Brännpunkt Irak 2 - IrakSolidaritet

More documents

Recommendations

Info

Föreningen Lasse Antonsson, 60år, snickare och arbetsledare inom Stockholms socialförvaltning, har tagit solidaritetsarbetet för Irak med ut till sin förort. Basarbete i Farsta Jag finns pÅ torget här och stöter ihop med de jag känner och träffar nya människor. Till slut får man personliga kontakter – i mycket högre grad än om man bara åker in till Stockholms city och säljer tidningen. Någon mil söder om centrala Stockholm, längst ut, i mitten av den treudd som tunnelbanans gröna linje bildar, ligger Farsta. 22 minuter från T-centralen. Farsta är en stadsdelsförvaltning inom Stockholms kommun, lika stor som en medelstor svensk stad. Med sina 45 000 inevånare i nivå med Hudiskvall. Knappa majoriteten av de som bor i Farsta är fortfarande ”äldre”, d.v.s. över 50 år – mycket beroende på att stadsdelen började byggas från norr med Tallkrogen, Gubbängen och Hökarängen redan på 1930 och 1940-talen. Sakta men säkert börjar dock de äldre områdena inom Farsta stadsdel nu erövras av yngre barnfamiljer. 1960 var Farsta Centrum färdigt för invigning och dåtidens ledande affärscentrum. 1998 genomfördes i Farsta Centrum en av de största renoveringarna i Sverige och det slukar nu 10 miljoner besökare årligen. Antalet födda utomlands i stadsdelen Farsta ligger precis på riksgenomsnittet men valdeltagandet ligger något över. Lasse Antonsson, 60 år, medlem och styrelseledamot i Irak-Solidaritet sedan 2006, är egentligen född på norra sidan av Stockholm. Nu bor han sedan 20 år bara 400 meter från Farsta Centrum och kan se ner mot köpgrytan från sitt sovrumsfönster. 2003 arbetade lasse som arbetsledare på Farsta gård. Han samlade namn bland “Det enda intresse USA har i regionen är att främja fredens sak och stabilitet, inte i Iraks förmåga att ge olja.” Brännpunkt Irak sina arbetskamrater mot invasionen och lyckades få med sig flera av sina arbetskamrater in på den stora demonstrationen. – Jag vet att det var så på många håll. Jag fick höra att folk tänkte gå man ur huse för att demonstrera mot USA och det planerade kriget. – Många av de som demonstrerade hade aldrig demonstrerat förr, och många av de som jag träffade har jag aldrig sett igen. Om det var 100 000 eller 50 000 vet jag inte, säger Lasse. Men sen hände inte så mycket mer. – Om nu nästan 100 000 demonstrerade bara i Stockholm – varför blev det ingen fortsättning? Vart tog alla i vägen? Pessimismen spred sig. Det kände man ju, säger Lasse. – Vad hjälpte det att demonstrera. Många som gick trodde att det skulle vara möjligt att påverka USA:s politik, att deras insats i demonstrationer den dagen, tillsammans med hundratusentals andra, faktiskt skulle tvinga USA att ställa in det planerade kriget – och blev besvikna och desillusionerade när USA ändå invaderade Irak. I övriga Europa, i Tyskland, Italien, Frankrike och många andra länder demonstrerade flera miljoner människor. Förmodligen var det samma reaktion där, tror Lasse. – Demonstrera hjälper inte, tyckte många. De går ju in i alla fall. – Besvikelsen är förståelig, men frågan är ju fortfarande varför inget mer hände? Efter ett tag borde man ju ”hantera sin besvikelse”?. det fanns ingen organiserad kraft som white house sMan ari fleischer, 2002. följde upp demonstrationerna, är Lasses uppfattning. – Demonstrationerna var mycket en grej via nätet och olika partier och grupperingar som kallades samman för detta tillfälle, bl.a. via ”Nätverket mot krig”. När demonstrationerna väl var genomförda fanns ingen som tog ansvar för att följa upp dem. – De organisationer, partier och nätverk som dragit ihop demonstrationerna hade också andra frågor på dagordningen så en uppföljning av de stora demonstrationerna – som kunde ha fortsatt i organiserat solidaritetsarbete – konkurrerade med andra frågor som ansågs lika viktiga. Lasse tycker i efterhand att t.ex. ”Nätverket mot kriget” och dess medlemsorganisationer inte har förvaltat frågan med den kraft som hade behövts. Istället har en massa andra frågor fått dela plats med invasionen av Irak. Detta i sin tur har i praktiken – oavsiktligt – lämnat stort utrymme för krafter inom landet som var positiva till USA:s invasion. – Som jag ser det nu kan jag undra om det då ens fanns en tanke och avsikt att fortsätta efter de stora demonstrationerna. Du var ju även aktiv i arbetet mot USA:s krig mot Vietnam. Tycker du att det är svårare att få igång människor och organisera en opinion mot kriget i Irak? – Opinionen mot kriget i Vietnam hade också mycket emot sig i början, men växte på några år rätt snabbt. Opinionen mot USA:s krig i Irak är idag inte särskilt märkbar – åtminstone inte organisatoriskt. Det är rätt tyst i landet om kriget. Det beror på, menar Lasse, att den amerikanska krigspropagandan lyckats svartmåla och misstänkliggöra det irakiska motståndet – med argument som är islamofobiska; Amerikas mission i Irak är att hjälpa ett förvirrat och förtryckt folk ur misär och okunskap. Så framställs frågan och svenska medier hänger på! I Vietnam var frågan på ett sätt ”enklare”. Där var kommunismen den stora fienden som USA skulle bekämpa. Det var då lättare att genomskåda. I Vietnam, fortsätter Lasse, togs också
USA-imperialismen med överraskning av den uppblommande opinionen mot kriget och hade ingen fungerande strategi att möte detta med. – Idag satsar USA stora resurser på att styra opinionen. Ett sätt är att bara tillåta lojala och vänligt sinnade journalister, s.k. inbäddade journalister, att rapportera inifrån Irak och på ett helt annat sätt kontrollera den information som når media. Till detta kan läggas att USA idag har en mer renodlad yrkesarmé än när man var i Vietnam. En hel del av uppdragen i samband med invasionen har också lagts ut på privatarméer och privata bolag – där möjligheten till insyn är helt stängd. det borde egentligen finnas större möjligheter att skapa opinion idag jämfört med 1970- och 80-talet, tycker Lasse. – Vi har internet, med stora kontaktytor för snabba kontakter och mer och fler medier. Men samtidigt har vi ett helt annat FolkrörelseSverige än under tiden för Vietnamrörelsen. Engagemanget i och från folkrörelser, t.ex. fackföreningsrörelsen, betydde mycket för Vietnamrörelsens tillväxt på den tiden. – Sedan dess har mängder av dessa folkrörelsers medlemmar försvunnit; rörelserna har centraliserats, tömts på aktiva medlemmar och blivit toppstyrda på ett helt annat sätt än för 25-30 år sedan. Vad kan och ska Irak-Solidaritet göra idag för att växa och bli en större rörelse Fotograf: Eva Wernlid mot USA:s krig i Irak? Mer basverksamhet, menar Lasse – och gärna med avstamp i de erfarenheter som gjordes just i arbetet mot USA:s krig i Vietnam. – Betona basarbetet, föra ut verksamheten i större förortsområden och gärna också på större orter i landet. Organisera runt några få uppgifter – inte splittra oss i för många frågor. Sälja tidningen regelbundet, dela ut flygblad, synas och samla människor till studiecirklar. Så småningom få igång medlemsgrupper och utifrån dem ordna offentliga möten och skriva insändare. – Så tycker jag att läget är just nu, men det kan ändras om vi växer till oss. Det är ändå viktigt att få rätt perspektiv på det man gör, säger Lasse och berättar att solidaritetsarbetet i Farsta i början kändes tradigt. Han började ensam i Farsta centrum. Nu nästan ett år senare är det fyra stycken – och ibland flera - som deltar på torget regelbundet. – När det kommer med nya aktiva utvecklas arbetet. Vi har hunnit med ett möte på biblioteket med nästan femtio människor, sålt rätt många tidningar och delat en hel del flygblad och skaffat en egen banderoll. I januari fick vi tillstånd för appelltal för hela året. – Allt det där skulle jag inte fixat själv, avslutar Lasse. Jörgen larsson Iraks nya oljelag n n 19 februari 2007 läcktes förslaget till ny irakisk oljelag ut på Internet. Lagom till fyraårsdagen av invasionen av Irak kan USA komma att uppnå ett av huvudmålen med kriget och ockupationen: att omvandla Iraks oljesektor, nationaliserad sedan 1972, och göra den tillgänglig för utländska, privata investerare. n n Enligt förslaget till ny oljelag kan utländska företag skriva kontrakt som ger bolagen kontroll över verksamheten i upp till 35 år med garanterade vinster under 25 år. De utländska företagen har inga skyldigheter att återinvestera sina vinster i Irak, att anställa eller utbilda irakisk personal eller medverka till teknologisk utveckling i Irak. Det är fullt möjligt att företagsledare i utländska företag kan delta i de framtida besluten om exploateringen av Iraks olja och gas eftersom bland rådets medlemmar ska finnas “executive managers from important related petroleum companies”. USA har genomdrivit en lag som skulle få 1800-talets kolonisatörer att kippa efter andan. “Oljevinsterna, som folk felaktigt påstår att vi är ute efter, kommer att placeras i en fond för det irakiska folket och administreras av FN” preMiärMinister tony blair i brittiska underhuset 18 Mars 2003 Brännpunkt Irak
Page 1 and 2: BRÄNNPUNKT II IrakSolidaritet Sthl
Page 3 and 4: ”Det finns klara samband mellan o
Page 5 and 6: Föreningen IrakSolidaritet i Stock
Page 7 and 8: ”Det är verkligen tragiskt…..a
Page 9 and 10: MOT KRIGSPOLITIKEN Thage G Peterson
Page 11 and 12: flyktingkatastrof sedan fördrivnin
Page 13 and 14: stadsområden, nya affärer öppnas
Page 15 and 16: Till Migrationsverket och Migration
Page 17 and 18: också av humanitära skäl. Den up
Page 19 and 20: årsskiftet inleddes i skuggan av p
Page 21 and 22: ”Deras närvaro inne i Irak - soc
Page 23 and 24: En annan viktig fråga är: hur kun
Page 25 and 26: Att måla ett krig I MaskMuseet i Z
Page 27 and 28: ALDRIG GLÖMMA, ALDRIG FÖRLÅTA de
Page 29 and 30: anledningen till detta är våldet
Page 31 and 32: den irakiska motståndsrörelsen be
Page 33 and 34: terror mot civila. USA skyller på
Page 35: Motståndet mot USA växer Bombkrig
Page 39 and 40: frågan i säkerhetsrådet så att
Page 41 and 42: Bild: US-army att släppas in eller
Page 43 and 44: Sveriges vapenexport till USA och E
Page 45 and 46: REKVIEM FÖR IRAKS FÖRFLUTNA, NUTI
Page 47 and 48: ste räddas Nationalmuséet i Bagda

Brännpunkt Irak 2 - IrakSolidaritet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?