Solidaritet med undantag - Försäkringskassan

deltar i olika aktiviteter. Detta beror på att man upplever sig ha
personalbrist. I en situation där volymerna kommer att öka finns
det således en ännu större risk att personalbristen urholkar kvaliteten
i åtgärden. Enligt arbetsförmedlarna själva (se Fröberg &
Persson, 2002) så är det just det färre antalet arbetssökande per
förmedlare som gör att aktivitetsgarantin är effektiv.
För det andra så finns det inga konkreta uppgifter om hur
länge man ska kunna delta i aktivitetsgarantin. Man diskuterar t ex
att de som deltagit i aktivitetsgarantin under en längre tid, och då
man bedömer att de har en liten utsikt att få ett arbete på den reguljära
arbetsmarknaden, ska placeras i en övergångsarbetsmarknad.
Exakt vad den ska består utav är dock oklart. Ett problem i
sammanhanget är att om man placerar folk i en övergångsarbetsmarknad
så kan det finnas en risk att dessa inte längre utgör ett
effektivt arbetskraftsutbud, vilket skulle kunna medföra att de ej
tar ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden om ett sådant erbjuds.
En indikation på att så kan vara fallet är erbjudandet till de
förtidspensionerade att börja arbeta igen med vilande pension;
något som mycket få anmält intresse för.
3 Arbetsmarknadsutbildningen igår,
idag och imorgon 5
Den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen är den åtgärd som
blivit mest utvärderad i Sverige. Under merparten av 1980-talet
ökade deltagande i utbildning den arbetslöses chans till reguljär
sysselsättning, dessutom blev lönen i det nya jobbet högre än vad
motsvarande individer utan utbildning fick; se t ex Axelsson
(1989), Axelsson & Löfgren (1992) och Edin & Holmlund (1991).
Denna positiva effekt verkar dock ha övergått till att bli insignifikant,
eller t o m negativ, för dem som deltog i en utbildning i
början och i mitten av 1990-talet; se t ex Harkman (1997), Regnér
(1997) och Sianesi (2002). 6 I Richardson & van den Berg
(2002), som studerar effekten av AMU under perioden 1993-2000
finner man en initiell förkortande effekt på arbetslöshetstiden av
att delta i utbildning. Effekten på (övergångs-) sannolikheten att
1 5 Calmfors m fl (2001) finns en heltäckande genomgång av arbetsmarknadsutbildningens sysselsättningseffekter.
89