09.09.2013 Views

Brännpunkt Irak 2 - IrakSolidaritet

Brännpunkt Irak 2 - IrakSolidaritet

Brännpunkt Irak 2 - IrakSolidaritet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

BRÄNNPUNKT II<br />

<strong>Irak</strong>Solidaritet Sthlm<br />

30 kr<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


Omslaget är gjort av konstnären Torsten Jurell, www.jurell.se<br />

USA UT UR IRAK !<br />

Världens folk har aldrig talat så klart och tydligt mot ett<br />

planerat angreppskrig som med de stora protesterna i mars<br />

2003 inför USA:s invasion av <strong>Irak</strong>. Stockholm upplevde sin<br />

största politiska demonstration i modern tid.<br />

Hur kan solidariteten med krigets offer befästas och<br />

utvecklas när kriget ändå blev ett faktum?<br />

SOLIDARITETENS VÄG<br />

I<br />

de diskussioner som följde efter<br />

USA:s invasion 2003 utvecklades<br />

enighet kring en grundläggande<br />

politisk ståndpunkt: kriget var illegalt,<br />

ockupationen var illegitim och irakiernas<br />

rätt till att göra motstånd måste försvaras.<br />

Detta synsätt präglade arbetet inför<br />

och under den breda Stockholmssession i<br />

november 2004 inför Världstribunalen om<br />

<strong>Irak</strong> (WTI), som hölls i Istanbul på försommaren<br />

året därpå.<br />

Solidaritetsrörelsen tog redan från början<br />

avstånd från attacker som i första hand<br />

riktade sig mot civilbefolkningen. Terrorism<br />

har inget med motståndskamp att göra.<br />

En klar skiljelinje drogs också mot den så<br />

kallade ”ockupationsvänstern”, gruppe-<br />

1 000 000<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong><br />

ringar som av olika skäl försvarade samarbete<br />

med den av USA tillsatta quislingregimen<br />

i Bagdad.<br />

Organisationer som samverkade i koalitioner<br />

eller nätverk enades om aktioner<br />

som lyfte fram <strong>Irak</strong>frågan. Men många<br />

enskilda människor vill koncentrera sig på<br />

<strong>Irak</strong> och verka för att samla folk mot detta<br />

krig. Under våren 2005 bildades <strong>Irak</strong>Solidaritet<br />

i Stockholm. Liknande grupper<br />

finns nu på flera orter i Sverige.<br />

ockupationen fortsätter. Mer än en<br />

miljon döda, flera miljoner flyktingar i<br />

och utanför landet och ett oräkneligt antal<br />

föräldralösa barn – det är en del av facit<br />

hittills i detta smutsiga krig.<br />

<strong>Irak</strong>Solidaritet<br />

har<br />

under dessa<br />

tre år försökt<br />

n n Över en miljon människor har dödats i våldsamheter<br />

sedan USA:s ockupation av <strong>Irak</strong> inleddes 2003, visar<br />

statistik som det kända brittiska opinionsinstitutet ORB<br />

(Opinion Research Business) publicerade i januari.<br />

Resultatet stämmer väl överens med andra undersökningar,<br />

däribland en undersökning av Johns Hopkins Bloomberg<br />

School of Public Health i Baltimore, som tidskriften The<br />

Lancet tidigare publicerat.<br />

lyfta fram<br />

rösterna från<br />

irakierna som<br />

drabbas av<br />

kriget och gör<br />

motstånd på<br />

olika sätt. Vi<br />

har enträget<br />

spridit<br />

kunskap om<br />

massförstörelsen<br />

och<br />

bombningarna av <strong>Irak</strong>s städer och samlat<br />

stöd mot morden på akademiker och<br />

läkare, mot avrättningar av politiska fångar<br />

och mot tortyr.<br />

Massmedia har oftast struntat i den<br />

verklighet som är krigets vardag. Däremot<br />

rapporterar man utförligt om varenda<br />

primärval i USA där kandidaterna om de<br />

ens tar upp kriget struntar fullständigt i<br />

irakiernas åsikter om sin framtid.<br />

Lögnerna om en så kallad ”framgång”<br />

för USA:s upptrappning kan inte dölja sanningen.<br />

För <strong>Irak</strong>s folk är det en katastrof.<br />

Livet har inte blivit säkrare eller bättre.<br />

Nästan 1,4 miljoner människor, det vill<br />

säga en fjärdedel av befolkningen, har<br />

flytt huvudstaden Bagdad, en stad som nu<br />

kännetecknas av etnisk resning och höga<br />

betongmurar som skiljer de kvarvarande<br />

åt. Mord och kidnappningar av civila<br />

förekommer alltjämt. Antalet fängslade<br />

är nu enligt Röda Korset mer än 60 000.<br />

Antalet som hålls inspärrade av USA:s<br />

trupper ökade under 2007 till nästan<br />

25 000 människor!<br />

Men någon framgång för USA-koalitionen<br />

är inte i sikte. Motståndsgrupperna<br />

omgrupperar sig och fortsätter oavbrutet<br />

att genomföra attacker mot ockupationsmakten.<br />

Det finns klara samband<br />

mellan ockupationen av <strong>Irak</strong> och USA:<br />

s krigspolitik i andra länder – till exempel<br />

mot Afghanistan och Palestina. Men <strong>Irak</strong>


”Det finns klara samband mellan ockupationen<br />

av <strong>Irak</strong> och USA:s krigspolitik i andra<br />

länder – till exempel mot Afghanistan och<br />

Palestina. Men <strong>Irak</strong> är brännpunkten i dagens<br />

internationella motsättningar. Det är där<br />

som USA:s globala offensiv möter starkast<br />

motstånd.”<br />

är brännpunkten i dagens internationella<br />

motsättningar. Det är där som USA:s globala<br />

offensiv möter starkast motstånd. Det<br />

är där kampen står som hårdast om oljan<br />

och de militära och strategiska positionerna<br />

för globalt herravälde. Därför koncentrerar<br />

<strong>Irak</strong>Solidaritet sig på <strong>Irak</strong>frågan.<br />

Solidaritetsarbetet tar fasta på den<br />

grundläggande orsaken till att kriget fortsätter:<br />

USA måste ut ur <strong>Irak</strong>!<br />

Vi vill ena oss med alla som stödjer detta<br />

huvudkrav samtidigt som vi bedriver ett<br />

självständigt arbete på vår egen politiska<br />

grundval.<br />

Vi kommer att fortsätta med seminarier,<br />

studiecirklar och brett opinionsarbete. Vi<br />

behöver också fler lokalgrupper och aktiva<br />

medlemmar, som kan stå med banderoller<br />

och dela ut flygblad. Varje exemplar<br />

av <strong>Brännpunkt</strong> som säljs, varje krona som<br />

samlas in till Fallujainsamlingen och varje<br />

människa vi kan nå i våra bostadsområden<br />

eller på våra arbetsplatser för att diskutera<br />

den fortsatta ockupationen bidrar till att<br />

sätta tryck underifrån på partier och organisationer<br />

i <strong>Irak</strong>frågan.<br />

Men vi har inget Monopol på solidaritet.<br />

Det stora flertalet människor är emot kriget.<br />

Det är breda skikt av det svenska folket<br />

vi vill nå och ena oss med. Det är på det vi<br />

koncentrerar våra krafter.<br />

Vi stödjer det irakiska folkets kamp<br />

för att driva ut ockupationsstyrkorna.<br />

Däremot tar vi inte ställning mellan olika<br />

grupperingar inom motståndet – religiösa<br />

eller sekulära. Vi respekterar självbestämmanderätten<br />

och blandar oss inte i <strong>Irak</strong>s<br />

interna angelägenheter. Att forma landets<br />

framtid är en uppgift för det irakiska folket<br />

själva – på samma sätt som vi kräver rätt<br />

att utforma vår egen politik utan obehörig<br />

inblandning. Vi hoppas att irakierna kan<br />

enas kring huvudfrågan, att driva ut USA<br />

och befria sitt land. Kan de inte förvänta<br />

sig samma enighet kring huvudfrågan av<br />

dem som är mot ockupationen? Det är vår<br />

gemensamma utmaning. Det är solidaritetens<br />

väg.<br />

Mike powers<br />

Inget svenskt stöd<br />

till USA:s ockupation<br />

Stöd motståndskampen!<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong> ges ut av föreningen<br />

<strong>Irak</strong>Solidaritet i Stockholm<br />

inför femårsdagen av invasionen.<br />

För kontakt<br />

med föreningen<br />

kontakta: info@<br />

iraksolidaritet.se<br />

<strong>Irak</strong>Solidaritets<br />

plattform<br />

n USA ut ur IRAK<br />

– villkorslöst och omedelbart!<br />

n Ett fritt och självständigt <strong>Irak</strong>!<br />

n Stöd motståndskampen!<br />

n Inget svenskt stöd till ockupationen!<br />

Vill du bli medlem i Föreningen <strong>Irak</strong>-<br />

Solidaritet stödjer du vår plattform<br />

och betalar 200 kronor /år om du är<br />

förvärvsarbetande (annars 100:-).<br />

Inbetalning sker till<br />

pg: 409692-1<br />

<strong>Irak</strong>Solidaritets styrelse<br />

ger ut tidningen. Ansvarig utgivare:<br />

Sigyn Meder. Redaktion: Christer<br />

Lundgren, Lena Schröder, Peter<br />

Emsheimer, Martin Schibbye (red.)<br />

och Jörgen Larsson. Alla skribenter<br />

står för sina egna texter.<br />

n n IAON ( Internationella<br />

nätverket mot ockupationen)<br />

bildades i Madrid av aktivister<br />

från 7 länder i maj 2006.<br />

BRussells Tribunal, CEOSI<br />

(Spanien), Women´s Will (<strong>Irak</strong>),<br />

<strong>Irak</strong>Solidaritet och de andra<br />

deltagande organisationerna<br />

beslöt att arbeta på grundval<br />

av slutsatserna från<br />

Världstribunalen i Istanbul<br />

i juni 2005. Idag ingår 20<br />

organisationer i Nätverket.<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


Inledning<br />

Offensiv mot Mosul<br />

följs av etnisk rensning<br />

n n <strong>Irak</strong>s tredje stad Mosul har utsatts<br />

för en stor offensiv av flyg- och markstridskrafter.<br />

Offensiven betecknas i<br />

USA:s propaganda som ”det avgörande<br />

slaget mot al Qaida”. Men det verkliga<br />

syftet är att krossa motståndet mot<br />

ockupationen. Mosul är en historisk,<br />

mångkulturell stad med 1,8 miljoner<br />

invånare, såväl sunni- och shiamuslimer<br />

som kristna av olika slag, judar, araber,<br />

turkmener, assyrier, armenier och kurder.<br />

Trots denna mångfald har det sekteristiska<br />

våldet inte kunnat få fäste i staden,<br />

som istället länge varit ett starkt fäste för<br />

motståndsrörelsen.<br />

Offensiven inleddes 2007 och har<br />

pågått i flera månader. Under stor<br />

förstörelse och ödeläggelse upprättar<br />

USA utposter för striderna i stadens<br />

utkanter och äter sig inåt. Man upprättar<br />

checkpoints och bygger murar runt hela<br />

kvarter, som i Bagdad och andra städer.<br />

Stadsdelar som Yarmouk, Thawar och<br />

Siha är fullständigt isolerade.<br />

Al Qaida påstås ha flytt Anbarprovinsen<br />

och Diyala och tagit sin tillflykt till<br />

staden.<br />

I offensiven deltar tiotusentals soldater<br />

ur den irakiska armén, USA-trupper,<br />

kurdiska peshmergas och poliser. Washington<br />

Post beskrev 24 februari 2008 hur<br />

den amerikanska armén dirigerar den<br />

irakiska armén medan de själva sitter<br />

kvar i sina militärfordon.<br />

”Det minskar riskerna för amerikanska<br />

styrkor. Det är trevligt att ha människor<br />

som hjälper oss att sparka in dörrar”,<br />

kommenterade sergeant Christopher<br />

Sherman.<br />

”Många Mosulbor är öppet fientliga<br />

mot den irakiska armén, vars ledning i<br />

Mosul är övervägande kurdisk och ses<br />

som en kraft för kurdiskt inkräktande”,<br />

skriver tidningen.<br />

Tiotusentals invånare har flytt från<br />

staden och mängder av människor fängslas<br />

och förs bort. Samtidigt genomför<br />

motståndet attacker. När NBC-reportern<br />

Richard Engel intervjuade en amerikansk<br />

militär talesman vid en utpost i<br />

utkanterna av Mosul, genomfördes en<br />

attack mitt under sändningen.<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong><br />

sigyn Meder


Föreningen <strong>Irak</strong>Solidaritet i Stockholm<br />

uppmanar till protest mot urskillningslösa<br />

bombningar av <strong>Irak</strong><br />

n n 2008 inleddes med ”en av de största bomboffensiverna under kriget”.<br />

De multinationella styrkornas hemsida informerar om de offensiver som pågått<br />

under hela januari och nu fortsätter. Den mediala tystnaden är kompakt.<br />

I ”de kombinerade offensiverna Phantom Phoenix och Iron Harvest”som<br />

understöds av ”Operation Iron Boston” och andra offensiver bombas stora<br />

delar av <strong>Irak</strong>. Enligt officiella siffror fälldes 5 gånger fler bomber över <strong>Irak</strong><br />

2007 än 2006. Även delar av huvudstaden Bagdad har bombats av amerikanska<br />

attackflygplan.<br />

Enligt krigspropagandan dödas enbart ”al Qaida-terrorister”. Men rapporter<br />

från <strong>Irak</strong> och även i internationell press pekar på ett stort antal civila döda<br />

och nya flyktingskaror som tvingas bort från sina hem.<br />

Just nu pågår intensiva förberedelser för en jätteoffensiv från luften och<br />

marken mot <strong>Irak</strong>s andra stad Mosul. Mosul är en historisk, mångkulturell stad<br />

med gyllene tempel och mångtusenåriga bevattningsanläggningar. Ruinerna<br />

efter det gamla Nineve ligger inom stadsmurarna.<br />

Motståndet mot ockupationen är starkt i Mosul och de stora delar av <strong>Irak</strong><br />

som drabbas av USA-alliansens militära anfall.<br />

USA-alliansens bombningar av städer och storoffensiver med marktrupp<br />

utgör kollektiv bestraffning av civilbefolkningen.<br />

n n Regering och riksdag måste fördöma USA-alliansens brott mot folkrätten<br />

och kräva att bombningar och storoffensiver mot <strong>Irak</strong>s civilbefolkning<br />

upphör!<br />

n n <strong>Irak</strong>Solidaritet kräver att offensiven mot Mosul stoppas!<br />

n n <strong>Irak</strong>Solidaritet kräver stopp för kollektiv bestraffning.<br />

Föreningen <strong>Irak</strong>Solidaritet i Stockholm<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


INNEHÅLLS­<br />

FÖRTECKNING<br />

Solidaritetetens väg<br />

Mike Powers sid 2.<br />

Poesi: En vanlig dag<br />

Mohamed Omar sid 7.<br />

Intervju med Thage G Peterson<br />

Christer Lundgren sid 8.<br />

Varför så tyst?<br />

Jytte Gutland sid11.<br />

USA är skyldiga till<br />

flyktingkatastrofen<br />

Sigyn Meder sid 13.<br />

»<strong>Irak</strong>iska oljeinkomster skall gå<br />

till flyktingarna«<br />

Hana al-Bayati, sid 14.<br />

USA:s <strong>Irak</strong>politik<br />

Mathias Cederholm, sid 16.<br />

Ut med ockupanterna<br />

– omedelbart!<br />

Sami Ramadani, sid 18.<br />

USA planerar<br />

stycka upp <strong>Irak</strong><br />

Sigyn Meder, sid 21.<br />

Smaragdstaden<br />

Lena Schröder, sid 22.<br />

Torsten Jurell<br />

Att måla ett krig, sid 24-25.<br />

ALDRIG GLÖMMA,<br />

ALDRIG FÖRLÅTA,<br />

Peter Emsheimer, sid 26.<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong><br />

Var finns den irakiska rösten?<br />

Läs Noam Chomskys analys på sid 40.<br />

Ahmed Khammas<br />

Lena Schröder, sid 28.<br />

Ockupationen<br />

drabbar kvinnor hårt, övers.<br />

Christer Lundgren sid 29.<br />

Motståndet – decentraliserat<br />

men effektivt<br />

Sigyn Meder, sid 30.<br />

Basarbete i Farsta<br />

Jörgen Larsson, sid 35.<br />

FOLKRÄTT UNDER<br />

OCKUPATION<br />

Rolf Andersson, sid 39<br />

Sveriges roll i Kriget<br />

Mathias Cederholm, sid 42<br />

REKVIEM FÖR IRAKS<br />

FÖRFLUTNA, NUTID OCH FRAM<br />

TID<br />

Kaled, sid 44.<br />

<strong>Irak</strong>s kulturarv måste räddas<br />

Upprop, sid 46<br />

”<strong>Irak</strong>kriget är långt mera upprörande än Vietnamkriget<br />

som framkallade omfattande protester. De unga skulle<br />

nu kunna göra en verklig insats genom att fördöma det<br />

amerikanska uppträdandet i <strong>Irak</strong> och samtidigt ge uttryck<br />

åt sina drömmar om en ny världsordning som<br />

styrs av de värderingar som varit och är våra och som<br />

nu kränks så grovt i ord och i handling av världens genom<br />

historien starkaste makt”.<br />

sverker ÅströlM, f.d kabinettsekreterare.


”Det är verkligen tragiskt…..att delar av<br />

antikrigsrörelsen inte fattar att ockupation,<br />

föder motstånd. Det är normalt. Och de<br />

borde stödja motståndet därför att det är en<br />

folklig ansträngning för självbestämmande<br />

– mot utländskt slaveri.<br />

I Belgien hade vi de Vita brigaderna.<br />

Det fanns inget enat kommando i början<br />

och olika grupper tillhörde motståndet<br />

och agerade självständigt. Det förekom till<br />

och med strider mellan några av dem. De<br />

arbetade helt under jorden. Ingen visste<br />

vem som tillhörde motståndet. De hade<br />

inga talesmän och inga telefonnummer. Så<br />

vad talar fredsrörelsen i de ockuperande<br />

länderna om? Vi ska inte ha en kolonial<br />

attityd och tala om för irakierna vem som<br />

kan eller inte kan vara med i motståndet.<br />

Varför förstår inte fredsrörelsen detta”?<br />

dirk adriaensens, brussells tribunal<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


Intervju<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


MOT KRIGSPOLITIKEN<br />

Thage G Peterson är en politiker som varit med och format dagens<br />

Sverige. Efter sin pensionering har han engagerat sig starkt mot<br />

USA:s krig i <strong>Irak</strong> och mot Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan.<br />

Bland annat var han en av huvudtalarna vid en stor <strong>Irak</strong>demonstration<br />

i mars 2007.<br />

Foto: Eva Wernlid<br />

Bilden är tidigare publiccerad<br />

i Folket i Bild 2007.<br />

J<br />

ag träffar Thage G Peterson<br />

på ett kafé i Stockholm<br />

en eftermiddag i januari<br />

för att diskutera <strong>Irak</strong>frågan.<br />

Han kommer direkt från<br />

Södertörns högskola, där<br />

han som 75-åring studerar religionsvetenskap.<br />

Det är mycket att läsa, och det tar<br />

det mesta av hans tid just nu, men ändå<br />

har han gått med på att avsätta tid för<br />

detta samtal.<br />

Kriget mot <strong>Irak</strong> innebär två flagranta<br />

brott från USA:s sida, framhåller han.<br />

För det första saknade själva angreppet<br />

2003 och den följande ockupationen<br />

förankring i folkrätten, och folkrätten är<br />

grunden för allt internationellt umgänge.<br />

Det andra brottet är de enorma resurser<br />

som USA lägger på att föra kriget,<br />

menar han.<br />

– Bara i år, 2008, äskar president<br />

George W Bush från kongressen 200<br />

miljarder dollar för kriget – enligt media;<br />

jag har också hört högre siffror. Att lägga<br />

så mycket pengar på kriget då <strong>Irak</strong>s folk<br />

behöver mat, sjukvård och social trygghet,<br />

är i sig ett brott.<br />

– Senast i natt talade president Bush<br />

och sade att USA är berett att skicka fler<br />

soldater. Men det som krävs är socialt<br />

uppbygge, inte fler soldater.<br />

– Samtidigt som USA vräker ut<br />

pengar på krig, lider en stor del av världens<br />

befolkning nöd, svälter, har brist på<br />

vatten och annat – de får nöja sig med<br />

allmosor. Detta sätt att missbruka jordens<br />

Thage G Peterson var riksdagsledamot<br />

för socialdemokratiska<br />

partiet i över 25 år. I regeringen<br />

har han varit bland annat<br />

industriminister, justitieminister,<br />

försvarsminister, och dessutom<br />

riksdagens talman<br />

resurser är ett brott mot mänskligheten,<br />

mot världssamfundet.<br />

Det första kravet är att USA och Storbritannien<br />

ska lämna <strong>Irak</strong>, men vi måste<br />

också kräva att de tar ansvar för sitt<br />

angrepp och bygger upp <strong>Irak</strong> igen, och<br />

inte skjuter över kostnaderna på andra,<br />

anser han.<br />

– Sverige bör bidra med biståndsinsatser,<br />

men ansvaret för att återuppbygga<br />

infrastrukturen bör åvila dem som<br />

förstört den.<br />

nÅgra dagar innan jag träffar Thage G<br />

Peterson har det årliga World Economic<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong><br />

u


u<br />

Intervjun<br />

”Olof Palme hade inte tigit om han<br />

levt idag, han hade varit ute på<br />

barrikaderna, försäkrar Thage G<br />

Peterson med övertygelse.”<br />

Forum hållits i Davos. Han hänvisar till<br />

detta möte:<br />

– I Davos kunde vi höra inflytelserika<br />

ledare klaga över att världen saknar<br />

kompetent ledarskap. USA:s krig är<br />

ett slående exempel på den bristen på<br />

ledarskap då det gäller humanitet och<br />

mänsklighet.<br />

Han hänvisar också till en nyligen<br />

publicerad studie, som visar att USA:<br />

s politiska ledning under upptakten till<br />

kriget i <strong>Irak</strong> ljög hämningslöst. Före<br />

invasionen i mars 2003 uttalades 935<br />

lögner om läget i <strong>Irak</strong>. President George<br />

W Bush och vicepresident Dick Cheney<br />

är bland de åtta toppnamn som uppges<br />

ha gjort sig skyldiga till upprepade falska<br />

påståenden om <strong>Irak</strong>s innehav av massförstörelsevapen<br />

eller om landets band till<br />

terrornätverket al-Qaida. Man talar<br />

om detta som ”världsrekord i lögner”.<br />

Studien har genomförts av Center for<br />

Public Integrity, enligt nyhetsbyrån AFP<br />

en Washingtonbaserad organisation som<br />

i allmänhetens tjänst bevakar maktpersoner<br />

och -institutioner.<br />

thage g peterson är skarp i sin kritik<br />

mot USA:s krigspolitik, men han är också<br />

noga med att framhålla att denna kritik<br />

inte betyder att han är ”antiamerikansk”.<br />

– Jag har amerikanska vänner som<br />

sagt till mig apropå Olof Palmes kritik av<br />

0<br />

n n Flyktingkatastrof<br />

Stora delar av befolkningen<br />

drivs på flykt. ”Vi bevittnar den<br />

största långsiktiga befolkningsförflyttningen<br />

i Mellanöstern<br />

sedan palestinier tvingades iväg<br />

som följd av bildandet av staten<br />

Israel 1948”, skriver Andrew<br />

Harper i en artikel i nr. 27 av<br />

FMR (Forced Migration Review).<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong><br />

Vietnamkriget: ”Palme hade rätt, vi hade<br />

fel.” De påpekar också för mig att det<br />

idag finns en enorm proteströrelse i USA<br />

mot <strong>Irak</strong>kriget, men att den inte kommer<br />

igenom i media.<br />

Thage G Peterson var kritisk mot<br />

Sovjetunionen, men han konstaterar att<br />

maktbalansen före 1990 gjorde att ingen<br />

av stormakterna kunde hitta på vad de<br />

ville.<br />

– Efter Sovjetunionens fall har krigshetsarna<br />

i Pentagon, till exempel Dick<br />

Cheney och Donald Rumsfeld, fått sin<br />

chans och tagit den. Jag tror inte att USA<br />

hade vågat bygga <strong>Irak</strong>alliansen med<br />

Storbritannien om Sovjetunionen funnits.<br />

FN var inte starkt nog för att hindra detta<br />

angreppskrig. USA:s ledare har inställningen<br />

att det är de som styr och ställer i<br />

världen.<br />

södertörns högskola är en mycket<br />

stimulerande miljö; ung och internationell<br />

– med många svenska medborgare från<br />

andra länder, berättar han.<br />

– Jag studerar för att berika mitt liv.<br />

Under mina resor har jag mött många<br />

människor för vilka religionen haft avgörande<br />

betydelse. Jag vill förstå dem bättre.<br />

Religionerna har stor betydelse i världen.<br />

Just nu upplever jag detta som bland de<br />

roligaste månaderna i mitt liv, inte minst<br />

för att jag får möta ungdomar igen.<br />

– De frågar mig var det socialdemokratiska<br />

partiet finns när det gäller protester<br />

mot orättvisor i världen. Partiet borde lära<br />

av Danmark och Australien. I Danmark<br />

gick vänsterpartiet från 11 till 22 mandat,<br />

huvudsakligen för sin kritik mot deltagandet<br />

i Afghanistankriget. Också i Australien<br />

var det kritiken mot krigen som appellerade<br />

till ungdomarna.<br />

Han är övertygad om att Sverige även<br />

i dagens situation och som EU-medlem<br />

skulle kunna föra en annan politik.<br />

– Man måste bestämma sig om man är<br />

för freden och folkrätten, säger han med<br />

emfas.<br />

thage g peterson var en av huvudtalarna<br />

vid den stora <strong>Irak</strong>demonstration som<br />

hölls i mars 2007 på Norra Latins område<br />

vid Norra Bantorget i Stockholm, alldeles<br />

utanför Folkets hus, där den socialdemokratiska<br />

partikongressen pågick. Han gick<br />

ifrån kongressen för att tala vid demonstrationen<br />

och hade hoppats att en del av<br />

delegaterna skulle komma ut och delta.<br />

Men han såg inte många från kongressen<br />

där. Några var det kanske som<br />

lyssnade på avstånd, men inte många.<br />

– Det är svårt att prata fred. Det fick<br />

Olof Palme erfara, till exempel då han<br />

gick i Vietnamdemonstrationen 1969 och<br />

krävde ett fredsavtal.<br />

– Olof Palme hade inte tigit om han<br />

levt idag, han hade varit ute på barrikaderna,<br />

försäkrar Thage G Peterson med<br />

övertygelse. Men han är kritisk mot den<br />

tystnad och undfallenhet han ser från det<br />

socialdemokratiska partiet idag.<br />

Inom partiet finns en del som kritiserat<br />

honom för hans frispråkighet i utrikespolitiska<br />

frågor och som tycker att han ”tar ut<br />

svängarna för mycket”. Andra är mer avvaktande.<br />

Men många håller med honom.<br />

– Jag är efterfrågad som talare. Om<br />

några dagar ska jag till Varberg för att<br />

tala om krigen och freden, och sedan till<br />

Piteå. Och SSU-arna kommer. Ungdom<br />

har i alla tider velat protestera mot det<br />

som är fel och dåligt i tillvaron. Jag var<br />

med vid deras förbundskongress i Örebro<br />

och på SSU-konferenser i Kristianstad och<br />

Botkyrka. Jag talar om <strong>Irak</strong>, Afghanistan<br />

och tystnaden i Sverige.<br />

en av krigets konsekvenser är att ett<br />

stort antal irakiska flyktingar sökt sig till<br />

Sverige.<br />

– Jag kan inte se att det funnits en större


flyktingkatastrof sedan fördrivningen av<br />

palestinierna 1948. Vem har ansvaret för<br />

att ta hand om flyktingarna?<br />

Som svar på sin egen fråga plockar<br />

Thage G Peterson fram en artikel ur<br />

Svenska Dagbladet söndag 27 januari,<br />

med rubriken: ”Lilla Södertälje tog emot<br />

fler <strong>Irak</strong>flyktingar än USA.”<br />

– Här bör USA skämmas. Men jag vill<br />

inte att Sverige ska behöva skämmas. Jag<br />

vill inte skicka hem irakier så länge som<br />

kriget pågår.<br />

– Ur svenskt perspektiv har vi plats för<br />

dem. Inte i storstadsregionerna och Södertälje,<br />

men vi har gott om plats i Karlstad,<br />

på Gotland, i Falun, Luleå och Östersund.<br />

75-100 000 irakier klarar vi att ta emot.<br />

– Jag har mött irakiska ungdomar som<br />

säger ”Sverige är vårt nya hemland”.<br />

Sverige behöver dem. Det gör visserligen<br />

<strong>Irak</strong> också, men om de väljer Sverige före<br />

det pågående kriget, så har vi plats för<br />

dem och bör ta emot dem i våra hjärtan.<br />

De kan bli fina svenska medborgare och<br />

trivas här.<br />

– Det är farligt om Sveriges och<br />

världens ungdom tror att krigsinsatser<br />

är lösningen på internationella motsättningar.<br />

Jag vill inte att svenska soldater ska<br />

sändas ut i världen för strid, för att skjuta<br />

på människor. Det hade jag aldrig gått<br />

med på som försvarsminister. Och jag har<br />

mött många ungdomar som tycker det är<br />

märkligt att vi sänder ut stridande militära<br />

styrkor.<br />

– Jag efterlyser en debatt i Sverige om<br />

det här. När jag skrev i Expressen i juli var<br />

det många som hörde av sig. Folk på gatan<br />

kom fram till mig och tackade: ”Bra att<br />

någon säger ifrån!”<br />

– Får jag ha hälsan, vill jag ut i valrörelsen<br />

2010. Första maj 2007 var jag ute och<br />

talade på välbesökta möten i Jönköping,<br />

Norrahammar och Gislaved. En 75-åring<br />

som orkar hålla tal verkar uppskattas.<br />

Varför<br />

så tyst?<br />

Frågar sig SSU:s ordförande.<br />

Varför talar de svenska politiska partierna så tyst om <strong>Irak</strong>? Har läget lugnat sig.<br />

Lever folk säkert nu? Nej, tvärtom, <strong>Irak</strong> är en av världens farligaste länder. Efter<br />

flera decenniers diktatur, tretton år med ekonomiskt embargo, en utbredd<br />

korruption och tre krig är befolkningen hårt drabbad. Våld drabbar ständigt<br />

de civila. Den bristande säkerheten och stabiliteten förhindrar en ekonomisk återuppbyggnad.<br />

Bristen på vatten och elektricitet och den höga arbetslösheten innebär stora<br />

problem. Fattigdomen är utbredd. Stora delar av befolkningen är dessutom omedveten<br />

om sina mänskliga rättigheter.<br />

Beror tystnaden på att civilbefolkningen ser ljusning i tunneln? Att det finns ett positivt<br />

reformprogram? Nej, tvärtom, <strong>Irak</strong> har blivit ett allt hårdare samhälle. Många kvinnor<br />

tvingas leva i rädsla för det stora antalet våldtäkter och kidnappningar. Ett stort antal<br />

vågar inte längre gå till skolor, universitet och arbetsplatser. 25 procent av de irakiska<br />

barnen har inte möjlighet att gå i skolan. De som har skolgång får en bristfällig utbildning,<br />

eftersom det saknas lärare, böcker och skolbyggnader. Mer än 4,5 miljoner irakier, en<br />

femtedel av befolkningen, har blivit flyktingar i eller utanför sitt land sedan den illegala<br />

ockupationen av <strong>Irak</strong> år 2003.<br />

Beror tystnaden på att människor inte dödas av kriget längre? Nej, tvärtom, Iraq Body<br />

count gör regelbundet uppdateringar av antalet döda. Enligt dem har hundratusentalet<br />

civila dödats sedan den USA-ledda alliansen invaderade <strong>Irak</strong> i mars 2003. Fortfarande<br />

dödas mängder med människor av våldet.<br />

vad beror dÅ tystnaden pÅ? Vi SSUare vet inte. Men vi vet att tystnaden är farlig. Den<br />

innebär ett medgivande till våldet. Det är dags att ruska om både den svenska oppositionen<br />

och regeringen. Dags att föra upp <strong>Irak</strong> på den svenska politiska dagordningen.<br />

Det civila samhället och därmed den demokratiska utvecklingen i <strong>Irak</strong> måste stärkas.<br />

Målet är också att stärka de mänskliga rättigheterna och bidra till konfliktlösningsinitiativ.<br />

Genom biståndet kan Sverige stärka det civila samhället och stödja de reformistiska<br />

framtidsinriktade krafter som finns. I det framtida arbetet måste FN ta ett större ansvar<br />

för <strong>Irak</strong>. Det är nödvändigt så att USA<br />

kan lämna landet. FNs säkerhetsråd har<br />

också makten och skyldigheten att försäkra<br />

sig om att de irakiska flyktingarnas behov<br />

tillgodoses. Säkerhetsrådet kan utfärda en<br />

resolution att den irakiska staten fördelar<br />

proportionella inkomster till ansvariga<br />

myndigheter och värdländer.<br />

SSU kräver omedelbart agerande både<br />

från oppositionen och av den borgerliga<br />

regeringen. Sveriges protester mot kriget<br />

i <strong>Irak</strong> ska höras lika högt och långt över<br />

nationsgränsen som vårt motstånd mot<br />

Vietnamkriget gjorde.<br />

Jytte guteland<br />

förbundsordförande ssu<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


Analys av Chomsky<br />

Noam Chomsky läser amerikanarnas egna rapporter<br />

som slår fast att det finns hopp om nationell försoning<br />

bara ”invasionsstyrkorna, ansvariga för det interna<br />

våldet, drar sig ut och lämnar <strong>Irak</strong> till irakierna”.<br />

Men erövrare är dåliga på att lyssna.<br />

Var finns den<br />

irakiska rösten?<br />

Usa:s ockupationsarMé i <strong>Irak</strong><br />

(eufemistiskt benämnd den<br />

Multinationella styrkan – <strong>Irak</strong>)<br />

genomför omfattande studier<br />

av folkopinionen. Dess rapport i december<br />

2007 om en enkät bland fokusgrupper var<br />

osedvanligt optimistisk.<br />

Rapporten drog slutsatsen att enkäten<br />

”ger mycket starkt belägg” för att avvisa<br />

den vanliga uppfattningen att ”nationell<br />

försoning är varken sannolik eller möjlig”.<br />

Tvärtom fann man att en känsla av<br />

”optimistisk möjlighet genomsyrade alla fokusgrupper<br />

… och man hittar betydligt fler<br />

gemensamma uppfattningar än skillnader<br />

bland dessa synbarligen olikartade grupper<br />

av irakier”.<br />

Denna upptäckt av ”gemensamma uppfattningar”<br />

bland irakier över hela landet<br />

är ”goda nyheter, enligt en militär analys av<br />

resultaten”, rapporterar Karen deYoung i<br />

The Washington Post.<br />

De ”gemensamma uppfattningarna”<br />

preciserades i rapporten. För att citera<br />

deYoung: ”<strong>Irak</strong>ier från alla sekteristiska<br />

och etniska grupperingar anser att USA:<br />

s militära invasion är den främsta orsaken<br />

till de våldsamma meningsmotsättningarna<br />

mellan dem, och ser ’ockupationsstyrkornas’<br />

bortdragande som nyckeln till<br />

nationell försoning.”<br />

Alltså finns det, enligt irakierna, hopp<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong><br />

om nationell försoning om invasionsstyrkorna,<br />

ansvariga för det interna våldet,<br />

drar sig ut och lämnar <strong>Irak</strong> till irakierna.<br />

Rapporten nämnde inte andra goda<br />

nyheter. <strong>Irak</strong>ier tycks acceptera amerikanernas<br />

högsta värden, som fastställda<br />

i Nürnbergrättegången – särskilt att aggression,<br />

”invasion av dess väpnade styrkor”<br />

av en stat mot en annan stat ”av en<br />

annan stats territorium” – är ”det högsta<br />

internationella brottet, vilket skiljer sig från<br />

andra krigsförbrytelser endast däri att det<br />

inom sig rymmer helhetens sammanlagda<br />

ondska”. USA:s chefsåklagare i Nürnberg,<br />

domaren i högsta domstolen Robert Jackson,<br />

hävdade med kraft att Tribunalen vore<br />

enbart en fars om vi inte skulle tillämpa<br />

dess principer på oss själva.<br />

Till skillnad från irakierna tar USA, ja<br />

i själva verket väst i allmänhet, avstånd<br />

från de högtidliga värderingar som man<br />

bekände sig till vid Nürnberg, en intressant<br />

indikation på substansen i den berömda<br />

”civilisationernas konflikt”.<br />

Mer goda nyheter rapporterades<br />

av general David<br />

Petraeus och USA:s ambassadör<br />

i <strong>Irak</strong> Ryan Crocker<br />

under det burleska skådespel som iscensattes<br />

11 september 2007. Bara en cyniker<br />

kan föreställa sig att tidpunkten valts för<br />

Ett område anses vara ockuperat,<br />

då detsamma faktiskt befinner sig<br />

under den fientliga arméns herravälde.<br />

(artikel 42,lantkrigsregleMentet, annex till den fJärde haagkonventionen frÅn<br />

1907.)<br />

att insinuera Bush-Cheneys påståenden<br />

om samband mellan Saddam Hussein och<br />

Osama bin Laden, så att de genom att<br />

begå det ”främsta internationella brottet”<br />

försvarade världen mot terror – vilken<br />

sjudubblades som ett resultat av invasionen,<br />

enligt en analys förra året av terrorismspecialisterna<br />

Peter Bergen och Paul Cruickshank.<br />

Petraeus och Crocker gav siffror för att<br />

visa att den irakiska regeringen kraftigt<br />

ökade satsningarna på återuppbyggande,<br />

och nådde upp till en fjärdedel av de<br />

belopp som reserverats för detta ändamål.<br />

Verkligen goda nyheter, tills de granskades<br />

av regeringens redovisningskontor, som<br />

fann att den verkliga siffran var en sjättedel<br />

av vad Petraeus och Crocker rapporterade,<br />

en minskning med 50 procent jämfört med<br />

föregående år.<br />

Fler goda nyheter är minskningen av<br />

det sekteristiska våldet, som delvis beror på<br />

framgångarna i den mordiska etniska rensning<br />

som irakier skyller på invasionen; det<br />

finns färre mål för sekteristiska mord. Men<br />

den beror också på Washingtons beslut att<br />

stödja de stamgrupper som hade organiserats<br />

för att driva ut irakiska Al Qaida, och<br />

på en ökning av USA:s trupper.<br />

Det är möjligt att Petraeus’ strategi kan<br />

närma sig ryssarnas framgång i Tjetjenien,<br />

där stridigheterna nu är ”begränsade och<br />

sporadiska, och Grozny befinner sig mitt i<br />

en byggboom” efter att ha krossats till grus<br />

av den ryska attacken, enligt vad CJ Chivers<br />

rapporterade i the New York Times i<br />

september 2007.<br />

Kanske en dag också Baghdad och<br />

Fallujah kommer att kunna glädjas åt att<br />

”elektriciteten återställts i många bo-


stadsområden, nya affärer öppnas och<br />

stadens huvudgator åter asfalterats”, som<br />

i uppsvingets Grozny. Det är möjligt, men<br />

tveksamt, med tanke på den sannolika<br />

konsekvensen av skapandet av krigsherrearméer<br />

som kan vara frön till än mer<br />

omfattande sekteristiskt våld, som bidrar<br />

till aggressionens ”sammanlagda ondska”.<br />

<strong>Irak</strong>ier är inte ensamma om att tro att<br />

nationell försoning är möjlig. En kanadensisk<br />

enkät fann att afghaner är hoppfulla<br />

om framtiden och är för närvaron av<br />

kanadensiska och andra utländska trupper<br />

– de ”goda nyheter” som fick rubriker.<br />

Den finstilta texten antyder några förbehåll.<br />

Bara 20 procent ”tror att talibanerna<br />

kommer att få övertaget när de utländska<br />

trupperna ger sig av”. Tre fjärdedelar<br />

stödjer förhandlingar mellan den USAstödda<br />

Karzairegeringen och talibanerna<br />

och över hälften är för en koalitionsregering.<br />

Den stora majoriteten är därför starkt<br />

oenig med den USA-kanadensiska inställningen<br />

och tror att fred är möjlig om man<br />

övergår till fredliga medel. Fastän frågan<br />

inte ställdes i enkäten, tycks det rimligt att<br />

förmoda att den utländska närvaron gillas<br />

för bistånd och återuppbyggnad.<br />

Det finns naturligtvis många frågor<br />

kring enkäter i länder under utländsk<br />

militär ockupation, särskilt på platser som<br />

södra Afghanistan. Men resultaten av de<br />

irakiska och afghanska studierna överensstämmer<br />

med tidigare sådana och bör inte<br />

avfärdas.<br />

Enkäter nyligen i Pakistan innebär<br />

också ”goda nyheter” för<br />

Washington. Hela fem procent<br />

är för att man låter utländska<br />

trupper från USA eller andra länder gå in<br />

i Pakistan ”för att förfölja eller tillfångata<br />

Al Qaida-stridsmän”. Nio procent är för<br />

att man ska låta USA-styrkor ”förfölja och<br />

ta till fånga talibanska upprorsmän som<br />

har tagit sig över gränsen från Afghanistan”.<br />

Nästan hälften är för att man ska låta<br />

pakistanska soldater göra det. Och bara<br />

lite mer än 80 procent ser USA:s militära<br />

närvaro i Asien och Afghanistan som ett<br />

hot mot Pakistan, medan en överväldigande<br />

majoritet tror att USA försöker skada<br />

den islamska världen. Den goda nyheten<br />

är att dessa resultat anses som en avsevärd<br />

förbättring jämfört med oktober 2001, då<br />

en Newsweek-enkät fann att ”åttiotre procent<br />

av de tillfrågade pakistanierna sade<br />

att de höll på talibanerna medan bara tre<br />

procent uttryckte stöd för USA” och över<br />

80 procent beskrev Osama bin Laden som<br />

en gerillakämpe och sex procent som en<br />

terrorist.<br />

I strömmen av goda nyheter från olika<br />

delar av regionen finns det nu mycket uppriktig<br />

debatt bland politiska kandidater,<br />

företrädare för administrationen och kommentatorer<br />

beträffande olika möjligheter<br />

för USA i <strong>Irak</strong>. En röst saknas ständigt:<br />

irakiernas. Deras ”gemensamma uppfattningar”<br />

är välkända, liksom tidigare.<br />

Men de kan inte tillåtas välja sin egen väg<br />

mer än små barn. Bara erövrarna har den<br />

rätten.<br />

Kanske det också här finns något att<br />

lära om ”civilisationernas konflikt”.<br />

noaM choMsky, counter point<br />

© 2008 noaM choMsky (distributed<br />

by new york tiMesyndicate)<br />

översättning: christer lundgren<br />

70<br />

procent av irakierna anser att<br />

USA:s truppförstärkningar i<br />

Bagdad och omgivande provinser<br />

det senaste halvåret har försämrat<br />

säkerheten. 18 procent tycker att den<br />

förbättrats.<br />

68<br />

procent i övriga <strong>Irak</strong> anser<br />

att truppökningen försämrat<br />

säkerheten och tolv procent att<br />

den förbättrats.<br />

58<br />

procent har inget förtroende<br />

alls för ockupationsstyrkorna,<br />

27 procent har litet förtroende,<br />

medan 15 procent har mycket eller ganska<br />

mycket förtroende för dem.<br />

53<br />

procent av irakier säger att de<br />

är starkt emot ockupationsstyrkornas<br />

närvaro, 26 procent<br />

är lite emot. Endast fem procent är starka<br />

förespråkare av den utländska truppnärvaron,<br />

16 procent är lite för.<br />

47<br />

procent säger att trupperna<br />

genast ska lämna (i mätningen<br />

i februari i år var siffran 35<br />

procent). 34 procent vill att de ska stanna<br />

tills säkerheten återställts.<br />

57<br />

procent av alla irakier anser<br />

att attacker mot koalitionsstyrkorna<br />

är acceptabla. Skillnaden<br />

mellan folkgrupperna är stor. Av<br />

sunniterna svarar 93 procent ja. Motsvarande<br />

siffror för shiiter och kurder är 50<br />

respektive fem procent.<br />

38<br />

procent säger på frågan om<br />

den USA-stödda irakiska regeringens<br />

arbete att de gör ett<br />

väldigt dåligt jobb, 27 procent ett ganska<br />

dåligt jobb, medan 34 procent är mycket<br />

eller ganska nöjda. Det är ett stort tapp<br />

jämfört med 2005.<br />

62<br />

procent svarar på frågan om<br />

det framtida <strong>Irak</strong> att de vill<br />

behålla ett enat land med centralregering<br />

i Bagdad. 28 procent önskar<br />

en federal stat med regionalt självstyre.<br />

Nio procent vill dela <strong>Irak</strong> i självständiga<br />

stater.<br />

Källa: Brittiska BBC och ABC news samt japanska<br />

NHK genomförde i augusti en omfattande<br />

opinionsundersökning i <strong>Irak</strong>. Över 2.000 irakier<br />

från 450 bostadsområden i landets arton provinser<br />

intervjuades. Även om frågor och svarsalternativ<br />

kan diskuteras, liksom svårigheterna att fritt<br />

uttrycka sin uppfattning under ockupationen, ger<br />

undersökningen en intressant inblick i opinionen<br />

i <strong>Irak</strong>. Särskilt som en jämförelse med tidigare<br />

undersökningar visar att missnöjet med ockupationen<br />

ökar.<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


Migrationsöverdomstolen i Sverige har beslutat<br />

att det inte råder ”inre väpnad konflikt” i <strong>Irak</strong>.<br />

Detta beslut saknar såväl verklighetsförankring<br />

som sunt förnuft.<br />

USA är skyldiga till<br />

flyktingkatastrofen<br />

Den svenska regeringen har<br />

nyligen tecknat ett avtal med<br />

regeringen i gröna zonen i<br />

Bagdad om att skicka tillbaka<br />

flyktingar till <strong>Irak</strong>. Den kurdiska regionala<br />

regeringen vägrar att ta emot flyktingar.<br />

Dessa ska sändas till det belägrade och etniskt<br />

rensade Bagdad, där USA:s upptrappning<br />

av kriget pågår.<br />

De tusentals som väntar på besked om<br />

uppehållstillstånd kommer att tvingas gå<br />

under jorden för att inte skickas med tvång<br />

till Bagdad.<br />

Sveriges regering förbereder dessutom<br />

ett beslut att de flyktingar som fått uppehållstillstånd<br />

måste ha bostad och kunna<br />

försörja sin familj om de ska tillåtas komma<br />

till Sverige. Det beslutet kommer att splittra<br />

familjer och förvärra deras redan svåra<br />

situation både för dem som redan är här<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong><br />

och för väntande familjemedlemmar.<br />

De irakier som lyckats bevisa att de är<br />

”personligen hotade” i <strong>Irak</strong> och fått politisk<br />

asyl, får vänta i åratal på att få hit sina<br />

familjer. Det tar långt över ett år att ens få<br />

till stånd ett möte på någon av de svenska<br />

ambassaderna i Amman eller Damaskus<br />

för familjemedlemmar som söker visum till<br />

Sverige och har rätt att komma hit.<br />

För en tid sedan gjorde kommunstyrelsens<br />

ordförande i Göteborg, Göran<br />

Johansson, ett utspel och ville ”utvisa<br />

alla flyktingar som kommer med smugglare”.<br />

Det är mycket cyniskt, för några<br />

legala möjligheter för irakiska flyktingar att<br />

komma till Sverige finns inte.<br />

n n MÅnga MilJoner flyktingar tar sig<br />

till fattiga grannländer som Syrien och<br />

Jordanien. Av dem som kommer till Europa<br />

tar Sverige emot omkring hälften. USA och<br />

Storbritannien, som förorsakat katastrofen,<br />

tar endast emot flyktingar som är för<br />

ockupationen.<br />

<strong>Irak</strong>s grannländer klarar inte att härbärgera<br />

många miljoner flyktingar och<br />

dessa lever i fattigdom och ofta utan både<br />

sjukvård och utbildning. De humanitära<br />

organisationerna har för lite resurser för att<br />

hjälpa till på plats.<br />

Såväl Syrien som Jordanien har skärpt<br />

visumtvånget. Flyktingar skickas tillbaka<br />

till <strong>Irak</strong> eller återvänder för att pengarna<br />

är slut. ”Jag kan lika gärna dö i Bagdad”,<br />

säger många.<br />

I media påstås att irakier återvänder på<br />

grund av ökad säkerhet. Det är en absurd<br />

propagandalögn. I själva verket ökar antalet<br />

flyktingar internt och i utlandet med var<br />

dag av bombningar och nya offensiver.


Till Migrationsverket och<br />

Migrationsöverdomstolen<br />

n n Föreningen <strong>Irak</strong>Solidaritet i Stockholm protesterar mot<br />

Migrationsverkets beslut att irakier ska skickas tillbaka till södra<br />

och mellersta <strong>Irak</strong> om de inte kan bevisa att de är personligen<br />

hotade.<br />

Ockupationen av <strong>Irak</strong> har orsakat den största flyktingkatastrofen<br />

i Mellersta Östern efter 1948 då palestinierna fördrevs.<br />

De fattiga grannländerna Syrien och Jordanien har fått ta emot<br />

huvudströmmen av irakiska flyktingar, men en minoritet har<br />

också nått Sverige. Drygt 9000 irakier har kommit i år och<br />

väntar på asyl. Migrationsverkets ställningstagande är grundat<br />

på ett beslut i Migrationsöverdomstolen att det ”inte råder en<br />

inre väpnad konflikt” i <strong>Irak</strong>. Trots den amerikanska offensiven i<br />

Bagdad, trots ständiga rapporter om krigshandlingar och åtföljande<br />

civila offer så råder det enligt Migrationsöverdomstolen<br />

ingen väpnad konflikt.<br />

Migrationsöverdomstolens slutsats saknar såväl verklighetsförankring<br />

som sunt förnuft.<br />

USA-Storbrittanien och dess allierade bär det yttersta<br />

ansvaret för den uppkomna flyktingkatastrofen och måste bära<br />

det största ansvaret för denna humanitära katastrof. USA och<br />

Storbritannien som tar emot skamligt få flyktingar måste ta<br />

emot fler och ekonomiskt kraftfullt understödja de humanitära<br />

flyktingorganisationernas arbete i Syrien och Jordanien. De<br />

irakiska flyktingbarnen måste få tillgång till skola och hälsovård.<br />

Sverige uppmanar andra europeiska länder att ta ett större<br />

flyktingansvar, men det räcker inte. De som förorsakat flyktingkatastrofen<br />

ska betala.<br />

n n <strong>Irak</strong>Solidaritet kräver att Migrationsöverdomstolen fattar<br />

ett nytt beslut som grundar sig på det verkliga läget i <strong>Irak</strong><br />

n n <strong>Irak</strong>Solidaritet kräver att irakier som flytt kriget i <strong>Irak</strong><br />

inte ska skickas tillbaka till södra och mellersta <strong>Irak</strong> under<br />

rådande förhållanden.<br />

n n <strong>Irak</strong>Solidaritet uppmanar den svenska regeringen att<br />

kräva att ockupationsmakterna USA och Storbrittanien tar sitt<br />

fulla ansvar för flyktingkatastrofen.<br />

Ockupationen måste upphöra!<br />

Föreningen <strong>Irak</strong>Solidaritet<br />

Två miljoner internflyktingar i landet bor<br />

i tältläger eller hos släktingar, ofta utan vare<br />

sig el eller rent vatten. Kolera och andra<br />

svåra infektionssjukdomar sprids. De lokala<br />

regionsstyrelserna har infört förbud för<br />

flyktingar att slå sig ned om de inte har nära<br />

släktingar.<br />

Sverige, EU, FN och världens länder har<br />

ansvar för flyktingarna, men måste kräva av<br />

ockupationsmakten att den tar sitt ekonomiska<br />

ansvar. <strong>Irak</strong>s flyktingar har också rätt<br />

till landets oljeinkomster.<br />

Den svenska regeringen, media och organisationer<br />

talar om flyktingarna som om<br />

de kom från yttre rymden. Att de växande<br />

flyktingskarorna beror på ockupationsmaktens<br />

bombningar, anfallsvåg, attacker och<br />

raider mot civila i <strong>Irak</strong> nämns knappast ens<br />

som orsak.<br />

sigyn Meder<br />

<strong>Irak</strong>Solidaritet stöder den<br />

internationella kampanjen<br />

för <strong>Irak</strong>s flyktingar:<br />

Oljeinkomsterna skall gå<br />

till flyktingarna!<br />

(Iraqi International Initiative on refugees)<br />

Ockupationen har tvingat en femtedel av<br />

<strong>Irak</strong>s befolkning i flykt inom och utanför<br />

landet. Det är den största flyktingkatastrofen<br />

sedan palestinierna fördrevs 1948.<br />

USA-alliansen bär det fulla politiska<br />

och ekonomiska ansvaret för rådande<br />

situation. <strong>Irak</strong>s flyktingar kan inte vänta.<br />

<strong>Irak</strong>Solidaritet uppmanar partier, fackliga<br />

organisationer, föreningar, humanitära<br />

organisationer och enskilda att arbeta i<br />

kampanjens anda och skriva på för <strong>Irak</strong>s<br />

flyktingar. Läs om uppropet på nästa sida:<br />

Skriv på! Agera!<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong><br />

u


OLJA<br />

Hana al-Bayati om ett självklart krav.<br />

»<strong>Irak</strong>iska oljeinkomster<br />

skall gå till flyktingarna«<br />

Mer än 4,5 miljoner irakier -<br />

en femtedel av befolkningen<br />

– har blivit flyktingar i<br />

eller utanför sitt land, på<br />

grund av den sekteristiska ockupationspolitiken<br />

och regeringarna som installerats<br />

efter den illegala ockupationen av <strong>Irak</strong> år<br />

2003.<br />

Det internationella samfundet, ockupationsmakten<br />

och regeringarna den installerat,<br />

är enligt lag skyldiga att hjälpa och<br />

beskydda irakiska flyktingar.<br />

<strong>Irak</strong>iska flyktingar är irakiska medborgare,<br />

som har rätt till ett värdigt liv, en rätt<br />

att få lika stöd av nationens resurser och<br />

rätt att åtevända till sina hem.<br />

FNs säkerhetsråd, som det högsta FNorganet,<br />

har makten och skyldigheten att<br />

försäkra sig om att de irakiska flyktingarnas<br />

behov tillgodoses genom att utfärda en<br />

resolution att den irakiska staten fördelar<br />

proportionella inkomster till ansvariga<br />

myndigheter och värdländer.<br />

efter fJorton Års sanktioner på FN:s<br />

initiativ, under medverkan av Säkerhetsrådet,<br />

och med katastrofala följder som kan<br />

klassas som folkmord har USA:s folkrättsstridiga<br />

invasion och ockupation resulterat<br />

i den värsta humanitära katastrofen sedan<br />

andra världskriget.<br />

Förutom att ha orsakat en plågsam död<br />

för mer än en miljon irakier, har minst 2<br />

miljoner blivit flyktingar i sitt eget land,<br />

medan mer än 2 miljoner är skingrade, för<br />

det mesta i grannländerna. <strong>Irak</strong>iska Röda<br />

halvmånen meddelar att bara i oktober<br />

2007 fördrevs 368 479 irakier från sina<br />

hem i <strong>Irak</strong>, medan uppskattningsvis 60 000<br />

irakier i månaden flyr till grannländerna.<br />

Det moderna <strong>Irak</strong>s utbildade medel-<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong><br />

klass, vars medverkan behövs – nu och i<br />

framtiden – för att bidra till utvecklingen av<br />

landet, både den ekonomiska och kulturella,<br />

har decimerats. Efter mord, militära<br />

ingrepp, hot och diskriminering, har de<br />

flesta av dem som återstår lämnat landet.<br />

Frånvaron av medelklass har gjort att all<br />

offentlig tjänst i det irakiska samhället har<br />

brutit samman.<br />

All information visar att fruktan för<br />

livet präglar tillvaron för de irakier som är<br />

flyktingar i eller utanför sitt land. <strong>Irak</strong>iska<br />

flyktingar har som sådana rätt till beskydd<br />

enligt gällande definitioner och internationell<br />

lag. FN:s flyktingkonvention av år<br />

1951 och tillhörande protokoll, fastställer<br />

att en flykting är var och en ”som känner<br />

en välgrundad fruktan på grund av sin ras,<br />

religion, nationalitet, eller tillhörighet till<br />

en särskild samhällsopinion och befinner<br />

sig utanför sitt land, som är oförmöget eller<br />

ovilligt att ge honom beskydd i landet”.<br />

irakiska flyktingar har rätt till ett värdigt<br />

liv. Den USA-ledda ockupationsmakten<br />

och regeringarna den installerat, är underordnade<br />

internationell lag – genom Fjärde<br />

Génèvekonventionen och dess tillägg, samt<br />

genom Säkerhetsrådets resolutioner 1265,<br />

1296 och 1674 att skydda civila i <strong>Irak</strong> och<br />

sörja för deras grundläggande behov. I<br />

stället inför ockupationsmakten och dess<br />

regeringar en sekteristisk politik med stöd<br />

till sekteristiska miliser, som utför etnisk<br />

rensning. De är oförmögna eller ovilliga<br />

att sörja för ens de mest grundläggande<br />

behoven, inkluderande nödvändig tillgång<br />

till vatten och el. Denna politik tvingar<br />

miljoner att leva i fattigdom eller att fly för<br />

sina liv.<br />

Varken ockupatonsmakten, eller de<br />

“Nonsens. Helt fel. Det finns mycket sådant där,<br />

myter, som far omkring. Jag är glad att ni frågade.<br />

Det har ingenting att göra med oljan, bokstavligen<br />

ingenting med oljan att göra.<br />

dÅvarande försvarasMinister donald ruMsfeld 2002<br />

regeringar den installerat, individuella<br />

stater eller Världssamfundet har tillgodosett<br />

lagliga eller moraliska skyldigheter mot<br />

irakiska flyktingar, eller mot de länder som<br />

tagit hand om dem. Medan levnadsförhållandena<br />

för irakier försämras, blir de en<br />

social, finansiell och ekonomisk börda för<br />

värdländerna, av vilka många redan har en<br />

stor flyktingbefolkning.<br />

<strong>Irak</strong>iska flyktingar har rätt till trygghet,<br />

erkända pass och uppehållstillstånd, föda,<br />

tak över huvudet, hälsovård och utbildning.<br />

Om inga skyndsamma årgärder vidtas för<br />

att lösa dessa problem, så kommer en generation<br />

irakier att förlora sin allomfattande<br />

rätt till utbildning, vilket är ett hot mot de<br />

irakiska flyktingarna, men också mot <strong>Irak</strong>s<br />

framtid. Det är bråttom att ge eleverna<br />

tillträde till skolor. Man måste hjälpa värdländerna<br />

att möta de irakiska flyktingarnas<br />

behov, vilket också höjer och mobiliserar<br />

den stora potential dessa flyktingar har.<br />

Det brådskar med en lösning. Det<br />

innebär att våldet i <strong>Irak</strong> måste upphöra,<br />

för att tillåta irakiska flyktingar att kunna<br />

återvända till sina hem i säkerhet. Ockupationsmakten<br />

och den regering den har<br />

tillsatt, ansvarar för att skydda civila från<br />

våld. Det finns inga tecken som tyder på att<br />

den kommer att uppfylla denna skyldighet.<br />

Det faktum att en massutvandring (exodus)<br />

äger rum, bevisar att regeringen i <strong>Irak</strong>,<br />

eller ockupationsmakten, inte beskyddar<br />

befolkningen.<br />

fn:s säkerhetsrÅd måste utfärda en resolution<br />

nu. Säkerhetsrådet har den lagliga<br />

och politiska makten att utfärda en resolution<br />

som uppfordrar staten <strong>Irak</strong> att fördela<br />

en del av <strong>Irak</strong>s oljeinkomster, proportionell<br />

mot antalet flyktingar i värdländerna.<br />

Ingen kan rätteligen motsätta sig ett<br />

sådant förslag. <strong>Irak</strong>iska flyktingar är<br />

irakiska medborgare. De har rätt till<br />

sin andel av nationens resurser och<br />

att begära beskydd med stöd av den<br />

egna staten. Deras rätt att återvända<br />

måste garanteras.<br />

Ett prejudikat finns redan, med<br />

Säkerhetsrådets resolution 986 år<br />

1995. Denna resolution genomdrevs


också av humanitära skäl. Den uppfordrade<br />

den irakiska staten att avdela en del av<br />

de inhemska inkomsterna till FN:s byrå för<br />

humanitär hjälp ”för att tillförsäkra alla<br />

delar av det irakiska samhället en jämlik<br />

fördelning av humanitär hjälp”, alltså även<br />

till irakiska medborgare i de tre nordliga<br />

guvernementen, som administrativt inte är<br />

underordnade centralregeringen. Dagens<br />

irakiska flyktingar är i samma situation,<br />

de står utanför den administration som<br />

utövas av <strong>Irak</strong>s centralregering.<br />

Staternas ansvar mot flyktingar är<br />

etablerat i internationell lag. Att genom en<br />

resolution från Säkerhetsrådet, uppmana<br />

den irakiska staten att fördela proportionella<br />

inkomster till irakiska flyktingar är<br />

den enda effektiva vägen för ursprungslandet<br />

och den internationella gemenskapen<br />

att fullfölja sina skyldigheter mot både<br />

inhemska flyktingar och värdländer att<br />

tillgodose deras rättigheter som flyktingar<br />

och värdighet som irakiska medborgare.<br />

FN-kontor, värdlandets institutioner,<br />

NGO:s och irakiska flyktingrepresentanter<br />

kan övervaka distributionen av de samlade<br />

inkomsterna.<br />

irakiska flyktingar kan inte vänta<br />

tills de får återvända hem, för att se sina<br />

väsentliga behov tillgodosedda. Det internationella<br />

samfundet har skyldighet att<br />

agera nu. Säkerhetsrådets resolution 986<br />

– 1995, fastslog att de irakiska oljeinkomsterna<br />

var till för alla irakier. Som irakiska<br />

medborgare har irakiska flyktingar lika<br />

rätt till <strong>Irak</strong>s oljetillgångar.<br />

Vi uppmanar alla regringar, FNkontor<br />

och organisationer - människorätts-<br />

och humanitära - och alla medvetna<br />

människor att arbeta tillsammans, för att<br />

försäkra sig om att Säkerhetsrådet antar<br />

och implementerar denna uppmaning att<br />

se till att den irakiska staten avdelar oljeinkomster<br />

till de irakiska flyktingarna.<br />

Vi uppmanar staterna – särskilt de<br />

som deltagit i den olagliga invasionen<br />

och förstörelsen av <strong>Irak</strong> att fullgöra sina<br />

skyldigheter och ta sitt ansvar och tillskjuta<br />

nödvändiga tillgångar till FN:s High<br />

Commissioner för uppdraget att beskydda<br />

irakiska flyktingar.<br />

Vi begär av alla att samla in pengar<br />

och vidta alla åtgärder för att förse irakiska<br />

flyktingar och de organisationer som<br />

hjälper dem, med direkt stöd.<br />

Mänskligheten är i svårt trångmål i<br />

<strong>Irak</strong>. Vi har ansvaret att rädda den.<br />

hana al-bayati<br />

är koordinator för initiativet.<br />

översättning: carl-Magnus wendt<br />

OLJEUPPROPET!<br />

n n Mer än 4,5 miljoner irakier - en femtedel av befolkningen – har blivit<br />

flyktingar i eller utanför sitt land, på grund av den sekteristiska ockupationspolitiken<br />

och regeringarna som installerats efter den illegala ockupationen av <strong>Irak</strong> år 2003.<br />

Det internationella samfundet, ockupationsmakten och regeringarna den<br />

installerat, är enligt lag skyldiga att hjälpa och beskydda irakiska flyktingar.<br />

<strong>Irak</strong>iska flyktingar är irakiska medborgare, som har rätt till ett värdigt liv, rätt att<br />

få lika stöd av nationens resurser och rätt att återvända till sina hem.<br />

FN:s säkerhetsråd, som det högsta FN-organet, har makten och skyldigheten att<br />

försäkra sig om att de irakiska flyktingarnas behov tillgodoses genom att utfärda<br />

en resolution att den irakiska staten fördelar proportionella inkomster till ansvariga<br />

myndigheter och värdländer.<br />

Mänskligheten är i svårt trångmål i <strong>Irak</strong>. Vi har ansvaret att rädda den.<br />

Medundertecknare<br />

Hans von Sponeck, UN Humanitarian Coordinator for Iraq (1998-2000),<br />

Germany.<br />

Denis Halliday, UN Humanitarian Coordinator for Iraq (1997-1998), Ireland.<br />

Ms. Niloufer Bhagwat, Advocate, Vice President of the Indian Association of<br />

Lawyers.<br />

Mathias Chang, 37 years in the antiwar movement, Malaysia.<br />

Sabah Al-Mukhtar, President Arab Lawyers Association, UK.<br />

Issam Al-Chalabi, Former Iraqi Oil Minister, Iraq-Jordan.<br />

Saeed H. Hassan, Former Iraqi Permanent Representative to the UN, Iraq<br />

-Egypt.<br />

Dr Curtis F J Doebbler, Professor of law, at Najah National University, Nablus,<br />

Palestine.<br />

Dirk Adriaensens, Member Executive Committee BRussells Tribunal, Belgium.<br />

Dahr Jamail, Independent Journalist, Author of “Beyond the Green Zone: Dis<br />

patches from an Unembedded Journalist in Occupied Iraq”, USA.<br />

Paola Manduca, Geneticist and Antiwar Activist, New Weapons, Italy.<br />

Bert De Belder, M.D., Coordinator, Medical Aid for the Third World, Belgium.<br />

Mohammed Aref, Science Writer, Advisor for ‘Arab Science&Technology Foun<br />

dation’, UAE.<br />

Abdul Ilah Albayaty, Writer, Iraqi Political Analyst, Iraq-France.<br />

Dr Ian Douglas, Writer, Egypt.<br />

Hana Al Bayaty, Iraqi International Initiative Coordinator, France-Iraq / Egypt.<br />

Läs mer och skriv på för <strong>Irak</strong>s flyktingar http://3iii.org/proposal<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


Det har nu gått fem år sedan USA:s olagliga invasion av <strong>Irak</strong>. Ända sedan<br />

president Bush efter sex veckors krig tillkännagav att USA segrat har vi<br />

matats av desinformation i ett omfång utan motsvarighet. Glädjekalkyler,<br />

framgångssagor och segeruttalanden har levererats till omvärlden medan det<br />

reella kriget i det tysta utförts med förödande hårdhet, smutsiga metoder och<br />

oheliga allianser. Alltsedan 2004 har USA tillämpat principen att hellre rasera<br />

landet än att godta att strategin misslyckats.<br />

USA:s <strong>Irak</strong>politik<br />

denna allMänna bild kan<br />

illustreras av det sista årets<br />

utveckling. I början av 2007<br />

menade flertalet kommentatorer<br />

att USA hade förlorat kriget. Den<br />

irakiska befolkningen var helhjärtat emot<br />

hela det amerikanska projektet, motståndet<br />

var djupt rotat och agerade alltmer<br />

sofistikerat. Den amerikanska militären<br />

var demoraliserad. Förtvivlade rop började<br />

höjas om att dela <strong>Irak</strong> för att rädda<br />

de viktigaste målsättningarna. Vilka dessa<br />

var blev då mycket tydliga. Såväl den<br />

amerikanska regeringen som rapporter<br />

från olika s.k. oberoende råd och institut<br />

– exempelvis den omtalade Bakerrapporten<br />

- framhöll att det var oerhört viktigt<br />

att garantera de ekonomiska förbindelser<br />

som ingåtts mellan de bägge länderna,<br />

och att den irakiska oljeindustrin nu måste<br />

öppnas för internationellt kapital med<br />

hjälp av en ny oljelag. Osäkerheten i landet<br />

har fördröjt den förväntade olje-bonanzan<br />

och för att rädda det ekonomiska och politiska<br />

projektet måste omvärlden levereras<br />

en success story.<br />

President Bush och den nya befälhavaren<br />

Petraeus levererade ”the Surge”.<br />

Med en liten injektion av ytterligare ett 30<br />

000-tal soldater skulle bilden fullständigt<br />

vändas upp och ned, och seger (än en gång)<br />

proklameras. Den egentliga förstärkningen<br />

var inte särskilt stor. Om vi räknar all trupp<br />

brännpunkt irak 18<br />

i regionen, militärt anlitade kontraktörer<br />

samt de USA-lojala regeringsstyrkorna<br />

förfogar man över mer än 700 000 man i<br />

krigföringen. Man hade alltså något annat<br />

i kikaren; ett skifte av strategi som nu ett år<br />

senare kan rekonstrueras.<br />

1 Militär offensiv.<br />

pÅ nÅgra hÅll i landet gick man på<br />

offensiv mot olika grupperingar. Sedan<br />

något år hade man diskuterat möjligheten<br />

av ett eskalerat bombkrig. Detta kom nu<br />

att realiseras, under sommarmånaderna<br />

femdubblades flygbombningarna för att<br />

åstadkomma chockverkan mot motståndsgrupper<br />

och civilbefolkning. Även markstrider<br />

tilltog och belysande är att alla typer<br />

av förlustsiffror gick i taket dessa månader<br />

– även för USA och de irakiska regeringsstyrkorna.<br />

Krigströtta amerikanska soldater<br />

avhåller sig nu regelbundet från beordrade<br />

bevakningsuppdrag. Under hösten<br />

minskade det militära våldet avsevärt för<br />

några månader, men 2007 blev totalt sett<br />

det blodigaste året hittills. Omedelbart efter


årsskiftet inleddes i skuggan av primärvalen<br />

i USA flera nya offensiver från både USAstyrkor<br />

och irakiska regeringsstyrkor, och<br />

återigen kunde vi se exempel på förödande<br />

flygbombningar och andra tillslag som<br />

drabbade mängder av civila. Det räcker att<br />

nämna Arab Jabour som i mitten av januari<br />

bombades med 50 ton bomber, ungefär lika<br />

mycket som en gång Guernica i Spanien,<br />

och Mosul som snart också skulle utsättas<br />

för en större markoffensiv. I söder fortsatte<br />

regeringsstyrkorna slå ned med oerhört<br />

våld mot regeringspartiernas politiska och<br />

religiösa konkurrenter.<br />

2 Tona ned bilden av<br />

religiöst inbördeskrig.<br />

Medan Man under 2006 hade använt<br />

talet om inbördeskrig för att slå mot olika<br />

motståndsgrupperingar och som argument<br />

för fortsatt amerikansk närvaro, talades nu<br />

mindre om de religiösa spänningarna som<br />

ockupanten själv underblåser. Under våren<br />

2007 kunde de USA-lojala shiitiska partierna<br />

i Bagdad fortsätta utrensningarna bland<br />

befolkningen i huvudstaden. När staden i<br />

början av hösten 2007 i det närmaste var<br />

fullständigt uppdelad, och mellan en och<br />

två miljoner av dess invånare flytt, så kunde<br />

man peka på ett minskat våld mot civila.<br />

Anledningen till detta var även att aktioner<br />

av de USA-lojala partimiliserna, de s.k.<br />

dödspatrullerna, som använts såväl mot<br />

misstänkta motståndsmän som i de religiösa<br />

rensningarna kunde trappas ned. Samtidigt<br />

utverkades dessutom en halvårslång vapenvila<br />

med den starkt USA-kritiska men också<br />

politiskt spelsinnade Muqtada al-Sadrs<br />

rörelse. De nya miliser som nu sattes in<br />

mot motståndet i norr kunde knappast ha<br />

kunnat förenas med den tidigare bilden av<br />

religiöst inbördeskrig, eftersom konflikterna<br />

tydligt gick mellan ockupationslojala och<br />

ockupationsmotståndare oavsett område<br />

eller religiös tillhörighet.<br />

3 Bygga nya<br />

miliser i norr.<br />

sedan hösten 2006 experimenterade amerikanerna<br />

med att bygga upp nya miliser<br />

i de sunni-dominerade områdena i <strong>Irak</strong>.<br />

Syftet var bland annat att försöka säkra<br />

de utsatta oljeledningarna i dessa delar av<br />

landet. Eftersom de shiitiska USA-lojala<br />

regeringspartierna vägrar acceptera något<br />

större antal folk i landets militära styrkor<br />

som inte tillhör de egna partimiliserna eller<br />

nätverken, så sker denna utökade militarisering<br />

utanför statsapparaten. I områden<br />

där arbetslösheten ligger på 70 procent<br />

eller däröver, har det inte varit några<br />

problem att värva fotfolk till dessa nya<br />

miliser, där de får en liten lön för mödan att<br />

”Till och med en idiot förstår principen. Vi behöver<br />

oljan. Det låter fint att prata om frihet, men<br />

Kuwait och Saudiarabien är knappast demokratier,<br />

och om deras främsta exportgröda var apelsiner<br />

skulle vi struntat i alltihop.”<br />

ställa sig på ockupantens sida. Som ledare<br />

har man placerat villiga shejker, ofta yngre<br />

makthungriga män som eftertraktat positionen<br />

som klanledare. För att stärka deras position<br />

har dessutom en del av ansvaret för<br />

den s.k. återuppbyggnaden av infrastruktur<br />

och civilsamhälle lagts över till dem. I<br />

skrivande stund består dessa ytterligare<br />

stridskrafter av ca 70 000 man men deras<br />

lojalitet med USA är ytterst bräcklig och<br />

troligen består de till stora delar av tidigare<br />

motståndsmän som försöker få tillträde till<br />

de reguljära militära styrkorna. Liknande<br />

försök att bygga miliser har gjorts i söder<br />

för att motarbeta Sadr-rörelsen, men får<br />

betraktas som misslyckade.<br />

4 Förberedelse för<br />

formellt avhändande.<br />

inoM ett par veckor i november togs två<br />

viktiga steg i förberedelserna för den kommande<br />

politiska strategin. FN:s säkerhetsråd<br />

gav ytterligare ett års förlängning av<br />

USA:s mandat i <strong>Irak</strong>. Ungefär samtidigt<br />

skrev premiärminister al-Maliki i Bagdad<br />

och president Bush under ett ramavtal om<br />

att <strong>Irak</strong> även fortsättningsvis kommer att<br />

önska en amerikansk militär närvaro i landet.<br />

Den amerikanska regeringen utfäster<br />

sig att ”skydda” <strong>Irak</strong> och dess regering, mot<br />

att denna garanterar USA:s ekonomiska<br />

intressen i landet. Avtalet är juridiskt oklart,<br />

och kommer att vidareförhandlas under<br />

våren. För FN vore det trivsamt att slippa<br />

fortsätta förödmjuka sig självt med fortsatta<br />

mandat.<br />

5 Framgångshistorier.<br />

bÅde frÅn washington och Bagdad har<br />

det strömmat uttalanden om de stora framgångarna.<br />

Våldet minskade (även om det<br />

mest byggde på folkflykt och vapenvilor).<br />

Motståndet minskade (snarare gick under<br />

jorden, och dök upp där motståndsfickor<br />

kunde byggas). Ekonomin har vänt och<br />

oljeproduktionen ökar (dessa uppgifter<br />

byggde på felaktiga redovisningar i Bagdad).<br />

Återuppbyggnaden närmar sig slutet<br />

(ja, för att pengarna är slut, men inget har<br />

blivit bättre). En ny lag har antagits som<br />

ska bidra till försoning mellan olika politiska<br />

krafter (fast den öppnat upp för fortsatta<br />

utrensningar av anställda inom statsappara-<br />

en rÅdgivare till bush svarar pÅ frÅgan oM krigets orsaker<br />

ten). Flyktingar i utlandet börjar återvända<br />

(ja, eftersom deras pengar och visa tagit<br />

slut, och än fler fortsätter fly ut ur landet).<br />

Den som läser rapporter från FN och oberoende<br />

institut ser att allt bara blir värre.<br />

Den irakiska staten är så söndertrasad och<br />

korrumperad att den inte ens kunde få ut<br />

de nya egna medlen för återuppbyggnad<br />

av el- vatten- och oljeinfrastruktur i landet,<br />

pengarna samlades istället på hög i bankvalv<br />

i New York.<br />

6 Handels<br />

förhandlingar.<br />

eftersoM allt nu gick så bra kunde de<br />

efterlängtade kontrakten börja diskuteras.<br />

Under hösten inledde den kurdiska<br />

provinsregeringen självsvåldigt egna<br />

förhandlingar med olika oljebolag, vilket<br />

fick regeringen i Bagdad att ogiltigförklara<br />

dessa och brådstörtat sätta igång förhandlingar<br />

under vintern och denna våren. Hela<br />

tiden slås på trumman för en omtvistad<br />

oljelag som ska utvidga möjligheterna för<br />

riktigt lönsamma kontraktsformer, men så<br />

länge släpps nu de stora bolagen in med<br />

enklare tekniska kontrakt. De ansvariga<br />

ministrarna i Bagdad lovar stora affärer,<br />

inte minst med återupptagandet av tidigare<br />

utlovade privatiseringar av de statsägda företagen<br />

i landet. Utan att höja ögonbrynen<br />

inför sakernas tillstånd för nu EU förhandlingar<br />

om kommande gasleveranser, ivrigt<br />

påhejat av USA för att av säkerhetspolitiska<br />

skäl hejda Europas beroende av den ryska<br />

gasen. På liknande vis förs förhandlingar<br />

om <strong>Irak</strong>s inträde i WTO, världshandelsorganisationen,<br />

eftersom ”reformerna” gått<br />

åt rätt håll i landet.<br />

Sådan är alltså situationen denna<br />

vår 2008. Vi levereras bilder av framgång,<br />

vars syfte är att säkra USA:s och starka företagsintressens<br />

agenda. Världssamfundets<br />

institutioner dras alltmer ned i det rättsliga<br />

moras ockupationen inneburit. De avtal<br />

som knyts för samtidigt med sig att vi har<br />

orsak att befara att amerikansk militär låses<br />

fast i <strong>Irak</strong> för lång tid framåt. För ingen<br />

väntar sig väl att den irakiska befolkningen<br />

låter detta fortgå ostört?<br />

Mathias cederholM<br />

historiker vid lunds universitet<br />

MedleM i irakkoMMittén i MalMö<br />

19<br />

brännpunkt irak


Analys<br />

Motståndsrörelsen i <strong>Irak</strong> kräver att ockupationstrupperna<br />

ska dras bort från <strong>Irak</strong> omedelbart. Enligt västliga media<br />

skulle det betyda kaos. Dessa farhågor kommenterades av<br />

Sami Ramadani vid konferensen ”Värld mot krig” i London<br />

den 1 december 2007. Här följer hans inlägg:<br />

Ut med ockupanterna<br />

– omedelbart!<br />

0<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong><br />

Till frÅgan om bortdragande:<br />

Notera att på grund<br />

av etablissemangets och<br />

medias roll har debatten<br />

svängt från att avsluta ockupationen<br />

till att avsluta inbördeskriget och<br />

terrorn i <strong>Irak</strong>. Detta är en stor svängning<br />

som med orätt har övertygat stora sektorer<br />

bland allmänheten om att det kanske<br />

finns skäl för trupperna att stanna kvar<br />

åtminstone en kort tid, för att detta kommer<br />

att hejda blodsutgjutelse eller minska<br />

blodspillan i landet.<br />

Enligt min mening är detta en farlig<br />

svängning och en framgång för etablissemangen<br />

i USA och Storbritannien och<br />

huvudströmmens media, då det gäller<br />

att förflytta debatten, precis som de före<br />

kriget flyttade den till att fokusera på<br />

massförstörelsevapen, då saken egentligen<br />

gällde frågan om aggression och ockupation<br />

av ett annat suveränt land.<br />

Jag skulle hävda att de USA-ledda<br />

trupperna och deras närvaro i <strong>Irak</strong> inte är<br />

en kraft för fred, stabilitet eller för att föra<br />

folk närmare varandra, inte för försoning<br />

eller för minskad blodsutgjutelse. Det är<br />

själva huvudstyrkan bakom det mesta av<br />

våldet i landet.<br />

Om vi inte håller detta i medvetande,<br />

kommer vi att förlora oss i ett träsk av<br />

argument att de kanske skulle stanna lite<br />

längre; kanske om ett halvår, kanske om<br />

två år, kommer de att ha stabiliserat landet<br />

så att de sedan kan säga farväl till landet.<br />

Det är en fullständigt oriktig bild av situationen<br />

i <strong>Irak</strong>.<br />

Detta är en farlig, giftig, söndrande<br />

kraft i det irakiska samhället. De begår<br />

det mesta av våldet och de drar till sig det<br />

mesta av våldet. Så deras närvaro är ett<br />

gift i det irakiska samhället och ju längre<br />

de stannar, desto större är risken för att det<br />

irakiska samhället slits sönder.


”Deras närvaro inne i <strong>Irak</strong> – socialt, ekonomiskt,<br />

politiskt, militärt – är det gift som måste dras<br />

bort från det irakiska samhället.”<br />

de spenderar MilJarder på det. Nio<br />

miljarder dollar har försvunnit, enligt<br />

USA:s kongress och [ockupationsmaktens<br />

chefsadministratör] Paul Bremer. De<br />

skeppade in 350 ton kontanter, 100-dollarsedlar,<br />

till <strong>Irak</strong>, historiens största transport<br />

av kontanter någonsin, 12 miljarder dollar.<br />

Tre miljarder redovisades, nio miljarder<br />

har försvunnit, och Bremer sade till<br />

kongressen: Ni har ingen rätt att fråga mig<br />

om det, för det är inte amerikanska skattebetalares<br />

pengar, det är irakiska pengar.<br />

Detta är pengar som USA kontrollerar<br />

från oljeförsäljningen enligt det så kallade<br />

suveräna arrangemanget, att USA hanterar<br />

<strong>Irak</strong>s plånbok.<br />

De smugglade pengar, och inom ett år<br />

efter att de ockuperade landet smugglade<br />

de, enligt Amnesty International, 200 000<br />

kalasjnikovs, genom privata företag från<br />

Bosnien, åren 2004 och 2005.<br />

Nio miljarder saknade dollar och 200<br />

000 kalasjnikovs – det säger något viktigt<br />

om den roll USA spelar inom det irakiska<br />

samhället. Tusentals organisationer inom<br />

det så kallade civila samhället inrättades<br />

för 100 000 dollar styck; irakier kallar dem<br />

”100 000 dollar-organisationer”.<br />

De skapar strukturer, organisationer, för<br />

att fördjupa sin närvaro i landet, inte för<br />

att minska den. Deras strategi för bortdragande<br />

är inte att säga att de bör dra sig<br />

bort helt och hållet från samhället.Deras<br />

strategi för bortdragande är baserad på<br />

etablerandet av en marionettregim i Bagdad<br />

uppbackad av permanenta baser. De<br />

bygger fortfarande dessa sex jättelika baser<br />

i landet – det är de permanenta baserna,<br />

de massiva baserna, som de bygger i <strong>Irak</strong>.<br />

De använder ännu <strong>Irak</strong> som en aggressionsplattform<br />

för sina kommande krig<br />

– mot Iran, kanske Syrien, och i förbund<br />

med Israel mot det libanesiska folket.<br />

Deras närvaro inne i <strong>Irak</strong> – socialt, ekonomiskt,<br />

politiskt och militärt – är det gift<br />

som måste dras bort från det irakiska samhället.<br />

Och dras bort ju förr dess bättre.<br />

Jag skulle säga: Omedelbart bortdragande!<br />

Det kan arrangeras så att de lämnar<br />

landet inom några månader med hjälp<br />

Internationell<br />

fredskonferens i<br />

London<br />

n n Över 1 200 delegater från<br />

antikrigsrörelsen världen över<br />

kom till London för den internationella<br />

fredskonferensen World<br />

Against War.<br />

Delegater från 26 länder talade<br />

vid konferensen, rapporterade<br />

om utvecklingen i sina regioner<br />

och diskuterade strategin för rörelsen.<br />

Deltagarna kom enhälligt<br />

överens om att organisera demonstrationer<br />

för att trupperna<br />

ska dras ut ur <strong>Irak</strong> och Afghanistan<br />

och mot ett angrepp på Iran<br />

i alla länder omkring femårsdagen<br />

av angreppet på <strong>Irak</strong> mellan<br />

den 15 och 22 mars.<br />

Konferensdeltagarna kom från<br />

Kanada, Tjeckiska Republiken,<br />

Danmark, Frankrike, Tyskland,<br />

Grekland, Egypten, Island,<br />

Iran, <strong>Irak</strong>, Irland, Italien, Kenya,<br />

Libanon, Nederländerna, Norge,<br />

Pakistan, Palestina, Polen,<br />

Somalia, Sydkorea, Spanien,<br />

Schweiz, Turkiet, Storbritannien<br />

och USA.<br />

Flera av inläggen kan ses och<br />

höras på http://www.stopwar.<br />

org.uk/<br />

av Förenta Nationerna, utan inblandning<br />

av länder som begått aggression mot det<br />

irakiska folket.<br />

Media här i Storbritannien har ändrat<br />

fokus för diskussionen och inriktat sig på<br />

att säga att <strong>Irak</strong> och irakierna är hopplöst<br />

splittrade med farliga sekteristiska, etniska<br />

och till och med rasmässiga gränsdragningar.<br />

det finns skillnader i det irakiska samhället.<br />

Några av dessa skillnader har trappats<br />

upp till våldsnivåer. Men det irakiska<br />

folket genom sin långa historia har inte<br />

sett gatustrider mellan samhällsgrupper<br />

– shia mot sunni, kurder mot araber, kristna<br />

mot muslimer osv. Dessa nya problem,<br />

nya politiska fasetter inom samhället, är<br />

dynamiskt helt och hållet förbundna med<br />

ockupationen. Ta bort ockupationen, och<br />

mycket av dessa konflikter kan reduceras<br />

till deras tidigare nivå.<br />

Jag säger inte att våldet kommer att<br />

upphöra omedelbart eller att det kommer<br />

att bli fullständig fred och ro så snart de<br />

drar sig tillbaka, men det irakiska folket får<br />

en möjlighet att lösa sina egna konflikter<br />

utan närvaron av hundratusentals soldater,<br />

tiotusentals legosoldater och alla de hemliga<br />

miliserna och dödsskvadronerna och<br />

andra organisationer som ockupationen<br />

skapar. Tag bort allt detta och det irakiska<br />

folket kommer att ha möjligheten att lösa<br />

sina egna meningsskiljaktigheter. Det kan<br />

ta fem år, det kan ta tio år eller tjugo år,<br />

men detta kallas nationellt självbestämmande<br />

för det irakiska folket; att hävda sin<br />

värdighet, att hävda sin strävan efter frihet<br />

och demokrati.<br />

inlägg av saMi raMadani vid<br />

konferensen world against war,<br />

1 deceMber 2007<br />

översättning: christer lundgren.<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


Läst<br />

Smaragdstaden<br />

Kan det här verkligen<br />

vara sant? Är<br />

detta möjligt? Dessa<br />

frågor dyker hela<br />

tiden upp i huvudet<br />

vid läsningen av<br />

Rajiv Chandrasekarans<br />

bok om hur<br />

USA administrerade<br />

det ockuperade <strong>Irak</strong><br />

under de första åren<br />

efter Saddamregimens<br />

fall.<br />

De drygt 300 sidorna är en förfärande<br />

skildring av försöken<br />

att förverkliga Bush’s vision av<br />

det nya <strong>Irak</strong>. Visionen var en<br />

neokonservativ planritning av ett USAvänligt<br />

land utan marknadsstörande välfärd,<br />

där privata initiativ, låga skatter och<br />

privatiseringar skulle få hjulen att börja<br />

rulla i det totalt förödda landet. Lojaliteten<br />

till Bush’s vision bestämde därför vilka<br />

personer som sattes att genomföra reformerna.<br />

Resultatet blev att <strong>Irak</strong>s styrelse<br />

togs över av en tusenhövdad samling neokonservativa<br />

fundamentalister från USA.<br />

Nästan ingen kunde arabiska eller kände<br />

till något om <strong>Irak</strong> eller arabvärlden i stort.<br />

I de allra flesta fall var dessa styresmän<br />

också helt okunniga inom sitt sakområde.<br />

Uppgiften var inte att bygga upp det som<br />

förstörts av krig och sanktioner utan en<br />

”total make-over” för att förverkliga den<br />

neo-konservativa visionen. Några exempel<br />

på de förödande vansinnigheter som blev<br />

resultatet:<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong><br />

ett gäng ungdoMar som skickat in sina<br />

CV till en konservativ tankesmedja rekryterades<br />

och gick under öknamet ”the brat<br />

pack”. De fick förtroendet att administrera<br />

<strong>Irak</strong>s budget på 13 miljarder dollar.<br />

Ansvaret förr att bygga upp och göra om<br />

Bagdads börs lades på en 24-åring utan<br />

någon som helst finansiell utbildning eller<br />

erfarenhet av finansiell verksamhet.<br />

En annan trogen republikan hade<br />

meriten att ha varit rektor för ett mindre<br />

college där Rumsfelds fru satt i styrelsen.<br />

Hans uppgift var att omvandla den högre<br />

utbildningen i ett land med 375 000<br />

studenter. Att nästan alla universitet var<br />

plundrade såg han som en fördel, det gav<br />

ju ett gyllene tillfälle till ”a clean start”.<br />

En annan fördel var att tiotusentals lärare<br />

avskedats eftersom de hade anknytning<br />

till Baathpartiet. Denne utbildningsexpert<br />

såg det som väsentligt att inte kunna något<br />

om <strong>Irak</strong> eller landets utbildningssystem.<br />

Då kunde han lättare ta itu med omvand-<br />

”Resultatet blev att <strong>Irak</strong>s styrelse togs över<br />

av en tusenhövdad samling neokonservativa<br />

fundamentalister från USA. Nästan ingen kunde<br />

arabiska eller kände till något om <strong>Irak</strong> eller<br />

arabvärlden i stort. ”<br />

lingen utan förutfattade meningar.<br />

Det mest hårresande exemplet handlar<br />

om hälsovården. Sjukhusen var bombade<br />

eller plundrade och saknade allt.<br />

Utrustning, inredning och mediciner var<br />

förstörda eller stulna. Elektricitet fanns<br />

bara några timmar om dagen. Behovet<br />

av rent dricksvatten var akut, epidemier<br />

spred sig. Till att reda upp detta sattes inledningsvis<br />

en riktig expert, en läkare med<br />

gedigen erfarenhet av katastrofmedicin.<br />

Men han ansågs inte tillräckligt lojal med<br />

visionen och fick sparken efter bara några<br />

veckor. Ersättaren var en socialarbetare<br />

som kände den republikanske guvernören<br />

i Michigan. Han hade också erfarenhet av<br />

internationellt bistånd i kombination med<br />

kristen mission. Den nye ”experten” såg<br />

det som allra viktigast att minska trycket<br />

på sjukhusen med förebyggande åtgärder.<br />

Han lanserade därför en antirökningskampanj<br />

och bestämde att den fria sjukvården<br />

nu skulle beläggas med avgifter.<br />

kan dessa och otaliga andra liknande<br />

exempel verkligen vara sanna? Chandrasakar<br />

var stationerad i Bagdad som Washington<br />

Posts korrespondent. Boken bygger<br />

i huvudsak på intervjuer med hundratals<br />

personer som deltog i den amerikanska<br />

omvandlingen av <strong>Irak</strong>. Framförallt efter att<br />

de lämnat <strong>Irak</strong> och återvänt till USA. Det<br />

finns alltså ingen möjlighet för en utomstående<br />

att kontrollera uppgifterna.


En annan viktig fråga är: hur kunde allt<br />

detta vara möjligt? Chandrasakar framhåller<br />

främst konflikten mellan USA:s försvarsdepartement<br />

och utrikesdepartement som förklaring<br />

till den administrativa katastrofen. De kunniga<br />

experterna från utrikesdepartementet bortmanövrerades<br />

och ersattes av lojala neo-konservativa<br />

fundamentalister med anknytning<br />

till försvarsdepartementet. Överallt i boken<br />

framkommer också en annan förklaring. En<br />

arrogans utan like, baserad på den grundläggande<br />

uppfattningen att <strong>Irak</strong> befolkades<br />

av okunniga vildar, som borde hälsa de nya<br />

härskarna som befriare. En del av dessa arroganta<br />

fundamendalister satte en ära i att inte<br />

kunna någonting om <strong>Irak</strong>, andra var bara helt<br />

ointresserade. Även när det var möjligt av säkerhetsskäl,<br />

såg de ingen anledning att lämna<br />

swimmingpoolen och hamburgerbarerna i den<br />

muromgärdade ”gröna zonen”.<br />

en sista frÅga soM dyker upp vid läsningen<br />

är författarens budskap. Här och var framskymtar<br />

att Chandrasakar vill visa hur USA<br />

missade ett ”gyllene tillfälle” att åstadkomma<br />

en bättre värld för ett förtryckt folk. Att detta<br />

är Chandrasakars syfte med boken framgår<br />

helt klart av hans chat på Washington Posts<br />

hemsida. Det är mer oklart om han också<br />

menar att ockupationen skulle varit berättigad<br />

om den inte misskötts av fundamentalistiska<br />

klantskallar. Hela boken ger intryck av att det<br />

främst var visionen att förverkliga det neokonservativa<br />

superkapitalistiska drömsamhället<br />

i arabvärlden som ledde fram till kriget och<br />

ockupationen. Att få kontroll över regionens<br />

oljetillgångar nämns till exempel inte som<br />

en möjlig bakomliggande orsak. Inte ens en<br />

gång när Chandrasakar beskriver hur sjukhus,<br />

muséer, palats och alla ministerier utom oljeministeriet<br />

plundras utan att de amerikanska<br />

trupperna ingriper. På samma sätt ges läsaren<br />

intrycket att irakierna glatt skulle ha gått med<br />

på att lämna över sin olja och rea ut sina tillgångar<br />

till amerikanska företag, om ockupationen<br />

bara hade genomförts på ett bättre sätt.<br />

Trots detta är boken mycket läsvärd. Den<br />

ger en avslöjande och förskräckande bild<br />

av hur en arrogant ockupant agerar, utan<br />

tillstymmelse till respekt för det ockuperade<br />

folket och utan intresse för detta folks allra<br />

mest fundamentala behov.<br />

lena schröder har läst chandrasekaran,<br />

raJiv (2006), iMperial life in the eMerald<br />

city – inside baghdad’s green Zone.<br />

”Kontrollera oljan, och du kan kontrollera<br />

hela kontinenter. Kontrollera maten och<br />

du kontrollerar människorna”. HENRY KISSINGER<br />

Matransoner slopas<br />

n n Den irakiska regeringen har beslutat att de matransoner (food for oil)<br />

som räddat miljoner irakier undan svält ska tas bort i juni i år.<br />

De infördes av <strong>Irak</strong>s tidigare president Saddam Hussein under de svåra<br />

sanktionsåren för att underlätta livet för civilbefolkningen. UNESCO uttalade<br />

sitt beröm för den rättvisa fördelningen av ransonerna.<br />

Under ockupationen har de urholkats av inflation, flyktingar har många<br />

gånger blivit av med sin ranson, men för miljoner har de haft stor betydelse.<br />

Beslutet att avskaffa ransonerna beror på <strong>Irak</strong>s förpliktelser mot Världsbanken,<br />

säger den irakiska regeringen. Men beslutet var kontroversiellt och<br />

parlamentet tillfrågades inte.<br />

I tvåflodslandet med sina berömda bevattningssystem och urgamla<br />

jordbruk härjar Monsanto, Syngenta och Dow Chemical. Ståthållare Paul<br />

Bremers beslut nr. 81 från 2004 öppnade <strong>Irak</strong>s jordbruksbygder för agrobolagens<br />

genmodifierade grödor. De redan fattiga bönderna måste köpa<br />

bolagens utsäde med tillhörande pesticider och får inte längre spara frön<br />

från förra årets skörd för kommande sådd.<br />

Svälten är också ett vapen i ockupanternas händer.<br />

Förbjudna vapen i Falluja<br />

n n USA använde splitterbomber och kemiska vapen som vit fosfor mot<br />

civilbefolkningen i Falluja. Tumörer, cancer, barn som föds med svåra deformationer<br />

ökar.<br />

Effekten av förbjudna vapen på hälsosituationen i Falluja mellan 2003-<br />

2006 granskas i en undersökning som Monitoring Net of Human Rights in<br />

Iraq (MHRI) och andra organisationer genomfört i samarbete med Fallujas<br />

allmänna sjukhus.<br />

Tre år efter USA:s andra stora angrepp på staden Falluja i november<br />

2004 inbjöd <strong>Irak</strong>Solidaritet Ahmed al Samraie, vice ordförande för MHRI<br />

att presentera rapporten om Falluja på ABF i Stockholm.<br />

Falluja förstördes till 70 procent. Sjukhus, skolor, moskéer, bostäder<br />

bombades. Tusentals människor dödades. Falluja och många andra städer<br />

har muromgärdats liksom hela kvarter i Bagdad. <strong>Irak</strong>Solidaritet har bedrivit<br />

kampanj mot dessa murar som strider mot folkrätten precis som Israels mur<br />

på Västbanken.<br />

Falluja är en symbol för USA: s systematiska förstörelse av nationen <strong>Irak</strong><br />

med dess infrastruktur och mångtusenåriga historia och kultur, men också<br />

för irakiernas heroiska motstånd.<br />

Läs hela rapporten på <strong>Irak</strong>Solidaritets hemsida.<br />

The Women´s Story<br />

n n I samarbete med Orionbion inledde journalisten och författarinnan<br />

Eman Ahmed Khammas den 29 oktober visningen av den skakande dokumentärfilmen<br />

om kvinnor under ockupation. Filmen är gjord av kvinnor.<br />

Två av dem har deltagit på seminarier arrangerade av <strong>Irak</strong>Solidaritet.<br />

Din organisation eller fackförening kan beställa visning av filmen och<br />

starta en diskussion om <strong>Irak</strong>. Skriv till info@iraksolidaritet.se<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


Galleri<br />

inFORMATION<br />

är namnen på tre utställningar Torsten Jurell har i Stockholm under april månad arrangerade av Galleri Claes Moser.. inFORMATION<br />

1 på Hälsingegatan 3 visar Jurells ”Tre Vilsna Conquistadorer möter Maya” – den skulpturgrupp som återges i <strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong> samt<br />

många andra verk som berör kriget. Öppet: 17 - 27/4 alla dagar mellan kl 12-20. Se mer på: www. jurell.com<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


Att måla ett krig<br />

I<br />

MaskMuseet i Zacatecas i Mexiko<br />

såg jag några små lerfigurer, conquistadorer,<br />

modellerade i ett stycke<br />

så som de framstod för ursprungsbefolkningen;<br />

ryttare och häst i ett – en<br />

vidunderlig stridsmaskin som Spanien<br />

skickade ut att kolonisera mellan- och<br />

sydamerika med under 1400-1600<br />

talet.<br />

Hemma började jag arbeta på en<br />

skulpturgrupp – Tre Vilsna Conquistadorer<br />

möter Maya.<br />

I ryttarens hatt formade jag en medaljong<br />

där jag tänkte att i spegelbilden skulle<br />

vi ana något som just pågick i vår tid och på så<br />

vis skulle conquistadoren bli en mer tidlös erövrare.<br />

Bilden jag valde var den kända där en vietnamesisk<br />

flicka springer naken på en väg, skadad<br />

av napalm.<br />

När jag arbetar med detta publiceras tortyrbilderna<br />

från Abu Ghraibfängelset.<br />

De amerikanska fångvaktarna har<br />

kopplat elektriska sladdar till fingrarna på<br />

en irakier som tvingats upp på en låda med<br />

något slags tygsjok över sig. Bilden är som<br />

hämtad ur en inquisitionscen.<br />

dÅ upptäcker jag, när jag skriver in tortyroffret<br />

i den andre conquistadorens medaljong,<br />

att han håller armarna utsträckta precis<br />

som den vietnamesiska flickan. När jag så skall<br />

forma den tredje medaljongen, väljer jag att göra<br />

en krucifixbild. Det var ju spridandet av kristendomen<br />

som var den sagda anledningen även om vi alla<br />

vet att det var erövringen, att stilla törsten efter guld<br />

som var den verkliga missionen. Åter, Kristus<br />

på korset håller armarna utsträckta… Allt ser<br />

ut som en medveten tanke. Men på detta vis<br />

blir conquistadorerna de tidlösa erövrare som<br />

alltid säger sig komma i ädla syften; för att<br />

sprida Guds ord, värna om de demokratiska<br />

värdena i Sydostasien eller arabvärlden. Så<br />

målar jag porträttet av Conquistadoren med<br />

siluettbilden av Abu Ghraibfången broderad<br />

i brokaden eller två conquistadorer som passerar<br />

Falluja.<br />

Jag skildrar kanske inte kriget konkret, men<br />

så som det förhåller sig bortom retoriken; att röva,<br />

erövra, plundra, vålda och döda till underkastelse. Så målar<br />

jag detta krig.<br />

torsten Jurell<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


ALDRIG GLÖMMA,<br />

ALDRIG FÖRLÅTA<br />

det kan alltid vara bra att sätta upp en spegel för att<br />

betrakta vad som hände, hur det var och vad som<br />

sas hur det var. En av spåmännen från tiden före<br />

ockupationen var Per Ahlmark.<br />

“Hans regim har nu sannolikt tillgång till några<br />

tusen ton av kemiska och biologiska vapen. Hur<br />

nära man är en atombomb vet vi inte i dag. Dokumenterad<br />

gång på gång är däremot diktatorns<br />

besatthet av sitt nukleära program… Per Ahlmark<br />

2003<br />

vi känner nuMera till denna sannolikhet liksom den<br />

säkerhet med vilken exempelvis Tony Blair höll upp<br />

ett prov på giftgasen och satte hela sin politiska<br />

heder på förekomsten av massförstörelsevapen.<br />

De var inte ensamma om dessa försäkringar. Bush<br />

förfalskade CIA´s rapporter och så skulle världen<br />

komma att tro på denna sanning.<br />

… Just nu handlar naturligtvis lögnerna om att<br />

dölja vapnen för massförstörelse. Regimen har<br />

haft fyra år på sig att utan insyn från marken<br />

gräva ner kemiska och biologiska vapen, spränga<br />

in dem i bergrum, lagra på otillgängliga platser i<br />

detta stora land, dölja dem i fabriker som också<br />

sysslar med civil produktion, låta dem föras landet<br />

runt av lastbilar och andra mobila enheter…<br />

Per Ahlmark 2003<br />

Nu har USA och dess allierade i <strong>Irak</strong> haft fem år på<br />

sig att ta sig till alla dessa otillgängliga platser och<br />

gräva upp alla dessa gömmor. De har inte funnit<br />

något. Inte ens en enda liten fjäder som de kunnat<br />

pröva att göra ett hönshus av.<br />

… <strong>Irak</strong>s väldiga ekonomiska resurser, som kommer<br />

från illegala avtal om oljeexport, nyttjas<br />

till stor del för atomprogrammet. Tiotusentals<br />

anställda, varav många skickliga tekniker och<br />

forskare, anstränger sig för att till slut få fram ett<br />

antal atombomber. <strong>Irak</strong>iska agenter är ofta på<br />

shoppingrundor över världen för att hitta utländska<br />

experter och köpa in förbjuden materiel…<br />

Per Ahlmark 2003<br />

USA´s krigsmakt garanterar nu intäkter från oljeproduktionen.<br />

Intäkter som amerikanska bolag<br />

tillskansat sig genom folkrättsvidriga kontrakt med<br />

”<strong>Irak</strong>”. Amerikanska tekniker och forskare arbetar<br />

nu vidare på att ta hem oljan som är av strategiskt<br />

intresse för supermakten.<br />

…Det blir nog inte FN-inspektörerna men Amerikas<br />

krigsmakt som till slut tvingar fram sanningen<br />

om <strong>Irak</strong>s domedagsvapen…” Per Ahlmark 2003<br />

det blev ”Amerikas krigsmakt” som grävde fram<br />

sanningen om <strong>Irak</strong>s domedagsvapen. Genom att<br />

ha misslyckats att hitta någonting överhuvudtaget<br />

har de åstadkommit vad Hans Blix och andra inspektörer<br />

inte fick chansen att slutföra – att visa att<br />

det inte fanns några massförstörelsevapen överhuvudtaget<br />

i <strong>Irak</strong>.<br />

Folkpartiets Fredrik Malm:<br />

”I Sverige säger människor: USA ut ur <strong>Irak</strong>. Jag<br />

skulle hellre säga: USA in i Iran”<br />

När det första äventyret slutade i katastrof och<br />

har bevisats vara ett brott mot alla tänkbara folkrättsliga<br />

regler, som dödat mer än ½ miljon människor<br />

(eller är det 800 000?), tvingat miljoner i flykt<br />

och ännu fler i fattigdom då kan det behövas en ny<br />

demon för att skyla över det kapitala misslyckandet<br />

och brotten. Nu ska Iran anfallas och det är meningen<br />

att vi ska glömma det som varit.<br />

peter eMsheiMer<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


”Kvinnornas situation är värre<br />

i dag än den var på min mors<br />

och till och med på min mormors<br />

tid”<br />

I<br />

vita huset berättar herr och fru<br />

Bush hur USA befriat kvinnorna i<br />

Mellanöstern från slaveri och förtryck.<br />

Kvinnorna i <strong>Irak</strong> får till och<br />

med hjälp av USA att utveckla demokratiprogram<br />

om kvinnors rättigheter och över<br />

hela landet byggs det upp yrkesutbildning<br />

för kvinnor (http://www.whitehouse.<br />

gov/news/releases/2004/03/20040312-<br />

5.html).<br />

Må så vara att det finns demokratikurser<br />

och yrkesutbildning. Men det USA<br />

givit till <strong>Irak</strong>s kvinnor är i själva verket en<br />

återgång till medeltidens mörker.<br />

– Kvinnorna är tillbaka i de mörka åren<br />

för 500 år sedan. Till och med min mor<br />

och mormor hade en bättre situation än<br />

vad kvinnorna har i <strong>Irak</strong> idag, säger Eman<br />

Ahmed Khammas, journalist och författare<br />

från Bagdad, nu i exil i Spanien.<br />

kvinnorna i irak drabbas särskilt hårt<br />

av ockupationen. Våldet från ockupationsmakten<br />

och de sekteristiska miliserna<br />

drabbar både män och kvinnor. Men<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong><br />

Emman Ahmed Khammas, journalist och<br />

författare från Bagdad, som nu bor i exil i<br />

Spanien besökte nyligen Sverige, inbjuden<br />

av <strong>Irak</strong>solidaritet.<br />

Eman Ahmed Khammas framhåller att de<br />

politiker som USA installerat vid makten,<br />

har infört ett ”renodlat patriarkaliskt samhälle”.<br />

Den gamla konstitutionen under<br />

diktaturen garanterade lika rättigheter<br />

för män och kvinnor. Denna skrivning<br />

finns även i den nya konstitutionen, men<br />

dess inledande portalparagraf stadgar att<br />

ingen lag får stiftas som går emot islams<br />

etablerade regler (www.export.gov/iraq/<br />

pdf/iraqi_constitution.pdf: Article 2A).<br />

Likaså har det införts en artikel att<br />

familjen är samhällets grundval och att<br />

staten ska upprätthålla dess religiösa, moraliska<br />

och nationella värden (ibid. Article<br />

29A). Konsekvensen har blivit att mullor,<br />

imamer och andra makthavare känner<br />

sig fria att tolka lagarna som de behagar.<br />

Foto: Martin Schibbye<br />

Så har till exempel Bagdads borgmästare<br />

ställt kvinnorna inför alternativen att bära<br />

islamisk klädsel eller lämna stan.<br />

Återgången till ”medeltidens mörker”<br />

innebär att det är särskilt farligt för kvinnor<br />

att vistas utomhus. Att gå till arbetet,<br />

besöka sjukhuset eller följa barnen till<br />

skolan är därför förenat med livsfara.<br />

den bristande säkerheten är det största<br />

problemet. Men Eman Ahmed Khammas<br />

berättar hur kvinnornas situation<br />

blivit katastrofal på område efter område.<br />

Arbetslösheten bland kvinnor har ökat<br />

dramatiskt. Det finns inga säkra statistiska<br />

uppgifter, men Eman Ahmed Khammas<br />

uppskattar att i dag har bara 10 procent<br />

av kvinnorna ett arbete. Den främsta


anledningen till detta är våldet på gatorna.<br />

Dessutom har förstörelsen av <strong>Irak</strong> särskilt<br />

drabbat kvinnors arbetsplatser. Sjukhus,<br />

mödravårdscentraler och skolor har bombats,<br />

plundrats, stängts eller privatiserats.<br />

Kvinnorna har genom denna förstörelse<br />

inte bara berövats sina arbetsplatser, utan<br />

också tillgången till sjukvård, mödravård<br />

och barnavård. I den mån det fortfarande<br />

finns vårdinrättningar kvar, är det alldeles<br />

för farligt att stå i de köer som bildas<br />

utanför deras entréer. Resultatet är att<br />

graviditeter inte längre kontrolleras och<br />

att förlossningar måste ske i hemmen,<br />

med stora risker för infektioner och andra<br />

komplikationer. Dessutom innebär ”liberaliseringen”<br />

av <strong>Irak</strong>s ekonomi att gravida<br />

kvinnor inte längre får gratis kosttillskott.<br />

Visserligen är skolor och universitet fortfarande<br />

avgiftsfria , säger Eman Ahmed<br />

Khammas, men förstörelsen, mördandet<br />

och avskedandet av lärare och professorer<br />

och våldet på gatorna innebär att<br />

analfabetismen bland kvinnor ökat. Hon<br />

uppger att läskunnigheten bland kvinnor<br />

tidigare var över 90 procent, men att idag<br />

går kanske bara en tredjedel av flickorna<br />

i skolan .<br />

saMManfattningsvis så berättar Eman<br />

Ahmed Khammas om hur ett land befriats<br />

från diktatorn men också från alla sina<br />

välfärdsinrättningar. ”All systems are destroyed”<br />

upprepar hon flera gånger, men<br />

betoning på ”all”. Ingen elektricitet, inget<br />

rent vatten, inga sjukhus, ingen medicin,<br />

farligt att vara hemma men ännu farligare<br />

att gå ut. Tidigare välutbildade och<br />

någorlunda självständiga kvinnor tvingas<br />

nu klä sig och uppföra sig enligt vad olika<br />

makthavare och beväpnade milisgäng<br />

anser vara lämpligt för kvinnor.<br />

Eman Ahmed Khammas förlorade<br />

som många andra sitt jobb som journalist<br />

när TV-hus och tidningar bombades och<br />

plundrades. Hon var sedan chef för ett<br />

internationellt center – Occupation Watch<br />

Center – i Bagdad, som inrättades för att<br />

bevaka förändringarna i <strong>Irak</strong> när det gäller<br />

säkerhet, sociala frågor, politik, mänskliga<br />

rättigheter, med mera. Centret stängdes<br />

år 2004, eftersom det var omöjligt att<br />

fortsätta arbetet. Eman Ahmed Khammas<br />

namn fanns med på flera dödslistor och<br />

hon hotades direkt till livet i anonyma<br />

brev och mejl. Hennes två döttrar kunde<br />

inte fortsätta sina universitetsstudier. Mest<br />

för familjens skull flydde hon därför med<br />

sin familj till Spanien. Hon har nyligen<br />

fått ett spanskt pass och kan resa. I oktober<br />

2007 besökte hon Sverige för att visa sin<br />

film och medverka på ett seminarium arrangerat<br />

av ABF och <strong>Irak</strong>solidaritet.<br />

lena schröder<br />

USA:s invasion av <strong>Irak</strong> 2003 har medfört en<br />

kraftig försämring av kvinnornas rättigheter.<br />

Det framgår av en utförlig rapport,<br />

Försämringen av irakiska kvinnors rättigheter<br />

och livsvillkor under ockupationen av dr.<br />

Souad N. Al-Azzawi, biträdande professor i<br />

Bagdad.<br />

Ockupationen<br />

drabbar kvinnor hårt<br />

Rapporten (som publicerades av<br />

BRussells Tribunal i december<br />

2007) konstaterar att <strong>Irak</strong>s<br />

kvinnor har kämpat i århundraden<br />

för sina mänskliga rättigheter, men<br />

att en påtaglig förbättring kom först på<br />

1960-talet. Det fortsatte under 1970- och<br />

80-talen, med förbättrade möjligheter<br />

till utbildning, politiskt engagemang,<br />

möjligheter till likvärdiga jobb som män,<br />

hälsovård samt förbättringar i lagar och<br />

förordningar för att förbättra livet för<br />

irakiska kvinnor och flickor.<br />

denna positiva trend bröts med USA:s<br />

och FN:s omfattande ekonomiska sanktioner<br />

mot <strong>Irak</strong> under 1990-talet, och situationen<br />

försämrades drastiskt med USA:s<br />

och dess allierades invasion 2003.<br />

För att fastställa hur USA:s ockupation<br />

påverkat kvinnors rättigheter och levnadsvillkor<br />

har en enkät med 21 frågor genomförts<br />

dels i stadsdelen Karada i <strong>Irak</strong>s<br />

huvudstad Bagdad, dels i Kudsiyaområdet<br />

i Syriens huvudstad Damaskus, där mer<br />

än 200 000 irakiska flyktingar bor.<br />

De 150 kvinnor som besvarade enkäten<br />

representerade 150<br />

olika familjer eller hushåll<br />

bestående av totalt 502<br />

irakier.<br />

En statistisk analys av<br />

svaren tyder på att den<br />

kraftigt försämrade säker-<br />

heten drev kvinnor bort<br />

från sina jobb, så att 85<br />

procent av de undersökta<br />

kvinnorna nu är arbetslösa.<br />

En stor majoritet<br />

av dessa har en formell<br />

utbildning.<br />

1<br />

miljon änkor. 5 miljoner<br />

föräldralösa barn i <strong>Irak</strong>.<br />

http://english.aljazeera.<br />

net/NR/exeres/F22B4D85-<br />

59F6-4778-8E9F-<br />

C15E7F1CDB40.htm<br />

Studien visar också att 36 procent av<br />

de undersökta familjerna helt saknade<br />

inkomst eller hade en mycket låg inkomst<br />

motsvarande 100 dollar per månad eller<br />

mindre, vilket lett till att kvinnor och barn<br />

tvingats till förnedrande arbeten eller<br />

tiggeri.<br />

det fraMgick ocksÅ att 87 familjer<br />

har fallit offer för antingen ockupationsstyrkorna<br />

eller sekteristiskt våld. Dödsfrekvensen<br />

inom denna utsatta fördrivna<br />

befolkning är 193 per 1000. Rapporten<br />

hävdar att denna höga dödssiffra tyder på<br />

att folkmord förekommer inom den flyttande<br />

och fördrivna befolkningen.<br />

Andelen saknade familjemedlemmar<br />

uppgår till 12,7 procent, och det bedöms<br />

också att 20 procent av de studerande i<br />

de undersökta kvinnornas familjer har<br />

svårigheter och misslyckas i skolan. Några<br />

lämnar skolan helt.<br />

Ockupationen bär det fulla ansvaret för<br />

försämringen och ödeläggelsen av kvinnors<br />

liv och rättigheter i <strong>Irak</strong>, konstaterar<br />

rapporten. <strong>Irak</strong>iska kvinnor under ockupation<br />

behöver hjälp från sina medsystrar<br />

i internationella kvinnoorganisationer<br />

utomlands<br />

för att hjälpa till att skydda<br />

dem och försvara deras<br />

rättigheter. De har också<br />

rätten att göra motstånd<br />

mot ockupationsmakten<br />

på alla sätt de förmår för<br />

att återta sina förlorade liv<br />

och trygga ett bättre liv för<br />

sig och sina familjer.<br />

översättning:<br />

christer lundgren<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


Analys<br />

Motståndet<br />

– decentraliserat men effektivt<br />

Ockupationen av <strong>Irak</strong> strider mot folkrätten. Angriparna har<br />

gjort sig skyldiga till vad som i Nürnbergdomarna betecknades<br />

som ”det värsta av alla brott, brottet mot freden”, och är<br />

därmed krigsförbrytare. Motståndet mot ockupationsmakten<br />

har stöd i FN-deklarationen och andra internationella konventioner.<br />

Det är även legalt enligt islamsk lag.<br />

0<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


den irakiska motståndsrörelsen<br />

bekämpar ockupationsstyrkorna<br />

framgångsrikt. Den är<br />

sammansatt av flera organisationer,<br />

som förenas av den gemensamma<br />

målsättningen att driva ut ockupanterna<br />

för att det irakiska folket själva ska kunna<br />

avgöra sin framtid.<br />

USA-alliansens invasion av <strong>Irak</strong> i mars<br />

2003 blev ingen promenadseger. Mycket<br />

hårda strider utkämpades innan ockupationen<br />

fullbordades, och övergick omedelbart<br />

till väpnat motstånd när ockupationen var<br />

ett faktum.<br />

Motståndet hade förberetts sedan länge.<br />

Vapendepåer hade placerats ut i hela<br />

landet och pengar fördelats. ”Det finns mer<br />

ammunition i <strong>Irak</strong> än någon annanstans jag<br />

har varit i hela mitt liv och det går inte att<br />

kontrollera”, erkände generallöjtnant John<br />

Abizaid när han tog över USA:s centralkommando<br />

i juli 2003.<br />

Samma år sade befälhavaren över de<br />

multinationella styrkorna Ricardo Sanchez<br />

att ”det irakiska motståndet verkar mer sofistikerat<br />

och kapabelt än man förutspått”.<br />

Motståndsrörelsen valde att inte ta<br />

striderna mitt i Bagdad utan att övergå till<br />

gerillakrigföring på egna villkor.<br />

<strong>Irak</strong>s geografi underlättar inte motstånd.<br />

Det finns varken skogar eller berg att dra<br />

sig tillbaka till. Inte heller finns naturliga<br />

basområden i grannländerna. USA har<br />

dessutom låtit hugga ner befintliga träd<br />

som frukt- och dadelträd i stora områden.<br />

Motståndet vore inte möjligt utan folkligt<br />

stöd och förankring.<br />

i börJan fanns hundratals motståndsgrupper.<br />

De har efterhand minskat i antal.<br />

Många har utvecklats och vuxit och flera<br />

har samlats i motståndskoalitioner. En<br />

enandeprocess pågår, men tar tid och<br />

sker inte heller utan konflikter. Det finns<br />

nationalister, militärer från den gamla<br />

armén, religiösa patrioter, baathpartister,<br />

nasserister, panarabister och kommunister<br />

i de olika motståndsgrupperna. Dessutom<br />

alla de vanliga människor som fått nog av<br />

att se sina släktingar föras bort och torteras.<br />

Stöd kommer även från många klaner.<br />

Utbildade tekniker och specialister av olika<br />

slag hjälper motståndsrörelsen.<br />

Ännu finns inget enat kommando,<br />

men en ganska gemensam syn på situationen<br />

återspeglas som regel hos de olika<br />

koalitionerna och grupperna: USA måste<br />

villkorslöst lämna <strong>Irak</strong>. USA-koalitionen<br />

måste betala krigsskadestånd för den förstörelse<br />

och skada de åsamkat <strong>Irak</strong>s folk sedan<br />

1990. Alla lagar och avtal som dikterats av<br />

ockupationsmakten strider mot internationell<br />

lag och ska bort. Alla politiska fångar<br />

ska friges. Motståndsrörelsen förespråkar<br />

demokrati och flerpartisystem. Även de<br />

flesta religiösa organisationer förespråkar<br />

en sekulär stat i <strong>Irak</strong>. Motståndsrörelsen<br />

fördömer attentat riktade mot civila.<br />

Motståndsorganisationernas aktioner<br />

runt om i landet samverkar. De olika<br />

grupperna är ofta lokalt förankrade och<br />

kämpar på sin hemmaplan. Några rör sig<br />

över större områden. Den decentraliserade<br />

organisationen försvårar USA:s försök att<br />

förgöra motståndet.<br />

det stora aMerikanska krigsmaskineriet<br />

är skakat. Efter fem års ockupation har den<br />

amerikanska truppnärvaron nått ”all time<br />

high” – växlande mellan 160 000 och 169<br />

000 soldater. Den näst största kontingenten<br />

i <strong>Irak</strong> är privatanställda säkerhetsagenter<br />

som utgör en armé av legosoldater. Enligt<br />

GAO, den amerikanska kongressens<br />

”Det amerikanska angreppet på <strong>Irak</strong> i mars 2003<br />

är antagligen det värsta internationella brott<br />

begått efter det andra världskriget, det är horribelt<br />

att tänka att själva basen i FN-stadgan,<br />

aggressionsförbudet nu kränkts av USA, detta är<br />

en absolut skam för mänskligheten.”<br />

Rätten till motstånd<br />

n n Rätten till självbestämmande,<br />

nationellt oberoende, territoriell<br />

integritet, nationell enighet<br />

och självständighet utan extern<br />

inblandning har fastslagits oräkneliga<br />

gånger av olika FN-organ<br />

inklusive säkerhetsrådet, generalförsamlingen,<br />

kommissionen<br />

för mänskliga rättigheter med<br />

flera. Principen för det nationella<br />

självbestämmandet uttrycks inte<br />

minst genom att göra motstånd<br />

mot kränkningar av den rätten.<br />

Rätten att göra väpnat motstånd<br />

mot en ockupationsmakt finns<br />

formaliserad i olika delar av folkrätten.<br />

Till exempel i Generalförsamlings<br />

resolution 3070 från<br />

november 1973 som handlar<br />

om rätten till självbestämmande<br />

för koloniala länder och folk:<br />

”legitimiteten hos folkens kamp<br />

för befrielse från kolonial och<br />

utländsk överhöghet och främmande<br />

underkuvande genom<br />

alla tillgängliga medel, inklusive<br />

väpnad kamp.”<br />

n n Generalförsamlingen<br />

påminde om underkuvade folks<br />

rätt i resolution 42/22 från 1987,<br />

där man uttalar ”dessa folks rätt<br />

att strida för detta mål [självbestämmande]<br />

och söka och<br />

mottaga stöd.”<br />

revisionskontor, uppgår dessa till 48 000,<br />

troligen betydligt fler.<br />

Ännu fler av de minst 180 000 ”privata<br />

entreprenörer” som arbetar på kontrakt<br />

med den amerikanska regeringen och Pentagon<br />

är på olika sätt indragna, till exempel<br />

som förhörsledare i fängelser och som<br />

lastbilsförare av militärkonvojer.<br />

Trots denna ständiga upptrappning går<br />

det dåligt för USA. Ett helsidesreportage i<br />

Dagens Nyheter i höstas belyste det amerikanska<br />

krigsmaskineriets svårigheter i <strong>Irak</strong>,<br />

men undvek att nämna att dessa svårigheter<br />

beror på motståndsrörelsen. Genom att<br />

tiga om motståndet gör media händelseutvecklingen<br />

obegriplig.<br />

sverker ÅströM f.d kabinettsekreterare u<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


u<br />

MotstÅndets taktik har hela tiden<br />

förfinats från enkla vägbomber (Improvised<br />

Explosive Devices, IED), ibland utlösta<br />

med leksaksfjärrkontroller, till sofistikerade<br />

bomber som sprängs på långt avstånd. När<br />

helikoptrar och hjälpkonvojer närmar sig,<br />

sprängs nya IED. Inte ens stora baser som<br />

Taji och Falcon Base går säkra. Gröna<br />

zonen har varit och är under ständig attack<br />

trots att den är en enda jättestor befäst<br />

bas. Helikoptrar och flygplan skjuts ner. 67<br />

stycken sedan 2003 till januari 2008 enligt<br />

Brookings Institute. Ett mycket stort antal<br />

stridsvagnar har gjorts till skrot i effektiva<br />

och modiga motståndsattacker.<br />

Över 90 procent av alla attacker i <strong>Irak</strong><br />

riktar sig mot USA-alliansen och dess<br />

kollaboratörer medan den svenska pressen<br />

enbart talar om de hemska attackerna riktade<br />

mot civila. Dessa tjänar ockupationsmaktens<br />

intressen och gör livet för irakier<br />

än mer outhärdligt.<br />

Det är motståndsrörelsens riktade attacker<br />

som får det amerikanska krigsmaskineriet<br />

att vackla.<br />

Motståndsrörelsen är mot delningar av<br />

landet och mot den sekterism och etniska<br />

rensning som utgår från ockupationen och<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong><br />

n n Amerikanska generaler medger nu i samband med en konferens i Bagdad<br />

den 10 mars att USA “ligger efter <strong>Irak</strong>s rebeller taktiskt i ett krig som de säger<br />

är den största utmaningen sedan Korea för 50 år sedan.” Högre officerare<br />

säger att “Det är förödande nu att världens enda supermakt drivs tillbaka av<br />

några 10 000-tals lätt beväpnade irreguliära trupper som har utvecklat metoder<br />

som kan förstöra militärfordon och flygplan för mångmiljardbelopp.” (The<br />

Guardian 070311).<br />

n n Den 17 augusti i fjol rapporterade New York Times att 70 procent av de<br />

1666 bomber som sprängdes i <strong>Irak</strong> i juli var riktade mot de USA-ledda styrkorna,<br />

20 procent mot de irakiska säkerhetsstyrkorna och 10 procent drabbade<br />

civila.<br />

de krafter som samarbetar med dem. Den<br />

så kallade ”sunnitriangeln” är ett påfund av<br />

USA. Det finns inga etniskt rena områden<br />

i <strong>Irak</strong> och motståndet lever även hos shiamuslimer<br />

och andra etniska och religiösa<br />

grupper. Även i söder och norr finns det<br />

starkt motstånd.<br />

Abdallah Suleiman Omary, chef för den<br />

politiska avdelningen av 1920 års Revolutions<br />

Brigader, framhöll i en intervju i The<br />

Guardian 19 juli 2007:<br />

”Vår uppfattning är att det finns två slags<br />

folk i <strong>Irak</strong>: inte sunni och shia, kurder och<br />

araber, muslimer och kristna, utan de som<br />

är med ockupationen och de som är mot<br />

den.”<br />

det nationella MotstÅndet har anpassat<br />

sig till USA:s växlande strategi och taktik<br />

med stor skicklighet.<br />

Kvinnorna har en viktig roll i hela den<br />

infrastruktur motståndet behöver för att<br />

kunna leva som ”fisken i vattnet”. En av<br />

motståndets organisationer har bildat en<br />

kvinnobataljon för det väpnade motståndet.<br />

Kvinnor sitter fängslade och hotas<br />

med dödsdomar anklagade för att göra<br />

motstånd mot ockupationen.<br />

“Varje angrepp mot rikets frihet och självständighet<br />

skall mötas med vapen. Varje meddelande att motståndet<br />

skall uppges är falskt. Sverige vill försvara sig,<br />

kan försvara sig och skall försvara sig”.<br />

civilförsvarsstyrelsens brochyr ”oM kriget koMMer” frÅn 1952.<br />

Den brittiske generalen och tidigare<br />

befälhavaren Sir Michael Rose sade till<br />

BBC nyligen att upprorsmännen har rätt<br />

att driva USA ut ur sitt land”. USA och<br />

Storbritannien ”måste erkänna nederlag”<br />

och sluta slåss i ”ett hopplöst krig”. ”De<br />

irakiska upprorsmännen kommer inte att<br />

ge upp.”<br />

MotstÅndets fraMgÅngar har mötts av<br />

”the Surge”, upptrappningen, det vill säga<br />

kraftig upptrappning med fler amerikanska<br />

soldater och ett fruktansvärt bombkrig,<br />

parallellt med typiskt koloniala metoder för<br />

att splittra och härska.<br />

Kampen för geopolitisk kontroll av Mellanöstern<br />

kräver en demoniserad fiende för<br />

att USA:s folk ska acceptera ännu större<br />

nedskärningar av välfärden till förmån för<br />

”det globala kriget mot terrorism”. Med<br />

hänvisning till 11 september-attentaten i<br />

New York har Bushadministrationen utsett<br />

al Qaida till huvudfienden. President Bush<br />

hotar: ”Besegrar vi inte terroristerna i <strong>Irak</strong>,<br />

får vi kriget på New Yorks gator”.<br />

Al Qaida kännetecknas förutom retorik<br />

riktad mot USA av en intolerant religiös<br />

uppfattning och impopulära försök att upprätta<br />

en islamsk stat. De anklagas<br />

ofta för attentat mot civila.<br />

Nätverket al Qaida kom till<br />

<strong>Irak</strong> med ockupationen och<br />

stöds ekonomiskt från utlandet.<br />

USA behöver dem i kampen mot<br />

motståndsrörelsen och för att<br />

vända det irakiska folkets ilska<br />

från ockupanterna till al Qaida<br />

och få världsopinionen att blanda<br />

ihop motstånd med medveten


terror mot civila.<br />

USA skyller på al Qaida för att motivera<br />

slakt på civila och angrepp mot motståndsrörelsen.<br />

Under den nu pågående offensiven<br />

mot den historiska staden Mosul där<br />

motståndet är starkt, talar USA bara om al<br />

Qaida.<br />

en särskild roll spelar den så kallade al<br />

Sawa-rörelsen, ”väckelseråden” m.fl., vars<br />

lokala shejker, kriminella och desperata<br />

män i behov av pengar har köpts för 300<br />

dollar/månad som verktyg i kampen mot<br />

den utpekade huvudfienden ”al Qaida”.<br />

Att ”först bekämpa al Qaida och sedan<br />

USA” kan ha lockat en del. Ren tvångsrekrytering<br />

förekommer också.<br />

Inom dessa grupper pågår såväl avhopp<br />

och inbördes strider som strider med regeringstrupper.<br />

Dr Muthana al Dari från Muslimska<br />

lärdas förbund (AMSI), den främsta sunnimuslimska<br />

organisationen, säger i en<br />

intervju att väckelseråden ”byggdes upp<br />

för att betjäna ockupationen” och att de<br />

”befinner sig nu i gungning”. AMSI uppmanar<br />

motståndets organisationer att ta<br />

steg mot enighet och motstå ockupanternas<br />

splittringsförsök.<br />

USA försöker splittra motståndsrörelsen<br />

och avleda dess kamp genom att vända<br />

den mot olika företeelser som dyker upp.<br />

Motståndsrörelsen utformar sin taktik för<br />

att koncentrera krafterna på huvudfienden.<br />

“I ockuperade länder uppstod under andra<br />

världskriget motståndsrörelser. De ökade i styrka<br />

och betydelse ju hårdare ockupationsmakten<br />

for fram. Att aktivt deltaga i motståndsrörelsen<br />

kräver mod och goda nerver.”<br />

civilförsvarsstyrelsens brochyr ”oM kriget koMMer” frÅn 1961.<br />

98<br />

procent av sunni och 84% av shia<br />

vill att usa läMnar landet enligt<br />

en aktuell abc/bbc-undersök-<br />

Grupperingarna inom motståndsrörelsen<br />

har olika taktik gentemot al Qaida. Öppna<br />

strider mellan motståndsrörelsen och al<br />

Qaida har förekommit, men också tal om<br />

dialog med de unga irakiska män som<br />

lockas av rörelsens pengar och retorik.<br />

lÅngt ifrÅn alla attentat som tillskrivs al<br />

Qaida är emellertid deras verk. Brittiska<br />

och amerikanska agenter har vid några<br />

tillfällen avslöjats ligga bakom sprängdåd<br />

mot civila.<br />

USA har en lång tradition av kontraterror.<br />

I olika strategidokument, som ”Victory<br />

in Iraq” från 2005, står det svart på vitt<br />

att kontraterror är ett alternativ. Det är<br />

samma metoder som USA praktiserade<br />

med Phoenixprogrammet i Vietnam. Dödsskvadronsexperten<br />

John Negroponte var<br />

ambassadör i <strong>Irak</strong> under två år.<br />

Även den israeliska underrättelsetjänsten<br />

Mossad, känd för att lönnmörda politiska<br />

motståndare, har kontor i <strong>Irak</strong> och landets<br />

gränser står öppna för infiltration från<br />

USA-allierade regimer eller regimer med<br />

egna intressen, däribland Iran.<br />

Förhandlingar med <strong>Irak</strong>s grannländer<br />

kommer inte att återge <strong>Irak</strong> dess självständighet.<br />

Världen måste ”stödja det irakiska<br />

folket genom att försvara folkrätten” säger<br />

Abu Mohamad som representerar den<br />

Patriotiska nationella och islamska fronten<br />

i ett öppet brev till det internationella<br />

samfundet.<br />

SIGYN MEDER<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


poesi<br />

En vanlig dag<br />

Det var en vanlig dag<br />

Soldaterna var från den 101:a Luftburna divisionen<br />

Deras jobb var att vakta en checkpoint<br />

Men denna dag hade de tråkigt<br />

Det var i Mahmudiya<br />

söder om Bagdad, den 12:e mars 2006<br />

Deras namn Paul Cortez, James Barker, Jesse Spielman,<br />

Bryan Howard och Steven Green<br />

De satt på sin bas, spelade kort<br />

och drack sprit<br />

Tiden gick långsamt<br />

Menige Green kläckte idén<br />

Varför inte ”knacka araber”?<br />

De andra höll med<br />

De satte på sig masker och gick på stan<br />

Flickan Abeer Qasim Hamza al-Janabi var fjorton år gammal<br />

Hon var duktig i skolan<br />

och av sin far och mor<br />

kallades hon ”duvan”<br />

Nu stod hon utanför sitt hus<br />

och höll sin far i handen<br />

Det var en vanlig dag<br />

Soldaterna kom från ingenstans<br />

De tog tag i Abeer och hennes pappa<br />

och släpade in dem i huset<br />

De kunde inte försvara sig<br />

Soldaterna skiljde på far och dotter<br />

De slog på deras armar och händer med sina gevärskolvar<br />

för att de skulle släppa varandra<br />

Pappa, och mamma som också fanns i huset<br />

med deras yngsta dotter<br />

som var sex år,<br />

knuffade de in i ett sovrum<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong><br />

Green slog dem med gevärskolven för att de grät<br />

Han höll vakt i dörren<br />

Sergant Cortez slet kläderna av Abeer<br />

och tryckte henne mot golvet<br />

medan Barker höll hennes armar i ett hårt grepp<br />

Abeer var stark för sin ålder<br />

Hon höll ihop sina knän med all styrka hon kunde uppbåda<br />

Det var som en övernaturlig styrka<br />

Men soldaterna var många<br />

och de våldtog henne<br />

medan de slog och sparkade henne över hela kroppen<br />

Från sovrummet hördes flera skott<br />

Menige Green kom ut<br />

Han sa: ”Dom är döda”<br />

Nu var det hans tur<br />

Han våldtog Abeer som inte orkade göra motsånd längre<br />

När hennes mamma, pappa och syster dog<br />

var det som att hennes styrka dött med dem<br />

När Green hade våldtagit Abeer<br />

ställde han sig upp<br />

och sköt henne flera gånger i huvudet.<br />

Soldaterna hällde bensin över liken<br />

och tände eld på dem<br />

De stack därifrån<br />

och när de var tillbaka på basen<br />

firade de med grillade kycklingvingar - en amerikansk favorit.<br />

Och kanske kall öl.<br />

Det var en vanlig dag i det ockuperade <strong>Irak</strong>.<br />

MOHAMED OMAR<br />

Poet och redaktör för tidskriften Minaret


Motståndet mot USA växer<br />

Bombkriget med upp till 550<br />

flyguppdrag per dag, bland annat<br />

från USA:s största flygbas Balad,<br />

pågår och ökar ständigt. Det är<br />

en medveten strategi. USA kan inte överföra<br />

fler soldater till <strong>Irak</strong>. Fler behövs dessutom<br />

i Afghanistan. USA ändrar sin taktik och<br />

har låtit upprätta 75 militära utposter bara<br />

i Bagdad. Avsikten är att hindra motståndsrörelsen<br />

att omgruppera efter en attack när<br />

USA tidigare dragit sig tillbaka till sina stora<br />

baser. De ska finnas i grannskapet.<br />

USA har också upprättat ett tiotal höga<br />

murar runt hela kvarter i Bagdad och staden<br />

har etniskt rensats. Detta är den så kallade<br />

”säkerhet” USA åberopar att (the surge)<br />

bidragit till.<br />

Enligt militära siffror och uttalanden avtog<br />

motståndets attacker under slutet av 2007 och<br />

USA-administrationen talade om framgångar<br />

för ”svallvågen” och de nya säkerhetsplanerna<br />

och militära åtgärderna.<br />

USA:s ledare pekar på sådana ”framgångar”<br />

för att slippa uppslitande opinionsyttringar inför<br />

presidentvalet och behålla kontrollen över<br />

<strong>Irak</strong>. Men statistiken talar ett annat språk.<br />

2007 var det dödligaste året för USA, med<br />

901 dödade amerikanska soldater enligt officiella<br />

källor. Och drygt 23 000 skadade.<br />

Motståndsrörelsen tar naturligtvis hänsyn<br />

till nya förutsättningar och anpassar sitt<br />

agerande efter USA:s taktik. Omgruppering<br />

är nödvändig liksom anpassning av strategi<br />

och taktik.<br />

Enligt Brookings Institute genomfördes<br />

under sista kvartalet 2007 omkring 3000 attacker<br />

i månaden. Fler amerikanska soldater<br />

har dödats i januari 2008 än i december<br />

2007.<br />

I januari 2008 rapporteras om ökade attacker<br />

mot ockupationstrupperna i Bagdad.<br />

Samtidigt rapporteras om ökad användning<br />

av IED, Improvised Explosive Devices. De<br />

grävs ner djupare, är svårare att hitta och har<br />

ökat i sprängkraft. En nyare och dödligare<br />

variant kallad EFP (Explosively Formed<br />

Projectiles) kommer till användning.<br />

IED är den främsta dödsorsaken för amerikanska<br />

soldater. Brookings Institute angav 27<br />

januari IED som dödsorsak i 56,1 procent av<br />

fallen och 39,1 procent i december 2007.<br />

USA har tillsatt en armé av specialister för<br />

att bekämpa IED och begär i årets militärbudget<br />

ett extra tillägg på 6,4 miljarder dollar<br />

bara för att bekämpa IED. Till våldsamma<br />

kostnader har USA utvecklat nya typer av<br />

stridsvagnar, MRAP, som ska motstå raketer<br />

som kan tränga genom pansar. Kriget kostar<br />

10 miljarder dollar i månaden.<br />

Föreningen <strong>Irak</strong>Solidaritet bildades för snart<br />

tre år sedan i protest mot kriget och ockupationen<br />

av <strong>Irak</strong> och till stöd för irakiernas<br />

självbestämmanderätt. Redan i sin första<br />

plattform slog <strong>Irak</strong>Solidaritet fast stödet till<br />

motståndskampen i <strong>Irak</strong>.<br />

I vårt internationella samarbete har<br />

föreningen ställt sig bakom ett uttalande<br />

från BRussells Tribunal om motståndets<br />

legitimitet.<br />

n Den USA-ledda ockupationen av <strong>Irak</strong><br />

har politiskt, militärt, moraliskt och ekonomiskt<br />

gått in i en återvändsgränd.<br />

n Endast det nationella folkliga motstån-<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong><br />

<strong>Irak</strong><br />

Det irakiska motståndet binder upp den<br />

amerikanska armén och militära strateger<br />

varnar för att USA:s flexibilitet därigenom<br />

minskar. Såväl president Bush som en del militära<br />

representanter anser att den amerikanska<br />

armén måste utökas numerärt. Samtidigt<br />

pågår en accelererad privatisering av kriget.<br />

Motståndet enligt officiell statistik:<br />

Juli 2003 19 attacker/dag.<br />

Oktober 2006 176 /dag<br />

April 2007 4 500 /månad<br />

Juni 2007 5 335 /månad<br />

sigyn Meder<br />

Motståndet är legitimt<br />

<strong>Irak</strong>Solidaritets styrelse uttalade 6 november<br />

2006 föreningens stöd för det folkliga<br />

motståndet i <strong>Irak</strong>.<br />

det kan med legitimitet företräda det irakiska<br />

folket och den irakiska republiken.<br />

n Endast det nationellt folkliga motståndet<br />

har rätt, och förmåga att staka ut en väg<br />

mot fred och stabilitet i landet.<br />

Vi står även gemensamt bakom uttalandet<br />

Vägen ut. (The Way out se mer på hemsidan)<br />

Det är <strong>Irak</strong>Solidaritets uppfattning att<br />

dessa krav är oerhört viktiga i antikrigsrörelsens<br />

arbete. De amerikanskledda styrkorna<br />

måste inleda förhandlingar med den irakiska<br />

motståndsrörelsen om ett omedelbart tillbakadragande.<br />

Det amerikanska folket<br />

måste ställa sina ledare till svars för brottet<br />

angreppskrig.


Föreningen<br />

Lasse Antonsson, 60år, snickare och arbetsledare<br />

inom Stockholms socialförvaltning,<br />

har tagit solidaritetsarbetet för<br />

<strong>Irak</strong> med ut till sin förort.<br />

Basarbete i Farsta<br />

Jag finns pÅ torget här och stöter ihop<br />

med de jag känner och träffar nya människor.<br />

Till slut får man personliga kontakter<br />

– i mycket högre grad än om man bara<br />

åker in till Stockholms city och säljer<br />

tidningen.<br />

Någon mil söder om centrala Stockholm,<br />

längst ut, i mitten av den treudd<br />

som tunnelbanans gröna linje bildar,<br />

ligger Farsta. 22 minuter från T-centralen.<br />

Farsta är en stadsdelsförvaltning inom<br />

Stockholms kommun, lika stor som en<br />

medelstor svensk stad. Med sina 45 000<br />

inevånare i nivå med Hudiskvall.<br />

Knappa majoriteten av de som bor i<br />

Farsta är fortfarande ”äldre”, d.v.s. över<br />

50 år – mycket beroende på att stadsdelen<br />

började byggas från norr med Tallkrogen,<br />

Gubbängen och Hökarängen redan på<br />

1930 och 1940-talen. Sakta men säkert<br />

börjar dock de äldre områdena inom<br />

Farsta stadsdel nu erövras av yngre barnfamiljer.<br />

1960 var Farsta Centrum färdigt för<br />

invigning och dåtidens ledande affärscentrum.<br />

1998 genomfördes i Farsta Centrum<br />

en av de största renoveringarna i Sverige<br />

och det slukar nu 10 miljoner besökare<br />

årligen.<br />

Antalet födda utomlands i stadsdelen<br />

Farsta ligger precis på riksgenomsnittet<br />

men valdeltagandet ligger något över.<br />

Lasse Antonsson, 60 år, medlem och<br />

styrelseledamot i <strong>Irak</strong>-Solidaritet sedan<br />

2006, är egentligen född på norra sidan av<br />

Stockholm. Nu bor han sedan 20 år bara<br />

400 meter från Farsta Centrum och kan<br />

se ner mot köpgrytan från sitt sovrumsfönster.<br />

2003 arbetade lasse som arbetsledare<br />

på Farsta gård. Han samlade namn bland<br />

“Det enda intresse USA har i regionen är att<br />

främja fredens sak och stabilitet, inte i <strong>Irak</strong>s förmåga<br />

att ge olja.”<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong><br />

sina arbetskamrater mot invasionen och<br />

lyckades få med sig flera av sina arbetskamrater<br />

in på den stora demonstrationen.<br />

– Jag vet att det var så på många håll.<br />

Jag fick höra att folk tänkte gå man ur huse<br />

för att demonstrera mot USA och det<br />

planerade kriget.<br />

– Många av de som demonstrerade<br />

hade aldrig demonstrerat förr, och många<br />

av de som jag träffade har jag aldrig sett<br />

igen.<br />

Om det var 100 000 eller 50 000 vet jag<br />

inte, säger Lasse. Men sen hände inte så<br />

mycket mer.<br />

– Om nu nästan 100 000 demonstrerade<br />

bara i Stockholm – varför blev det<br />

ingen fortsättning? Vart tog alla i vägen?<br />

Pessimismen spred sig. Det kände man<br />

ju, säger Lasse.<br />

– Vad hjälpte det att demonstrera.<br />

Många som gick trodde att det skulle<br />

vara möjligt att påverka USA:s politik, att<br />

deras insats i demonstrationer den dagen,<br />

tillsammans med hundratusentals andra,<br />

faktiskt skulle tvinga USA att ställa in det<br />

planerade kriget – och blev besvikna och<br />

desillusionerade när USA ändå invaderade<br />

<strong>Irak</strong>.<br />

I övriga Europa, i Tyskland, Italien,<br />

Frankrike och många andra länder<br />

demonstrerade flera miljoner människor.<br />

Förmodligen var det samma reaktion där,<br />

tror Lasse.<br />

– Demonstrera hjälper inte, tyckte<br />

många. De går ju in i alla fall.<br />

– Besvikelsen är förståelig, men frågan<br />

är ju fortfarande varför inget mer hände?<br />

Efter ett tag borde man ju ”hantera sin<br />

besvikelse”?.<br />

det fanns ingen organiserad kraft som<br />

white house sMan ari fleischer, 2002.<br />

följde upp demonstrationerna, är Lasses<br />

uppfattning.<br />

– Demonstrationerna var mycket en<br />

grej via nätet och olika partier och grupperingar<br />

som kallades samman för detta<br />

tillfälle, bl.a. via ”Nätverket mot krig”.<br />

När demonstrationerna väl var genomförda<br />

fanns ingen som tog ansvar för att<br />

följa upp dem.<br />

– De organisationer, partier och nätverk<br />

som dragit ihop demonstrationerna hade<br />

också andra frågor på dagordningen så en<br />

uppföljning av de stora demonstrationerna<br />

– som kunde ha fortsatt i organiserat solidaritetsarbete<br />

– konkurrerade med andra<br />

frågor som ansågs lika viktiga.<br />

Lasse tycker i efterhand att t.ex.<br />

”Nätverket mot kriget” och dess medlemsorganisationer<br />

inte har förvaltat frågan<br />

med den kraft som hade behövts. Istället<br />

har en massa andra frågor fått dela plats<br />

med invasionen av <strong>Irak</strong>. Detta i sin tur<br />

har i praktiken – oavsiktligt – lämnat stort<br />

utrymme för krafter inom landet som var<br />

positiva till USA:s invasion.<br />

– Som jag ser det nu kan jag undra om<br />

det då ens fanns en tanke och avsikt att<br />

fortsätta efter de stora demonstrationerna.<br />

Du var ju även aktiv i arbetet mot USA:s krig<br />

mot Vietnam. Tycker du att det är svårare att få<br />

igång människor och organisera en opinion mot<br />

kriget i <strong>Irak</strong>?<br />

– Opinionen mot kriget i Vietnam<br />

hade också mycket emot sig i början, men<br />

växte på några år rätt snabbt. Opinionen<br />

mot USA:s krig i <strong>Irak</strong> är idag inte särskilt<br />

märkbar – åtminstone inte organisatoriskt.<br />

Det är rätt tyst i landet om kriget.<br />

Det beror på, menar Lasse, att den<br />

amerikanska krigspropagandan lyckats<br />

svartmåla och misstänkliggöra det irakiska<br />

motståndet – med argument som är<br />

islamofobiska; Amerikas mission i <strong>Irak</strong> är<br />

att hjälpa ett förvirrat och förtryckt folk ur<br />

misär och okunskap. Så framställs frågan<br />

och svenska medier hänger på!<br />

I Vietnam var frågan på ett sätt ”enklare”.<br />

Där var kommunismen den stora<br />

fienden som USA skulle bekämpa. Det var<br />

då lättare att genomskåda.<br />

I Vietnam, fortsätter Lasse, togs också


USA-imperialismen med överraskning av<br />

den uppblommande opinionen mot kriget<br />

och hade ingen fungerande strategi att<br />

möte detta med.<br />

– Idag satsar USA stora resurser på att<br />

styra opinionen. Ett sätt är att bara tillåta<br />

lojala och vänligt sinnade journalister,<br />

s.k. inbäddade journalister, att rapportera<br />

inifrån <strong>Irak</strong> och på ett helt annat sätt kontrollera<br />

den information som når media.<br />

Till detta kan läggas att USA idag har<br />

en mer renodlad yrkesarmé än när man<br />

var i Vietnam. En hel del av uppdragen i<br />

samband med invasionen har också lagts<br />

ut på privatarméer och privata bolag<br />

– där möjligheten till insyn är helt stängd.<br />

det borde egentligen finnas större<br />

möjligheter att skapa opinion idag jämfört<br />

med 1970- och 80-talet, tycker Lasse.<br />

– Vi har internet, med stora kontaktytor<br />

för snabba kontakter och mer och<br />

fler medier. Men samtidigt har vi ett helt<br />

annat FolkrörelseSverige än under tiden<br />

för Vietnamrörelsen. Engagemanget i och<br />

från folkrörelser, t.ex. fackföreningsrörelsen,<br />

betydde mycket för Vietnamrörelsens<br />

tillväxt på den tiden.<br />

– Sedan dess har mängder av dessa<br />

folkrörelsers medlemmar försvunnit; rörelserna<br />

har centraliserats, tömts på aktiva<br />

medlemmar och blivit toppstyrda på ett<br />

helt annat sätt än för 25-30 år sedan.<br />

Vad kan och ska <strong>Irak</strong>-Solidaritet göra<br />

idag för att växa och bli en större rörelse<br />

Fotograf: Eva Wernlid<br />

mot USA:s krig i <strong>Irak</strong>?<br />

Mer basverksamhet, menar Lasse – och<br />

gärna med avstamp i de erfarenheter som<br />

gjordes just i arbetet mot USA:s krig i<br />

Vietnam.<br />

– Betona basarbetet, föra ut verksamheten<br />

i större förortsområden och gärna<br />

också på större orter i landet. Organisera<br />

runt några få uppgifter – inte splittra oss<br />

i för många frågor. Sälja tidningen regelbundet,<br />

dela ut flygblad, synas och samla<br />

människor till studiecirklar.<br />

Så småningom få igång medlemsgrupper<br />

och utifrån dem ordna offentliga<br />

möten och skriva insändare.<br />

– Så tycker jag att läget är just nu, men<br />

det kan ändras om vi växer till oss.<br />

Det är ändå viktigt att få rätt perspektiv<br />

på det man gör, säger Lasse och berättar<br />

att solidaritetsarbetet i Farsta i början<br />

kändes tradigt. Han började ensam i<br />

Farsta centrum. Nu nästan ett år senare är<br />

det fyra stycken – och ibland flera - som<br />

deltar på torget regelbundet.<br />

– När det kommer med nya aktiva<br />

utvecklas arbetet. Vi har hunnit med ett<br />

möte på biblioteket med nästan femtio<br />

människor, sålt rätt många tidningar och<br />

delat en hel del flygblad och skaffat en<br />

egen banderoll. I januari fick vi tillstånd<br />

för appelltal för hela året.<br />

– Allt det där skulle jag inte fixat själv,<br />

avslutar Lasse.<br />

Jörgen larsson<br />

<strong>Irak</strong>s nya oljelag<br />

n n 19 februari 2007 läcktes<br />

förslaget till ny irakisk oljelag ut<br />

på Internet. Lagom till fyraårsdagen<br />

av invasionen av <strong>Irak</strong><br />

kan USA komma att uppnå ett<br />

av huvudmålen med kriget och<br />

ockupationen: att omvandla<br />

<strong>Irak</strong>s oljesektor, nationaliserad<br />

sedan 1972, och göra den<br />

tillgänglig för utländska, privata<br />

investerare.<br />

n n Enligt förslaget till ny oljelag<br />

kan utländska företag skriva<br />

kontrakt som ger bolagen kontroll<br />

över verksamheten i upp till<br />

35 år med garanterade vinster<br />

under 25 år. De utländska företagen<br />

har inga skyldigheter att<br />

återinvestera sina vinster i <strong>Irak</strong>,<br />

att anställa eller utbilda irakisk<br />

personal eller medverka till teknologisk<br />

utveckling i <strong>Irak</strong>.<br />

Det är fullt möjligt att företagsledare<br />

i utländska företag<br />

kan delta i de framtida besluten<br />

om exploateringen av <strong>Irak</strong>s olja<br />

och gas eftersom bland rådets<br />

medlemmar ska finnas “executive<br />

managers from important<br />

related petroleum companies”.<br />

USA har genomdrivit en lag<br />

som skulle få 1800-talets kolonisatörer<br />

att kippa efter andan.<br />

“Oljevinsterna, som<br />

folk felaktigt påstår att<br />

vi är ute efter, kommer<br />

att placeras i en fond<br />

för det irakiska folket<br />

och administreras av<br />

FN”<br />

preMiärMinister tony blair i<br />

brittiska underhuset 18 Mars 2003<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


Analys<br />

I en deklaration den 26 november 2007 lät president Bush<br />

och premiärminister al-Maliki meddela att man kommit överens<br />

om att förhandla fram en rad avtal om USA:s och <strong>Irak</strong>s<br />

långsiktiga relationer. Dessa skulle inkludera USA:s fortsatta<br />

militära roll i <strong>Irak</strong>. Avtalen skulle vara på plats före utgången<br />

av juli månad 2008, dvs före det amerikanska presidentvalet.<br />

Enligt deklarationen skulle <strong>Irak</strong> en sista gång begära en förlängning<br />

av den amerikanska ockupationsstyrkans mandat<br />

för <strong>Irak</strong>.<br />

FOLKRÄTT UNDER<br />

OCKUPATION<br />

rätt att begära en<br />

förlängning av mandatet<br />

hade ifrågasatts. I en rapport<br />

i oktober 2007 från FN:s<br />

al-Malikis<br />

generalsekreterare till säker-<br />

i presidentvalstider. Genom sådana avtal<br />

skulle den amerikanska kontrollen över landet<br />

kunna göras mer långsiktig och smidig.<br />

USA skulle också kunna helt frigöra sig<br />

från den insyn och granskning, som trots<br />

ska stater med USA i spetsen självsvåldigt<br />

gick till väpnad attack mot en främmande<br />

nation.” Han redovisar även hur stämningarna<br />

var nere i Bryssel när han träffade<br />

stats- och regeringscheferna: ”Det blev ett<br />

hetsrådet heter det att det irakiska parla- allt är förknippad med ett mandat, som är märkligt möte. Ingen kände att det var mementet<br />

antog en icke bindande resolution i beroende av säkerhetsrådet. Den amerikanningsfyllt att diskutera kriget. Istället kunde<br />

juni 2007, som ålade regeringen att begära ska kontrollen skulle de facto bestå, men vi ganska snart enas om ett okontroversiellt<br />

parlamentets godkännande vid framtida anpassas och lättare legitimeras. Med al- uttalande om behovet av humanitärt stöd<br />

förlängningar av mandatet för den ”mul- Maliki synes USA ha goda förutsättningar till <strong>Irak</strong>. EU var lika överspelat som FN i<br />

tinationella styrkan” samt att inkludera att komma överens. Det återstår att se vad <strong>Irak</strong>frågan.”<br />

en tidtabell för styrkans tillbakadragande. det irakiska folket har att säga.<br />

Bland de europeiska länderna gjorde<br />

Enligt rapporten stödde 144 parlamentsle- Om ett sådant avtal kommer på plats framförallt Tyskland och Frankrike tidigt<br />

damöter (av totalt 275) kravet på en sådan med inbjudan till USA att behålla eller föra klart att de var emot kriget. Detta tyska<br />

tidtabell. Hur dessa motsättningar skall in trupper i <strong>Irak</strong> skulle det utgöra en inter- och franska motstånd var betydelsefullt.<br />

värderas lämnar jag här åt sidan.<br />

vention i en pågående inbördes konflikt i Det bars också fram av breda rörelser och<br />

al-Maliki begärde sedan i ett brev till landet. Den som går in med trupper under innebar ett försvar för grundläggande<br />

säkerhetsrådet i början av december 2007 sådana förutsättningar gör sig skyldig till folkrättsliga principer.<br />

en förlängning av mandatet. I brevets inled- folkrättsbrott .<br />

Gerhard Schröder har skildrat detta<br />

ning talade han om behovet av att utsträcka<br />

det ”en sista gång”. Han angav att han<br />

förväntade sig att säkerhetsrådet framgent<br />

kommer att kunna hantera situationen i<br />

<strong>Irak</strong> utan att kvalificera den som ett hot<br />

före invasionen av <strong>Irak</strong> fanns det<br />

en stark opposition mot kriget i<br />

stora delar av Europa. Men så<br />

snart ockupationen var ett fak-<br />

i sina memoarer, ”Entscheidungen”:<br />

”Putin, Chirac och jag kom överens om en<br />

gemensam tysk, fransk och rysk förklaring<br />

för att göra klar vår position och försvåra<br />

att det kom till stånd en resolution i FN:<br />

mot fred och säkerhet.<br />

tum, försvagades protesterna snabbt, inte s säkerhetsråd som legitimerade kriget.<br />

fn:s säkerhetsrÅd förlängde<br />

i december 2007 mandatet till<br />

utgången av december månad<br />

2008. Beslutet var enigt. Även<br />

minst vad gäller stödet för motståndet mot<br />

ockupationen. Regeringarna i England,<br />

Spanien, Italien, Holland, Danmark och<br />

Portugal, liksom stater i öst, kunde skicka<br />

trupper för att backa upp den amerikanska<br />

Därvid tillkom alla tre länderna en viktig<br />

roll: Ryssland och Frankrike som vetomakter<br />

och Tyskland som ordförandeland i FN:<br />

s säkerhetsråd.”<br />

usa och dess allierade fick inte till stånd<br />

Ryssland och Kina röstade för. Ingen dis- ockupationsmakten.<br />

en legitimerande resolution. Men motstånkussion<br />

förekom i säkerhetsrådet. Resolu- I Sverige väntade statsminister Göran det ebbade snart ut, när ockupationen var<br />

tionen är upplagd som tidigare resolutioner. Persson länge, men han kom sedan ut och ett faktum. Både i Paris och i Berlin hade<br />

Mandatet ses som baserat på en ”frivillig” gjorde klart att invasionen var folkrättsvid- taktiska inhemska fördelar bidragit till att<br />

begäran från <strong>Irak</strong>s sida.<br />

rig. Detta var av stor principiell vikt. I ett man gick emot de amerikanska krigspla-<br />

Det är full möjligt att USA ser betydande europeiskt perspektiv var regeringen Persnerna. Schröder vann antagligen ett val<br />

fördelar i att på sikt göra sig oberoende son ganska ensam.<br />

på frågan. De tyska och franska statsled-<br />

av årliga mandatbeslut av säkerhetsrådet. Person skriver i ”Min väg, mina val” att ningarnas offentliga opposition var viktig.<br />

Med ”ömsesidiga” avtal skulle det hela se det han ”inte kunde och fortfarande inte Men bakom dörrarna var bilden samtidigt<br />

bättre ut på papperet, vilket är fördelaktigt kan acceptera är att ett antal västerländ- mer komplicerad. Man vill ogärna ha upp<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


frågan i säkerhetsrådet så att vetot skulle<br />

komma att ställas på sin spets. Och de motsatte<br />

sig inte att deras luftrum respektive<br />

centrala transportleder kom att användas.<br />

Varken Frankrike eller Tyskland gick<br />

emot de av säkerhetsrådet sanktionerade<br />

mandaten för amerikansk ockupation av<br />

<strong>Irak</strong>, och de stödde den irakiska klientregim,<br />

som hade plockats ihop av den amerikanske<br />

pro-konsuln Bremer. EU i övrigt<br />

följde efter. Sverige förmådde inte ensamt<br />

driva en självständig linje.<br />

Staterna valde att ordna in sig på nytt<br />

under USA:s ledning. <strong>Irak</strong> lades åt sidan<br />

som stridsfråga. Man ville inte ha någon ytterligare<br />

diskussion om folkrätten, invasionen<br />

och ockupationen. Detta har kommit<br />

att få ett kraftigt genomslag i opinionsbildningen.<br />

usa har i var fall tills vidare<br />

fått igenom sin vilja, men man<br />

vann inte i fråga om folkrätten.<br />

Den dominerande bilden var<br />

att invasionen stred mot folkrätten, och den<br />

bilden förstärktes. Den amerikanska folkrättsprofessorn<br />

Anne-Marie Slaughter, som<br />

själv menade att invasionen var illegal men<br />

(möjligen) legitim, konstaterade att bland<br />

världens folkrättsjurister ansåg säkert åtta<br />

av tio att kriget var illegalt, en förutsägelse<br />

som visade sig vara högst relevant.<br />

Vi har nu ett läge i Europa där Bernard<br />

Koucher, krigsivrare och en av den humanitära<br />

interventionens främsta pådrivare,<br />

blivit fransk utrikesminister, och där folkrättens<br />

grundläggande principer sedan länge<br />

attackeras bakom slagord som ”humanitär<br />

intervention” och ”plikt att ingripa” samt<br />

det ständigt återkommande ”hotet om<br />

terrorism”.<br />

I Sverige är Carl Bildt utrikesminister.<br />

I <strong>Irak</strong>-frågan har han gått helt snett. Han<br />

var med vid grundandet av lobbyorganisationen<br />

Committee for the Liberation<br />

of Iraq. Andra som deltog var krigsivrare<br />

som Richard Perle, William Kristol och<br />

Newt Gingrich. Organisationen blev dock<br />

snart överspelad. Dess taktiska vinkling<br />

var mänskliga rättigheter, vilket rimmade<br />

illa med den amerikanska statsledningens<br />

intentioner. Skulle man gå ut i krig och ha<br />

en chans att få stöd från den amerikanska<br />

befolkningen, måste nyckelorden vara hot<br />

om massförstörelsevapen och kopplingar<br />

till terrorism.<br />

Bildt problematiserade i riksdagen den<br />

16 april 2007 regeringen Perssons hållning<br />

till USA:s angreppskrig. Han talade där<br />

om att folkrättens regler ”gav utrymme<br />

“Den 30 juni 2004 upphörde<br />

ockupationen<br />

formellt (enligt ett tidigare<br />

amerikanskt-brittiskt<br />

beslut) och en irakisk<br />

provisorisk regering tog<br />

över. Ockupationsrättens<br />

regler utgår emellertid<br />

ifrån att en ockupations<br />

upphörande speglar en<br />

faktisk händelseutveckling.<br />

Det kan inte enbart<br />

vara fråga om att deklarera<br />

ett visst datum, utan den<br />

militära närvaron måste<br />

reduceras på ett sådant<br />

sätt att kontrollen över det<br />

aktuella territoriet faktiskt<br />

upphör.<br />

..En folkrättsjurist kan<br />

därför våga påståendet att<br />

de ockupationsrättsliga<br />

förpliktelserna gentemot<br />

den irakiska befolkningen<br />

dröjde kvar även efter den<br />

1 juli 2004.”<br />

ove bring, ”irakkriget 2003: oM<br />

legalitet och legitiMitet” i boken<br />

internationell vÅldsanvändning och<br />

folkrätt, 2006.<br />

för delvis olika tolkningar”. Bildt rörde sig<br />

i riktning mot USA:s och Storbritanniens<br />

folkrättsliga linje inför kriget, enligt vilken<br />

<strong>Irak</strong>s påstådda brott mot tidigare FN-resolutioner<br />

skulle ha gett tillräcklig grund för<br />

invasionen. Det är ingen ny hållning från<br />

Bildts sida (se hans veckobrev 9 september<br />

och 18 november 2002).<br />

bildt spelade i riksdagen på fallet<br />

Kosovo, där Sverige stödde<br />

de folkrättsstridiga Nato-bombningarna<br />

av dåvarande Jugoslavien.<br />

Han menade att detta visade hur<br />

komplexa frågorna är och att regeringen<br />

och den socialdemokratiska oppositionen<br />

egentligen stod varandra nära.<br />

Han konstaterade inledningsvis att det<br />

militära angreppet skedde utan ett uttryckligt<br />

mandat från FN:s säkerhetsråd. Under<br />

debatten kvalificerades detta glidande<br />

till att det inte förelåg något ”fullständigt<br />

folkrättsligt mandat”.<br />

I en sorts sammanfattande kommentar<br />

menade han att vi från svensk utgångspunkt<br />

har all anledning att såväl hävda<br />

folkrättens grundläggande betydelse i de<br />

internationella relationerna ”som betydelsen<br />

av att denna utvecklas i ljuset såväl<br />

av utvecklingen som av de starkare krav<br />

vi i dag har på att kunna ingripa i vissa<br />

extrema situationer”.<br />

Även om Bildt allmänt hävdade att<br />

hans grundläggande uppfattning var att<br />

konflikter skall lösas på folkrättens grund<br />

och inom de ramar som Förenta Nationernas<br />

stadga och institutioner anger, var<br />

den springande punkten att regeringen<br />

måste ha fria händer. Det gällde att föra en<br />

”löpande diskussion i det konkreta fallet”,<br />

att vara medveten om att man befinner sig i<br />

en ”gråzon” och att vara beredd att ingripa<br />

i ”extremlägen”.<br />

Så håller han öppet för en utrikespolitik<br />

som är följsam till nya interventioner och<br />

angrepp från stormakternas sida. Mot<br />

detta får man ställa regeringen Perssons<br />

ställningstagande och den hållning som<br />

bland annat Chirac och Schröder intog.<br />

Svängrummet har tillfälligt snävats in för<br />

en självständig, principiell utrikespolitik,<br />

men det är otvivelaktigt av bestående värde<br />

att invasionen av <strong>Irak</strong> kom att stämplas som<br />

det folkrättsstridiga angreppskrig det var.<br />

rolf andersson<br />

advokat, MedleM i fib-Juristerna<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


USA planerar<br />

stycka upp <strong>Irak</strong><br />

I september 2007 beslöt den amerikanska<br />

senaten att <strong>Irak</strong> skulle delas i minst tre autonoma<br />

delar. Den så kallade Biden-Brownback<br />

Amendment väckte stor vrede och protester<br />

hos det irakiska folket.<br />

The surge (upptrappningen)<br />

”betyder i grund och botten<br />

att presidenten har accepterat<br />

etnisk rensning, vare sig han<br />

talar om det eller ej” säger den kände<br />

amerikanska journalisten och författaren<br />

Seymour Hersh i en intervju med tyska<br />

Der Spiegel i december förra året.<br />

Enligt BBC:s opinionsundersökning<br />

skulle endast 9 procent av irakierna<br />

vara för en delning av landet. Senatens<br />

majoritetsbeslut innebär en kränkning av<br />

internationella konventioner som inte ger<br />

ockupationsmakten rätt att på detta sätt<br />

påtvinga staten <strong>Irak</strong> de vittgående förändringar<br />

en delning innebär.<br />

Beslutet är visserligen ”non-binding”<br />

men innebär en fortsättning och en bekräftelse<br />

på gamla USA-Israeliska planer<br />

att kontrollera det strategiskt viktiga och<br />

oljerika <strong>Irak</strong> genom att söndra och härska,<br />

balkanisera och fragmentisera på etnisk<br />

och religiös grundval.<br />

<strong>Irak</strong>s kurdiske president Talabani, Al<br />

Hakim, Hillary Clinton och Barak Obama<br />

är positiva till senatens beslut.<br />

republikanen Sam Browbnback och den<br />

demokratiske senator Biden initierade<br />

omröstningen i senaten. Biden sade i en<br />

intervju som finns på israeliska Shalom-<br />

TV:s hemsida att ”Israel är USA:s enskilt<br />

största styrka i Mellanöstern” och lägger<br />

med stolthet till ”jag är sionist”.<br />

Senator Biden från Delaware, ordförande<br />

för Senatens utskott för utrikesfrågor<br />

och Leslie Gelb tidigare ordförande<br />

för det privata Rådet för utrikesfrågor, har<br />

länge arbetat för gehör för en delning i en<br />

kurdisk, en shiamuslimsk och en sunnimuslimsk<br />

självstyrande del.<br />

0<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong><br />

Uttalat eller inte har denna medvetna<br />

balkanisering pågått under såväl USA-Säkerhetsrådets<br />

påtvingade sanktioner och<br />

under ockupationen.<br />

De påbjudna flygförbudszonerna under<br />

Säkerhetsråds sanktioner 1990-2003<br />

hindrade den legala irakiska regeringen<br />

att skydda sina områden i söder och norr.<br />

I norr fick de gamla kurdiska krigsherrepartierna<br />

stöd och hjälp att utöka sin<br />

autonomi, öppna irakiska Kurdistan för<br />

israeliska baser och annan infiltration och<br />

i söder kunde proiranska shiitiska grupper<br />

infiltrera landet. Det faktum att en del<br />

kurder och shiitiska grupper upplevde<br />

förtryck under Saddam Hussein kunde<br />

utnyttjas av de utländska och inhemska<br />

krafter som i strid med den irakiska folkmajoritetens<br />

uppfattning och folkrätten<br />

försöker splittra och dela landet.<br />

Bland ståthållare Bremers 100 styrande<br />

beslut för <strong>Irak</strong>s framtid finns den administrativa<br />

övergångslagen TAL. Enligt den<br />

valordning som USA föreskriver i TAL för<br />

det sekulära <strong>Irak</strong> ska alla val i <strong>Irak</strong> ske på<br />

etnisk och religiös grund liksom omröstningar<br />

om ny konstitution och liknade<br />

folkomröstningar.<br />

i den konstitution som USA föreskrev<br />

<strong>Irak</strong> finns tendenser till uppluckring av<br />

den irakiska staten och regionalisering.<br />

Såväl denna regionalisering som den<br />

föreskrivna ekonomiska nyliberalismen<br />

underlättar för de multinationella bolagen<br />

att utnyttja <strong>Irak</strong>s oljefyndigheter och<br />

andra resurser.<br />

Redan innan det illegala angreppet på<br />

<strong>Irak</strong>, samarbetade USA med sekteristiska<br />

INC vars ledare Ahmed Chalabi dömts<br />

för banksvindel i Jordanien, CIA-agenten<br />

Allawi och fundamentalistiska och<br />

sekteristiska proiranska exilpartier som<br />

Sciri och Dawa, partier som tidigare hade<br />

mycket ringa inflytande i det sekulära <strong>Irak</strong>.<br />

Gemensamt förberedde de anfallet på <strong>Irak</strong><br />

och USA förde dessa partier till makten<br />

redan i det så kallade Styrande rådet (Governing<br />

Council), den övergångsregering<br />

som med ockupationsmakten skulle styra<br />

<strong>Irak</strong>.<br />

USA har valt sina kollaboratörer bland<br />

de mest sekteristiska och kvinnofientliga<br />

partierna och detta i ett land där kvinnorna<br />

tillkämpat sig stora rättigheter och<br />

gratis möjligheter att studera och välja<br />

yrke.<br />

Både innan och under ockupationen<br />

har USA hållit dörrarna öppna för en de<br />

facto-delning av landet.<br />

den etniska rensning som skett och sker<br />

i hela landet, har skett med USA:s goda<br />

vilja och i många fall medverkan.<br />

Bagdad, en blandad och kosmopolitisk<br />

stad, har delats etniskt. Den amerikanska<br />

armén har byggt stora murar runt hela<br />

kvarter i Bagdad. Bagdads historiska kvarter<br />

Adimiya har omringats med en hög<br />

mur som sedan följts av ett 10-tal till.<br />

Regeringsmiliser, polis och dödsskvadroner<br />

har fritt tillträde till dessa stora fängelser.<br />

Fler är under uppbyggnad. Befolkningen<br />

måste ha biometriska ID-kort för<br />

”Såväl denna regionalisering som den föreskrivna<br />

ekonomiska nyliberalismen underlättar för de<br />

multinationella bolagen att utnyttja <strong>Irak</strong>s oljefyndigheter<br />

och andra resurser.”


Bild: US-army<br />

att släppas in eller ut genom ”checkpoints”.<br />

Shiamuslimer och sunnimuslimer har skilts<br />

åt och tvingats bort från sina blandade<br />

kvarter till segregerade. Sunni för sig och<br />

shia för sig. Folk har mördats, fängslats eller<br />

flytt. Många äktenskap är blandade. De<br />

tvingas i flykt.<br />

USA begår krigsförbrytelser som<br />

överhuvudtaget inte påtalas i svensk press.<br />

I stället upprepar man den amerikanska<br />

propagandan om ökad säkerhet och minskat<br />

våld.<br />

Runt om i <strong>Irak</strong> har etnisk rensning<br />

pågått med militärt bistånd. Dessutom<br />

mördas människor systematiskt om de är<br />

emot ockupationen vare sig de är shia eller<br />

sunni.<br />

Etniskt rena områden har aldrig existerat<br />

i <strong>Irak</strong> eller den tidigare historien.<br />

Har området shiamajoritet, körs sunniterna<br />

iväg och tvärtom.<br />

Detta drabbar även turkmener, palestinier,<br />

kristna och andra.<br />

Kurdiska peshmergas, irakiska armén<br />

och miliser har fått fria händer och även<br />

amerikanskt militärt stöd att etniskt rensa<br />

städer som Kirkuk, Tal Afar och Mosul.<br />

Detta är ett medvetet möjliggörande av en<br />

uppdelning av landet i tre delar.<br />

USA överväger fördelar och risker, men<br />

har medvetet lagt grunden för en delning.<br />

senatens beslut är en fruktansvärd kränkning<br />

av det irakiska folket som i sin stora<br />

majorietet stödjer en stark central regering<br />

och staten <strong>Irak</strong> som ett land.<br />

Sverige och världen håller tyst! Det är<br />

skamligt.<br />

sigyn Meder<br />

iraksolidaritet stockholM<br />

1,6<br />

MILJONER amerikanska soldater har hittills<br />

tjänstgjort i <strong>Irak</strong> och Afghanistan.<br />

Myt och verklighet<br />

Vet du att det var ofint att fråga människor<br />

om de var sunni eller shia före ockupationen?<br />

Den frågan har inte heller tidigare<br />

ställts i samband med folkräkningar.<br />

Vet du att många sunniter och shiiter var<br />

och är gifta med varandra? Vad blir deras<br />

barn?<br />

Vet du att även <strong>Irak</strong>s klaner ofta är blandade<br />

med en majoritet shia eller sunni?<br />

Inte hatade de varandra.<br />

Vet du att fångarna tvångsindelas i sunni<br />

och shia och skiljs åt även i fängelserna?<br />

Vet du att majoriteten av de eftersökta i<br />

den kortlek med foton som USA publicerade<br />

efter angreppet och svensk press ofta<br />

återgav var shiiter?<br />

Vet du att majorieteten av Baathpartiets<br />

många medlemmar var shiiter?<br />

Vet du att Bagdad är de irakiska kurdernas<br />

största stad? Där bor en miljon kurder.<br />

FN är larmat<br />

sigyn Meder<br />

n n I december 2005 slog provinsen<br />

Nineves sheiker, kända<br />

personer och religiösa råd larm<br />

om den etniska rensning som<br />

pågick i provinsen. De vände sig<br />

till FN och internationella humanitära<br />

organisationer för hjälp.<br />

De anklagade de amerikanska<br />

ockupationstrupperna, irakiska<br />

nationalgardet, kurdiska<br />

peshmergas och Badrmilisen för<br />

etnisk rensning av araber och<br />

turkmener i Tal Afar, Mosultrakten<br />

och Kirkuk.<br />

De kurdiska regeringspartierna<br />

anklagas av araber, turkmener<br />

och andra nationaliteter för<br />

etnisk rensning för att få kontroll<br />

över det oljerika Kirkuk och införliva<br />

staden i ett Storkurdistan.<br />

Turkmener, araber och andra<br />

grupper körs iväg och många<br />

har dödats.<br />

En omröstning ska ske under<br />

2008 om Kirkuks ställning. Inför<br />

denna omröstning pågår en<br />

demografisk omvandling.<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


Folkrätt<br />

SVERIGES RO<br />

Allt fler får upp ögonen för de enorma övergrepp som USA och dess allierade<br />

varit ansvariga för i <strong>Irak</strong> under de nu fem åren av krig och ockupation.<br />

– Men vad kan vi göra här i Sverige, som inte deltar i kriget?<br />

Denna fråga ställs ofta till oss i antikrigsrörelsen. Frågan är viktig, men<br />

utgår från en förenklad uppfattning om Sveriges roll i vad som måste kallas<br />

för ett imperialistiskt krig på 2000-talet.<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong><br />

text: Mathias cederholM


Sveriges vapenexport till USA och England har ökat sedan <strong>Irak</strong>ockupationen inleddes - trots<br />

att det finns lagar som förbjuder krigsmaterielexport från Sverige till krigförande länder.<br />

Krigsmaterielexporten till USA från Sverige ökade faktiskt från 152 miljoner kronor 1993<br />

till 461 miljoner kronor 2002, redan före det senaste kriget. Bilden: Pansarskott AT4 och<br />

som använts av USA-koalitionen ända sedan <strong>Irak</strong>invasionen inleddes. Foto: http://defendamerica.mil/<br />

LL I KRIGET<br />

vi lever i en – soM det heter – globaliserad<br />

tidsålder. Ett så enormt projekt som kriget i<br />

och ockupationen av <strong>Irak</strong> är därför på många<br />

vis förankrat i stora delar av det internationella<br />

systemet. Här ska tas upp några av de viktigaste<br />

sätten Sverige, trots dess yttre neutralitet i frågan, bidrar<br />

till kriget, ockupationen och raserandet av den internationella<br />

rätten.<br />

Aktivt bidrar vårt land till krigföringen med vår<br />

vapenexport. Sverige säljer stora mängder vapen och<br />

annan militär utrustning till USA och Storbritannien.<br />

Till dessa har levererats granatgevär med flechettegra-<br />

nater (som sprutar 1000-tals pilar mot ”mjuka mål”),<br />

precisionsgranater, kikarsikten, ammunition, bandvagnar,<br />

satellitkommunikationssystem med mera. Alla dessa<br />

produkter används i <strong>Irak</strong>, och har varit avgörande för<br />

Sveriges vapenexportboom under de senaste åren.<br />

Minst lika viktig är den tystnad som har präglat<br />

Sveriges och flertalet andra länders hållning i <strong>Irak</strong>frågan.<br />

Invasionen i <strong>Irak</strong> var olaglig. Inledningsvis höjde vissa<br />

länder försiktiga protester, men dessa har sedan länge<br />

tystnat. Sverige är lika tyst som någon annan. Trots<br />

mängder av uppgifter om krigsbrott har FN alltsedan<br />

2004 stött den amerikanska närvaron utan att begära<br />

u<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


u<br />

undersökningar rörande flygbombningar<br />

mot civila, kollektiva bestraffningar och annat.<br />

Man välkomnade också de USA-lojala<br />

regeringarna som legitima. Den lagstiftning<br />

med bl.a. en gigantisk nyliberal chockterapi<br />

av landet som ockupationsmakten mot<br />

internationell rätt genomdrivit, byggdes<br />

n n I Government Accountability Office -rapporten av den 11 september<br />

rapporteras om motståndsrörelsens ökande attacker: ”Det<br />

totala antalet attacker rapporterade från januari 2006 t.o.m. juli 2006<br />

var cirka 57 procent högre än motsvarande totala antal rapporterade<br />

för samma period 2005.”<br />

in i den nya förvaltningen och tvingades<br />

på de irakiska regeringarna. Därmed har<br />

FN undergrävt sitt eget fundament, den<br />

n n Antalet månatliga attacker hade ökat från 100 i maj 2003 till 4500<br />

i juli 2006.<br />

internationella rätten. Det är tydligen idag<br />

lagligt att invadera och sedan fullständigt<br />

omstrukturera länder, och Sverige säger<br />

inget.<br />

n n Den 17 augusti rapporterade New York Times att 70 procent<br />

av de 1666 bomber som sprängdes i <strong>Irak</strong> i juli i år var riktade mot de<br />

USA-ledda styrkorna, 20 procent mot de irakiska säkerhetsstyrkorna<br />

och 10 procent drabbade civila. Svensk media skriver endast om<br />

dessa 10 procent .<br />

Men vÅrt lands delaktighet består inte<br />

enbart i vår tystnad. Snart efter invasionen<br />

skulle Sverige som många andra delta i<br />

”demokratiseringen” av <strong>Irak</strong>. Stora pengar<br />

skickades för att reformera domstolar,<br />

stärka barns och kvinnors rättigheter, lära<br />

irakiska journalister demokrati och modernisera<br />

<strong>Irak</strong>s centralbank. Det låter fint, men<br />

problemet är att vi talar om ett land i fullt<br />

krig. Statsmakten är genomkorrumperad,<br />

och att ge situationen en fernissa av demokratisering<br />

med t.ex. utbildning av journalister<br />

framstår som mer än lovligt naivt med<br />

tanke på att USA samtidigt lagt hundratals<br />

miljoner dollar årligen på att styra irakiska<br />

nyhetsmedia med spökskrivande och<br />

plantering av nyheter samt uppbyggande<br />

av lojala medianätverk. Än värre är att de<br />

svenska riktlinjerna för detta stöd förefaller<br />

uttrycka samma brist av respekt för demokratins<br />

spelregler som ockupanten själv. Det<br />

står bl.a. i den svenska landstrategin att det<br />

irakiska ”Näringslivet har skadats och delvis<br />

paralyserats av överdriven statlig reglering”<br />

och ”En förutsättning för en normalisering<br />

av näringslivet är att /…/ sunda spelregler<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong><br />

för den privata sektorn införs”. Att driva en<br />

ekonomisk agenda i ett annat land utan att<br />

dess befolkning ska ha något att säga till om<br />

– är det demokrati? Man ser även möjligheter<br />

att vinna ekonomiskt på situationen,<br />

”Sverige bör främja utvecklingen av en väl<br />

fungerande marknadsekonomi vilket även<br />

ger svenska företag möjligheten att göra<br />

sig gällande i <strong>Irak</strong>”, så vi skickar utbildare<br />

inom t.ex. elproduktionssektorn med<br />

förhoppningar om kommande kontrakt.<br />

På egen hand och i samarbete med EU<br />

har vi dessutom utbildat poliser och andra<br />

inom rättsväsendet i <strong>Irak</strong>, alltså folk som är<br />

knutna till en erkänt korrupt och sekteristisk<br />

statsmakt som för krig mot den egna<br />

befolkningen.<br />

förutoM fn är sverige även delaktigt<br />

i ett internationellt system av andra<br />

organisationer som alltmer godtar det nya<br />

<strong>Irak</strong> som ekonomisk och politisk partner.<br />

Bakgrunden är att USA som ockupant i<br />

”Att Iran är odemokratiskt är en helt riktig iakttagelse.<br />

Iran är en religiös diktatur av samma slag<br />

som USA:s nära allierade Saudiarabien. Så det<br />

krävs med andra ord något mer än odemokrati<br />

för att kvalificera sig för att anfallas av den goda<br />

imperialismen. Nämligen olja som inte är under<br />

västerländsk kontroll, som oljan i den religiösa<br />

diktaturen Saudiarabien.<br />

Men det kan man ju inte säga högt. Vem som<br />

helst förstår att om <strong>Irak</strong> fortfarande haft torkade<br />

dadlar som sin största exportvara så hade den<br />

goda imperialismen aldrig behövt satsa 1000<br />

miljarder dollar på en erövring.”<br />

Jan guillou,<br />

aftonbladet, april 2006<br />

strid med internationell rätt och befolkningens<br />

vilja har försökt reformera <strong>Irak</strong>s<br />

ekonomi och stat i marknadsekonomisk<br />

riktning. Politiken har lett till en social<br />

katastrof i <strong>Irak</strong>, med galopperande arbetslöshet,<br />

fattigdom och ren svält. En alltmer<br />

militariserad Bagdad-regering avvecklar<br />

de fattigas subventioner. USA har haft stöd<br />

från flera av de internationella ekonomiska<br />

organisationerna i sin omstrukturering av<br />

<strong>Irak</strong>. Världsbanken och IMF (internationella<br />

valutafonden) ställer krav på fortsatta<br />

reformer i landet i linje med den tidigare<br />

politiken. Ända sedan invasionen har USA<br />

också drivit på för att <strong>Irak</strong> skulle inträda i<br />

WTO (världshandelsorganisationen) för att<br />

garantera att olika ekonomiska reformer<br />

permanentas, och medlemskapsförhandlingarna<br />

pågår. EU för nu långtgående<br />

handelsförhandlingar med <strong>Irak</strong>, och en<br />

målsättning är att inleda en gasimport från<br />

<strong>Irak</strong> vilket naturligtvis involverar säkerhetspolitik<br />

liksom starka ekonomiska intressen.<br />

I alla dessa organisationer sitter Sverige<br />

med utan att resa några protester.<br />

Det internationella samfundets<br />

förhandlingar och affärer med det nya <strong>Irak</strong><br />

får som följd att det politiska systemet i<br />

<strong>Irak</strong> framställs som legitimt. Man blundar<br />

för flera besvärliga fakta. Invasionen var<br />

olaglig, vilket gör all senare lagstiftnings<br />

status i <strong>Irak</strong> oklar, i synnerhet den del av<br />

lagstiftningen som gjordes av USA 2003-4<br />

och som fortfarande råder. Detta har<br />

motståndsgrupperna noga framhållit, och<br />

många av dem har som mål att återkalla<br />

all lagstiftning som stiftats, alla kontrakt<br />

och alla avtal som slutits sedan 2003. Och<br />

motståndet är stort i <strong>Irak</strong>! Det internationella<br />

samfundet för alltså indirekt samma<br />

krig mot den irakiska befolkningen som<br />

USA och dess allierade. Och Sverige är lika<br />

involverat som något annat land. Var är<br />

protesterna?<br />

Mathias cederholM<br />

historiker vid lunds universitet<br />

MedleM i irakkoMMittén i MalMö


REKVIEM FÖR IRAKS FÖRFLUTNA, NUTID OCH FRAMTID<br />

TACK FÖR ATT NI HAR VALT VÅRT LAND TILL ATT BLI DEN FÖRSTA<br />

FÖREBILDEN FÖR FRIHET OCH DEMOKRATI I ER NYA CIVILISERADE VÄRLD<br />

TACK FÖR ERA ÖVERVAKANDE HIMLAKROPPAR SOM OMSORGSFULLT<br />

HAR VALT VAD SOM SKULLE BEVARAS OCH VAD SOM SKULLE FÖRSTÖRAS<br />

TACK FÖR ATT NI INTE HAR TVEKAT ATT GÅ IN OCH VÅLDTA VÅRT LAND<br />

TACK FÖR DE TUSEN OCH EN BOMBER OCH MISSILER<br />

NI HAR SKÄNKT OSS FRÅN OVAN VARJE NATT<br />

TACK FÖR ALLT NI HAR LYCKATS ÖDELÄGGA<br />

TACK FÖR DE HUNDRATUSENTALS NI HAR LYCKATS DÖDA<br />

TACK FÖR ALLA KLINISKA ANGREPP OCH INGREPP<br />

TACK FÖR ATT VI HAR KLARAT DET UTAN BEDÖVNINGSMEDEL<br />

TACK FÖR ERA TANKS OCH SOLDATER SOM HAR BEFRIAT LANDET<br />

FRÅN LAGAR, FRÅN EL, FRÅN RENT VATTEN OCH FRÅN MEDICIN<br />

TACK FÖR ATT NI HAR SKYDDAT OLJEFÄLTEN OCH OLJEMINISTERIET<br />

TACK FÖR ATT NI HAR STÄDAT RENT I VÅRA URGAMLA MUSEER<br />

TACK FÖR ATT NI HAR ELDAT UPP VÅRA GAMLA BÖCKER OCH BIBLIOTEK<br />

TACK FÖR ATT NI HAR BEFRIAT OSS FRÅN VÅR HISTORIA<br />

TACK FÖR ATT DET HELA HAR GÅTT PLAN ENLIGT OCH FORT<br />

TACK FÖR ATT SAMVETEN INTE HANN VÄCKAS I STORT<br />

TACK FÖR DEN NYANLÄNDE ALI BABA OCH HANS 40 ELLER 400<br />

”ADMINISTRATÖRER” , ”ORGANISATÖRER” , ”FÖRVALTARE” OCH ”POLISER”<br />

TACK FÖR ALLA DESSA STACKARS PENSIONÄRER SOM PÅ SINA SISTA DAR<br />

BEHÖVER BROTTAS MED ATT LEDA ETT SÅ BESVÄRLIGT LAND OCH FOLK<br />

TACK FÖR ATT NI NOGA VÄLJER VEM SOM SKALL STYRA LANDET<br />

TACK FÖR ATT NI NOGA VÄLJER VILKA SOM SKALL BYGGA UPP LANDET<br />

TACK FÖR ATT NI SJÄLVA TAR HAND OM VÅR SVARTA , KLADDIGA OLJA<br />

TACK FÖR DE NYA LAGAR NI HÅLLER PÅ ATT SKRIVA FÖR OSS<br />

TACK FÖR DEN NYA LÄROPLAN NI SKALL GE TILL VÅRA BARN<br />

TACK FÖR ATT NI LÄR OSS DEN NYA ORDNINGENS SPRÅK<br />

TACK FÖR ATT NI HAR SAMLAT VÄRLDENS TALANDE PAPEGOJOR<br />

ATT SJUNGA I ER KÖR<br />

TACK FÖR ATT NI TYSTAR ALLA SOM SJUNGER FALSKT ELLER STÖR<br />

TACK FÖR ATT NI HAR KLIPPT MITT SISTA BAND TILL MIN MAMMA<br />

TACK FÖR ATT NI HAR FÖRLÄNGT MIN HEMLÄNGTAN<br />

TACK FÖR ATT NI HAR GETT MIG VITA NÄTTER OCH FLERA VITA HÅR<br />

TACK FÖR ATT NI HAR FÖRDJUPAT MIN SPRICKA OCH GETT MIG NYA SÅR<br />

kaled ahMed, göteborg, april 2003<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


<strong>Irak</strong>s kulturarv må<br />

UPPROP: Redan före anfallet i mars 2003 kom varningar från forskare<br />

och kännare av <strong>Irak</strong>s kulturarv, både i koalitionsländerna<br />

och andra: Ett krig skulle kunna få svåra följder för <strong>Irak</strong>s fornlämningar<br />

och övriga kulturarv. Tyvärr besannades dessa farhågor.<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


ste räddas<br />

Nationalmuséet i Bagdad,<br />

med samlingar viktiga för<br />

hela världens kulturhistoria,<br />

plundrades och skövlades strax<br />

efter anfallet 2003. Över 15 000 föremål<br />

stals. Bagdadmuseet är idag fortfarande<br />

stängt i brist på medel och endast en del av<br />

föremålen har förts tillbaka.<br />

Från världshistoriska centra som Babylon,<br />

Ur, Larsa, Samarra, Hatra, Khinnis<br />

och andra platser kopplade till vår civilisations<br />

uppkomst, finns rapporter om att allvarlig<br />

förstörelse ägt rum. Många av dessa<br />

platser har skadats av koalitionsstyrkornas<br />

militära aktiviteter, i en del fall för alltid:<br />

Vid Babylon placerades en helikopterplatta<br />

och parkeringsplatser. Skyttegravar<br />

anlades i arkeologiskt outgrävda områden.<br />

Tusentals ton arkeologiskt material<br />

användes för att fylla sandsäckar för värn.<br />

Babylons unika, 2 600 år gamla vägbeläggning<br />

krossades av tunga militära fordon.<br />

Uppgifter finns om att ammunition dumpats<br />

i området.<br />

Ur, de välkända sumeriska lämningarna<br />

från cirka 4 000 f Kr, direktträffades av<br />

flygbomber på några ställen redan 1991.<br />

Idag körs här tunga militära fordon. En<br />

militärbas med flyglandningsbana har<br />

byggts strax intill. Tanks cirkulerar runt<br />

Urs berömda ziggurat-tornområde, dit ett<br />

logistikförband förlagts. Detta är som att<br />

utsätta platsen för en kontinuerlig jordbävning.<br />

soM en fölJd av att kriget inleddes har<br />

minst 38 av <strong>Irak</strong>s, och världens, stora<br />

fornlämningsplatser skadats och plundrats;<br />

däribland Uruk, Nippur, Nimrud och den<br />

forntida staden Isin. Ytterligare tusentals<br />

ojämförliga, oskyddade, arkeologiskt intressanta<br />

platser kan läggas till denna lista.<br />

Plundrare skadade och förstörde också<br />

många andra unika historiska byggnader<br />

och artefakter. <strong>Irak</strong>s nationalbibliotek<br />

blev allvarligt brandskadat av mordbrännare.<br />

Universitetslärare och akademiker i<br />

allmänhet flyr från <strong>Irak</strong>. Det gör att det är<br />

svårt med återuppbyggandet - inte minst av<br />

landets kultursektor.<br />

Illegal utförsel av föremål och en viss<br />

plundring av gravplatser och bebyggelselämningar<br />

förekom redan förut. Nu sker en<br />

kraftig ökning på grund av det sönderfall<br />

av det civila samhället kriget orsakat. Enligt<br />

den förre chefen för museet i Bagdad,<br />

Donny George Youkhanna, räcker den<br />

särskilda fornlämningspolis som upprättats<br />

inte till. Plundrarna är organiserade<br />

och ofta beväpnade. De vet att det finns en<br />

marknad för dessa antikviteter runt om i<br />

världen, främst i Europa och USA.<br />

Nyligen kom också rapporter om ännu<br />

en långvarig militär operation från luften<br />

och marken mot <strong>Irak</strong>s andra stad Mosul.<br />

Mosul är en historisk, mångkulturell stad<br />

med gyllene tempel och mångtusenåriga<br />

bevattningsanläggningar. Ruinerna efter<br />

det gamla Nineve ligger inom Mosuls<br />

stadsmurar.<br />

Nu behöver flera kraftfulla åtgärder<br />

vidtas för att motverka all förstörelse och<br />

utplundring :<br />

Ingen bör befatta sig med föremål som<br />

kan misstänkas ha illegalt utgrävts och<br />

utförts eller stulits från <strong>Irak</strong>. Det får inte<br />

finnas en marknad i Sverige eller i andra<br />

delar av världen för dessa föremål. Vi uppmanar<br />

museer, antikhandel och samlare att<br />

uppmärksamma alla försök till införsel och<br />

försäljning av föremål från <strong>Irak</strong> och meddela<br />

detta till behöriga myndigheter.<br />

Vi uppmanar svenska staten att i FN och<br />

Unesco driva frågan om skyddet av det<br />

irakiska kulturarvet i enlighet med Unescos<br />

konvention 1970 om skydd av kulturarvet i<br />

krig, en konvention som Sverige anslöt sig<br />

till den 10 oktober 2002. Unesco måste i<br />

samarbete med företrädare för <strong>Irak</strong>s folk<br />

omgående agera för att skydda landets<br />

kulturarv; fornlämningar, bibliotek, museer<br />

och universitet.<br />

De makter som invaderat <strong>Irak</strong> måste bekosta<br />

återförande och reparation av <strong>Irak</strong>s<br />

stulna och plundrade kulturarv. Vi uppmanar<br />

också svenska staten att kraftfullt bidra<br />

till återuppbyggandet och återförandet av<br />

det irakiska kulturarvet.<br />

Margareta Alin Hegelund, chef för Världskulturmuseet i Göteborg;<br />

Margareta Biörnstad, f. d. riksantikvarie; Göran Drougge,<br />

gymnasiepedagog; Jan Hjärpe, professor i islamologi, Lunds<br />

universitet; Bengt O.H. Johansson, tidigare ordf. i Kulturarv utan<br />

gränser; Caroline Krook, biskop i Stockholms stift; Per Kåks, f. d.<br />

museichef; Staffan Lundén, arkeolog och lärare på Museion/Göteborgs<br />

universitet och Högskolan på Gotland; Patricia Marino,<br />

curator, Främre Orienten, Medelhavsmuseet ; Eva Myrdal,<br />

arkeolog verksam i Sydasien på 80- och 90-talen; Johan Mårtelius,<br />

professor, Kungliga Tekniska Högskolan; Henrik Persson,<br />

kulturvetare, fil. kand.; Mike Powers, skolledare, internationella<br />

sektionen på Kungsholmens gymnasium; Arne Ruth, publicist<br />

Stöd <strong>Irak</strong>s mordhotade<br />

akademiker och<br />

intellektuella<br />

n n Det handlar om mord på <strong>Irak</strong>s<br />

framtid. Systematiskt mördas professorer<br />

inom såväl humaniora som vetenskap,<br />

läkare, journalister och författare.<br />

Det är ett led i ett medvetet kulturmord<br />

riktat mot <strong>Irak</strong> som nation med<br />

balkanisering och splittring som mål för<br />

att underlätta den i praktiken koloniala<br />

kontrollen av landet och dess rika<br />

energitillgångar. Den 30 oktober mördades<br />

professorn i geologi vid Bagdads universitet<br />

Issam al-Rawi. Som ordförande i <strong>Irak</strong>iska<br />

Professorers Förbund hade han samlat fakta<br />

om morden för BRussells Tribunal. Två<br />

veckor innan mordet gjorde amerikansk<br />

trupp en raid mot hans kontor och slog<br />

sönder lokalen.<br />

n n Föreningen <strong>Irak</strong>Solidaritet deltar i<br />

den internationella namninsamlingen till<br />

stöd för <strong>Irak</strong>s akademiker och intellektuella.<br />

Appellen finn på:<br />

www.iraksolidaritet.se<br />

Rättsövergrepp i<br />

Sverige<br />

n n Rättsövergrepp mot muslimer blir<br />

allt vanligare i Sverige. Det får allvarliga<br />

konsekvenser för rättssäkerheten.<br />

Flera sådana övergrepp och deras<br />

konsekvenser belystes vid ett seminarium<br />

om ”Terroristjakt på svenska” på<br />

ABF-huset i Stockholm lördagen den 2<br />

februari 2008.<br />

I den breda panelen medverkade<br />

Jan Guillou, författare, Thomas<br />

Hammarberg, Europarådets kommissarie<br />

för mänskliga rättigheter, Lise<br />

Bergh, generalsekreterare Amnesty<br />

International, svenska sektionen, Anna<br />

Wigenmark, människorättsjurist Svenska<br />

Helsingforskommittén, Gösta Hultén,<br />

författare och Ingemar Folke, jurist och<br />

ordförande för föreningen FIB-juristerna.<br />

<strong>Irak</strong>Solidaritet var medarrangör<br />

till seminariet tillsammans med ABF,<br />

Afghanistansolidaritet, FIB/K-Stockholm<br />

och FIB-juristerna.<br />

<strong>Irak</strong>isk protest mot<br />

eftergift för Israel<br />

n n De palestinska och arabiska<br />

delegationerna drog tillbaka sitt deltagande<br />

i det ”Forum för en rättvis fred i<br />

Mellanöstern”, som anordnades i Madrid i<br />

december 2007.<br />

Den irakiska delegationen hade inbjudits<br />

av International Anti-Occupation Network<br />

(IAON), i vilket <strong>Irak</strong>Solidaritet ingår.<br />

Att de vägrade komma var en protest<br />

mot att det spanska utrikesdepartementet<br />

och Madrids Sociala Forum hade bjudit in<br />

”sionistiska krafter” trots att dessa varken<br />

skrivit under eller kan skriva under det<br />

referensdokument som låg till grundval för<br />

deltagande på forumet, och som framhöll<br />

folkrättens okränkbarhet.<br />

Läs mer på www.iraksolidaritet.se<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong>


Sista sidan<br />

Fallujainsamlingen<br />

pg 116 73-1<br />

nn USA:s massförstörelse har drabbat<br />

staden Falluja hårt.<br />

En stor del av befolkningen flydde<br />

undan USA:s bombningar under det<br />

andra stora anfallet mot staden i<br />

november-december 2004 och blev<br />

flyktingar i sitt eget land. Nästan 70<br />

procent av staden ödelades. 1000tals<br />

dödades. Det tog ett helt år innan<br />

pressen redovisade USA:s användning<br />

av vit fosfor mot befolkningen i Falluja.<br />

Allt motstånd mot ockupationen skulle<br />

krossas genom “kollektiv bestraffning”<br />

av civilbefolkningen.<br />

Det finns många bombade och<br />

ödelagda städer i <strong>Irak</strong>. Det finns många<br />

Falluja, men pressen tiger om denna<br />

medvetna ödeläggelse.<br />

Falluja är en symbol för det irakiska<br />

folkets motstånd mot ockupationen<br />

och den oerhörda massförstörelse<br />

USA utsätter Falluja och andra irakiska<br />

städer och byar för.<br />

nn <strong>Irak</strong>Solidaritets Fallujainsamling<br />

går oavkortad (allt arbete är ideellt) till<br />

framför allt sjukvård i bombade städer.<br />

<strong>Irak</strong>Solidaritet har överlämnat 40 000<br />

kronor till irakiska representanter i<br />

samband med seminariet 2 april om<br />

massförstörelsen av irakiska städer<br />

med deltagande av irakiska vittnen.<br />

20.000 kronor har överlämnats till<br />

Muhamad Tareq al-Darraji, chef för<br />

Studiecentret för mänskliga rättigheter<br />

och demokrati i Falluja och samordnare<br />

för 28 människorättsorganiosationer i<br />

<strong>Irak</strong>. Insamlade medel har hjälpt flyktingfamiljer<br />

från Falluja och bidragit till<br />

cancerläkemedel.<br />

nn Dessutom har 20 000 kronor överlämnats<br />

till en grupp kvinnor som med<br />

fara för sina liv tagit sig in i några av<br />

de av USA bombade städerna t.ex Al<br />

Qaim och Falluja.<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong><br />

INSAMLINGEN<br />

pg: 116 73-1<br />

Revisor: Tomas Bolme<br />

Falluja är en symbol för USA:s massförstörelse<br />

och det irakiska folkets motstånd mot<br />

ockupationen. Föreningen <strong>Irak</strong>Solidaritets<br />

insamling går oavkortat till offren för USA:s<br />

ockupation.<br />

www.iraksolidaritet.se, info@iraksolidaritet.se<br />

Kom med i arbetet:<br />

www.iraksolidaritet.se<br />

info@iraksolidaritet.se<br />

-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!