Brännpunkt Irak 2 - IrakSolidaritet

More documents

Recommendations

Info

Analys I en deklaration den 26 november 2007 lät president Bush och premiärminister al-Maliki meddela att man kommit överens om att förhandla fram en rad avtal om USA:s och Iraks långsiktiga relationer. Dessa skulle inkludera USA:s fortsatta militära roll i Irak. Avtalen skulle vara på plats före utgången av juli månad 2008, dvs före det amerikanska presidentvalet. Enligt deklarationen skulle Irak en sista gång begära en förlängning av den amerikanska ockupationsstyrkans mandat för Irak. FOLKRÄTT UNDER OCKUPATION rätt att begära en förlängning av mandatet hade ifrågasatts. I en rapport i oktober 2007 från FN:s al-Malikis generalsekreterare till säker- i presidentvalstider. Genom sådana avtal skulle den amerikanska kontrollen över landet kunna göras mer långsiktig och smidig. USA skulle också kunna helt frigöra sig från den insyn och granskning, som trots ska stater med USA i spetsen självsvåldigt gick till väpnad attack mot en främmande nation.” Han redovisar även hur stämningarna var nere i Bryssel när han träffade stats- och regeringscheferna: ”Det blev ett hetsrådet heter det att det irakiska parla- allt är förknippad med ett mandat, som är märkligt möte. Ingen kände att det var mementet antog en icke bindande resolution i beroende av säkerhetsrådet. Den amerikanningsfyllt att diskutera kriget. Istället kunde juni 2007, som ålade regeringen att begära ska kontrollen skulle de facto bestå, men vi ganska snart enas om ett okontroversiellt parlamentets godkännande vid framtida anpassas och lättare legitimeras. Med al- uttalande om behovet av humanitärt stöd förlängningar av mandatet för den ”mul- Maliki synes USA ha goda förutsättningar till Irak. EU var lika överspelat som FN i tinationella styrkan” samt att inkludera att komma överens. Det återstår att se vad Irakfrågan.” en tidtabell för styrkans tillbakadragande. det irakiska folket har att säga. Bland de europeiska länderna gjorde Enligt rapporten stödde 144 parlamentsle- Om ett sådant avtal kommer på plats framförallt Tyskland och Frankrike tidigt damöter (av totalt 275) kravet på en sådan med inbjudan till USA att behålla eller föra klart att de var emot kriget. Detta tyska tidtabell. Hur dessa motsättningar skall in trupper i Irak skulle det utgöra en inter- och franska motstånd var betydelsefullt. värderas lämnar jag här åt sidan. vention i en pågående inbördes konflikt i Det bars också fram av breda rörelser och al-Maliki begärde sedan i ett brev till landet. Den som går in med trupper under innebar ett försvar för grundläggande säkerhetsrådet i början av december 2007 sådana förutsättningar gör sig skyldig till folkrättsliga principer. en förlängning av mandatet. I brevets inled- folkrättsbrott . Gerhard Schröder har skildrat detta ning talade han om behovet av att utsträcka det ”en sista gång”. Han angav att han förväntade sig att säkerhetsrådet framgent kommer att kunna hantera situationen i Irak utan att kvalificera den som ett hot före invasionen av Irak fanns det en stark opposition mot kriget i stora delar av Europa. Men så snart ockupationen var ett fak- i sina memoarer, ”Entscheidungen”: ”Putin, Chirac och jag kom överens om en gemensam tysk, fransk och rysk förklaring för att göra klar vår position och försvåra att det kom till stånd en resolution i FN: mot fred och säkerhet. tum, försvagades protesterna snabbt, inte s säkerhetsråd som legitimerade kriget. fn:s säkerhetsrÅd förlängde i december 2007 mandatet till utgången av december månad 2008. Beslutet var enigt. Även minst vad gäller stödet för motståndet mot ockupationen. Regeringarna i England, Spanien, Italien, Holland, Danmark och Portugal, liksom stater i öst, kunde skicka trupper för att backa upp den amerikanska Därvid tillkom alla tre länderna en viktig roll: Ryssland och Frankrike som vetomakter och Tyskland som ordförandeland i FN: s säkerhetsråd.” usa och dess allierade fick inte till stånd Ryssland och Kina röstade för. Ingen dis- ockupationsmakten. en legitimerande resolution. Men motstånkussion förekom i säkerhetsrådet. Resolu- I Sverige väntade statsminister Göran det ebbade snart ut, när ockupationen var tionen är upplagd som tidigare resolutioner. Persson länge, men han kom sedan ut och ett faktum. Både i Paris och i Berlin hade Mandatet ses som baserat på en ”frivillig” gjorde klart att invasionen var folkrättsvid- taktiska inhemska fördelar bidragit till att begäran från Iraks sida. rig. Detta var av stor principiell vikt. I ett man gick emot de amerikanska krigspla- Det är full möjligt att USA ser betydande europeiskt perspektiv var regeringen Persnerna. Schröder vann antagligen ett val fördelar i att på sikt göra sig oberoende son ganska ensam. på frågan. De tyska och franska statsled- av årliga mandatbeslut av säkerhetsrådet. Person skriver i ”Min väg, mina val” att ningarnas offentliga opposition var viktig. Med ”ömsesidiga” avtal skulle det hela se det han ”inte kunde och fortfarande inte Men bakom dörrarna var bilden samtidigt bättre ut på papperet, vilket är fördelaktigt kan acceptera är att ett antal västerländ- mer komplicerad. Man vill ogärna ha upp Brännpunkt Irak
frågan i säkerhetsrådet så att vetot skulle komma att ställas på sin spets. Och de motsatte sig inte att deras luftrum respektive centrala transportleder kom att användas. Varken Frankrike eller Tyskland gick emot de av säkerhetsrådet sanktionerade mandaten för amerikansk ockupation av Irak, och de stödde den irakiska klientregim, som hade plockats ihop av den amerikanske pro-konsuln Bremer. EU i övrigt följde efter. Sverige förmådde inte ensamt driva en självständig linje. Staterna valde att ordna in sig på nytt under USA:s ledning. Irak lades åt sidan som stridsfråga. Man ville inte ha någon ytterligare diskussion om folkrätten, invasionen och ockupationen. Detta har kommit att få ett kraftigt genomslag i opinionsbildningen. usa har i var fall tills vidare fått igenom sin vilja, men man vann inte i fråga om folkrätten. Den dominerande bilden var att invasionen stred mot folkrätten, och den bilden förstärktes. Den amerikanska folkrättsprofessorn Anne-Marie Slaughter, som själv menade att invasionen var illegal men (möjligen) legitim, konstaterade att bland världens folkrättsjurister ansåg säkert åtta av tio att kriget var illegalt, en förutsägelse som visade sig vara högst relevant. Vi har nu ett läge i Europa där Bernard Koucher, krigsivrare och en av den humanitära interventionens främsta pådrivare, blivit fransk utrikesminister, och där folkrättens grundläggande principer sedan länge attackeras bakom slagord som ”humanitär intervention” och ”plikt att ingripa” samt det ständigt återkommande ”hotet om terrorism”. I Sverige är Carl Bildt utrikesminister. I Irak-frågan har han gått helt snett. Han var med vid grundandet av lobbyorganisationen Committee for the Liberation of Iraq. Andra som deltog var krigsivrare som Richard Perle, William Kristol och Newt Gingrich. Organisationen blev dock snart överspelad. Dess taktiska vinkling var mänskliga rättigheter, vilket rimmade illa med den amerikanska statsledningens intentioner. Skulle man gå ut i krig och ha en chans att få stöd från den amerikanska befolkningen, måste nyckelorden vara hot om massförstörelsevapen och kopplingar till terrorism. Bildt problematiserade i riksdagen den 16 april 2007 regeringen Perssons hållning till USA:s angreppskrig. Han talade där om att folkrättens regler ”gav utrymme “Den 30 juni 2004 upphörde ockupationen formellt (enligt ett tidigare amerikanskt-brittiskt beslut) och en irakisk provisorisk regering tog över. Ockupationsrättens regler utgår emellertid ifrån att en ockupations upphörande speglar en faktisk händelseutveckling. Det kan inte enbart vara fråga om att deklarera ett visst datum, utan den militära närvaron måste reduceras på ett sådant sätt att kontrollen över det aktuella territoriet faktiskt upphör. ..En folkrättsjurist kan därför våga påståendet att de ockupationsrättsliga förpliktelserna gentemot den irakiska befolkningen dröjde kvar även efter den 1 juli 2004.” ove bring, ”irakkriget 2003: oM legalitet och legitiMitet” i boken internationell vÅldsanvändning och folkrätt, 2006. för delvis olika tolkningar”. Bildt rörde sig i riktning mot USA:s och Storbritanniens folkrättsliga linje inför kriget, enligt vilken Iraks påstådda brott mot tidigare FN-resolutioner skulle ha gett tillräcklig grund för invasionen. Det är ingen ny hållning från Bildts sida (se hans veckobrev 9 september och 18 november 2002). bildt spelade i riksdagen på fallet Kosovo, där Sverige stödde de folkrättsstridiga Nato-bombningarna av dåvarande Jugoslavien. Han menade att detta visade hur komplexa frågorna är och att regeringen och den socialdemokratiska oppositionen egentligen stod varandra nära. Han konstaterade inledningsvis att det militära angreppet skedde utan ett uttryckligt mandat från FN:s säkerhetsråd. Under debatten kvalificerades detta glidande till att det inte förelåg något ”fullständigt folkrättsligt mandat”. I en sorts sammanfattande kommentar menade han att vi från svensk utgångspunkt har all anledning att såväl hävda folkrättens grundläggande betydelse i de internationella relationerna ”som betydelsen av att denna utvecklas i ljuset såväl av utvecklingen som av de starkare krav vi i dag har på att kunna ingripa i vissa extrema situationer”. Även om Bildt allmänt hävdade att hans grundläggande uppfattning var att konflikter skall lösas på folkrättens grund och inom de ramar som Förenta Nationernas stadga och institutioner anger, var den springande punkten att regeringen måste ha fria händer. Det gällde att föra en ”löpande diskussion i det konkreta fallet”, att vara medveten om att man befinner sig i en ”gråzon” och att vara beredd att ingripa i ”extremlägen”. Så håller han öppet för en utrikespolitik som är följsam till nya interventioner och angrepp från stormakternas sida. Mot detta får man ställa regeringen Perssons ställningstagande och den hållning som bland annat Chirac och Schröder intog. Svängrummet har tillfälligt snävats in för en självständig, principiell utrikespolitik, men det är otvivelaktigt av bestående värde att invasionen av Irak kom att stämplas som det folkrättsstridiga angreppskrig det var. rolf andersson advokat, MedleM i fib-Juristerna Brännpunkt Irak
Page 1 and 2: BRÄNNPUNKT II IrakSolidaritet Sthl
Page 3 and 4: ”Det finns klara samband mellan o
Page 5 and 6: Föreningen IrakSolidaritet i Stock
Page 7 and 8: ”Det är verkligen tragiskt…..a
Page 9 and 10: MOT KRIGSPOLITIKEN Thage G Peterson
Page 11 and 12: flyktingkatastrof sedan fördrivnin
Page 13 and 14: stadsområden, nya affärer öppnas
Page 15 and 16: Till Migrationsverket och Migration
Page 17 and 18: också av humanitära skäl. Den up
Page 19 and 20: årsskiftet inleddes i skuggan av p
Page 21 and 22: ”Deras närvaro inne i Irak - soc
Page 23 and 24: En annan viktig fråga är: hur kun
Page 25 and 26: Att måla ett krig I MaskMuseet i Z
Page 27 and 28: ALDRIG GLÖMMA, ALDRIG FÖRLÅTA de
Page 29 and 30: anledningen till detta är våldet
Page 31 and 32: den irakiska motståndsrörelsen be
Page 33 and 34: terror mot civila. USA skyller på
Page 35 and 36: Motståndet mot USA växer Bombkrig
Page 37: USA-imperialismen med överraskning
Page 41 and 42: Bild: US-army att släppas in eller
Page 43 and 44: Sveriges vapenexport till USA och E
Page 45 and 46: REKVIEM FÖR IRAKS FÖRFLUTNA, NUTI
Page 47 and 48: ste räddas Nationalmuséet i Bagda

Brännpunkt Irak 2 - IrakSolidaritet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?