Sirenen nr 2 2008 - Tjugofyra7

Sirenen Nr 2 • Mars 2008 forskardagarna
KARLSTAD. Under forskardagarna presenterade Räddningsverket och KBM
nystartad och pågående forskning som ska leda till ett säkrare samhälle. Här
nedan presenteras ett axplock.
Att förutse ras och
skred i slänter
Tuveraset 1977 och E6:an vid
Munkedal 2006.
Två händelser där marken
förvandlades till lervälling
som orsakade svåra jordskred.
Kunde de har förutsetts?
I bägge fallen är kvickleran orsaken.
När den kommer i vibration
förvandlas den snabbt från
fast mark till flytande lera och
far iväg.
I ett forskningsprojekt ska
Rodney Stevens vid Göteborgs
universitet ta fram verktyg för
kartläggning av terräng och områden
med kvicklera, där risken
för skred är särskilt stor. Han har
studerat släntstabilitet sedan 70talet
och säger sig själv vara ett
praktexempel på att mångårig
forskning ofta stannar vid rap-
Brand i tunnelbygge
Undersökningar visar att män
upplever samhället säkrare än
kvinnor. Vad beror det på?
– Det är oftast vita män som fattar
beslut om samhällets riskfrågor.
Hur påverkar det synen på
risk? Det finns all anledning att
titta på hur jämlikt riskområdet
Rodney Stevens
porter i bokhyllan.
– Efter Tuveraset
forskade
jag på i stort
sett samma
saker som jag
ska göra nu, så
mycket kunskap
finns alltså
redan kring
detta. Men mina resultat tillämpades
aldrig i praktiken och kom
alltså inte till användning. Jag vet
egentligen inte varför det brast
i kommunikationen, säger han
och hoppas på bättre framgång
den här gången.
I dag utreds markens stabilitet
genom att man mäter hållfastheten
i jorden med borrade
jordprover, vilket är mycket
är, säger Mona Pütsep, projektledare
vid Räddningsverket.
Héléne Hermansson vid Avdelningen
för filosofi på KTH
kommer att forska om huruvida
villkoren är lika för män och
kvinnor på riskområdet.
Varför är detta viktig forskning
för Räddningsverket?
tidsödande.
Tanken är att forskningen
ska komma till nytta ute i kommuner
då det numera ges möjlighet
att söka statsbidrag till
förebyggande åtgärder mot naturolyckor.
Forskningen ska resultera i
fler undersökningsverktyg för
att kunna göra effektivare analyser.
Målgruppen är bland annat
geotekniker, planeringsingenjörer,
SGU (Sveriges geologiska
undersökningar) och SGI (Statens
geotekniska institut).
Forskningen pågår fram till
december 2010.
Effektivare sanering
Hur blir vi bättre på att hitta
och sanera föroreningar efter
trafikolyckor? Finns det pålitligare
metoder än saneringspersonalens
näsor?
I början av januari lägger sig en
holländsk långtradare i ett dike
utanför Laxå. Ingen dramatik,
inga personskador, ingen farlig
last (frystorkat kaffe och stålhättor
till träskor).
– Men, säger Claes-Håkan
Carlsson, Räddningsverket.
Bränsletanken går sönder och
diesel rinner rakt ner i marken.
Av drygt 4 000 insatser med utsläpp
av farligt ämne förra året
handlade det i cirka 70 procent
Det byggs allt oftare under
mark. Tunnlar och underjordiska
anläggningar. Men hur
ser säkerheten ut för personalen
under byggtiden?
Ganska illa, konstaterar Haukur
Ingason vid Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut, SP, som ska
Bo Olofsson, KTH, och Claes-
Håkan Carlsson, Räddningsverket
av fallen om drivmedel.
– Även små mängder dieselspill
påverkar grundvattnet och i
förlängningen vårt dricksvatten.
Därför är det angeläget att vi får
upp det så snabbt som möjligt.
Problemet är att det inte finns
forska om risker och brandsäkerhet
vid byggnation.
– Det stora kruxet är att det
bara finns en öppning, och därmed
endast en väg ut. Oftast blir
det tillfälliga ad-hoc-lösningar
på byggen, säger han.
Vilka åtgärder behövs för att
klara en evakuering eller släck-
Risk på lika villkor
några riktigt effektiva mät- och
saneringsmetoder, säger han.
Tio timmar efter utsläppet
hade man luktat och grävt sig
fram till spillet och fraktat bort
tre lastbilslass förorenad jord.
Bo Olofsson vid KTH ska under
två år forska fram bättre
mätmetoder för kartläggning
av spill och föroreningar i olika
vägmiljöer.
– Vi vill kunna ge svar på: vad
händer med utsläppet från
olyckan, hur sprider det sig vid
olika markförhållanden? Ibland
säger det bara slurp i vägrenen,
ibland kan det ta år innan föroreningen
når grundvattnet, säger
Bo Olofsson.
ning av brand i till exempel ett
fordon under mark? Vad sker
med röken, hur kommer man
ut, är räddningskammare ett
alternativ?
Det finns lite forskning i ämnet,
målet är att skapa säkrare
arbetsförhållanden.
– Finns det en snedvridning
och skillnader mellan män och
kvinnor när det gäller risker, är
detta inte acceptabelt och då
måste vi göra något åt det, konstaterar
hon.
Forskningsarbetet kommer
pågå fram till 2011.
Rib får mer detaljerad
akutvårds-information
27
Räddningsverkets integrerade beslutsstöd, Rib, kom nyligen ut i
en ny förbättrad XM-version. I månadsskiftet mars-april uppgraderas
programsvitens akutvårds-information.
I Ribs databas över farliga ämnen har informationen om akut
omhändertagande på olyckplats hittills varit bristfällig. Oavsett
ämne har informationen varit den samma. I den kommande
uppdateringen blir informationen betydligt mer detaljerad.
– Tillsammans med Socialstyrelsen har vi tagit fram ett 30-tal
texter om olika kemikaliegrupper. Vår ambition är att i slutet
av mars ska information om de vanligaste ämnena finnas med,
säger projektledaren Magnus Levein, Räddningsverket.
Till sommaren ska samtliga 5 000 ämnen vara kopplade till
informationstexterna. Ett antal texter är generella och kopplade
till grupper av ämnen medan andra är i hög grad specialiserade.
Informationen är uppbyggd på likartat sätt med en inledande
allmän information om ämnets egenskaper och risker, följt av
avsnitten Symptom, Första hjälpen och Sanering. Avsnittet om
sanering är anpassat till det nya synsättet på sanering som arbetats
fram av Räddningsverket och Socialstyrelsen på uppdrag av
regeringen (se artikel på sidan 21).
Brandman utsattes för ”skämt”
– fick tinnitus
Brandmännen skulle skoja med sin kollega.
Men skämtet blev allt annat än roligt. Brandmannen fick tinnitus
och är fortfarande sjukskriven, en och en halv månad efter
händelsen.
– Konsekvenserna blev inte trevliga. Killarna som gjorde det här
mår inte heller bra, säger Håkan Dahm, räddningschef i Norrköping.
Brandmännen hade placerat en tyfon, en enklare VMA-tuta, under
kollegans säng på brandstationen. När han väcktes av tutan
drabbades brandmannen av hörselskada med tinnitus som följd.
– Det sitter fortfarande i. Han har även muskelkramper, sömnbekymmer
och huvudvärk.
Norrköpings Brandförsvar har anmält händelsen till Arbetsmiljöverket,
något arbetsgivaren är tvungen att göra efter en
händelse som leder till mer än två veckors sjukskrivning.
Äldrefallet – konferens om
äldres säkerhet och trygghet
Räddningsverket och Sveriges kommuner och landsting (SKL)
har under hösten 2007 genomfört en enkätundersökning och
frågat kommunerna hur de arbetar med äldres säkerhet. Enkäten
ska presenteras på fem konferenser under våren.
Enbart de äldres fallskador kostar landsting och kommuner
drygt fem miljarder kronor per år. En kostnad som ökar i takt
med att antalet äldre ökar.
– Konferensernas syfte är att uppmärksamma kommuner och
landsting på utvecklingen och visa på exempel hur man med
enkla och billiga insatser kan minska antalet olyckor bland äldre,
säger Inger Larsson, Räddningsverket.
Första konferensen genomförs 15 april i Kristianstad. Därefter
Göteborg 6 maj, Stockholm 8 maj, Karlstad 14 maj samt Umeå
27 maj.
Mer information finns på www.raddningsverket.se. Anmälan
görs på www.skl.se/kalender.
Kurs i olycksutredningsmetodik
Karlstads universitet och Nationellt centrum för lärande från
olyckor (NCO) vid Räddningsverket anordnar för sjätte året i rad
kursen Kvalificerad olyckutredningsmetodik, 7,5 hp.
Kursen vänder sig till dig som arbetar med eller har intresse av
utredning och lärande av olyckor, tillbud eller andra allvarliga
händelser. Kursen är en uppdragsutbildning och genomförs under
hösten 2008 på Räddningsverkets skola i Skövde.
Sista anmälningsdag är 22 april. Mer information om kursen
finns på www.raddningsverket.se/olycksutredningsmetodik
n n n Lära av misstag eller upprepa dem? Det är namnet på den
konferens Räddningsverket genomför i Karlstad 22-24 april. En
konferens om skuld, ansvar och lärande i spåren av olyckor och
tillbud. Mer information finns på www.raddningsverket.se
n n n Ydre kommun får statlig ersättning på 210 000 kronor för
sina kostnader i samband med att en pelletsfabrik i Österbymo
brann i augusti.