Sirenen nr 2 2008 - Tjugofyra7
Sirenen nr 2 2008 - Tjugofyra7 Sirenen nr 2 2008 - Tjugofyra7
8 nyheter Sirenen Nr 2 • Mars 2008 Räddningsverkets framtidsstudie Tydligare nationella mål för säkerhetsarbetet Det behövs tydligare nationella mål för samhällets säkerhetsarbete. De mål som finns i dag är alltför luddiga och ger inte kommunerna rätt signaler. Det är en av slutsatserna i Räddningsverkets studie Framtidens risker och säkerhetsarbete. Studien har bedrivits i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting. Ett stort antal personer har inbjudits att tycka till om framtidens risker, två större träffar har genomförts och idéskriften ”Säkerhetsarbetet 2020” tagits fram som komplement till slutrapporten. Tolv slutsatser för framtida säkerhetsarbete formuleras i slutrapporten: n Möt klimatförändringarna med förebyggande arbete. n Delta och påverka i EU. n Formulera nationella mål. n Stärk politikernas möjligheter att styra säkerhetsarbetet i kommunerna. n Utveckla det förebyggande arbetet i kommunerna. n Bättre kommunikation och delaktighet. n Stöd till utsatta grupper. n Stärk den enskildes förmåga till eget ansvar. n Ta tillvara nya former för frivilligt engagemang. n Öka mångfalden och jämställdheten inom räddningstjänsten. n Studera nya organisationsformer. n Stärk den operativa förmågan. – I studien har vi tagit fram ett antal utvecklingsområden där strategier behöver utvecklas för det framtida säkerhetsarbetet i kommuner, centrala myndigheter och inte minst den nya myndighet som bildas vid årsskiftet, I idéskriften ”Säkerhetsarbetet 2020” ger tolv personer sin syn på framtidens risker och säkerhetsarbete. – Syftet med idéskriften är att ge inspiration i det fortsatta arbetet. De dialoger vi haft i projektet med framtidsstudien kan ses som en början på att identifiera viktiga frågor för framtiden och strategier för att möta dessa, säger Ivar Rönnbäck, överdirektör vid Räddningsverket och ordförande i framtidsstudiens styrgrupp. Här några lösryckta citat från medverkande i idéskriften: säger Räddningsverkets Lena Tellvik, projektledare i framtidsstudien. – Syftet är att få igång en diskussion kring de frågor som vi tror blir särskilt intressanta på tio-femton års sikt. – Det svåraste i arbetet med framtidsstudien har varit att avgränsa sig. Givetvis finns det många andra områden som är intressanta. De slutsatser vi dragit omges av en hel del osäkerheter, men vi tror att studien kan fungera som värdefullt diskussionsunderlag för att gå vidare i säkerhetsarbetet, säger Lena Tellvik. Styrningen av säkerhetsarbetet på kommunal nivå har diskuterats ingående. Ett större politiskt engagemang anses avgörande för framtidens säkerhetsarbete. Det – Vad ska vi satsa på? Är det fler deltidsbrandmän? Eller är det att förbättra samhällsklimatet i vidare mening? Som jag ser det är det oerhört viktigt att samhället arbetar med livsstilsfrågor och förebyggande arbete (Dan Westerberg, kommunalråd i Falun och ordförande i Räddningstjänsten DalaMitt). – I framtiden kommer vi att ta ett helhetsgrepp kring säkerhetsfrågorna och arbeta enligt andan i Safe Community-begreppet. De framgångsrika kommunerna kommer att framhålla säkerhet och trygghet och lockar på så sätt folk att bosätta sig där är först då som ett tvärsektoriellt synsätt på säkerhetsarbetet får fullt genomslag i kommunerna. Ett annat viktig inslag i styrningen av säkerhetsarbetet är lagstiftningen. I rapporten konstateras att situationen inom säkerhetsområdet har likheter med den på miljöområdet, innan miljöbalken infördes. Då var ansvaret splittrat mellan olika aktörer och lagstiftningar. För att ytterligare samordna lagar och aktörer har riksdagen sedan 1999 beslutat om 16 övergripande miljökvalitetsmål samt 75 delmål. På motsvarande sätt finns elva nationella mål för folkhälsoarbetet. Räddningsverket vill införa nationella övergripande mål också (Kjell Wahlbeck, räddningschef, Södra Älvsborg). – Inrätta ett inrikesdepartement som kan ta det övergripande ansvaret för svensk inre säkerhet (Nina Larsson, riksdagsledamot för folkpartiet, suppleant i försvarsutskottet). Nina Larsson tänker sig att det nya departementet ska hantera alla tänkbara typer av olyckor. Ett sorts ”blåljusdepartement” där de civila delarna av försvarsdepartementet, kustbevakning och myndigheter som arbetar med psykologiskt försvar och skydd mot olyckor samlas. Där kan även ingå brottsbekämp- Foto: Johan Eklund för säkerhetsarbetet. Dessa skulle kunna brytas ner i delmål, som sedan följs upp på lokal, regional och central nivå. – Erfarenheterna från arbetet med miljömål är goda och har uppskattats av många kommunala företrädare, säger Lena Tellvik. Problematiken kring ett förändrat klimat får stort utrymme i framtidsstudien. – Det är en ödesfråga för alla och givetvis en stor utmaning för de som arbetar med säkerhet. Förebyggande åtgärder behöver komma igång omgående, de kan vi inte vänta tio-femton år med. I studien konstateras att samhället går mot en ökad individualisering. Medborgarna tar ”Inrätta ett inrikesdepartement” nade myndigheter som tull och polis. – I dag förlitar vi oss alla på räddningstjänsten och har stora brandkårer som klarar att rökdyka. Men om det inte längre skulle vara samhällets ansvar att klara bostadsbrand, utan bara se till att branden inte sprids till grannen , innebär det att rökdykningen försvinner. Hur skulle vi då dimensionera våra räddningsstyrkor? Det skulle innebära en väldigt stor förändring (Eva-Marie Abrahamsson, brandingenjör och företagare). Framtidens risker och säkerhetsarbete Slutrapport mars 2008 Översvämningar och andra effekter av ett ändrat klimat blir i framtiden stora utmaningar för alla som arbetar med säkerhet. Det förebyggande arbetet måste starta omgående, skriver Räddningsverket i sin framtidsstudie. ett större ansvar, men kommer också att ställa fler krav. Särskilt utsatta grupper behöver extra stöd från samhället. Behovet av kommunikation ökar. Räddningsverket tror att kommunernas tillsyn kommer att skärpas i framtiden. Vidare att den operativa räddningstjänsten behöver samarbeta inom större regioner. Verket är heller inte främmande för att framtidens operativa räddningstjänst privatiseras. – Vi hoppas att personer som arbetar med säkerhet ska ta till sig framtidsstudien och använda den i det långsiktiga arbetet att inrikta säkerhetsarbetet till den samhällsutveckling som sker, säger Lena Tellvik. STIG DAHLÉN Läs mer: Slutrapporten Framtidens risker och säkerhetsarbete är på 48 sidor och kan, liksom idéskriften på 40 sidor, läsas eller laddas hem på Räddningsverkets hemsida: www.raddningsverket.se Publikationerna kommer under april även att tryckas, dels för att skickas ut till myndigheter som Räddningsverket samarbetar med, dels för att andra intresserade ska kunna beställa från verkets publikationsförråd. 29 maj arrangerar Räddningsverket en kunddag, där framtidsstudien blir en programpunkt.
Sirenen Nr 2 • Mars 2008 nyheter Felkonstruktion orsakade storbranden i Malmö Felaktig takgenomföring av skorstenen var orsaken till storbranden i Malmö. Det visar den utredning som Räddningsverket utfört på uppdrag av Statens kriminaltekniska laboratorium. Konstruktionen är inte utförd enligt gällande föreskrifter. – Den var felkonstruerad på två punkter, själva takgenomföringen samt att det saknades ett luftat schakt. Det är en mycket bristfälllig konstruktion som tyder på stor okunnighet, säger Peter Nord, Räddningsverket. Till byggprojektet Potatisåkern specialbeställdes fyra skorstenar. Men konstruktionen är inte typgodkänd. Nya modeller ska provas och om ett typgodkännande utfärdas ska det följas av en monteringsanvisning. Saknas typgodkännande gäller generella regler för monteringen som bland annat säger att det ska vara minst tio centimeters avstånd från skorstenen till brännbart material. I det här fallet uppfylldes inte de generella reglerna. Det saknades luftschakt plus att en träregel låg bara sju centimeter från oisolerad rökkanal. Eftersom Räddningstjänsten borde tidigt beslutat låta vinden brinna av och i stället koncentrerat sig på att hindra spridning ner till lägenheterna. Det hade minskat vattenskadorna. Det är slutsatsen i den olycksundersökning av branden som utförts av Sandra Danielsson, Torsten Kjell och Thomas Winnberg vid Södertörns räddningstjänst. Branden i det sex våningar höga lägenhetskomplexet i området Potatisåkern i Malmö inträffade natten till 27 november förra året. Hela vinden förstördes och branden spreds vidare ner i huskroppen. Ett 20-tal lägenheter totalförstördes och många fler skadades så svårt att de blev obeboeliga. Skadorna beräknas uppgå till 150 miljoner kronor. Totalt blev ett 70-tal familjer bostadslösa i branden. Brandutredningen har fastlagt att branden började i anslutning till skorstensröret i den lägen- lägenheten där branden startade är helt utbrunnen bygger uppgifterna på undersökningar av konstruktionen i ett tvillinghus. En förundersökning pågår och brottsrubriceringen är framkallande av fara för annan. Vid Sirenens pressläggning var ingen delgiven misstanke, men den som det kan bli aktuellt att ställa till svars är byggherren, Malmö kommunala bostadsbolag. Räddningsverket ser branden som en del i ett oroväckande mönster. – Genom brandutredarprogrammet ser vi likheter med andra storbränder i bostadshus som skett i Karlstad, Landskrona och några till. Det är något fundamentalt fel i tillsynen av byggandet när detta händer regelbundet. Den som bygger betalar en kontrollant som är en del i egenkontrollen, men det sker ingen kommunal tillsyn som förr på byggplatsen. Byggherren uppfyller lagen men det blir fel i alla fall. Felet ligger i lagar och förordningar och problemet måste uppmärksammas politiskt, säger Björn Albinson, Räddningsverket. GUNNO IVANSSON Borde ha låtit vinden brinna av het där branden startade. Braskaminer är installerade i de mer exklusiva etagelägenheterna. Efter branden har det gjorts flera utredningar, dels av Räddningstjänsten Syd själv, och dels Södertörns räddningstjänst. Södertörns uppdrag var att titta på metod, teknik och ledningsfrågor, inte orsak och förlopp. – Det var en svårläst byggnad. Räddningstjänsten trodde först det var en lägenhetsbrand, men det visade sig vara en vindsbrand. Det blåste kraftigt och brandförloppet var otroligt snabbt, säger Thomas Winnberg, Södertörn. Förhållandena var sådana att branden inte gick att stoppa. – Man borde avstått från att försöka släcka vindsbranden och i stället sett till att den inte spreds ner i lägenheterna. Resultatet blev det vanliga, vattenskador, säger Thomas Winnberg. En konstruktionsdetalj underlättade spridningen neråt. Under takfoten bestod fasadbeklädnaden av träreglar klädda med zinkplåt. Så tros branden ha startat. Det saknades luftschakt runt rökkanalen och vid takgenomföringen gjordes ett hål stort som rökkanalen i gipsskivan. En glespanel låg cirka 5 mm från rökkanalens isolering. Antingen fanns en glipa från början eller också ledde eldning till att rökkanalen utvidgades på längden och lyfte isoleringen. Glespanelen blottlades och fattade till slut eld. Ledningsmässigt fick man heller inte ordning på det i början. Man ”jagade” branden och det tog lång tid innan stabsresurser var på plats. Mats Streer, räddningsledare inledningsvis, håller i stort med i kritiken. Inledningsvis hade man två upplägg, att tidigt stoppa branden eller fördröja den tillräckligt för att kunna samla styrkorna vid en brandmur mellan hus tre och fem. Båda misslyckades. Den hårda vinden gjorde att man inte kunde arbeta obehindrat från höjdfordonen eftersom säkerhetsskydden utlöste och brandmuren visade sig inte existera. – Om vi försökt bevaka och hindra spridning neråt kanske vi fått ett bättre utfall, men en del av vattenskadorna härrör säkert från pannrummet som låg på vinden. Vattenledningarna brann av och läckte vatten i timmar, säger Mats Streer. GUNNO IVANSSON Räddningstjänst anmäls till Jämo Bergslagens räddningstjänst har anmälts till Jämo. En kvinnlig brandman anser sig könsdiskriminerad vid tjänstetillsättning. Den kvinnliga brandmannen har vid flera tillfällen sökt tjänster som brandman. Den anmälan som gjorts gäller en tillsättning av fyra tjänster i år. Två av de som anställts var, enligt anmälaren, färdigutbildade våren 2007 och har sedan dess jobbat på vikariat. De övriga två var färdigutbildade i januari i år. Kvinnan gick ut SMO för två år sedan, har sedan sommaren samma år haft vikariat som brandman. Hon är dessutom utbildad undersköterska och gör just nu utlandstjänstgöring som brandman i Kosovo. Kvinnan har klarat fyskraven och anser att hennes meriter gör henne kvalificerad för de tjänster som annonserats ut 9 Illustration: Gunno Ivansson och att hon därmed utsatts för könsdiskriminering. – Det komiska är att jag i höstas fick en förfrågan av cheferna att ställa upp på en tidningsintervju av det skälet att räddningstjänsten fått så bra kritik av Jämo för sin jämställdhetsplan. Hade jag vetat vad jag vet i dag hade jag aldrig ställt upp på det, skriver hon i sin anmälan. Jämo har ställt sju frågor till Bergslagens räddningstjänst, bland annat hur anmälarens meriter värderats. Senast 2 april ska räddningstjänsten ha svarat. Därefter tar Jämo ställning till om man går vidare med ärendet. Bergslagens räddningstjänst vill i dagsläget inte uttala sig om anmälan. – Vi har ingen kommentarer förrän vi vet vad Jämo säger om våra svar, säger Per Modin, ställföreträdande räddningschef. PER LARSSON
- Page 1 and 2: Räddningsverkets tidning Nr 2 •
- Page 3 and 4: Sirenen Nr 2 • Mars 2008 nya mynd
- Page 5 and 6: Sirenen Nr 2 • Mars 2008 nya mynd
- Page 7: Sirenen Nr 2 • Mars 2008 nya mynd
- Page 11 and 12: Sirenen Nr 2 • Mars 2008 kommunal
- Page 13 and 14: Sirenen Nr 2 • Mars 2008 kommunal
- Page 15 and 16: Sirenen Nr 2 • Mars 2008 nyheter
- Page 17 and 18: Sirenen Nr 2 • Mars 2008 skolbrä
- Page 19 and 20: Sirenen Nr 2 • Mars 2008 nyheter
- Page 21 and 22: Sirenen Nr 2 • Mars 2008 nyheter
- Page 23 and 24: Sirenen Nr 2 • Mars 2008 reportag
- Page 25 and 26: Sirenen Nr 2 • Mars 2008 reportag
- Page 27 and 28: Sirenen Nr 2 • Mars 2008 forskard
- Page 29 and 30: Sirenen Nr 2 • Mars 2008 nyheter
- Page 31 and 32: Sirenen Nr 2 • Mars 2008 erfarenh
- Page 33 and 34: Sirenen Nr 2 • Mars 2008 nyheter
- Page 35 and 36: Sirenen Nr 2 • Mars 2008 ordet fr
- Page 37 and 38: Sirenen Nr 2 • Mars 2008 ordet fr
- Page 39 and 40: Sirenen Nr 2 • Mars 2008 platsann
- Page 41 and 42: Sirenen Nr 2 • Mars 2008 platsann
- Page 43 and 44: Sirenen Nr 2 • Mars 2008 eftersl
8 nyheter<br />
<strong>Sirenen</strong> Nr 2 • Mars <strong>2008</strong><br />
Räddningsverkets framtidsstudie<br />
Tydligare nationella<br />
mål för säkerhetsarbetet<br />
Det behövs tydligare nationella<br />
mål för samhällets<br />
säkerhetsarbete.<br />
De mål som finns i dag är<br />
alltför luddiga och ger inte<br />
kommunerna rätt signaler.<br />
Det är en av slutsatserna<br />
i Räddningsverkets studie<br />
Framtidens risker och säkerhetsarbete.<br />
Studien har bedrivits i samverkan<br />
med Sveriges Kommuner<br />
och Landsting. Ett stort antal personer<br />
har inbjudits att tycka till<br />
om framtidens risker, två större<br />
träffar har genomförts och idéskriften<br />
”Säkerhetsarbetet 2020”<br />
tagits fram som komplement till<br />
slutrapporten.<br />
Tolv slutsatser för framtida säkerhetsarbete<br />
formuleras i slutrapporten:<br />
n Möt klimatförändringarna<br />
med förebyggande arbete.<br />
n Delta och påverka i EU.<br />
n Formulera nationella mål.<br />
n Stärk politikernas möjligheter<br />
att styra säkerhetsarbetet i<br />
kommunerna.<br />
n Utveckla det förebyggande<br />
arbetet i kommunerna.<br />
n Bättre kommunikation och<br />
delaktighet.<br />
n Stöd till utsatta grupper.<br />
n Stärk den enskildes förmåga<br />
till eget ansvar.<br />
n Ta tillvara nya former för<br />
frivilligt engagemang.<br />
n Öka mångfalden och jämställdheten<br />
inom räddningstjänsten.<br />
n Studera nya organisationsformer.<br />
n Stärk den operativa förmågan.<br />
– I studien har vi tagit fram ett<br />
antal utvecklingsområden där<br />
strategier behöver utvecklas för<br />
det framtida säkerhetsarbetet i<br />
kommuner, centrala myndigheter<br />
och inte minst den nya myndighet<br />
som bildas vid årsskiftet,<br />
I idéskriften ”Säkerhetsarbetet<br />
2020” ger tolv personer<br />
sin syn på framtidens risker<br />
och säkerhetsarbete.<br />
– Syftet med idéskriften är att ge<br />
inspiration i det fortsatta arbetet.<br />
De dialoger vi haft i projektet<br />
med framtidsstudien kan ses<br />
som en början på att identifiera<br />
viktiga frågor för framtiden och<br />
strategier för att möta dessa, säger<br />
Ivar Rönnbäck, överdirektör<br />
vid Räddningsverket och ordförande<br />
i framtidsstudiens styrgrupp.<br />
Här några lösryckta citat från<br />
medverkande i idéskriften:<br />
säger Räddningsverkets Lena<br />
Tellvik, projektledare i framtidsstudien.<br />
– Syftet är att få igång en diskussion<br />
kring de frågor som vi<br />
tror blir särskilt intressanta på<br />
tio-femton års sikt.<br />
– Det svåraste i arbetet med<br />
framtidsstudien har varit att<br />
avgränsa sig. Givetvis finns det<br />
många andra områden som är<br />
intressanta. De slutsatser vi dragit<br />
omges av en hel del osäkerheter,<br />
men vi tror att studien kan fungera<br />
som värdefullt diskussionsunderlag<br />
för att gå vidare i säkerhetsarbetet,<br />
säger Lena Tellvik.<br />
Styrningen av säkerhetsarbetet<br />
på kommunal nivå har diskuterats<br />
ingående. Ett större politiskt<br />
engagemang anses avgörande för<br />
framtidens säkerhetsarbete. Det<br />
– Vad ska vi satsa på? Är det fler<br />
deltidsbrandmän? Eller är det<br />
att förbättra samhällsklimatet i<br />
vidare mening? Som jag ser det<br />
är det oerhört viktigt att samhället<br />
arbetar med livsstilsfrågor<br />
och förebyggande arbete (Dan<br />
Westerberg, kommunalråd i Falun<br />
och ordförande i Räddningstjänsten<br />
DalaMitt).<br />
– I framtiden kommer vi att<br />
ta ett helhetsgrepp kring säkerhetsfrågorna<br />
och arbeta enligt<br />
andan i Safe Community-begreppet.<br />
De framgångsrika kommunerna<br />
kommer att framhålla<br />
säkerhet och trygghet och lockar<br />
på så sätt folk att bosätta sig där<br />
är först då som ett tvärsektoriellt<br />
synsätt på säkerhetsarbetet får<br />
fullt genomslag i kommunerna.<br />
Ett annat viktig inslag i styrningen<br />
av säkerhetsarbetet är<br />
lagstiftningen. I rapporten konstateras<br />
att situationen inom<br />
säkerhetsområdet har likheter<br />
med den på miljöområdet, innan<br />
miljöbalken infördes. Då var<br />
ansvaret splittrat mellan olika<br />
aktörer och lagstiftningar.<br />
För att ytterligare samordna<br />
lagar och aktörer har riksdagen<br />
sedan 1999 beslutat om 16 övergripande<br />
miljökvalitetsmål samt<br />
75 delmål. På motsvarande sätt<br />
finns elva nationella mål för folkhälsoarbetet.<br />
Räddningsverket vill införa nationella<br />
övergripande mål också<br />
(Kjell Wahlbeck, räddningschef,<br />
Södra Älvsborg).<br />
– I<strong>nr</strong>ätta ett i<strong>nr</strong>ikesdepartement<br />
som kan ta det övergripande<br />
ansvaret för svensk i<strong>nr</strong>e<br />
säkerhet (Nina Larsson, riksdagsledamot<br />
för folkpartiet, suppleant<br />
i försvarsutskottet).<br />
Nina Larsson tänker sig att det<br />
nya departementet ska hantera<br />
alla tänkbara typer av olyckor.<br />
Ett sorts ”blåljusdepartement”<br />
där de civila delarna av försvarsdepartementet,<br />
kustbevakning<br />
och myndigheter som arbetar<br />
med psykologiskt försvar och<br />
skydd mot olyckor samlas. Där<br />
kan även ingå brottsbekämp-<br />
Foto: Johan Eklund<br />
för säkerhetsarbetet. Dessa skulle<br />
kunna brytas ner i delmål, som<br />
sedan följs upp på lokal, regional<br />
och central nivå.<br />
– Erfarenheterna från arbetet<br />
med miljömål är goda och har<br />
uppskattats av många kommunala<br />
företrädare, säger Lena<br />
Tellvik.<br />
Problematiken kring ett förändrat<br />
klimat får stort utrymme<br />
i framtidsstudien.<br />
– Det är en ödesfråga för alla<br />
och givetvis en stor utmaning<br />
för de som arbetar med säkerhet.<br />
Förebyggande åtgärder behöver<br />
komma igång omgående, de kan<br />
vi inte vänta tio-femton år med.<br />
I studien konstateras att samhället<br />
går mot en ökad individualisering.<br />
Medborgarna tar<br />
”I<strong>nr</strong>ätta ett i<strong>nr</strong>ikesdepartement”<br />
nade myndigheter som tull och<br />
polis.<br />
– I dag förlitar vi oss alla på<br />
räddningstjänsten och har stora<br />
brandkårer som klarar att rökdyka.<br />
Men om det inte längre skulle<br />
vara samhällets ansvar att klara<br />
bostadsbrand, utan bara se till<br />
att branden inte sprids till grannen<br />
, innebär det att rökdykningen<br />
försvinner. Hur skulle vi då<br />
dimensionera våra räddningsstyrkor?<br />
Det skulle innebära en<br />
väldigt stor förändring (Eva-Marie<br />
Abrahamsson, brandingenjör<br />
och företagare).<br />
Framtidens risker och säkerhetsarbete<br />
Slutrapport mars <strong>2008</strong><br />
Översvämningar och andra effekter<br />
av ett ändrat klimat blir i<br />
framtiden stora utmaningar för<br />
alla som arbetar med säkerhet.<br />
Det förebyggande arbetet<br />
måste starta omgående, skriver<br />
Räddningsverket i sin framtidsstudie.<br />
ett större ansvar, men kommer<br />
också att ställa fler krav. Särskilt<br />
utsatta grupper behöver extra<br />
stöd från samhället. Behovet av<br />
kommunikation ökar.<br />
Räddningsverket tror att kommunernas<br />
tillsyn kommer att<br />
skärpas i framtiden. Vidare att<br />
den operativa räddningstjänsten<br />
behöver samarbeta inom större<br />
regioner. Verket är heller inte<br />
främmande för att framtidens<br />
operativa räddningstjänst privatiseras.<br />
– Vi hoppas att personer som<br />
arbetar med säkerhet ska ta till<br />
sig framtidsstudien och använda<br />
den i det långsiktiga arbetet att<br />
i<strong>nr</strong>ikta säkerhetsarbetet till den<br />
samhällsutveckling som sker, säger<br />
Lena Tellvik.<br />
STIG DAHLÉN<br />
Läs mer:<br />
Slutrapporten Framtidens<br />
risker och säkerhetsarbete är<br />
på 48 sidor och kan, liksom<br />
idéskriften på 40 sidor, läsas<br />
eller laddas hem på Räddningsverkets<br />
hemsida:<br />
www.raddningsverket.se<br />
Publikationerna kommer<br />
under april även att tryckas,<br />
dels för att skickas ut till<br />
myndigheter som Räddningsverket<br />
samarbetar med, dels<br />
för att andra intresserade ska<br />
kunna beställa från verkets<br />
publikationsförråd.<br />
29 maj arrangerar Räddningsverket<br />
en kunddag,<br />
där framtidsstudien blir en<br />
programpunkt.
Change language