Brännpunkt Irak 2 - IrakSolidaritet

More documents

Recommendations

Info

Läst Smaragdstaden Kan det här verkligen vara sant? Är detta möjligt? Dessa frågor dyker hela tiden upp i huvudet vid läsningen av Rajiv Chandrasekarans bok om hur USA administrerade det ockuperade Irak under de första åren efter Saddamregimens fall. De drygt 300 sidorna är en förfärande skildring av försöken att förverkliga Bush’s vision av det nya Irak. Visionen var en neokonservativ planritning av ett USAvänligt land utan marknadsstörande välfärd, där privata initiativ, låga skatter och privatiseringar skulle få hjulen att börja rulla i det totalt förödda landet. Lojaliteten till Bush’s vision bestämde därför vilka personer som sattes att genomföra reformerna. Resultatet blev att Iraks styrelse togs över av en tusenhövdad samling neokonservativa fundamentalister från USA. Nästan ingen kunde arabiska eller kände till något om Irak eller arabvärlden i stort. I de allra flesta fall var dessa styresmän också helt okunniga inom sitt sakområde. Uppgiften var inte att bygga upp det som förstörts av krig och sanktioner utan en ”total make-over” för att förverkliga den neo-konservativa visionen. Några exempel på de förödande vansinnigheter som blev resultatet: Brännpunkt Irak ett gäng ungdoMar som skickat in sina CV till en konservativ tankesmedja rekryterades och gick under öknamet ”the brat pack”. De fick förtroendet att administrera Iraks budget på 13 miljarder dollar. Ansvaret förr att bygga upp och göra om Bagdads börs lades på en 24-åring utan någon som helst finansiell utbildning eller erfarenhet av finansiell verksamhet. En annan trogen republikan hade meriten att ha varit rektor för ett mindre college där Rumsfelds fru satt i styrelsen. Hans uppgift var att omvandla den högre utbildningen i ett land med 375 000 studenter. Att nästan alla universitet var plundrade såg han som en fördel, det gav ju ett gyllene tillfälle till ”a clean start”. En annan fördel var att tiotusentals lärare avskedats eftersom de hade anknytning till Baathpartiet. Denne utbildningsexpert såg det som väsentligt att inte kunna något om Irak eller landets utbildningssystem. Då kunde han lättare ta itu med omvand- ”Resultatet blev att Iraks styrelse togs över av en tusenhövdad samling neokonservativa fundamentalister från USA. Nästan ingen kunde arabiska eller kände till något om Irak eller arabvärlden i stort. ” lingen utan förutfattade meningar. Det mest hårresande exemplet handlar om hälsovården. Sjukhusen var bombade eller plundrade och saknade allt. Utrustning, inredning och mediciner var förstörda eller stulna. Elektricitet fanns bara några timmar om dagen. Behovet av rent dricksvatten var akut, epidemier spred sig. Till att reda upp detta sattes inledningsvis en riktig expert, en läkare med gedigen erfarenhet av katastrofmedicin. Men han ansågs inte tillräckligt lojal med visionen och fick sparken efter bara några veckor. Ersättaren var en socialarbetare som kände den republikanske guvernören i Michigan. Han hade också erfarenhet av internationellt bistånd i kombination med kristen mission. Den nye ”experten” såg det som allra viktigast att minska trycket på sjukhusen med förebyggande åtgärder. Han lanserade därför en antirökningskampanj och bestämde att den fria sjukvården nu skulle beläggas med avgifter. kan dessa och otaliga andra liknande exempel verkligen vara sanna? Chandrasakar var stationerad i Bagdad som Washington Posts korrespondent. Boken bygger i huvudsak på intervjuer med hundratals personer som deltog i den amerikanska omvandlingen av Irak. Framförallt efter att de lämnat Irak och återvänt till USA. Det finns alltså ingen möjlighet för en utomstående att kontrollera uppgifterna.
En annan viktig fråga är: hur kunde allt detta vara möjligt? Chandrasakar framhåller främst konflikten mellan USA:s försvarsdepartement och utrikesdepartement som förklaring till den administrativa katastrofen. De kunniga experterna från utrikesdepartementet bortmanövrerades och ersattes av lojala neo-konservativa fundamentalister med anknytning till försvarsdepartementet. Överallt i boken framkommer också en annan förklaring. En arrogans utan like, baserad på den grundläggande uppfattningen att Irak befolkades av okunniga vildar, som borde hälsa de nya härskarna som befriare. En del av dessa arroganta fundamendalister satte en ära i att inte kunna någonting om Irak, andra var bara helt ointresserade. Även när det var möjligt av säkerhetsskäl, såg de ingen anledning att lämna swimmingpoolen och hamburgerbarerna i den muromgärdade ”gröna zonen”. en sista frÅga soM dyker upp vid läsningen är författarens budskap. Här och var framskymtar att Chandrasakar vill visa hur USA missade ett ”gyllene tillfälle” att åstadkomma en bättre värld för ett förtryckt folk. Att detta är Chandrasakars syfte med boken framgår helt klart av hans chat på Washington Posts hemsida. Det är mer oklart om han också menar att ockupationen skulle varit berättigad om den inte misskötts av fundamentalistiska klantskallar. Hela boken ger intryck av att det främst var visionen att förverkliga det neokonservativa superkapitalistiska drömsamhället i arabvärlden som ledde fram till kriget och ockupationen. Att få kontroll över regionens oljetillgångar nämns till exempel inte som en möjlig bakomliggande orsak. Inte ens en gång när Chandrasakar beskriver hur sjukhus, muséer, palats och alla ministerier utom oljeministeriet plundras utan att de amerikanska trupperna ingriper. På samma sätt ges läsaren intrycket att irakierna glatt skulle ha gått med på att lämna över sin olja och rea ut sina tillgångar till amerikanska företag, om ockupationen bara hade genomförts på ett bättre sätt. Trots detta är boken mycket läsvärd. Den ger en avslöjande och förskräckande bild av hur en arrogant ockupant agerar, utan tillstymmelse till respekt för det ockuperade folket och utan intresse för detta folks allra mest fundamentala behov. lena schröder har läst chandrasekaran, raJiv (2006), iMperial life in the eMerald city – inside baghdad’s green Zone. ”Kontrollera oljan, och du kan kontrollera hela kontinenter. Kontrollera maten och du kontrollerar människorna”. HENRY KISSINGER Matransoner slopas n n Den irakiska regeringen har beslutat att de matransoner (food for oil) som räddat miljoner irakier undan svält ska tas bort i juni i år. De infördes av Iraks tidigare president Saddam Hussein under de svåra sanktionsåren för att underlätta livet för civilbefolkningen. UNESCO uttalade sitt beröm för den rättvisa fördelningen av ransonerna. Under ockupationen har de urholkats av inflation, flyktingar har många gånger blivit av med sin ranson, men för miljoner har de haft stor betydelse. Beslutet att avskaffa ransonerna beror på Iraks förpliktelser mot Världsbanken, säger den irakiska regeringen. Men beslutet var kontroversiellt och parlamentet tillfrågades inte. I tvåflodslandet med sina berömda bevattningssystem och urgamla jordbruk härjar Monsanto, Syngenta och Dow Chemical. Ståthållare Paul Bremers beslut nr. 81 från 2004 öppnade Iraks jordbruksbygder för agrobolagens genmodifierade grödor. De redan fattiga bönderna måste köpa bolagens utsäde med tillhörande pesticider och får inte längre spara frön från förra årets skörd för kommande sådd. Svälten är också ett vapen i ockupanternas händer. Förbjudna vapen i Falluja n n USA använde splitterbomber och kemiska vapen som vit fosfor mot civilbefolkningen i Falluja. Tumörer, cancer, barn som föds med svåra deformationer ökar. Effekten av förbjudna vapen på hälsosituationen i Falluja mellan 2003- 2006 granskas i en undersökning som Monitoring Net of Human Rights in Iraq (MHRI) och andra organisationer genomfört i samarbete med Fallujas allmänna sjukhus. Tre år efter USA:s andra stora angrepp på staden Falluja i november 2004 inbjöd IrakSolidaritet Ahmed al Samraie, vice ordförande för MHRI att presentera rapporten om Falluja på ABF i Stockholm. Falluja förstördes till 70 procent. Sjukhus, skolor, moskéer, bostäder bombades. Tusentals människor dödades. Falluja och många andra städer har muromgärdats liksom hela kvarter i Bagdad. IrakSolidaritet har bedrivit kampanj mot dessa murar som strider mot folkrätten precis som Israels mur på Västbanken. Falluja är en symbol för USA: s systematiska förstörelse av nationen Irak med dess infrastruktur och mångtusenåriga historia och kultur, men också för irakiernas heroiska motstånd. Läs hela rapporten på IrakSolidaritets hemsida. The Women´s Story n n I samarbete med Orionbion inledde journalisten och författarinnan Eman Ahmed Khammas den 29 oktober visningen av den skakande dokumentärfilmen om kvinnor under ockupation. Filmen är gjord av kvinnor. Två av dem har deltagit på seminarier arrangerade av IrakSolidaritet. Din organisation eller fackförening kan beställa visning av filmen och starta en diskussion om Irak. Skriv till info@iraksolidaritet.se Brännpunkt Irak
Page 1 and 2: BRÄNNPUNKT II IrakSolidaritet Sthl
Page 3 and 4: ”Det finns klara samband mellan o
Page 5 and 6: Föreningen IrakSolidaritet i Stock
Page 7 and 8: ”Det är verkligen tragiskt…..a
Page 9 and 10: MOT KRIGSPOLITIKEN Thage G Peterson
Page 11 and 12: flyktingkatastrof sedan fördrivnin
Page 13 and 14: stadsområden, nya affärer öppnas
Page 15 and 16: Till Migrationsverket och Migration
Page 17 and 18: också av humanitära skäl. Den up
Page 19 and 20: årsskiftet inleddes i skuggan av p
Page 21: ”Deras närvaro inne i Irak - soc
Page 25 and 26: Att måla ett krig I MaskMuseet i Z
Page 27 and 28: ALDRIG GLÖMMA, ALDRIG FÖRLÅTA de
Page 29 and 30: anledningen till detta är våldet
Page 31 and 32: den irakiska motståndsrörelsen be
Page 33 and 34: terror mot civila. USA skyller på
Page 35 and 36: Motståndet mot USA växer Bombkrig
Page 37 and 38: USA-imperialismen med överraskning
Page 39 and 40: frågan i säkerhetsrådet så att
Page 41 and 42: Bild: US-army att släppas in eller
Page 43 and 44: Sveriges vapenexport till USA och E
Page 45 and 46: REKVIEM FÖR IRAKS FÖRFLUTNA, NUTI
Page 47 and 48: ste räddas Nationalmuséet i Bagda

Brännpunkt Irak 2 - IrakSolidaritet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?