Pdf-fil - Lärarförbundet

STADGAR 

Förbundsstyrelsens organisationsöversyn 

med förslag till nya stadgar

INNEHÅLL 

Förbundsstyrelsens 

organisationsöversyn ....................................... 3 

Inledande kommentarer .................................... 3 

Organisationsutveckling 

– en ständigt pågående process....................... 4 

Omvärlden ........................................................... 4 

Grundläggande värderingar .............................. 5 

Ändamålet med Lärarförbundet...................... 5 

Vem kan vara medlem i Lärarförbundet........ 6 

Demokratin i Lärarförbundet – 

medlemsaktivitet och medlemsinflytande ..... 6 

Valdemokratin 

(den representativa demokratin) ...................... 7 

Deltagardemokratin ............................................. 8 

Samtalsdemokratin............................................... 9 

Organisation ...................................................... 10 

Den lokala organisationen ............................... 11 

Arbetsplatsorganisationen avgörande ........... 11 

Central organisation ........................................ 12 

Kongressen........................................................... 12 

Ordförandekonferens ........................................ 12 

Representantskapet .......................................... 13 

Förbundsstyrelsen............................................... 13 

Rådgivande organ till förbundsstyrelsen ....... 13 

Kommentarer till några stadgeändringar ..... 13 

Förbundsstyrelsens förslag 

till stadgar för Lärarförbundet .................. 14 

1

Förbundsstyrelsens 

ORGANISATIONSÖVERSYN 

Förbundsstyrelsen redovisade i en organisationspolitisk 

rapport till 2001 års kongress för hur den arbetat 

med de organisationspolitiska uppdrag den fick av 

1998 års kongress. Förbundsstyrelsen lade också vissa 

förslag i organisationsfrågor till 2001 års kongress. 

Rapportens huvudsakliga innehåll var dock förbundsstyrelsens 

idéer om vad som borde göras under 

kommande kongressperiod. Förbundsstyrelsen 

framhöll samtidigt att de frågeställningar, som 

beskrevs i rapporten enbart skulle ses som exemplifieringar. 

Förbundsstyrelsen föreslog med utgångspunkt från 

den organisationspolitiska rapporten att kongressen 

beslutar uppdra åt förbundsstyrelsen 

att genomföra en övergripande organisationsutredning 

under kommande kongressperiod 

att utredningen skall genomföras i nära samråd 

med lokalavdelningarna 

att representantskapet kontinuerligt skall följa 

utredningsarbetet. 

Kongressen beslöt enligt förbundsstyrelsens förslag 

men tillade dessutom i sitt beslut 

att förbundsstyrelsens uppdrag utökas med en 

fjärde att-sats: att den kommande organisationsutredningen 

skall ha sin utgångspunkt i de 

fackliga grundvärderingarna: solidaritet, 

demokrati och trygghet för alla medlemmar, 

att organisationsöversynen skall vara klar i god tid 

före kongressen 2004, 

att förbundsstyrelsen får i uppdrag att organisera 

representantskapets arbete så att det underlättar 

en kontinuerlig dialog, debatt och eftertanke 

även i andra frågor än rent avtalsmässiga 

samt 

att ge representantskapet mandat att under den 

kommande kongressperioden fortlöpande 

kunna fatta beslut beträffande färdigutredda 

organisationsförslag. Detta förutsätter att 

sådana beslut inte strider mot förbundets 

stadgar. 

Inledande kommentarer 

Organisationsöversynen har genomförts av förbundsstyrelsen, 

som i sitt arbete har haft kontakter med 

såväl lokalavdelningarna som representantskapet. 

Förbundsstyrelsen har diskuterat organisationsöversynen 

med lokalavdelningarna vid åtta regionalt 

förlagda ordförandekonferenser under våren 2003 

samt med representantskapet den 26 och 27 november 

2002 och den 20 oktober 2003. Förbundsstyrelsen 

har dessutom i mitten av februari 2004 remitterat 

en preliminär version av sin rapport om organisationsöversynen 

till samtliga lokalavdelningar, 

skolledarföreningen och studerandekommittén. Vid 

remisstidens utgång den 20 april 2004 hade cirka 30 

remissinstanser besvarat remissen. 

Förbundsstyrelsen har i organisationsöversynen 

genomlyst och noga diskuterat Lärarförbundets 

lokala och centrala organisation och verksamhet. 

Förbundsstyrelsen har inte funnit skäl att föreslå 

förändringar av Lärarförbundets organisation. Några 

sådana krav på förändringar har heller inte kommit 

fram vid förbundsstyrelsens kontakter med lokalavdelningarna, 

vid representantskapets behandling av 

organisationsöversynen, vid remissomgången eller 

vid senaste kongressen. Några krav på förändringar 

från medlemmarna har heller inte nått förbundsstyrelsen. 

Det förefaller vara en allmän uppfattning 

inom Lärarförbundet, att Lärarförbundet har en 

ändamålsenlig organisation, som i allt väsentligt 

fungerar väl. 

Det som kan och enligt förbundsstyrelsens uppfattning 

bör utvecklas är arbetssätt och arbetsformer i Lärarförbundet, 

lokalt och centralt. Demokratin i Lärarförbundet 

måste fördjupas. Lärarförbundet måste utveckla sitt 

sätt att arbeta och fungera så att det möjliggör och 

inbjuder till en större medlemsaktivitet samt stärker 

och utvecklar det fackliga arbetet på arbetsplatserna. 

Den stora utmaning Lärarförbundet står inför är att 

utveckla och fördjupa arbetssätt och arbetsformer, som 

hela tiden sätter den enskilda medlemmen i centrum 

för den fackliga verksamheten, samtidigt som medlemmarnas 

kollektiva styrka stärks. 

3

Förbundsstyrelsens organisationsöversyn skall därför 

främst ses som en inbjudan till och inlägg i diskussionen 

om hur Lärarförbundets verksamhet skall 

utformas inom nuvarande organisation. 

Förbundsstyrelsen har också i sin genomgång av 

stadgarna strävt efter att ge dem ett språk och ett 

tilltal, som direkt vänder sig till den enskilda medlemmen. 

Organisationsutveckling 

– en ständigt pågående process 

I en folkrörelseorganisation som Lärarförbundet är 

organisationsöversyn och organisationsutveckling en 

ständigt pågående verksamhet. Nästan dagligen 

hittar vi, lokalt och centralt, saker, stora eller små, i 

t.ex. vårt arbetssätt och våra arbetsformer, som vi 

skulle kunna göra bättre och därför vill ändra på. 

Samtidigt finns det från tid till annan behov av att 

stanna upp och mera grundligt genomlysa hela 

organisationen. Lärarförbundet har nu funnits i snart 

15 år. Under dessa år har organisationen successivt 

förändrats. Men det har varit styckevis och delt. Det 

har egentligen inte skett någon ordentlig, samlad 

genomlysning av hela organisationen. 

Den organisationsöversyn kongressen gav förbundsstyrelsen 

i uppdrag att genomföra var omfattande 

och i ordets bästa betydelse förutsättningslös. 

Översynen skulle, som förbundsstyrelsen uttryckte 

det, vara visionär och långsiktigt inriktad. 

En speciell faktor, som enligt förbundsstyrelsens 

uppfattning måste påverka organisationsöversynen, 

är Lärarförbundets vid flera kongresser klart uttalade 

ambition att samla alla lärare och skolledare i en ny 

organisation. Om vi skall nå framgång i denna 

strävan måste lärarna och skolledarna vara överens. 

Lärarförbundet ska verka för att skapa möjligheter 

och lösningar, vidta åtgärder och föra diskussioner, 

som bidrar till att nå den övergripande ambitionen, 

en ny organisation för alla lärare och skolledare. 

Omvärlden 

Lärarförbundets framtida organisation, arbetssätt och 

arbetsformer bestäms i stor utsträckning av vad vi 

idag tror oss veta och ana om den omvärld, internationellt 

och nationellt, som Lärarförbundet kommer 

att agera i de närmaste decennierna. 

Sverige är redan och kommer alltmer att bli beroende 

av den internationella politiska och ekonomiska 

4 

utvecklingen. Globaliseringen innebär att de nationella 

ekonomierna blir alltmer sammanflätade och 

integrerade med varandra. Den regionala globaliseringen, 

som EU är ett uttryck för, är mest påtaglig. 

Transaktionerna mellan länderna, det kan gälla 

handel- och kapitalströmmar men också migration, 

ökar och blir snabbare. Det kan emellertid också 

gälla spridning av kulturer, religioner och information. 

Ett uttryck för globaliseringen är att under 1980- och 

1990-talen ökade världshandeln dubbelt så mycket 

som den samlade produktionen. Utlandsinvesteringarna 

ökade ännu mer än världshandeln. Företagens 

lokalisering blir allt mindre beroende av 

hemlandet. De agerar på en global marknad och kan 

hantera en värld utan gränser. De stora multinationella 

företagen har blivit en av de mäktigaste 

institutionerna i världen. 

Sverige har sedan 1990-talets mitt haft en relativt 

god ekonomisk utveckling, som dock avstannat de 

senaste åren. De regionala skillnaderna är dock stora. 

Det gäller också skillnaderna mellan olika näringslivssektorer. 

Även om det inte går att nu klart peka 

ut Sveriges framtidsbranscher kommer det framtida 

näringslivet att vara dels högteknologiskt dels, främst 

inom vård och omsorg på grund av den demografiska 

utvecklingen, arbetskraftsintensivt. 

EUs utvidgning och behovet av arbetskraft kommer 

att leda till en ökning av arbetskraftsinvandringen. 

Samtidigt kommer, så som förhållandena på många 

håll i världen kommer att vara, flyktinginvandringen 

att fortsätta. Invandringen och mångkulturaliteten 

kommer att ställa fortsatt stora krav på det svenska 

samhället i stort och då inte minst skolan. 

Sveriges offentliga finanser är ansträngda. Kostnaderna 

för sjukförsäkringssystemet skenar och riskerar att 

bli en gökunge, som tränger ut annan offentlig 

verksamhet. Arbetslösheten är hög även vid en 

relativt gynnsam konjunktur. Den kommunala 

ekonomin är ansträngd. Kostnaderna för att finansiera 

äldre- och handikappomsorgen ökar starkt. 

Decentraliseringen inte bara på skolans område utan 

även inom andra samhällssektorer har kommit för att 

stanna. 

Välfärdssystemets och därmed skolans omfattning 

beror på vad medborgarna anser sig få ut av verksamheten. 

Är de nöjda med kvaliteten är de beredda att 

betala för verksamheten. Förutsättningarna att 

skattemässigt finansiera ett välfärdssystem på dagens

ambitionsnivå finns. Undersökningar som gjorts 

visar att tilliten till välfärdssystemet är hög. Dock har 

missnöjet med vad det kostar, dvs skatternas nivå, i 

förhållande till vad man får, ökat påtagligt under 

senare år. Det finns en ganska utbredd uppfattning 

att kvaliteten sjunkit. 

Betalningsviljan är en sak. En annan sak är vem som 

skall utföra välfärdstjänsterna. Här talar en del för att 

oavsett politiska majoritetsförhållanden så kommer 

förändringarna av ägande- och driftsformer, entreprenadverksamheten 

m.m. inom välfärdssektorn och 

därmed även på skolans område att öka. Ökningstakten 

kan variera, men ökningen kommer att fortsätta. 

Gränserna mellan offentligt och privat kommer 

alltmer att suddas ut. 

Vilka värderingar som kommer att vara tongivande 

de kommande årtiondena är svårt att uttala sig om. 

Det senaste riksdagsvalet visade väl knappast att det 

skett något fundamentalt i väljarkåren. Det utesluter 

inte att det kan finnas olika underströmmar, som 

ännu inte är starka nog att tydligt manifestera sig i 

allmänna val. Ett tecken på att något kan vara på 

gång är EMU-omröstningen hösten 2003, som visade 

på en betydande klyfta mellan majoriteten av 

väljarna och det politiska och även fackliga etablissemanget. 

Uppenbart är att det politiska engagemanget, 

åtminstone i de former som erbjuds, successivt 

minskar. Valdeltagandet i de allmänna valen minskar. 

I de hittills hållna valen till EU-parlamentet har 

det varit uppseendeväckande lågt. De politiska 

partierna befolkas av medelålders och äldre. De 

politiska ungdomsorganisationerna har påtagliga 

rekryteringsproblem. Detta behöver inte innebära att 

det politiska intresset och engagemanget har minskat 

utan det tar sig i stället andra uttryck och former. 

Undersökningar, som genomförts, om vilka frågor 

ungdomar anser vara viktiga skiljer sig inte nämnvärt 

från dem som är aktuella i den politiska diskussionen. 

Möjligen betonar de miljöfrågor och internationella 

frågor något mer. Samtidigt vill de ha mer 

ideologi i den politiska debatten. 

Sammanfattningsvis kommer Lärarförbundets fackliga 

verksamhet de kommande decennierna att påverkas 

av att fler och fler beslut av betydelse för den svenska 

skolan och det svenska välfärdsystemet kommer att 

fattas utanför Sveriges gränser, i EU eller på annat 

håll. Invandringen till Sverige kommer att fortsätta, 

vilket ytterligare stärker det mångkulturella inslaget i 

det svenska samhället och skolan. Sveriges och då i 

synnerhet den kommunala ekonomin kommer till 

följd av den demografiska utvecklingen att vara 

ansträngd. De regionala skillnaderna kommer att 

öka. Decentraliseringen kommer att fortsätta. Den 

offentliga verksamheten kommer också fortsatt att 

ha många olika ägande- och driftsformer. 

Grundläggande värderingar 

Lärarförbundets grundläggande värderingar och den 

omvärld Lärarförbundet verkar i är de faktorer som 

främst påverkar hur Lärarförbundets organisation är 

uppbyggd och de arbetssätt och arbetsformer Lärarförbundet 

har. 

Lärarförbundets grundläggande värderingar har idag 

sitt tydligaste uttryck i de olika programskrifter 

kongresserna och i något fall också representantskapet 

antagit. Till viss del finns de också i ändamålsparagrafen. 

Förbundsstyrelsen anser att det finns starka skäl att i 

Lärarförbundets stadgar, som beskriver organisationens 

uppbyggnad och de regler, som gäller i organisationen, 

också ange de grundläggande värderingar, 

som präglar och styr Lärarförbundets verksamhet. 

Det skulle ge dessa värderingar ett starkare skydd. 

Det krävs kvalificerad majoritet för att ändra dem. 

Eftersom de grundläggande värderingarna blir en del 

av stadgarna bör de vara generellt hållna och 

övergripande. De skall i koncentrerad form beskriva 

vad Lärarförbundet står för. De uttrycker vad som 

kan kallas Lärarförbundets själ. 

Ändamålet med Lärarförbundet 

Lärarförbundets ändamålsparagraf påverkas av att 

Lärarförbundets grundläggande värderingar enligt 

förbundsstyrelsens förslag är en del av stadgarna. 

Ändamålsparagrafen kan göras kortare. De demokratiska 

frioch rättigheterna, jämställdhet, internationell 

solidaritet och partipolitisk obundenhet, vilka 

idag finns i ändamålsparagrafen, finns nu i stället i de 

grundläggande värderingarna. 

Förbundsstyrelsen har valt att inte skilja mellan 

frågor av fackligt intresse och andra frågor. I nuvarande 

ändamålsparagraf görs en skillnad mellan 

frågor av fackligt intresse och andra frågor, vilket 

uttrycks som att förbundets ändamål är att ” tillvarata 

medlemmarnas fackliga intressen och främja 

läraryrkets utveckling ”. Förbundsstyrelsen har i 

stället valt att konkret beskriva vilka medlemmarnas 

fackliga intressen är. 

5

Förbundsstyrelsen anser att det för medlemmen och 

den potentiella medlemmen blir tydligare att i 

ändamålsparagrafen konkret ange vilka frågor eller 

frågeområden som är Lärarförbundet primära verksamhetsområden 

och ändamål. 

Förbundsstyrelsen anser att det är naturligt för ett 

yrkesförbund att ha som ändamål, vilket inte framgår 

av nuvarande stadgar, att verka för och främja den 

verksamhet i vilken medlemmarna arbetar. Det är 

rimligt eftersom det korrekt beskriver vad mycket av 

Lärarförbundets verksamhet går ut på, nämligen att 

verka för utbildningsområdets utveckling. Det skulle 

sannolikt också stärka den positiva bilden av Lärarförbundet. 

Förbundsstyrelsen anser det även vara naturligt att 

ett fackligt yrkesförbund som Lärarförbundet också 

ser utanför skolans värld och söker påverka utvecklingen 

i samhällsfrågor, som har betydelse för medlemmarna 

som yrkesutövare och för skolans utveckling 

i samhället. Eftersom lärarna, som det uttrycks i 

Lärarnas yrkesetik, sätter eleverna och deras lärande 

i centrum i sitt arbete är det självklart att Lärarförbundet 

även beaktar konsekvenserna för eleverna. 

Vem kan vara medlem i Lärarförbundet? 

Lärarförbundet är ett fackligt yrkesförbund. Lärarförbundet 

organiserar alla som är anställda som lärare 

och skolledare. För medlemskap i Lärarförbundet 

räcker det inte att enbart vara utbildad lärare, utan 

man måste också vara anställd som lärare eller vara 

egen företagare inom utbildningsområdet. Även icke 

lärarutbildad personal som anställs för läraruppgifter 

kan vara medlem. Medlem som går i pension eller 

som tillfälligt är utan arbete har rätt att behålla sitt 

medlemskap. Lärarförbundet organiserar också 

lärarstuderande. 

Då Lärarförbundet bildades diskuterades formuleringen 

i medlemskapsparagrafen noga. Frågan var om 

även andra medlemsgrupper än lärare, skolledare och 

lärarstuderande skulle nämnas särskilt. Man enades 

då om att riskerna med en alltför detaljerad uppräkning 

övervägde. Någon grupp skulle kunna bli eller 

känna sig bortglömd. Vidare skulle nya medlemsgrupper 

kunna komma att riskera att utestängas i 

framtiden på grund av alltför preciserade bindningar 

i stadgan. 

Lärare och skolledare, de professionella i skolan, har 

ett gemensamt nationellt uppdrag, men olika 

uppgifter inom samma profession i genomförandet av 

detta. Det är denna starka yrkesgemenskap mellan 

6 

lärare och skolledare och de gemensamma intressena 

på område efter område som är en av grundtankarna 

bakom att lärare och skolledare organiserar sig i 

samma fackliga organisation. De professionella 

banden är starkare än skillnaden i yrkesroller. Detta 

att chefer och medarbetare skall vara medlemmar i 

samma förbund är det naturliga i professionellt 

laddade yrken, som t.ex. läkare och jurister. Genom 

att organisera såväl lärare som skolledare tillvaratar 

Lärarförbundet styrkan i att vara ett yrkesförbund 

som dominerar hela skolområdet – från förskolan till 

högskolan och vuxenutbildningen. 

Förbundsstyrelsen har noga diskuterat Lärarförbundets 

organisationsområde och organisationsprinciper 

men föreslår ingen förändring. Förbundsstyrelsen 

anser i stället att det är viktigt att fortsätta arbetet 

med att etablera och befästa de organisationsprinciper 

Lärarförbundet har idag, dvs. att lärare och 

skolledare hör hemma i samma förbund, och att 

högskolans lärare, forskare och forskarstuderande hör 

hemma i Lärarförbundet. Lärarförbundet organiserar 

också studie- och yrkesvägledare samt dem som utan 

att vara anställda som lärare eller skolledarearbetar 

med att utveckla lärarprofessionen, t.ex. utbildningsadministratörer. 

Lärarförbundet måste intensifiera rekryteringen av 

lärare och skolledare, som inte är verksamma i det 

offentligt finansierade utbildningsväsendet, men som 

verkar som lärare inom t.ex. internutbildningen eller 

utbildningsföretag eller på annat sätt utvecklar och 

främjar lärarprofessionen. 

Demokratin i Lärarförbundet – 

medlemsaktivitet och medlemsinflytande 

I Lärarförbundets grundläggande värderingar är 

demokratin en hörnpelare. Demokratin lyftes också 

särskilt fram av 2001 års kongress, då den tillsatte 

organisationsutredningen. Organisationsutredningen 

skall enligt kongressens beslut ha sin utgångspunkt i 

de fackliga grundvärderingarna: solidaritet, demokrati 

och trygghet för alla medlemmar. 

Lärarförbundet är en demokratiskt uppbyggd organisation 

med inslag av såväl direktdemokrati som 

representativ demokrati. Valet av organisation 

återspeglar den demokratisyn förbundet har. 

I demokratiforskningen talar man om tre demokratimodeller 

– valdemokrati, deltagardemokrati och 

samtalsdemokrati. Dessa tre modeller är ett försök att 

sammanfatta ett antal karaktärsdrag i de olika 

idéerna om den goda demokratin. Samtidigt som var

och en av dessa modeller står för något specifikt är 

de inte alternativ till varandra utan de fungerar 

närmast sida vid sida som ett komplement till 

varandra. De kan också betraktas som hierarkiskt 

ordnade i förhållande till varandra inom ramen för 

det representativa demokratiska systemet. 

Deltagar- och samtalsdemokratin är beroende av en 

väl fungerande valdemokrati. Valdemokrati är 

därmed en nödvändig förutsättning för deltagar- och 

samtalsdemokrati. Det har beskrivits som att valdemokratin 

är grundstenen i den representativa 

demokratin, medan deltagardemokratin står för 

kvantiteten (omfattning och utbredning) och 

samtalsdemokratin för kvaliteten (det intellektuella 

samtalet). 

De tre demokratimodellerna kan sägas stå för helt 

olika saker. Val- och deltagardemokrati är ett sätt att 

väga samman deltagarnas åsikter till gemensamma 

beslut, medan samtalsdemokrati är en modell för att 

skapa välgrundade åsikter och vettig argumentation 

inför beslut. 

Var och en av dessa demokratimodeller ställer krav 

såväl på medlemmarna som på Lärarförbundet som 

organisation. 

Valdemokratin (den representativa demokratin) 

kännetecknas av att medlemmarna i val utkräver 

ansvar av sina representanter för den gångna mandatperioden 

(en bakåtblickande sanktionsmodell) 

och väljer nya representanter för den kommande 

mandatperioden (framåtblickande mandatmodell). 

Valdemokratin i sin egentliga mening förekommer i 

Lärarförbundet endast på lokalavdelningsnivå på 

medlemsmötet där samtliga medlemmar har möjlighet 

att delta i valet av lokalavdelningsstyrelse. På 

övriga nivåer (valkrets- och central nivå) är valdemokratin 

indirekt. Ombuden till representantskap 

och kongress samt förbundsstyrelseledamöterna väljs 

med några undantag inte direkt av medlemmarna 

utan av valda eller utsedda ombud. 

Om valdemokratin skall fungera väl krävs goda 

möjligheter till dels ansvarsutkrävande dels distinkta 

program att välja emellan. De formella möjligheterna 

till ansvarsutkrävande är väl utvecklade i Lärarförbundet. 

Informationen om vad förbundet gör och 

gjort är god. Av medlemmarna krävs att de tar del av 

denna information för att kunna göra välgrundade 

ställningstaganden. 

När det däremot gäller möjligheten att ta ställning 

till distinkta program eller alternativ är detta inte 

särskilt vanligt i Lärarförbundet. Det är inte särskilt 

ofta förekommande att olika ”fackligt - politiska” 

alternativ ställs mot varandra vid val till styrelser. 

Systemet med valberedningar, som i en lång process, 

där olika viljor jämkas samman, arbetar fram ett 

förslag till styrelse, bygger på att skapa konsensus. 

Om det trots detta i något avseende finns ett alternativ 

till valberedningens förslag, är den förhärskande 

kulturen i Lärarförbundet att alternativens för- och 

nackdelar inte skall diskuteras av dem som skall välja 

utan man skall gå direkt till val. 

I den renodlade valdemokratin är ansvarsutkrävandet 

och åsiktsöverensstämmelsen mellan väljare och 

valda, mellan medlemmar och förtroendevalda 

viktigare än medlemsaktiviteten. Medlemmarna 

påverkar Lärarförbundets verksamhet genom att 

välja styrelser på olika nivåer. Mellan årsmötena/ 

kongresserna leder de valda företrädarna förbundets 

verksamhet. Medlemmarna delegerar sin makt till de 

personer, som de anser vara de bästa företrädarna. De 

förtroendevalda leder och utvecklar verksamheten. 

Medlemmarna behöver endast hålla sig så informerade 

att de kan göra rationella val vid valtillfällena. 

Om valdemokratin skall fungera väl måste medlemmarna 

veta att deras åsikter och intressen är representerade 

av de förtroendevalda. Representation 

innebär att representanterna, de förtroendevalda på ett 

lyhört sätt handlar i de representerades, medlemmarnas 

intresse. Lyhördhet ställer stora krav på kommunikation 

mellan medlemmar och förtroendevalda. De 

förtroendevalda skall lyssna på vad medlemmarna har 

att säga. Det är då viktigt att lyssna på hela medlemsopinionen 

och inte enbart på medlemmar som hör av 

sig och försöker påverka i frågor och angelägenheter 

som främst berör dem själva. Men det räcker inte med 

att lyssna utan de förtroendevalda måste också ständigt 

förklara varför de gjort som de gjort. 

Att de förtroendevalda skall stå nära dem de företräder 

innebär att de på något sätt skall vara representativa. 

Denna representativitet kan sägas bestå av två 

komponenter – åsiktsrepresentativitet och personrepresentativitet. 

Strikt åsiktsrepresentativitet är i 

praktiken omöjlig. I bästa fall kan den bestå av en 

gemensam ideologisk inriktning och värdegemenskap. 

Det gör att personrepresentativiteten blir 

viktigare och kan utgöra ett slags ersättning för 

åsiktsrepresentativiteten. Tanken är att om de 

förtroendevalda är personrepresentativa så kan deras 

åsikter antas utgöra ett slags genomsnitt hos dem de 

representerar. 

7

Personrepresentativiteten har också ett egenvärde. 

Det är viktigt att de beslutande organen och de 

förtroendevalda har en sådan sammansättning att de 

olika medlemsgrupper som finns i organisationen är 

representerade där. De skall utgöra en spegelbild av 

dem de representerar, medlemmarna. Det är viktigt 

för förtroendet för och tilltron till organisationen. 

Personrepresentativiteten är formellt tillgodosedd i 

Lärarförbundet genom stadgarnas krav att vid val i 

Lärarförbundet skall medlemskårens sammansättning 

beaktas. I realiteten fungerar den mindre väl. Främst 

de yngre medlemmarna är klart underrepresenterade 

på alla nivåer i Lärarförbundet. 

Förbundsstyrelsen anser trots detta, att det inte är 

lämpligt att ytterligare reglera kravet på representativitet 

i stadgarna. Det krävs i stället ett aktivt och 

uppsökande arbete på alla nivåer i Lärarförbundet 

för att rekrytera underrepresenterade grupper. I detta 

arbete bör valberedningarna ha en mer aktiv roll. 

Lokalavdelningarna bör kontinuerligt kartlägga 

representationsläget, följa utvecklingen och lägga 

upp en plan för hur de förtroendevalda skall bli 

representativa för medlemmarna. Samarbetet och 

idéutbytet mellan valberedning och lokalavdelningsstyrelser 

samt mellan lokalavdelningarna bör också 

öka. 

En bättre representativitet bland de förtroendevalda 

är nödvändig om Lärarförbundet även i framtiden 

skall ha kompetenta förtroendevalda som speglar 

hela medlemskåren 

Deltagardemokratin 

kännetecknas av ett omfattande och spritt aktivt 

deltagande i Lärarförbundets verksamhet. Så många 

som möjligt av medlemmarna skall kontinuerligt 

vara med och påverka den förda politiken och i 

många fall själva vara med och fattade avgörande 

besluten. Deltagandet och insynen i beslutsfattandet 

ger större demokratisk legitimitet för Lärarförbundet 

och för de beslut som fattas. 

Deltagandet kan dels bestå i att medlemmarna i stor 

utsträckning är med och påverkar politikens utformning 

eller, mera ambitiöst, att medlemmarna i stor 

utsträckning själva deltar i det demokratiska beslutsfattandet. 

Påverkan kan ske genom att medlemmarna 

aktivt deltar i diskussionen och opinionsbildningen 

inom förbundet. Det kan t.ex. ske på det traditionella 

sättet genom debattinlägg, skrivelser till 

lokalavdelningsstyrelsen, representantskapet eller 

förbundsstyrelsen, motioner till årsmötet eller 

8 

kongressen. Men det finns också andra former, som 

bör utvecklas. 

Direkt deltagande i förbundets beslutsfattande sker i 

de frågor som är delegerade till arbetsplatsen, på 

lokalavdelningens årsmöte och (indirekt) vid det 

fåtal tillfällen medlemsomröstningar anordnas. 

Direkt deltagande kan också vara att få möjlighet att 

som förtroendevald delta i förbundets arbete 

För att deltagardemokratin skall ha något större 

värde bör den vara jämlik, dvs. det bör vara ett stort 

och jämlikt deltagande bland medlemmarna, annars 

skapas nya klyftor inom Lärarförbundet. Det finns 

också en risk att ett ökat deltagande kan leda till 

bristande omtanke om helheten och ett framhävande 

av egenintresset. Man kan också ställa frågan om 

det är rimligt att de medlemmar som är aktiva skall 

ha mer att säga till om när det gäller Lärarförbundets 

verksamhet än de inaktiva medlemmarna. 

Det fackliga intresset är stort hos medlemmarna i 

Lärarförbundet. Drygt 80 procent av medlemmarna 

uppger sig vara fackligt intresserade. Denna siffra har 

varit stabil de senaste 15 åren. Deltagardemokratin i 

Lärarförbundet är också i vissa avseenden, jämfört 

med andra fackförbund, hög. Deltagandet vid 

medlems- och årsmöten är högt. 60 procent av 

medlemmarna deltar i minst ett fackligt möte under 

ett år. 40 procent yttrar sig på ett fackligt möte. 

Samtidigt är andelen medlemmar, som deltar i 

medlems- och årsmöten, inte särskilt stor i de något 

större lokalavdelningarna. Drygt 70 procent av 

medlemmarna känner en facklig representant på 

arbetsplatsen. 60 procent av medlemmarna tar under 

ett år kontakt meden facklig representant för att 

påverka eller för att få information. 

Även om deltagardemokratin i Lärarförbundet 

relativt sett är väl utvecklad anser förbundsstyrelsen 

att det är angeläget att ytterligare utveckla och 

stärka den. Samtidigt måste den utformas så att 

medlemmarna anser det meningsfullt att delta. 

Deltagardemokratin bör och får inte vara ett slags 

terapiverksamhet, som enbart förespeglar inflytande. 

Hur skall då medlemmarnas deltagande i Lärarförbundets 

verksamhet öka? På lokal nivå kan det ske 

genom att förlägga mer av verksamheten och 

beslutsfattandet till arbetsplatserna, dvs. kraftsamlingens 

väg. Detta löser dock inte problemet med hur 

deltagandet i de ”kommungemensamma” frågorna 

skall öka. En möjlighet kan vara en mer strukturerad 

och målgruppsanpassad mötesverksamhet i kombination 

med en fullödig information. En mötesverksam-

het, som i större utsträckning än idag vänder sig till 

olika medlemsgrupper Frågan är om det löser hela 

problemet? 

Utmaningen att samla alla medlemmar kvarstår. 

Medlemmens problem är tiden. Många har inte tid, 

kraft eller intresse att gå på de möten som krävs. Det 

är möjligt att mötesnärvaron skulle öka om mötena 

hade mer att besluta om. 

En möjlighet som kan prövas är att i vissa ”större ” 

frågor arbeta med lokala rådslag eller med lokala, 

beslutande eller rådgivande, medlemsomröstningar 

via Internet. E-demokratin kan vara en lösning, som 

ökar medlemmarnas deltagande i förbundets lokala 

beslutsfattande. 

Idag spelar Internet en liten roll i förbundets demokratiska 

process. Förbundets hemsida har ännu så 

länge ganska få besökare och medlemmarna utnyttjar 

den i liten utsträckning för diskussion. Om Internet 

ges en tydligare roll i förbundets politiska process 

skulle förbundets centrala och lokala hemsidor 

sannolikt ha större intresse för medlemmarna. Det 

skulle kunna stärka dialogen inom förbundet och 

därmed stärka medlemmarnas möjligheter att påverka 

problemformuleringarna och diskussionerna före beslut 

i lokalavdelningsstyrelser och förbundsstyrelse. 

Antalet förtroendevalda är stort i Lärarförbundet. 

Cirka 20 procent av medlemskåren har någon form 

av förtroendeuppdrag. De förtroendevaldas uppdrag 

kommer att förändras och utvecklas, men de kommer 

fortsatt att spela en betydelsefull roll i Lärarförbundets 

verksamhet och vara fortsatt viktiga för att 

nå fackliga framgångar. 

Behovet av att rekrytera nya förtroendevalda 

kommer att vara stort de kommande kongressperioderna, 

eftersom deras medelålder är hög. Undersökningar 

visar att 25 procent av de medlemmar, som 

idag inte har förtroendeuppdrag, kan tänka sig att ta 

ett sådant Det finns alltså många intresserade 

medlemmar, som är beredda att åta sig ett förtroendeuppdrag 

och medverka till att leda och utveckla 

den lokala fackliga verksamheten så att den går att 

kombinera med lärarverksamhet, familj och fritidsintressen. 

Det är en utmaning att tillvarata och 

tillmötesgå detta intresse. Det fackliga uppdraget 

måste för att vara attraktivt gå att förena med 

föräldraskap och andra intressen. Det måste också 

vara möjligt att vara såväl aktiv lärare som fackligt 

aktiv. Det fackliga uppdraget skall också löna sig, 

vara ett led i yrkeskarriären. 

Samtalsdemokratin 

kännetecknas av det övervägande och prövande fria 

samtalet mellan jämlikar. Samtalet och argumentationen 

har fundamental betydelse för demokratin. 

När demokratiska beslut skall fattas i gemensamma 

angelägenheter skall alla argument behandlas och 

värderas i förhållande till varandra. Samtalsformen 

skall säkerställa att alla argument kommer fram. 

Argumenten värderas helt efter egna meriter, inte 

efter vem eller hur många som framför dem. Under 

samtalets gång vinner, är det tänkt, de bästa argumenten 

successivt ökat stöd och samtidigt ges 

egenintresset mindre utrymme. Genom samtalet blir 

också deltagarna kunnigare och mer eniga. 

Det är lätt att se fördelarna med samtalsdemokratin. 

Det är ett civiliserat och förnuftigt sätt att lösa 

problem och nå gemensamma lösningar, som alla 

sluter upp kring. Den anknyter till den svenska 

folkbildnings- och folkrörelsetraditionen. Den är ett 

slags lekmannademokrati. 

Problemen uppkommer när egenintresset och 

gruppidentiteten är starka eller när det finns renodlade 

intressekonflikter. Då kan det vara svårt att föra 

det prövande samtalet. 

Förbundsstyrelsen anser att det är mycket angeläget 

att stärka samtalsdemokratin i Lärarförbundet. 

Samtalsdemokratin kräver arenor och mötesplatser i 

Lärarförbundet där åsikter kan bildas, debatteras och 

ifrågasättas. I Lärarförbundet kan styrelsearbetet 

lokalt och centralt sägas vara präglat av samtalsdemokratins 

idéer om att nå konsensus om det förnuftiga 

beslutet. Ordförandekonferensen kan också ses 

som ett försök att föra samtal för att nå konsensus. 

Representantskapet och kongressen kan idag i 

begränsad utsträckning ses som arenor för samtal. 

Genom förändrade arbetssätt och arbetsformer kan 

möjligheterna till samtal väsentligt förbättras även i 

dessa organ. Ett sådant förändringsarbete har inletts 

och kommer att fortsätta kommande kongressperiod. 

Samtalet mellan förtroendevalda i olika lokalavdelningar 

och mellan förbundsstyrelsen och lokalavdelningarna 

i övergripande förbundspolitiska frågor bör 

utvecklas och stärkas. Inom valkretsarna har olika 

samverkansformer mellan lokalavdelningarna 

utvecklats. Det finns emellertid skäl att även stärka 

möjligheterna för de förtroendevalda att mötas över 

valkretsgränserna för att utbyta erfarenheter och 

diskutera gemensamma förbundsfrågor Förbundsstyrelsen 

föreslår också en förstärkning av ordförandekonferenserna. 

9

Samtal som i någon större utsträckning omfattar en 

större krets av medlemmarna eller samtliga medlemmar 

är mindre vanligt i Lärarförbundet. Medlemsdiskussionen 

är ett exempel där samtliga medlemmar 

inbjöds att samtala kring en specifik frågeställning. 

Samtalsdemokratin kan emellertid inte bygga på 

detta slags stora satsningar utan måste vara ett 

vardagligt och naturligt inslag i Lärarförbundets 

arbete och politiska process. Här utgör arbetsplatsen 

en naturlig arena för samtal. Det finns säkert många 

flera. Genom att föra ut fler och fler frågor till 

arbetsplatserna skapas förutsättningar för meningsfulla 

samtal om förbundets verksamhet, lokalt och 

centralt. En annan arena är nätverk av olika slag, 

vilka omfattar mer än arbetsplatsen. Problemet här 

kan vara att få deltagarna att uppfatta dessa samtal 

som en del i förbundets verksamhet. 

Avgörande för att samtalsdemokratin skall utvecklas 

i Lärarförbundet är att medlemmarna uppfattar det 

som meningsfullt att engagera sig. Om medlemmen 

märker att hennes deltagande i samtalet betyder 

något, ger inflytande, blir hon mer benägen att 

engagera sig. Det förutsätter att de ledande, de 

styrande i Lärarförbundet, lokalt och centralt, är 

beredda att dela med sig av makten. 

Organisation 

Organisation, arbetssätt och arbetsformer är inga 

självändamål utan är primärt medel för att uppnå 

Lärarförbundets mål. Samtidigt har Lärarförbundet 

genom kraven på demokrati, stort medlemsinflytande 

och ett medlemsnära arbetssätt, såsom det 

uttrycks i de grundläggande värderingarna, satt upp 

klara restriktioner för hur dessa medel får utformas. 

Lärarförbundets organisation, lokalt och centralt, 

skall, kort uttryckt, främja demokratin i förbundet 

och underlätta medlemsnära arbetsformer och 

arbetssätt. 

Lärarförbundet är inte helt fritt att bygga upp sin 

organisation. Det finns utöver de inre förutsättningarna 

också ett antal yttre förutsättningar och krav 

som måste tillgodoses. Lärarförbundets organisation 

påverkas av hur arbetsgivaren och andra motparter 

organiserar sig. Lärarförbundet måste finnas, där 

besluten fattas. Organisationen påverkas också av 

arbetsrättslig och annan lagstiftning. 

Organisationen påverkas av Lärarförbundets ekonomiska 

resurser. Organisationen påverkas även, som 

ovan nämnts, av demokratins krav. Den som företräder 

medlemmarna skall ha utsetts enligt demokratis- 

10 

ka principer. Medlemmarna skall kunna utkräva 

ansvar av dem som företräder dem. Medlemmarna 

skall också ha full insyn i hur förbundets resurser 

förvaltas. 

Det råder stor enighet i Lärarförbundet om att 

organisationen skall utgå från medlemmen och 

medlemmens arbetsplats. Organisationen skall ta sin 

utgångspunkt på arbetsplatsen och skall sedan med 

arbetsplatsen som bas byggas upp till en lämplig 

struktur. 

Om man enbart tar utgångspunkten i ”beslutsnärvaro” 

är arbetsplatsen, kommunen och riksnivå de 

naturliga nivåer, där Lärarförbundet bör finnas. Alla 

medlemmar har behov, som bäst tillgodoses på 

arbetsplatsen eller på riksnivå. De flesta medlemmar 

har härutöver behov, som bäst tillgodoses på kommunal 

nivå. 

För medlemmar med andra arbetsgivare, som finns i 

flera kommuner eller som är rikstäckande, måste det 

finnas möjligheter till andra lösningar, om medlemmarna 

så önskar. I 11 § om lokalavdelningar föreslår 

förbundsstyrelsen en möjlighet att bilda underorganisationer, 

som kan vara gemensamma för flera 

lokalavdelningar. Detta gör det möjligt för lokalavdelningarna 

att skapa organisatoriska lösningar för de 

medlemmar, som är anställda i utbildningskoncerner, 

som har verksamhet i mer än en kommun. De 

lokalavdelningar som så vill kan t.ex. bilda en 

gemensam underorganisation för de medlemmar, som 

är anställda i t.ex. Vittra-skolor. Denna underorganisation 

kan omfatta närliggande lokalavdelningar, 

men kan också gälla alla lokalavdelningar, där denna 

utbildningskoncern finns. Medlemmarna i denna typ 

av underorganisationer tillhör den lokalavdelning 

inom vars verksamhetsområde de arbetar. Det är 

viktigt att inte isolera dessa medlemmar från dem 

som arbetar inom samma skolformer med annan 

arbetsgivare eller från andra medlemmar. 

Lärarförbundets organisation präglas i dag av stor 

likformighet trots att stadgarna medger en betydande 

flexibilitet. Den möjlighet till flexibilitet som finns 

utnyttjas sällan. Det är möjligt att stadgarnas detaljeringsgrad 

skymmer de möjligheter till avvikelser och 

särskilt anpassade lösningar som finns. 

För att tydliggöra den flexibilitet som är önskvärd 

och som idag redan finns, har förbundsstyrelsens 

strävat att göra stadgarna mindre detaljerade. Det ger 

medlemmarna större möjlighet att själva forma den 

organisation som bäst passar deras behov. Samtidigt 

måste detta behov av flexibilitet vägas mot behovet

av en någorlunda fast struktur. Den enskilda ”vanliga” 

medlemmen har ett berättigat behov av en 

någorlunda fast och tydlig struktur så att hon kan 

orientera sig i organisationen och så att de demokratiska 

kraven uppfylls. 

Den lokala organisationen 

Förbundsstyrelsen anser att lokalavdelningen även 

fortsättningsvis skall utgöra Lärarförbundets basorganisation. 

Om lokalavdelningen sedan skall bestå av 

arbetsplatsen, verksamhetsområde, del av kommun, 

en kommun eller flera kommuner bör rimligen vara 

en fråga som medlemmarna i så stor utsträckning 

som möjligt själva avgör. En restriktion på antalet 

lokalavdelningar är givetvis förbundets ekonomi. En 

möjlighet att begränsa antalet lokalavdelningar kan 

vara att kräva t.ex. ett minsta antal medlemmar för 

att få utgöra lokalavdelning. Detta är emellertid ett 

ganska trubbigt instrument. En annan fråga är vem 

som formellt skall bestämma om inrättandet av 

lokalavdelningar. Räcker det att den lösning man 

väljer bara skall rapporteras till förbundsstyrelsen 

eller skall den godkännas av förbundsstyrelsen? 

Ekonomiska skäl talar enligt förbundsstyrelsen för att 

den bör godkännas av förbundsstyrelsen. 

Det ekonomiska argumentet skulle väga mindre 

tungt om lokalavdelningen har rätt att utdebitera 

egen medlemsavgift. Förbundsstyrelsen är negativ 

till en sådan lösning. Den skulle slå sönder den 

solidariska finansiering av den lokalavdelningsverksamhet 

Lärarförbundet har idag och i stället gynna 

de stora lokalavdelningarna. Det skulle också 

innebära att medlemmar med samma inkomst skulle 

ha olika medlemsavgift beroende på vilken lokalavdelning 

de tillhör. 

Det vanliga kommer därför sannolikt även fortsättningsvis 

att vara att kommunen som basorganisation 

utgör mellanledet mellan arbetsplatsen och förbundet 

centralt. Ett skäl att skapa lokalavdelningar med 

större verksamhetsområde än dagens kommuner 

skulle kunna vara att den samlade kompetensen i 

dessa lokalavdelningar ökar. De blir också mindre 

sårbara då t.ex. en erfaren förtroendevald slutar. 

Större resurser skulle kunna avlasta de förtroendevalda 

rutinuppgifter så att de kan koncentrera sig på 

den politiska ledningen av verksamheten. Det skulle 

sannolikt också underlätta rekryteringen av förtroendevalda. 

En nackdel kan vara att detta slags lokalavdelning 

skulle komma ganska långt bort från den 

enskilda medlemmen. 

Arbetsplatsorganisationen avgörande 

Förbundsstyrelsen anser att det för framtiden är helt 

avgörande att Lärarförbundet har en väl utbyggd och 

aktivt arbetande arbetsplatsorganisation. Detta är 

emellertid inte något som bör regleras i stadgarna 

eller stimuleras fram med ekonomiska incitament. 

Det gäller i stället att inom lokalavdelningarna finna 

metoder, former m.m., som gör det omöjligt att inte 

arbeta medlemsnära. De förtroendevaldas närvaro 

ute bland medlemmarna, diskuterande och erbjudande 

medlemmarna ett engagemang i och genom 

förbundets verksamhet är av högsta prioritet. 

Deltagar- och samtalsdemokratin måste hela tiden 

utvecklas. Medlemmarna bör erbjudas eller ges 

möjligheter att skapa mötesplatser, arenor, nätverk 

eller vad det skall kallas, där de som har gemensamma 

intressen kan mötas. Detta kan ske inom kommunen 

men också över kommungränserna. Det kan 

t.ex. gälla medlemmar i samma skolform, medlemmar 

intresserade av ett visst ämne eller medlemmar 

intresserade av en viss sakfråga. Medlemmarna har 

olika intressen och olika möjligheter att engagera sig 

och det gäller för lokalavdelningarna att på olika sätt 

tillgodose dem. 

Nuvarande organisation och stadgar lägger inte 

hinder i vägen för nya arbetssätt och arbetsformer i 

lokalavdelningarna utan rymmer alla möjligheter att 

utveckla och komplettera den representativa demokratin. 

Det finns egentligen inte några hinder för att 

utveckla deltagar- och samtalsdemokratin. Det finns 

inte en given lösning eller ”den enda vägen” för hur 

detta skall ske utan här måste Lärarförbundet och des 

lokalavdelningar bejaka och stimulera fram mångfalden. 

Lokalavdelningarna är olika. Förutsättningarna, 

förhållandena och behoven varierar över landet. Om 

Lärarförbundet har tilltro till medlemmens förmåga 

att själv bedöma sina behov vad gäller t.ex. yrkesutveckling 

och hur dessa behov skall tillgodoses, blir 

Lärarförbundets och därmed lokalavdelningens 

primära uppgift att skapa (ekonomiska och andra) 

förutsättningar och möjligheter för det medlemmen 

vill ha. Initiativet bör sedan ligga hos medlemmarna 

själva. Professionalisering och yrkesutveckling 

åstadkoms inte enbart inom ramen för den representativa 

demokratin utan förutsätter medlemmarnas 

aktiva medverkan. 

Förbundsstyrelsen kommer att tillsammans med 

lokalavdelningarna föra en diskussion om och visa 

exempel på hur man bäst lokalt kan organisera sitt 

arbete och bygga en organisation för att främja 

utveckling och samverkan. 

11

Central organisation 

Kongressen 

I en demokratiskt uppbyggd organisation har kongressen 

en viktig demokratisk funktion. Kongressen 

ger organisationens alla medlemmar möjlighet att 

påverka organisationens framtida verksamhet, samt 

mål och strategier för framtiden. 

Kongressen har en vitaliserande funktion i organisationen. 

Den har också en sammanhållande och 

stärkande funktion. Kongressen är krönet på en lång 

demokratisk process, där medlemmar och förtroendevalda 

ute på arbetsplatserna och i sina lokala organisationer 

deltar i diskussionerna och arbetet inför 

kongressen. Detta gör att de frågor kongressen 

behandlar är väl diskuterade och förankrade bland 

medlemmarna. Även tiden efter kongressen är 

viktig. Då redovisas kongressens beslut och diskussioner 

för medlemmarna. Samtidigt börjar kongressens 

beslut verkställas på olika nivåer inom organisationen. 

Kongressen har också en extern funktion. Den visar 

för en intresserad omvärld vad organisationen 

arbetar med och vad den vill. 

Ett alternativ till den traditionella kongressen, som 

införts av ett antal organisationer, är årliga förbundsråd/förbundsstämmor. 

Dessa har i princip kongressens 

alla funktioner. 

Förbundsstyrelsen har prövat olika alternativ men 

anser att om kongressen skall ha den funktion i 

Lärarförbundet, som ovan beskrivits, kan kongressen 

knappast hållas varje eller ens vartannat år. Skall den 

med nödvändighet grundliga och därmed tröga 

beslutsprocessen i en demokratiskt uppbyggd organisation 

fullföljas krävs tid. Vill vi att kongressens 

beslut skall vara genomdiskuterade och förankrade 

förutsätter det att så många som möjligt av Lärarförbundets 

medlemmar och förtroendevalda deltar i 

diskussionerna och arbetet före kongressen. Detta 

kräver tid. 

Förbundsstyrelsen har också diskuterat kongressens 

innehåll och kompetensområde. Vad är det rimligt 

att kongressen och därmed Lärarförbundet centralt 

beslutar om? Förbundsstyrelsens strävan är att 

kongressen skall koncentrera sig på målen och 

strategierna för verksamheten inom förbundets olika 

verksamhetsområden, på de långsiktiga och principiella 

frågorna. Inte på sådant som genom decentraliseringen 

på skolans områden och i våra avtal skall 

avgöras lokalt. 

12 

Med en kongress, som koncentrerar sig på det 

långsiktiga utvecklingsfrågorna har förbundsstyrelsen 

diskuterat om det kan finnas skäl att förlänga 

kongressperioden från tre till fyra år. En längre 

kongressperiod skulle ge mer tid åt att verkställa 

kongressens beslut. Ju kortare kongressperioden är 

desto mer tid upptas förbundet av kongressförberedelser. 

Förbundsstyrelsen har efter att ha vägt 

argumenten för och emot en förlängning av kongressperioden 

funnit att övervägande skäl, främst 

demokratiska, talar för att bibehålla nuvarande 

kongressperiod. 

Ordförandekonferens 

Kontaktytorna mellan förbundsstyrelsen och lokalavdelningarna 

och därmed det demokratiska samtalet 

och den demokratiska dialogen inom Lärarförbundet 

behöver stärkas. I en decentraliserad organisation 

som Lärarförbundet finns alltid ett större eller 

mindre glapp inte bara mellan medlemmar och 

förtroendevalda, vilket medlemsomröstningen 2001 

om avtalet klart visade, utan även mellan lokalavdelningar 

och förbundsstyrelsen. 

Förbundsstyrelsen anser i sin strävan att stärka 

samtalsdemokratin, att det finns ett klart uttalat 

behov av mötesplatser där lokalavdelningarna och 

förbundsstyrelsen kan mötas för att dels utveckla och 

fördjupa idédebatten och därmed de grundläggande 

värderingarna, dels föra strategiska framtidsdiskussioner 

och dels kontinuerligt diskutera de mer kortsiktiga 

verksamhets- och utvecklingsfrågorna. 

Lärarförbundet har under flera år hållit olika slags 

centralt anordnade ordförandekonferenser. Förbundsstyrelsen 

anser nu att denna typ av ordförandekonferenser, 

som består av samtliga lokalavdelningsordföranden, 

bör etableras som ett forum främst för 

strategiska utvecklingsfrågor. 

Den centralt anordnade ordförandekonferensen är 

ett viktigt led i förbundsstyrelsens strävan att stärka 

kontakterna mellan lokalavdelningarna och förbundsstyrelsen 

och att fördjupa och ytterligare 

bredda det demokratiska samtalet i Lärarförbundet. 

Genom att utveckla ordförandekonferensen stärks 

inte bara samordningen av Lärarförbundets verksamhet 

utan även sammanhållningen, samhörigheten 

och enigheten i Lärarförbundet. 

Den centralt anordnade ordförandekonferensen 

samlas (centralt men vanligtvis regionalt) minst en 

gång per år. Då ordförandekonferensen samlas 

regionalt kan den av praktiska skäl inte möta hela

förbundsstyrelsen utan endast några från förbundsstyrelsen 

på varje konferensort. 

Representantskapet 

Representantskapet är rådgivande organ till förbundsstyrelsen 

i frågor av större principiell betydelse. 

Representantskapet är också beslutande i avtalsfrågor 

Förbundsstyrelsen föreslår inga förändringar av 

representantskapets kompetensområde. Det kan 

däremot finnas skäl att, som en konsekvens av den 

förstärkning av den centrala ordförandekonferensen 

som förbundsstyrelsen föreslår, representantskapet 

och förbundsstyrelsen diskuterar dels hur representantskapets 

arbete skall utvecklas så att dubbelarbete 

undviks, dels hur representantskapets ledamöters 

kontakter med lokalavdelningarna i valkretsen skall 

stärkas. 

Förbundsstyrelsen 

Lärarförbundet har ett förhållandevis stort antal 

ledamöter i förbundsstyrelsen. Detta var för övrigt 

ett av skälen till att avskaffa suppleanterna. 

Då Lärarförbundet bildades rådde enighet om 

behovet av en stor förbundsstyrelse under första 

kongressperioden. Vid 1992 års kongress minskades 

antalet ledamöter från 21 till 17. Till 1995 års 

kongress ansåg förbundsstyrelsen att det fanns skäl 

att ta ställning till hur stor styrelsen slutligen bör 

vara. Förbundsstyrelsen ansåg att 17 ledamöter var 

en för stor förbundsstyrelse för framtiden. Förbundsstyrelsen 

ansåg att 15 ledamöter, lika många som i de 

båda samgående förbunden, var ett lämpligt antal. 

Det skulle då finnas kompetens att representera 

samtliga medlemsgrupper och olika geografiska 

områden, samtidigt som storleken medger att 

styrelsen blir en väl arbetande enhet som kan ta ett 

samlat ansvar för helheten. Förbundsstyrelsen fäste 

stor vikt vid effektivitets- och kostnadsskäl för sitt 

förslag. 

Förbundsstyrelsens förslag avslogs av kongressen. 

Förbundsstyrelsen finner inte, trots att Lärarförbundet 

har en relativt sett stor förbundsstyrelse, nu skäl, 

sedan suppleanterna avskaffats, att föreslå någon 

förändring av förbundsstyrelsens storlek. 

Rådgivande organ till förbundsstyrelsen 

Det finns idag ett antal stadgebundna rådgivande 

organ till förbundsstyrelsen: skolformsnämnder, 

ämnesråd, skolledarföreningen, studerandekommit- 

tén och pensionärskommittén. Gemensamt för dem 

alla är att de har en relativt väl fungerande verksamhet. 

Utvecklingen vad gäller de lokala skolledarföreningarna 

och deras samarbete med lokalavdelningarna 

har dock inte varit den som 1998 års kongress 

förutsåg eller åtminstone hoppades på. När det gäller 

det lokala och regionala arbetet för skolledarna 

kommer arbetet med att skapa arenor för skolledarna, 

som gynnar deras yrkesutveckling, att intensifieras. 

Den riktade servicen genom särskilda skolledaransvariga 

regionombudsmän har förstärkts och gjorts 

mera känd. Antalet mötesplatser mellan lärare och 

skolledare kommer också att öka. 

Skolformsnämndernas och ämnesrådens ledamöter 

skall i högre grad ses som sakkunniga och resurser i 

Lärarförbundets arbete med yrkesutvecklingsfrågorna. 

Detta kräver inte någon stadgereglering utan är 

en fråga om arbetssätt och arbetsformer. Detta 

innebär att den önskvärda kompetensen hos ledamöterna 

kan behöva ses över. Denna nya roll måste 

dock balanseras mot de resurser, som kommer att stå 

till förfogande för nämnderna och råden. 

Kommentarer till några stadgeändringar 

Här kommenteras de sakliga stadgeändringar, som 

inte redan berörts. 

3§ DINA RÄTTIGHETER 

Avsnittet om arbetslöshetskassan har utgått, 

eftersom det inte är en rättighet, som förbundet 

disponerar över. Rätten att vara med i Lärarnas 

a-kassa har man oavsett om man är medlem i 

Lärarförbundet eller ej. 

Paragrafen har tillförts ett avsnitt om de 

demokratiska rättigheter som medlemmen har. 

Rättigheterna gäller endast sådant som 

inträffat efter det att medlemskapet trätt i kraft. 

8§ UTESLUTNING 

Förbundsstyrelsen föreslår att uteslutning på 

grund av bristande betalning skärps. Nuvarande 

regler kan och har utnyttjats så att medlemsavgift 

bara betalats var tredje månad. Den som 

anger rimliga skäl för sin bristande betalning 

kan beviljas fortsatt medlemskap av förbundsstyrelsen. 

13

11§ LOKALAVDELNINGAR 

Denna paragraf har fått en något annan utformning 

men har i huvudsak samma innehåll som 

tidigare. 

Förbundsstyrelsen fastställer lokalavdelningarnas 

verksamhetsområde, vilket normalt är en 

kommun, men kan också, om förbundsstyrelse 

så beslutar, vara t ex två kommuner, ett landsting 

eller en myndighet. 

Lokalavdelningsstyrelsen åläggs inte att ha 

suppleanter. Lokalavdelningen har möjlighet 

att själv bestämma styrelsens storlek, vilket kan 

göra det onödigt att ha suppleanter. Lokalavdelningsstyrelsen 

kan emellertid även, om den så 

vill, ha suppleanter. Förbundsstyrelsen föreslår 

vidare, att det bör vara lokalavdelningsstyrelsen 

själv som avgör om den skall ha studieorganisatör 

och i så fall vem eller vilka, som skall ha 

den funktionen. 

12§ VALKRETSAR/VALKRETSMÖTE 

Normalt utses i organisationssammanhang 

ombud till en kongress för hela kongressperioden, 

dvs. också för eventuella extrakongresser. 

Förbundsstyrelsen anser att det bör gälla även i 

Lärarförbundet. Det undviker mycken onödig 

administration. 

Ombuden till representantskapet bör dock 

även fortsättningsvis väljas för ett år i taget 

Representantskapet sammanträder minst två 

gånger per år och det är därför rimligt att 

ombuden till representantskapet får sitt mandat 

och sitt handlande prövat varje år. 

Det har dessutom ett värde att företrädare för 

samtliga lokalavdelningar i valkretsen träffas till 

valkretsmöte åtminstone en gång per år för att 

utöver valfrågor även få möjlighet att diskutera 

gemensamma frågor. 

14 

14§ FÖRBUNDSSTYRELSE 

I förbundsstyrelsens åliggande att leda förbundets 

verksamhet ingår också att ansvara för 

facklig utbildning. Detta ansvar behöver inte 

särskilt utpekas. Förhandlingsrätten nämns 

visserligen också särskilt, men det beror på 

ansvarsfördelningen mellan förbundsstyrelsen 

och representantskapet. 

Förbundsstyrelsens rätt att adjungera någon 

att delta vid förbundsstyrelsesammanträden 

föreslås utgå ur stadgarna, Det är en rätt som 

varje styrelse har och behöver därför inte 

stadgeregleras. 

15§ KONGRESS 

Förbundsstyrelsen anser det naturligt att 

kongressombuden, som ju är de som skall fatta 

beslut, får kongressmaterialet vid samma 

tidpunkt som lokalavdelningarna. 

16§ EXTRA KONGRESS 

Att beslutsfattandet är detsamma vid extra 

kongress som vid ordinarie kongress är självklart 

och behöver inte särskilt regleras i stadgarna. 

2 mom utgår i konsekvens med vad som ovan 

sagts om valkretsmöte. 

20§ STUDERANDEKOMMITTÉ 

Förbundsstyrelse anser att det inte är lämpligt 

att i stadgarna binda när på året rikskonferensen 

skall hållas. Tidpunkten för den årliga 

konferensen bör i stället beslutas av förbundsstyrelsen 

efter samråd med studerandekommittén. 

I övrigt har i denna paragraf gjorts några 

förtydliganden. Ombuden till rikskonferensen 

utses av de lokal studerandekommittéerna. Om 

det på någon högskoleort med lärarutbildning 

saknas lokal studerandekommitté utses ombuden 

av lokalavdelningen efter samråd med 

studerandemedlemmarna. Rikskonferensen 

väljer studerandekommitté.

Förbundsstyrelsens förslag 

till STADGAR 

för Lärarförbundet 

15

Förbundsstyrelsens förslag till 

STADGAR för Lärarförbundet 

Grundläggande värderingar 

Lärarförbundet ansluter sig såväl till FN:s allmänna 

deklaration om de mänskliga rättigheterna enligt 

vilken alla människor är födda fria och lika i fråga om 

värde och rättigheter. som till FN:s barnkonvention 

enligt vilken barnens bästa skall komma i främsta 

rummet vid alla beslut och åtgärder som berör dem. 

Vi lever och verkar i ett mångkulturellt samhälle och 

en mångkulturell skola med de skyldigheter till 

respekt för andra kulturer som detta innebär. Vi tar 

avstånd från alla former av kränkningar och diskriminering 

och strävar efter att motverka ett segregerat 

samhälle. Lärarförbundet verkar för jämställdhet 

såväl inom samhället, skolan som förbundet. Jämställdheten 

är både en rättvisefråga och en kvalitetsfråga 

– alla skall ha rätt att utveckla sina resurser 

utan de hinder som ett traditionellt könsrollstänkande 

reser. 

Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, 

geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska 

förhållanden, ha lika tillgång till offentligt finansierad 

utbildning. Utbildningen skall vara likvärdig 

oberoende var i landet den bedrivs. Den ska bygga på 

vetenskaplig och konstnärlig grund samt på beprövad 

erfarenhet. All utbildning ska ge förutsättningar till 

aktivitet och eget skapande och ses i ett livslångt 

perspektiv. 

Lärarförbundets fackliga arbete bygger på solidarisk 

samverkan och gemensamma lösningar. Solidaritet 

med kamraterna på arbetsplatsen, med alla medlemmar 

och solidaritet med världens lärare. 

En viktigt del av Lärarförbundets internationella 

arbete är att stödja lärare som förhindras att arbeta 

fackligt. En viktig uppgift är också att medverka till 

att lärare kan bygga starka, oberoende och demokratiska 

organisationer. 

Partipolitiskt obundet 

Lärarförbundet är partipolitiskt obundet. Det innebär 

att när Lärarförbundet arbetar med och tar ställning i 

politiska frågor så sker detta utifrån Lärarförbundets 

grundläggande värderingar och fastställda politik. 

Demokrati 

Lärarförbundets uppgift är att tillgodose behov och 

medverka till att lösa problem för sina medlemmar; 

lösningar som inte kan uppnås av var och en på egen 

hand. 

Om vi skall nå framgång så måste våra krav uppfattas 

som legitima och vila på många, aktiva och eniga 

medlemmars engagemang. Lärarförbundets beslut 

och inriktningen av vårt arbete formas dels på 

arbetsplatsen och på medlemsmöten där alla medlemmar 

kan komma till tals, dels genom representanter 

som utses på ett demokratiskt sätt enlig majoritetsprincipen. 

Lärarförbundet kännetecknas av stor öppenhet. 

Olika åsikter skall föras fram och mötas med respekt. 

Informations- och kunskapsspridningen utvecklas 

ständigt och ska nyttjas för att erbjuda nya möjligheter 

till öppenhet och delaktighet. Lärarförbundet 

erbjuder varje medlem en arena för att komma till 

tals och påverka. 

Demokratin är en förutsättning för att Lärarförbundet 

skall vara ett starkt förbund. Därför skall all 

verksamhet som Lärarförbundet bedriver organiseras 

på ett sätt som gynnar den demokratiska processen. 

17

FÖRSLAG TILL NYA STADGAR MOTSVARANDE BESTÄMMELSE I 

NUVARANDE STADGAR 

1 § Ändamål 

Lärarförbundet är ett fackligt yrkesförbund för 

lärare, skolledare och lärarstuderande som 

tillvaratar medlemmarnas fackliga intressen. 

I Lärarförbundet skall vi gemensamt 

förbättra individens och kollektivets villkor 

samt inflytande över och förutsättningar för 

läraryrket 

– utveckla och stärka läraryrket 

– utveckla och främja lärares yrkesutveckling 

– verka för utbildningsområdets utveckling 

– påverka samhällsutvecklingen i frågor som är 

viktiga för eleverna, lärarna och skolan. 

2 § Medlemskap 

Du som är lärare eller skolledare och du som är 

anställd som lärare eller skolledare samt du som 

är lärarstuderande får vara medlem i förbundet. 

Om du lämnar ditt arbete med pension eller är 

utan arbete får du vara kvar som medlem. 

Förbundsstyrelsen kan medge undantag från 

dessa villkor om särskilda skäl föreligger. 

Din skriftliga ansökan om medlemskap i 

förbundet lämnar du till lokalavdelningen eller 

förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen beviljar 

inträde i förbundet. 

Ditt medlemskap gäller från det datum då din 

ansökan kom till lokalavdelningen eller förbundsstyrelsen. 

18 

1 § Ändamål 

Lärarförbundet är en facklig yrkesorganisation 

för lärare, skolledare och lärarstuderande 

Förbundet är partipolitiskt obundet 

Förbundets ändamål är 

att tillvarata medlemmarnas fackliga intressen 

ochfrämja läraryrkets utveckling 

att försvara de grundläggande demokratiska frioch 

rättigheterna och varje människas lika 

värde 

att verka för jämställdhet 

att utveckla samarbetet och stärka gemenskapen 

mellan medlemmarna och med lärare i 

andra länder 

2 § Medlemskap 

Rätt till medlemskap 

1 mom 

Rätt till medlemskap i förbundet har den som 

är lärare eller skolledare och den som är 

anställd som lärare eller skolledare samt den 

som är lärarstuderande. 

2 mom 

Medlem som lämnar sitt arbete med pension 

eller som är utan arbete har rätt att behålla sitt 

medlemskap. 

3 mom 

Förbundsstyrelsen kan medge undantag från 

villkoren i mom 1 och 2 om särskilda skäl 

föreligger. 

Inträde 

4 mom 

Skriftlig ansökan om inträde i förbundet ställs till 

lokalavdelning eller förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen 

beviljar inträde i förbundet. 

Inträdet gäller från det datum då ansökan 

inkommit till lokalavdelningen eller förbundsstyrelsen.



3 § Dina rättigheter 

Du får utan kostnad hjälp och upplysningar i 

frågor som rör förhållanden i din anställning 

eller som i övrigt sammanhänger med din 

verksamhet som lärare, skolledare eller lärarstuderande. 

Om du behöver biträde vid domstol 

eller i annan angelägenhet som kan beräknas bli 

särskilt kostnadskrävande krävs beslut av 

förbundsstyrelsen. 

Om du är egen företagare företräder förbundet 

inte dig i din roll som arbetsgivare. 

Du har rätt att ta upp ärenden på medlemsmöten, 

att motionera till kongressen, att ha 

förtroendeuppdrag i förbundet, att få information 

om förbundets verksamhet och att 

få konfliktersättning. 

4 § Dina åtaganden 

Du skall verka för förbundets sammanhållning 

och utveckling och följa förbundets i stadgeenlig 

ordning fattade beslut. 

Du skall lämna uppgifter till förbundet om din 

anställning. 

5 § Din medlemsavgift 

Din medlemsavgift fastställs av kongressen. 

Du betalar medlemsavgift från och med 

kalendermånaden efter det att du blivit 

medlem. 

Förbundsstyrelsen kan fastställa normer för 

nedsättning av eller befrielse från medlemsavgift. 

6 § Medlems rättigheter 

1 mom 

Medlem får utan kostnad hjälp och upplysningar 

i frågor som rör förhållanden i tjänsten eller 

som i övrigt sammanhänger med verksamheten 

som lärare, skolledare eller lärarstuderande. För 

biträde vid domstol eller i annan angelägenhet 

som kan beräknas bli särskilt kostnadskrävande 

krävs beslut av förbundsstyrelsen. 

2 mom 

Förbundet företräder inte medlem som är egen 

företagare i dennes roll som arbetsgivare. 

Arbetslöshetskassa 

3 mom 

Medlem tillhör erkänd arbetslöshetskassa enligt 

de normer som gäller för inträde i kassan. 

Avgiften till arbetslöshetskassan fastställs av 

behörigt organ inom kassan. 

7 § Medlems skyldigheter 

1 mom 

Medlem är skyldig att följa av förbundets skilda 

organ i stadgeenlig ordning fattade beslut. 

2 mom 

Medlem är skyldig att till förbundet lämna 

uppgifter i frågor rörande tjänsten. 

8 § Medlemsavgift 

1 mom 

Medlemsavgiften fastställs av kongressen. 

2 mom 

Medlemsavgiften betalas från och med kalendermånaden 

efter det att medlemskap beviljats. 

Förbundsstyrelsen beslutar om det administrativa 

förfarandet för uppbörden av avgiften. 

3 mom 

Förbundsstyrelsen fastställer normer för 

nedsättning av eller befrielse från medlemsavgift. 

19



6 § Extra uttaxering 

Extra uttaxering beslutas av kongressen eller 

representantskapet. 

7 § Utträde 

Om du vill lämna förbundet skall du anmäla det 

skriftligen till din lokalavdelning eller till förbundsstyrelsen. 

Ditt utträde ur förbundet sker 

en månad efter utgången av den månad då din 

anmälan kommit in till förbundet. 

Du skall betala dina avgifter till förbundet fram 

till dess du lämnar förbundet. 

Du förlorar alla rättigheter i förbundet, när du 

lämnar förbundet. 

8 § Uteslutning 

Om du inte betalar fastställda avgifter utesluts 

du ur förbundet, såvida förbundsstyrelsen inte 

beslutar något annat. 

Förbundsstyrelsen kan utesluta dig ur förbundet, 

om du uppsåtligen grovt bryter mot förbundets 

stadgar eller uppsåtligen grovt skadar förbundet 

och dess syften. 

Du och din lokalavdelning får yttra er skriftligt 

innan förbundsstyrelsen fattar beslut om 

uteslutning enligt ovan. 

Om du utesluts ur förbundet förlorar du alla 

rättigheter i förbundet. 

20 

9 § Extra uttaxering 

Samma innehåll som förslaget 

3 § Utträde 

1 mom 

Utträde ur förbundet begärs genom skriftlig 

anmälan till lokalavdelning eller förbundsstyrelsen. 

Utträde beviljas en månad efter utgången 

av den månad då anmälan inkommit till förbundet. 

Övergår medlem till annat verksamhetsområde 

kan förbundsstyrelsen besluta om annan 

tidpunkt för utträde. 

2 mom 

Fastställda avgifter erläggs fram till tidpunkten 

för utträdet. 

3 mom 

Medlem som utträder ur förbundet förlorar 

därmed alla rättigheter i förbundet. 

4 § Uteslutning 

1 mom 

Medlem som inte betalar fastställda avgifter för 

tre på varandra följande månader utesluts ur 

förbundet, såvida inte förbundsstyrelsen 

beslutar annorlunda. 

2 mom 

Medlem som uppsåtligen grovt bryter mot 

förbundets stadgar eller uppsåtligen grovt 

skadar förbundet och dess syften kan efter 

beslut av förbundsstyrelsen uteslutas ur förbundet. 

3 mom 

Innan förbundsstyrelsen fattar beslut om 

uteslutning enligt 2 mom skall berörd medlem 

och den lokalavdelning som medlemmen tillhör 

ges tillfälle att inkomma med skriftligt yttrande i 

ärendet. 

4 mom 

Medlem som uteslutits ur förbundet förlorar 

därmed alla rättigheter i förbundet.



9 § Återinträde 

Om du uteslutits ur förbundet på grund av 

bristande betalning kan du beviljas återinträde 

av förbundsstyrelsen. Du får då betala en 

återinträdesavgift, som fastställs av förbundsstyrelsen. 

Om du uteslutits enligt 8 § andra stycket kan du 

beviljas återinträde av förbundsstyrelsen. Din 

lokalavdelning får yttra sig innan förbundsstyrelsen 

beslutar om återinträde. Förbundsstyrelsen 

beslutar om din återinträdesavgift. 

10 § Organisation 

Förbundets verksamhet utövas genom följande 

organ 

– lokalavdelningar 

– representantskap 

– förbundsstyrelse 

– kongress 

Inom förbundet finns skolformsnämnder, 

skolledarförening, studerandekommitté, 

pensionärskommitté och ämnesråd. 

11 § Lokalavdelningar 

En lokalavdelning omfattar som regel en 

kommun. Lokalavdelningarnas verksamhetsområde 

fastställs av förbundsstyrelsen. 

Uppgift 

Lokalavdelningen har till uppgift att tillvarata och 

främja medlemmarnas fackliga intressen. 

Lokalavdelningen skall aktivt arbeta för anslutning 

till förbundet. 

Lokalavdelningen skall följa förbundets stadgar 

samt av kongressen, representantskapet och 

förbundsstyrelsen fattade beslut. 

5 § Återinträde 

1 mom 

Medlem som uteslutits på grund av bristande 

betalning kan beviljas återinträde av förbundsstyrelsen, 

varvid en av förbundsstyrelsen 

fastställd återinträdesavgift skall erläggas. 

2 mom 

Medlem som uteslutits enligt 4 § 2 mom kan 

beviljas återinträde av förbundsstyrelsen. Innan 

förbundsstyrelsen fattar beslut i ärendet skall 

berörd lokalavdelning beredas tillfälle att 

inkomma med yttrande. 

3 mom 

Förbundsstyrelsen beslutar i varje särskilt fall 

beträffande återinträdesavgift för medlem som 

uteslutits enligt 4 § 2 mom. 

10 § Organisation 


11 § Lokalavdelningar 

1 mom 

Medlem tillhör lokalavdelning inom förbundet. 

Lokalavdelning omfattar som regel en kommun, 

dock kan regional lokalavdelning inrättas. 

Lokalavdelningarnas antal och verksamhetsområde 

fastställs av förbundsstyrelsen. 

2 mom 

Lokalavdelning har till uppgift att tillvarata och 

främja medlemmarnas fackliga intressen och 

verka för anslutning till förbundet. 

Lokalavdelning skall följa förbundets stadgar 

samt av kongressen, representantskapet och 

förbundsstyrelsen fattade beslut. 

21



22 

Medlemskap 

Du är medlem i den lokalavdelning inom vars 

verksamhetsområde du arbetar. Du kan endast 

tillhöra en lokalavdelning. Du som lämnar ditt 

arbete med pension eller som är utan arbete 

får vara kvar i lokalavdelningen. 

Du som är lärarstuderande tillhör den lokalavdelning 

där din utbildning är förlagd. Om din 

utbildning finns i mer än en lokalavdelning 

fastställer förbundsstyrelsen efter förslag från 

berörda lokalavdelningar vilken lokalavdelning 

du skall tillhöra. 

Ekonomi 

Kongressen beslutar om medel för lokalavdelningens 

verksamhet. 

Organisation 

Lokalavdelningens beslutande organ är medlemsmötet 

och däremellan lokalavdelningsstyrelsen. 

Ett medlemsmöte skall tillika vara 

årsmöte och hållas före den 15 mars. 

Inom lokalavdelningen skall det inrättas en lokal 

skolledarförening som skall erhålla medel för sin 

verksamhet av lokalavdelningen. 

Lokalavdelningens verksamhet leds av lokalavdelningsstyrelsen. 

Medlemsmöte 

Vill du ta upp ett ärende för beslut vid ett 

medlemsmöte skall du anmäla det till lokalavdelningsstyrelsen 

senast fjorton dagar före 

mötet. 

Ett ärende som inte tagits med i styrelsens 

förslag till dagordning får ändå, om det inte 

avser stadgeändring, tas upp för beslut om 

medlemsmötet med minst tre fjärdedels 

majoritet beslutar det. 

Du har en röst vid mötet. Du får inte överlåta 

din rösträtt. Begärs omröstning skall den 

verkställas och, utom vid val, ske öppet. Beslut 

fattas med enkel majoritet Vid lika röstetal vid 

val skiljer lotten. I övriga fall har mötesordföranden 

utslagsröst. Ledamöter av lokalavdelningsstyrelsen 

har inte rösträtt i frågor som avser 

ansvarsfrihet samt vid val av revisorer. 

Medlemskap 

3 mom 

Medlem i lokalavdelning är den som arbetar 

inom lokalavdelningens verksamhetsområde. 

Medlem tillhör endast en lokalavdelning. 

Medlem som lämnar sitt arbete med pension 

eller som är utan arbete har rätt till medlemskap 

i lokalavdelning. 

4 mom 

Lärarstuderande som är medlem tillhör den 

lokalavdelning där utbildningen är förlagd. 

Om utbildningen är geografiskt förlagd till mer 

än en lokalavdelning fastställer förbundsstyrelsen 

efter förslag från berörda lokalavdelningar 

vilken lokalavdelning de lärarstuderande tillhör. 

Ekonomi 

5 mom 

För sin verksamhet erhåller lokalavdelningen 

medel enligt beslut av kongressen. 

Organisation 

6 mom 


Medlemsmöte 

7 mom 

Medlem som önskar ta upp ärende för beslut 

vid medlemsmöte skall skriftligen anmäla detta 

till lokalavdelningsstyrelsen senast fjorton dagar 

före mötet. 

Ärende som inte tagits med i styrelsens förslag 

till dagordning får ändå, om det inte avser 

stadgeändring, tas upp för beslut om medlemsmötet 

med minst tre fjärdedels majoritet 

beslutar det. 

Medlemmarna har en röst vardera vid mötet. 

Rösträtten får inte överlåtas. Begärs omröstning 

skall den verkställas och, utom vid val, ske öppet. 

Såvida inte annat föreskrivs i dessa stadgar fattas 

beslut med enkel majoritet. Vid lika röstetal vid 

val skiljer lotten. I övriga fall har fungerande 

mötesordförande utslagsröst. Ledamot av



Årsmöte 

Årsmötet skall 

välja ordförande, styrelseledamöter, revisorer 

och valberedning 

välja ombud och suppleanter till valkretsmöte, 

besluta om ansvarsfrihet samt 

fastställa stadgar för lokalavdelningens verksamhet, 

vilka inte får strida mot förbundets stadgar. 

Vid val skall medlemskårens sammansättning 

beaktas. 

Lokalavdelningsstyrelsen 

Det åligger lokalavdelningsstyrelsen 

att svara för den fackliga bevakningen inom 

lokalavdelningens område, vilket även 

innefattar bevakning av ämnes-, yrkes- och 

utbildningspolitiska frågor 

att utöva förbundets förhandlingsrätt vid lokala 

förhandlingar, 

att verka för god medlemskontakt och rekrytering 

av medlemmar, 

att kalla lokalavdelningens medlemmar till 

gemensamma möten samt till möten i 

ämnes-, yrkes- och utbildningspolitiska 

frågor, 

att på uppdrag av förbundsstyrelsen verkställa 

rådgivande medlemsomröstning, 

att biträda vid inventering av medlemsregistret, 

att utse fackliga förtroendemän till olika 

uppdrag, 

att svara för facklig studieverksamhet, 

att svara för en fungerande arbetsplatsorganisation, 

att före 15 februari ställa samtliga för revisionen 

erforderliga handlingar till revisorernas 

förfogande, 

att före mars månads utgång till förbundsstyrelsen 

insända lokalavdelningens verksamhetsberättelse 

inklusive bokslut och revisionsberättelse 

för föregående kalenderår, samt 

att i övrigt verkställa de beslut som medlemsmötet 

fattat i enlighet med förbundets och 

lokalavdelningens stadgar. 

lokalavdelningsstyrelsen har inte rösträtt i frågor 

som avser ansvarsfrihet samt val av revisorer. 

Årsmöte 

8 mom 

Det åligger lokalavdelningens årsmöte 

att välja avdelningsordförande, studieorganisatör, 

övriga styrelseledamöter, suppleanter 

samt revisorer och valberedning, 

att välja ombud och suppleanter till valkretsmöte, 

att besluta om ansvarsfrihet samt 

att fastställa stadgar för lokalavdelningens 

verksamhet, vilka inte får strida mot 

förbundets stadgar. 


beaktas 

Lokalavdelningsstyrelsen 

9 mom 


23



24 

Lokalavdelningsstyrelsen är beslutsmässig då 

mer än hälften av antalet ledamöter är närvarande. 

Begärs omröstning skall den verkställas 

och, utom vid val, ske öppet. Såvida inte annat 

föreskrivs i dessa stadgar fattas beslut med 

enkel majoritet. Vid lika röstetal vid val skiljer 

lotten. I övriga fall har fungerande ordförande 

utslagsröst. 

Underorganisation 

Inom lokalavdelningen kan det inrättas under 

organisationer. 

En underorganisation kan vara gemensam för 

flera lokalavdelningar. 

Lokalavdelningsstyrelsen kan till en underorganisation 

delegera rätten att företräda medlemmarna 

inför arbetsgivaren i frågor som rör 11, 

12 och 19 §§ MBL. 

För en inrättad underorganisation, till vilken 

lokalavdelningsstyrelsen delegerat rätten att 

företräda medlemmarna inför arbetsgivaren i 

frågor som rör 11, 12 och 19 §§ MBL, skall det 

finnas en styrelse och verksamheten skall 

regleras i lokalavdelningens stadgar. Av stadgarna 

skall det framgå att medlemmar tillhörande 

respektive underorganisation skall kallas till 

årsmöte för val av ordförande och övriga 

styrelseledamöter. 

Lokal skolledarförening 

Den lokala skolledarföreningen är ett forum för 

skolledare i lokalavdelningen och kontaktorgan 

till skolledarföreningens föreningsstyrelse. 

Arbetsfördelningen mellan den lokala skolledarföreningen 

och lokalavdelningsstyrelsen regleras 

i en gemensam skriftlig överenskommelse. 

Inom ramen för överenskommelsen kan 

lokalavdelningsstyrelsen delegera rätten att 

företräda medlemmarna inför arbetsgivaren i 

frågor som rör 11, 12 och 19 §§ MBL. 

10 mom 


Underorganisation 

11 mom 

Inom lokalavdelningen kan inrättas underorganisation. 

12 mom 


13 mom 


Lokal skolledarförening 

14 mom 

Samma innehåll som förslaget



12 § Valkretsar/valkretsmöte 

Def Definition Def inition 

Inom förbundet finns valkretsar. 

Förbundsstyrelsen fastställer antalet valkretsar 

och vilken valkrets lokalavdelning tillhör. 

Valkretsmöte 

Valkretsmöte hålls en gång per år före 15 april 

Valkretsmötets uppgift är 

att inför ordinarie kongress välja kongressombud 

att välja ombud till representantskapet samt 

representanter och ombud till externa 

regionala organ inom valkretsens område, 

att utse valberedning samt 

att utse valkretssammankallande. 

Därutöver kan valkretsmötet behandla samverkan 

mellan lokalavdelningarna. 

Valkretssammankallande kallar till valkretsmöte 

enligt de former som valkretsmötet beslutat 

samt utför dessutom de uppgifter som valkretsmötet 

beslutat om. 

Valkretsens arbetsformer regleras enligt beslut 

på valkretsmötet. 

Till valkretsmötet kallas ombud utsedda av 

lokalavdelningarna inom valkretsen. 

Ombuden utses för en tid av ett år vid lokalavdelningarnas 

årsmöten. 

Antalet ombud vid valkretsmötet är lika med 

4,5 gånger antalet lokalavdelningar inom 

valkretsen. Inom varje valkrets är antalet ombud 

minst trettiofem. 

Vid mandatfördelning får varje lokalavdelning 

två ombud. Återstående mandat fördelas 

mellan lokalavdelningarna proportionellt i 

förhållande till medlemsantalet vid utgången av 

kalenderåret närmast före sammanträdesåret. 

En lokalavdelning får utse högst det antal 

ombud som närmast understiger hälften av 

totala antalet ombud. 

Ombud har vid valkretsmötet en röst. Rösträtten 

får inte överlåtas och inte begränsas genom 

bundna mandat. Begärs omröstning skall den 

verkställas och, utom vid val, ske öppet. Såvida 

inte annat föreskrivs i dessa stadgar fattas beslut 

med enkel majoritet. Vid lika röstetal vid val 

skiljer lotten. I övriga fall har fungerande 

mötesordförande utslagsröst. 

12 § Valkretsar/Valkretsmöte 

1 mom 


2 mom 


3 mom 


25



26 


beaktas. 

I de valkretsar som omfattar endast en lokalavdelning 

kan val av ombud till kongress och 

representantskap ske i direktval eller representativ 

församling. 

13 § Representantskap 

Representantskapet är förbundsstyrelsens 

rådgivande organ i frågor av större principiell 

betydelse. Representantskapet är beslutande i 

avtalsfrågor. 

Representantskapet har till uppgift att anta eller 

förkasta förslag till centrala avtal rörande löneoch 

anställningsvillkor med de undantag som 

anges i 14 §. 

Representantskapet kan delegera rätten att fatta 

beslut om centrala avtal till förbundsstyrelsen. 

Representantskapet beslutar om arbetskonflikt 

men kan delegera rätten till förbundsstyrelsen. 

Därutöver äger representantskapet 

– besluta i frågor som av kongressen hänskjutits 

till representantskapet 

– besluta om extra uttaxering om synnerliga 

skäl föreligger 

– förrätta fyllnadsval i de fall vakans uppstått 

rörande kongressvalt förtroendeuppdrag. 

Representantskapet sammanträder minst två 

gånger per år på tid och plats som förbundsstyrelsen 

beslutar. 

Därutöver sammanträder representantskapet på 

kallelse av förbundsstyrelsen eller när minst 50 

lokalavdelningar representerande minst en 

tredjedel av förbundets totala antal medlemmar 

begär det. 

Representantskapet skall bestå av 119 ombud 

utsedda inom valkretsarna jämte förbundsstyrelsens 

ledamöter. För ombuden skall det utses 

suppleanter. 

Ombuden utses på valkretsmöte. Varje valkrets 

har två ombud. Återstående ombud fördelas 

mellan valkretsarna proportionellt i förhållande 

till deras medlemsantal vid utgången av kalenderåret 

närmast före sammanträdesåret. 

4 mom 


5 mom 


13 § Representantskap 

1 mom 


2 mom 


3 mom 


3 mom 


4 mom 




Ombud till representantskapet utses för tiden 

fr.o.m. 1 juli t o m 30 juni påföljande år. 

Anmälan av valda ombud jämte suppleanter 

skall vara förbundsstyrelsen tillhanda före 1 juni. 

Valbar till ombud och suppleant är varje 

medlem i förbundet med undantag för förbundsstyrelsens 

ledamöter och förbundets 

revisorer. Vid val av ombud skall medlemskårens 

sammansättning beaktas. 

Förbundets revisorer samt två representanter 

för skolledarföreningen och en representant för 

de studerande skall kallas till representantskapet 

och har yttrande- och förslagsrätt, samt rätt att få 

sin särskilda mening antecknad till protokollet. 

Varje ombud har en röst vid representantskapet. 

Rösträtten får inte överlåtas och inte begränsas 

genom bundna mandat. 

Begärs omröstning skall den verkställas och, 

utom vid val, ske öppet. Såvida inte annat 



lotten.Vid val av förbundsordförande, 1:e och 

2:e vice ordförande tillämpas röstförfarandet 

enligt § 15 sista stycket. I övriga fall har fungerande 

mötesordförande utslagsröst. 

5 mom 


6 mom 


7 mom 


8 mom 


9 mom 


10 mom 


27



14 § Förbundsstyrelse 

Förbundsstyrelsen är förbundets verkställande 

organ. Under tiden mellan kongresserna är 

förbundsstyrelsen förbundets högsta beslutande 

organ. 

28 

Förbundsstyrelsen består av förbundsordförande, 

1:e och 2:e vice ordförande, vilka utgör 

förbundsstyrelsens presidium, samt ytterligare 

fjorton kongressvalda ledamöter. Förbundsstyrelsen 

tillträder omedelbart efter avslutad 

kongress. Studerandekommittén utser en 

ledamot samt suppleant till förbundsstyrelsen 

med yttrande- och förslagsrätt. 

Lärarförbundets personal utser en ledamot 

samt suppleant till förbundsstyrelsen med 

yttrande- och förslagsrätt. Personalrepresentanten 

äger inte rätt att delta i förbundsstyrelsens 

behandling av frågor som rör förhållandet 

mellan arbetsgivare och arbetstagare hänförligt 

till förhandlingar mellan parterna. 

Det åligger förbundsstyrelsen 

att leda förbundets verksamhet i överensstämmelse 

med dessa stadgar och av kongressen 

och representantskapet fattade beslut, 

att utöva förbundets förhandlingsrätt, 

att efter samråd med berörd grupp anta eller 

förkasta förslag till centrala avtal rörande 

löne- och anställningsvillkor, som berör 

mindre än tre procent av förbundets 

medlemmar, 

att anta eller förkasta förslag till centrala avtal 

rörande löne- och anställningsvillkor inom 

ramen för redan träffat avtal, 

att besluta rörande yrkanden i specialfrågor 

inom ramen för av representantskapet 

fattat beslut, 

att före avgörande i frågor av större principiell 

betydelse bereda lokalavdelningarna tillfälle 

att yttra sig, 

att ansvara för förbundets egendom och 

förvaltning, 

att årligen utarbeta en verksamhetsberättelse 

och före den 15 mars överlämna denna till 

revisorerna, 

att tillse att räkenskaperna för föregående 

kalenderår i avslutat skick överlämnas till 

revisorerna före den 15 mars, 

14 § Förbundsstyrelse 

1 mom 


2 mom 


3 mom 

Första 9 att-satserna samma innehåll som i 

förslaget 

att ansvara för facklig utbildning,



att tillsätta och utse ledamöter i skolformsnämnder, 

ämnesråd, arbets- och referensgrupper 

för bevakning av särskilda frågor 

samt pensionärskommittén, 

att upprätthålla kontakten med lokalavdelningar 

samt att lämna dessa råd och anvisningar i 

deras arbete samt 

att anställa erforderlig personal och att träffa 

överenskommelse om löne- och anställningsvillkor. 

Förbundsstyrelsen kan besluta om medlemsomröstning 

i avtalsfrågor. Omröstningen är 

rådgivande. Varje av avtalet berörd medlem 

äger rätt att delta i omröstningen. Beträffande 

omröstningsförfarandet beslutar förbundsstyrelsen. 

Förbundsstyrelsen är beslutsmässig då minst 

elva ledamöter är närvarande. 





lotten. I övriga fall har fungerande ordförande 

utslagsröst. 

15 § Kongress 

Befogenhet 

Kongressen är förbundets högsta beslutande 

organ. 

Kallelse 

Ordinarie kongress sammanträder vart tredje år 

på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer. 

Ordinarie kongress kallas minst tolv månader 

före kongressens öppnande. 

Deltagare 

Kongressen skall bestå av 251 ombud jämte 

förbundsstyrelsens ledamöter. För ombuden 

skall utses suppleanter. 

Sista 3 att-satserna samma innehåll som i 

förslaget 

4 mom 


5 mom 


6 mom 

Förbundsstyrelsen kan adjungera särskild 

person att deltaga i förbundsstyrelsesammanträden 

eller för behandling av visst ärende. 

Sådan person har yttranderätt. 

15 § Kongress 

Befogenhet 

1 mom 


Kallelse 

2 mom 


Deltagare 

3 mom 


29



30 

Ombuden utses på valkretsmötet. Varje valkrets 

har två ombud. Återstående ombud fördelas 

mellan valkretsarna proportionellt i förhållande 

till deras medlemsantal vid utgången av kalenderåret 

närmast före kongressåret. Förbundsstyrelsen 

skall lämna uppgift på det antal ombud 

varje valkrets är berättigad att utse. 

Valbar till ombud och suppleant är varje medlem i 

förbundet med undantag för förbundsstyrelsens 

ledamöter och förbundets revisorer. 

Anmälan av valda ombud jämte suppleanter 

skall vara förbundsstyrelsen tillhanda vid tid som 

förbundsstyrelsens bestämmer. 

Förbundets revisorer samt tre representanter 

för skolledarföreningen skall kallas till kongressen 

och har yttrande- och förslagsrätt, samt rätt att få 

sin särskilda mening antecknad till protokollet. 

Två representanter för pensionärskommittén 

skall kallas till kongressen och har yttrande- och 

förslagsrätt. 

Valberedningens ledamöter kallas till kongressen 

och har yttrande- och förslagsrätt i valfrågor. 

Styrelsen för stiftelsen Sveriges Allmänna 

Folkskollärarförening ges möjlighet att närvara 

vid kongressen med yttrande- och förslagsrätt i 

frågor som rör stiftelsens verksamhet. 

Två representanter för de studerande skall 

kallas till kongressen och har yttrande-, förslagsoch 

rösträtt. 

Motion 

Motion till kongressen kan väckas av lokalavdelningar, 

skolledarföreningen och enskilda medlemmar. 

Motioner, som väcks av enskilda medlemmar 

skall senast sex månader före kongressens 

öppnande inlämnas till respektive lokalavdelning. 

Lokalavdelningen har att med yttrande överlämna 

motionen till förbundsstyrelsen eller att 

med instämmande göra motionen till sin. 

Motionerna skall ha inkommit till förbundsstyrelsen 

senast fem månader före kongressens 

öppnande. 

Motioner med förbundsstyrelsens yttrande och 

förslag till beslut samt förbundsstyrelsens förslag 

4 mom 


5 mom 


6 mom 


7 mom 


Motion 

8 mom 


9 mom 


10 mom 


11 mom 

Motioner med förbundsstyrelsens yttrande och



till kongressbeslut i olika förbundspolitiska 

frågor skall tillställas kongressombuden och 

lokalavdelningarna senast två på varandra 

följande månader under en och samma termin 

före kongressens öppnande. 

Ärenden 

Vid ordinarie kongress skall följande ärenden 

förekomma 

– kongressens behöriga utlysande 

– upprop av ombuden 

– val av ordförande och sekreterare vid 

kongressen 

– val av protokolljusterare 

– val av röstkontrollanter 

– val av ledamöter i erforderliga utskott 

– förbundsstyrelsens jämte revisorernas 

berättelser 

– ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen 

– ansvarsfrihet för styrelsen i Stiftelsen för 

Sveriges Allmänna Folkskollärarförening 

– förbundsstyrelsens förslag 

– behandling av motioner 

– fastställande av verksamhetsinriktning, budget 

och medlemsavgift 

– val av förbundsordförande, 1:e och 2:e vice 

ordförande 

– val av fjorton ledamöter i förbundsstyrelsen 

– val av två revisorer samt två revisorssuppleanter 

– val av nio ledamöter och sju suppleanter i 

valberedning 

– val av fyra ledamöter och två suppleanter i 

styrelsen för stiftelsen Sveriges Allmänna 

Folkskollärarförening. 

Ärende, som inte tagits med i kongressens 

föredragningslista får ändå, om det inte avser 

stadgeändring, upptas till behandling om 

kongressen med minst tre fjärdedels majoritet 

beslutar det. 

Vid val av förbundsstyrelse skall medlemskårens 

sammansättning beaktas. 

Röstning 

Varje ombud har en röst vid kongressen. 

förslag till beslut samt förbundsstyrelsens förslag 

till kongressbeslut i olika förbundspolitiska 

frågor skall tillställas lokalavdelningarna senast 

två på varandra följande månader under en och 

samma termin före kongressens öppnande. 

Kongressombuden skall tillställas motsvarande 

kongressmaterial senast en månad före kongressens 

öppnande. 

Ärenden 

12 mom 


13 mom 


14 mom 


Röstning 

15 mom 


31



32 

Rösträtten får inte överlåtas och inte begränsas 

genom bundna mandat. 





lotten utom vid val av förbundsordförande, 1:e 

och 2:e vice ordförande. I övriga fall har 

fungerande kongressordförande utslagsröst. 

För att bli vald till förbundsordförande, 1:e och 

2:e vice ordförande erfordras mer än hälften av 

de avgivna rösterna 

16 § Extra kongress 

Extra kongress kallas när förbundsstyrelsen så 

beslutar eller när minst 100 lokalavdelningar 

representerande minst en tredjedel av förbundets 

totala antal medlemmar begär det. 

En extra kongress får endast behandla den eller 

de frågor som angetts i kallelsen. 

17 § Skolformsnämnder 

Inom förbundet finns skolformsnämnder. 

Nämnderna är rådgivande till förbundsstyrelsen 

och har till uppgift att behandla frågor inom sitt 

verksamhetsområde. 

2 mom 

Skolformsnämnd avgör formerna för samverkan 

med respektive skolformstidning. 

3 mom 

Antalet ledamöter i skolformsnämnderna 

fastställs av förbundsstyrelsen. Ledamöter i 

skolformsnämnderna utses av förbundsstyrelsen 

efter nomineringar. Enbart medlemmar verksamma 

inom respektive skolform kan utses till 

ledamöter i respektive skolformsnämnd. 

Nämnden utser inom sig ordförande. Förbundsstyrelsen 

utser därutöver inom sig en ledamot 

till respektive nämnd. 

16 mom 


17 mom 


18 mom 


16 § Extra kongress 

1 mom 


2 mom 

Till extra kongress kallas de ombud som utsetts 

på det senaste valkretsmötet. 

3 mom 


4 mom 

Bestämmelserna om röstning i 15 § 15-18 

mom äger tillämpning även beträffande extra 

kongress. 

17 § Skolformsnämnder 

1 mom 


2 mom 


3 mom 




18 § Ämnesråd 

Inom förbundet finns ämnesråd. Råden är 

rådgivande till förbundsstyrelsen och har till 

uppgift att behandla ämnesfrågor inom sitt 

ämnesområde. 

Ämnesråden avgör formerna för samverkan 

med respektive ämnestidning. 

Antalet ledamöter i råd fastställs av förbundsstyrelsen. 

Ordförande och ledamöter i råden utses av 

förbundsstyrelsen efter nomineringar. 

19 § Skolledarförening 

Inom förbundet finns en skolledarförening för 

skolledare och andra medlemmar som innehar 

chefsbefattning inom olika skolformer, förvaltningar 

eller myndigheter. Föreningen är ett 

rådgivande organ till förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen 

utser inom sig en adjungerad 

ledamot i skolledarföreningen. För skolledarföreningen 

gäller av kongressen godkända stadgar. 

20 § Studerandekommitté 

Inom förbundet finns en studerandekommitté 

som är rådgivande organ till förbundsstyrelsen. 

Kommitténs ordförande, en ledamot och en 

suppleant per högskoleort utses årligen av en 

rikskonferens bestående av studerande. 

Förbundsstyrelsen utser inom sig en adjungerad 

ledamot med suppleant i kommittén. 

Rikskonferensen sammanträder på kallelse av 

förbundsstyrelsen en gång per år. 

Ombuden till rikskonferensen utses av de lokala 

studerandekommittéerna och fördelas med ett 

grundmandat per högskoleort och ytterligare 

ett ombud per varje påbörjat 300-tal studerandemedlemmar 

inom respektive lokalavdelning. 

Rikskonferensen beslutar om handlingsprogram 

samt väljer studerandekommitté och valberedning. 

18 § Ämnesråd 


19 § Skolledarförening 


20 § Studerandekommitté 

1 mom 


2 mom 

Rikskonferensen sammanträder på kallelse av 

förbundsstyrelsen varje år före april månads 

utgång. 

3 mom 

Ombuden till rikskonferensen nomineras av de 

lokala studerandekommittéerna och fördelas 

med ett grundmandat per högskoleort och 

ytterligare ett ombud per varje påbörjat 300-tal 

studerandemedlemmar inom respektive 

lokalavdelning. Rikskonferensen beslutar om 

handlingsprogram samt väljer valberedning och 

central studerandekommitté. 

33



21 § Pensionärskommitté 

Inom förbundet finns en kommitté för pensionärsfrågor. 

Kommittén är rådgivande organ till 

förbundsstyrelsen. Kommitténs ledamöter utses 

av förbundsstyrelsen bland pensionerade 

medlemmar efter förslag från lokalavdelningarna. 

Ordförande i kommittén utses bland förbundsstyrelsens 

ledamöter. 

22 § Konfliktfond 

Konfliktfonden skall 

trygga genomförandet av åtgärder i samband 

med förhandlingsverksamheten samt 

helt eller delvis hålla dig skadeslös om du på 

grund av förbundets eller motparts konfliktåtgärder 

lider ekonomiska förluster. 

34 

Kongressen beslutar om avsättning till konfliktfonden. 

Extra uttaxering beslutas av kongressen 

eller av representantskapet. 

Förbundsstyrelsen beslutar om utbetalning av 

medel ur konfliktfonden. 

Om du deltar i konflikt skall du efter förbundsstyrelsens 

anvisningar söka anställning som är 

lämplig med hänsyn till din utbildning och dina 

andra förutsättningar för att få konfliktunderstöd. 

Om du ensam eller tillsammans med andra 

medlemmar utan beslut av förbundsstyrelsen 

vidtar åtgärd som leder till konflikt eller på 

annat sätt medför ekonomisk förlust får du inte 

ersättning ur konfliktfonden. 

21 § Pensionärskommitté 


22 § Konfliktfond 

Ändamål 

1 mom 

Konfliktfonden har till ändamål 

att trygga genomförandet av åtgärder i samband 

med förhandlingsverksamheten 

att helt eller delvis hålla de medlemmar 

skadeslösa som på grund av förbundets 

eller motparts konfliktåtgärder lider 

ekonomiska förluster. 

Uppbyggnad 

2 mom 

Samma som förslaget 

Utbetalning 

3 mom 

Förbundsstyrelsen beslutar om utbetalning av 

medel ur konfliktfonden. 

Det åligger medlem som deltar i konflikt att 

efter förbundsstyrelsens anvisningar söka 

anställning som är lämplig med hänsyn till 

utbildning och andra förutsättningar för att få 

konfliktunderstöd. 

Medlem eller grupp av medlemmar som utan 

beslut av förbundsstyrelsen vidtar åtgärd som 

leder till konflikt eller på annat sätt medför 

ekonomisk förlust får inte ersättning ur konfliktfonden.



23 § Förbundstidning 

Förbundet utger regelbundet en tidning som 

tillställes samtliga medlemmar. Förbundsstyrelsen 

utser ansvarig utgivare inom tidningsredaktionen. 

Den ansvariga utgivaren skall följa det 

av förbundsstyrelsen fastställda redaktionella 

programmet. 

24 § Räkenskaper och revision 

Det åligger de av kongressen valda revisorerna 

att granska förbundets räkenskaper och 

förvaltning samt att årligen avge en till nästa 

kongress ställd berättelse, vilken skall tillställas 

förbundsstyrelsen före den 15 april. 

Revisionsberättelsen skall innehålla förslag om 

till- eller avstyrkande av ansvarsfrihet. 

Auktoriserad revisor skall anlitas och utses av 

förbundsstyrelsen på förslag av de valda 

revisorerna. 

25 § Tvister 

Tvist om tolkning eller tillämpning av dessa 

stadgar, liksom tvist mellan förbundet och något 

av dess organ, kan av part överklagas hos 

kongressen. I sådant fall skall en skrivelse med 

motiverat yrkande ha inkommit till förbundsstyrelsen 

senast 30 dagar efter delgivet beslut. 

Vid tvist mellan dig och förbundet om tolkningen 

av dessa stadgar kan avtal träffas om skiljeförfarande. 

Förbundsstyrelsens beslut gäller till dess frågan 

slutgiltigt avgjorts. 

26 § Stadgeändring 

För ändring av dessa stadgar krävs att beslut 

härom vid kongress biträds av minst två 

tredjedelar av samtliga röstberättigade deltagare. 

För beslut om ändring av 26 och 27 §§ skall 

gälla vad som stadgas i 27 §. 

23 § Förbundstidning 


24 § Räkenskaper och revision 


25 § Tvister 

1 mom 


2 mom 

Vid tvist mellan förbundet och enskild medlem 

rörande tolkningen av dessa stadgar kan avtal 

träffas om skiljeförfarande. 

3 mom 


26 § Stadgeändring 


35



27 § Upplösning 

För upplösning av förbundet krävs att två 

tredjedelar av förbundets medlemmar vid 

allmän omröstning uttalar sig för detta samt att 

beslut härom fattas vid två på varandra följande 

kongresser, varav minst en ordinarie, dock att 

mellan de båda kongresserna skall ha förflutit en 

tid av minst sex månader. Ytterligare krävs att 

beslutet vid kongresserna biträds av minst två 

tredjedelar av kongressens samtliga röstberättigade 

deltagare. 

Vid beslut om upplösning skall kongressen 

samtidigt besluta om vad som skall ske med 

förbundets tillgångar. 

36 

27 § Upplösning 


Box 12 229, 102 26 Stockholm. 

Telefon 08-737 65 00. 

www.lararforbundet.se

Pdf-fil - Lärarförbundet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?