Brännpunkt Irak 2 - IrakSolidaritet

More documents

Recommendations

Info

Analys av Chomsky Noam Chomsky läser amerikanarnas egna rapporter som slår fast att det finns hopp om nationell försoning bara ”invasionsstyrkorna, ansvariga för det interna våldet, drar sig ut och lämnar Irak till irakierna”. Men erövrare är dåliga på att lyssna. Var finns den irakiska rösten? Usa:s ockupationsarMé i Irak (eufemistiskt benämnd den Multinationella styrkan – Irak) genomför omfattande studier av folkopinionen. Dess rapport i december 2007 om en enkät bland fokusgrupper var osedvanligt optimistisk. Rapporten drog slutsatsen att enkäten ”ger mycket starkt belägg” för att avvisa den vanliga uppfattningen att ”nationell försoning är varken sannolik eller möjlig”. Tvärtom fann man att en känsla av ”optimistisk möjlighet genomsyrade alla fokusgrupper … och man hittar betydligt fler gemensamma uppfattningar än skillnader bland dessa synbarligen olikartade grupper av irakier”. Denna upptäckt av ”gemensamma uppfattningar” bland irakier över hela landet är ”goda nyheter, enligt en militär analys av resultaten”, rapporterar Karen deYoung i The Washington Post. De ”gemensamma uppfattningarna” preciserades i rapporten. För att citera deYoung: ”Irakier från alla sekteristiska och etniska grupperingar anser att USA: s militära invasion är den främsta orsaken till de våldsamma meningsmotsättningarna mellan dem, och ser ’ockupationsstyrkornas’ bortdragande som nyckeln till nationell försoning.” Alltså finns det, enligt irakierna, hopp Brännpunkt Irak om nationell försoning om invasionsstyrkorna, ansvariga för det interna våldet, drar sig ut och lämnar Irak till irakierna. Rapporten nämnde inte andra goda nyheter. Irakier tycks acceptera amerikanernas högsta värden, som fastställda i Nürnbergrättegången – särskilt att aggression, ”invasion av dess väpnade styrkor” av en stat mot en annan stat ”av en annan stats territorium” – är ”det högsta internationella brottet, vilket skiljer sig från andra krigsförbrytelser endast däri att det inom sig rymmer helhetens sammanlagda ondska”. USA:s chefsåklagare i Nürnberg, domaren i högsta domstolen Robert Jackson, hävdade med kraft att Tribunalen vore enbart en fars om vi inte skulle tillämpa dess principer på oss själva. Till skillnad från irakierna tar USA, ja i själva verket väst i allmänhet, avstånd från de högtidliga värderingar som man bekände sig till vid Nürnberg, en intressant indikation på substansen i den berömda ”civilisationernas konflikt”. Mer goda nyheter rapporterades av general David Petraeus och USA:s ambassadör i Irak Ryan Crocker under det burleska skådespel som iscensattes 11 september 2007. Bara en cyniker kan föreställa sig att tidpunkten valts för Ett område anses vara ockuperat, då detsamma faktiskt befinner sig under den fientliga arméns herravälde. (artikel 42,lantkrigsregleMentet, annex till den fJärde haagkonventionen frÅn 1907.) att insinuera Bush-Cheneys påståenden om samband mellan Saddam Hussein och Osama bin Laden, så att de genom att begå det ”främsta internationella brottet” försvarade världen mot terror – vilken sjudubblades som ett resultat av invasionen, enligt en analys förra året av terrorismspecialisterna Peter Bergen och Paul Cruickshank. Petraeus och Crocker gav siffror för att visa att den irakiska regeringen kraftigt ökade satsningarna på återuppbyggande, och nådde upp till en fjärdedel av de belopp som reserverats för detta ändamål. Verkligen goda nyheter, tills de granskades av regeringens redovisningskontor, som fann att den verkliga siffran var en sjättedel av vad Petraeus och Crocker rapporterade, en minskning med 50 procent jämfört med föregående år. Fler goda nyheter är minskningen av det sekteristiska våldet, som delvis beror på framgångarna i den mordiska etniska rensning som irakier skyller på invasionen; det finns färre mål för sekteristiska mord. Men den beror också på Washingtons beslut att stödja de stamgrupper som hade organiserats för att driva ut irakiska Al Qaida, och på en ökning av USA:s trupper. Det är möjligt att Petraeus’ strategi kan närma sig ryssarnas framgång i Tjetjenien, där stridigheterna nu är ”begränsade och sporadiska, och Grozny befinner sig mitt i en byggboom” efter att ha krossats till grus av den ryska attacken, enligt vad CJ Chivers rapporterade i the New York Times i september 2007. Kanske en dag också Baghdad och Fallujah kommer att kunna glädjas åt att ”elektriciteten återställts i många bo-
stadsområden, nya affärer öppnas och stadens huvudgator åter asfalterats”, som i uppsvingets Grozny. Det är möjligt, men tveksamt, med tanke på den sannolika konsekvensen av skapandet av krigsherrearméer som kan vara frön till än mer omfattande sekteristiskt våld, som bidrar till aggressionens ”sammanlagda ondska”. Irakier är inte ensamma om att tro att nationell försoning är möjlig. En kanadensisk enkät fann att afghaner är hoppfulla om framtiden och är för närvaron av kanadensiska och andra utländska trupper – de ”goda nyheter” som fick rubriker. Den finstilta texten antyder några förbehåll. Bara 20 procent ”tror att talibanerna kommer att få övertaget när de utländska trupperna ger sig av”. Tre fjärdedelar stödjer förhandlingar mellan den USAstödda Karzairegeringen och talibanerna och över hälften är för en koalitionsregering. Den stora majoriteten är därför starkt oenig med den USA-kanadensiska inställningen och tror att fred är möjlig om man övergår till fredliga medel. Fastän frågan inte ställdes i enkäten, tycks det rimligt att förmoda att den utländska närvaron gillas för bistånd och återuppbyggnad. Det finns naturligtvis många frågor kring enkäter i länder under utländsk militär ockupation, särskilt på platser som södra Afghanistan. Men resultaten av de irakiska och afghanska studierna överensstämmer med tidigare sådana och bör inte avfärdas. Enkäter nyligen i Pakistan innebär också ”goda nyheter” för Washington. Hela fem procent är för att man låter utländska trupper från USA eller andra länder gå in i Pakistan ”för att förfölja eller tillfångata Al Qaida-stridsmän”. Nio procent är för att man ska låta USA-styrkor ”förfölja och ta till fånga talibanska upprorsmän som har tagit sig över gränsen från Afghanistan”. Nästan hälften är för att man ska låta pakistanska soldater göra det. Och bara lite mer än 80 procent ser USA:s militära närvaro i Asien och Afghanistan som ett hot mot Pakistan, medan en överväldigande majoritet tror att USA försöker skada den islamska världen. Den goda nyheten är att dessa resultat anses som en avsevärd förbättring jämfört med oktober 2001, då en Newsweek-enkät fann att ”åttiotre procent av de tillfrågade pakistanierna sade att de höll på talibanerna medan bara tre procent uttryckte stöd för USA” och över 80 procent beskrev Osama bin Laden som en gerillakämpe och sex procent som en terrorist. I strömmen av goda nyheter från olika delar av regionen finns det nu mycket uppriktig debatt bland politiska kandidater, företrädare för administrationen och kommentatorer beträffande olika möjligheter för USA i Irak. En röst saknas ständigt: irakiernas. Deras ”gemensamma uppfattningar” är välkända, liksom tidigare. Men de kan inte tillåtas välja sin egen väg mer än små barn. Bara erövrarna har den rätten. Kanske det också här finns något att lära om ”civilisationernas konflikt”. noaM choMsky, counter point © 2008 noaM choMsky (distributed by new york tiMesyndicate) översättning: christer lundgren 70 procent av irakierna anser att USA:s truppförstärkningar i Bagdad och omgivande provinser det senaste halvåret har försämrat säkerheten. 18 procent tycker att den förbättrats. 68 procent i övriga Irak anser att truppökningen försämrat säkerheten och tolv procent att den förbättrats. 58 procent har inget förtroende alls för ockupationsstyrkorna, 27 procent har litet förtroende, medan 15 procent har mycket eller ganska mycket förtroende för dem. 53 procent av irakier säger att de är starkt emot ockupationsstyrkornas närvaro, 26 procent är lite emot. Endast fem procent är starka förespråkare av den utländska truppnärvaron, 16 procent är lite för. 47 procent säger att trupperna genast ska lämna (i mätningen i februari i år var siffran 35 procent). 34 procent vill att de ska stanna tills säkerheten återställts. 57 procent av alla irakier anser att attacker mot koalitionsstyrkorna är acceptabla. Skillnaden mellan folkgrupperna är stor. Av sunniterna svarar 93 procent ja. Motsvarande siffror för shiiter och kurder är 50 respektive fem procent. 38 procent säger på frågan om den USA-stödda irakiska regeringens arbete att de gör ett väldigt dåligt jobb, 27 procent ett ganska dåligt jobb, medan 34 procent är mycket eller ganska nöjda. Det är ett stort tapp jämfört med 2005. 62 procent svarar på frågan om det framtida Irak att de vill behålla ett enat land med centralregering i Bagdad. 28 procent önskar en federal stat med regionalt självstyre. Nio procent vill dela Irak i självständiga stater. Källa: Brittiska BBC och ABC news samt japanska NHK genomförde i augusti en omfattande opinionsundersökning i Irak. Över 2.000 irakier från 450 bostadsområden i landets arton provinser intervjuades. Även om frågor och svarsalternativ kan diskuteras, liksom svårigheterna att fritt uttrycka sin uppfattning under ockupationen, ger undersökningen en intressant inblick i opinionen i Irak. Särskilt som en jämförelse med tidigare undersökningar visar att missnöjet med ockupationen ökar. Brännpunkt Irak
Page 1 and 2: BRÄNNPUNKT II IrakSolidaritet Sthl
Page 3 and 4: ”Det finns klara samband mellan o
Page 5 and 6: Föreningen IrakSolidaritet i Stock
Page 7 and 8: ”Det är verkligen tragiskt…..a
Page 9 and 10: MOT KRIGSPOLITIKEN Thage G Peterson
Page 11: flyktingkatastrof sedan fördrivnin
Page 15 and 16: Till Migrationsverket och Migration
Page 17 and 18: också av humanitära skäl. Den up
Page 19 and 20: årsskiftet inleddes i skuggan av p
Page 21 and 22: ”Deras närvaro inne i Irak - soc
Page 23 and 24: En annan viktig fråga är: hur kun
Page 25 and 26: Att måla ett krig I MaskMuseet i Z
Page 27 and 28: ALDRIG GLÖMMA, ALDRIG FÖRLÅTA de
Page 29 and 30: anledningen till detta är våldet
Page 31 and 32: den irakiska motståndsrörelsen be
Page 33 and 34: terror mot civila. USA skyller på
Page 35 and 36: Motståndet mot USA växer Bombkrig
Page 37 and 38: USA-imperialismen med överraskning
Page 39 and 40: frågan i säkerhetsrådet så att
Page 41 and 42: Bild: US-army att släppas in eller
Page 43 and 44: Sveriges vapenexport till USA och E
Page 45 and 46: REKVIEM FÖR IRAKS FÖRFLUTNA, NUTI
Page 47 and 48: ste räddas Nationalmuséet i Bagda

Brännpunkt Irak 2 - IrakSolidaritet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?