievements and Limitations of the Market Mechanism in Promoting
Individual Freedoms’, Oxford Economic Papers, New Series, Vol. 45, No. 4, 1993, pp. 519–541.
Sen, Amartya, Rationality and Freedom, Harvard University Press, Cambridge, 2002.
Shafir, Eldar, Itamar Simonson, and Amos Tversky, ‘Reason-Based Choice’, [1993], in Choices, Values and
Frames, ed. Daniel Kahneman and Amos Tversky, Cambridge University Press, Cambridge, 2000, pp. 597–
619.
Shugan, Steven M., ‘The Cost of Thinking’, Journal of Consumer Research, Vol. 7, No. 2, 1980, pp. 99–111.
19

Simonson, Itamar, and Amos Tversky, ‘Context-Dependent Preferences’, Management Science, Vol. 39, No. 10,
1993, pp. 1179–1189.
Sugden, Robert, ‘Opportunity as a Space for Individuality: Its Value and the Impossibility of Measuring It’,
Ethics, 113, 2003, pp. 783–809.
Sugden, Robert, ‘What We Desire, What We Have Reason to Desire, Whatever We Might Desire: Mill and Sen
on the Value of Opportunity’, Utilitas, Vol. 18, No. 1, 2006, pp. 33–51.
Sugden, Robert, ‘The Value of Opportunity over Time when Preferences are Unstable’, Social Choice and
Welfare, Vol. 29, 2007, pp. 665–682.
Suppes, Patrick, ‘Maximizing Freedom of Decision; an Axiomatic Analysis’, Arrow and the Foundations of
Economic Policy, ed. G. Feiwel, New York University Press, New York, 1987, pp. 243–254.
Van Hees, Martin, and Marcel Wissenburg, ‘Freedom and Opportunity’, Political studies, XLVII, 1999, pp. 67–
82.
Van Hees, Martin, ‘The Specific Value of Freedom’, Social Choice and Welfare, Vol. 35, No. 4, 2010, pp 687–
703.
Van Loo, Hanna, ‘More Freedom of Choice but Less Preference Satisfaction in Parametric Situations’,
Rationality and Society, Vol. 22, No. 2, 2010, pp. 237–252.
Von Humboldt, Wilhelm, The Limits of State Action, [1792], translated from German, [1969], ed. J. W. Burrow,
Liberty Fund, Indianapolis, 1993.
White, Chris M., and Ulrich Hoffrage, ‘Testing the Tyranny of Too Much Choice against the Allure of More
Choice’, Psychology and Marketing, Vol. 26, No. 3, 2009, pp. 280–298.
Xu, Yongsheng, ‘On Ranking Linear Budget Sets in Terms of Freedom of Choice’, Social Choice and Welfare,
Vol. 22, 2004, pp. 281–289.
20