Solidaritet med undantag - Försäkringskassan

Solidaritet med undantag - Försäkringskassan Solidaritet med undantag - Försäkringskassan

uppsol.forsakringskassan.se
from uppsol.forsakringskassan.se More from this publisher
09.09.2013 Views

arbetsmarknaden tappar erfarenhet och kompetens som måste kompenseras på annat håll. Det finns en överhängande risk att vi går mot en situation med arbetskraftsbrist. Om inte andra argument är tillräckligt starka för att förändra arbetslivets villkor i rätt riktning, så att vi kan få det goda arbetet är den demografiska utvecklingen skäl nog i sig. Generell välfärd, som är ett uttryck för solidaritet, är inte bara stöd för livets goda utan en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt. Människor som känner trygghet kan bättre anta utmaningar och förändringar. Och det behövs om vi ska klara de omställningar som ett samhälle som förändras i mycket snabb takt kräver. Det handlar om att våga utbilda sig. Att satsa på nytt jobb. Kanske starta eget. Men också något så mänskligt viktigt som att bilda familj och skaffa de barn som jag vet att unga verkligen vill ha. Det är av största vikt att behålla den generella välfärden och att åstadkomma jämlikt samhälle. Har vi detta som utgångspunkt blir arbetet för att minska skillnader i hälsa en given uppgift. Som det ser ut i dag är hälsan klassbunden. Skillnader i hälsa beror till stor del på utbildningsnivå och/eller ekonomisk standard. Det finns ingen enkel lösning på problemet. Men att satsa på generell välfärd är grundläggande om man både vill bekämpa fattigdom och ojämlikhet och öka tillväxten. Länder som satsar på att minska inkomstskillnaderna har också en bättre hälsa. Inkomstskillnader förstör den sociala miljön och mindre jämlika samhällen tenderar att utveckla en kultur som är mindre sammanhållande. Nyligen redovisades också detta i en OECD-rapport. Klasskillnader skapar och återskapar ohälsa i arbetslivet. Är man lågutbildad med en liten kontroll över det egna arbetet är risken mycket stor för arbetslöshet och annan utslagning från arbetsmarknaden. Längre utbildning ökar möjligheterna på många områden. Klyftorna i arbetslivet är fortfarande stora mellan grupper och individer. Vissa har stora friheter, utveckling, nätverk och kan styra över sitt arbete. Andra är låsta, har liten möjlighet att påverka, drabbas av belastningsskador och psykiska problem. Detta senare är en konsekvens av ett arbetsliv med för låg bemanning, negativa attityder mot äldre arbetskraft och människor med invandrarbakgrund, dåligt ledarskap. 7

Dessutom ser vi idag en oerhört stark press på unga både med och utan familj. Ser vi enbart till långtidssjukskrivningarna som ett uttryck för ohälsa är det både en köns- och klassfråga – och en fråga om ålder. Det är kvinnor, kvinnor med belastningssjukdomar och det är äldre kvinnor. Ser vi till just långtidssjukdomar är det problem i rörelseorganen som är den främsta orsaken. Men många vittnar om att man är stressad, utbränd eller körd i botten av en sjuk arbetsorganisation. Men det är inte det enda problemet. Vi har många arbetslösa som är sjuka av andra skäl än arbetsplatsens problem. Det är också en fråga om balans i livet. Om tid – eller brist på tid. För många räcker inte tiden till, varken till att utföra det arbete man åtagit sig, till familjen eller till sig själv. För andra finns oceaner av tid som man helst av allt vill använda till arbete. Det oroar mig mycket att de är bland de yngsta åldersgrupperna som sjukskrivningarna ökar som mest. Här kan vi se en problematik som inte är klassrelaterad – möjligen tvärtom. När jag besökte försäkringskassan på Ekerö i Stockholms län fick jag ett tydligt exempel på detta. Ekerö är en med Stockholms mått mätt ganska liten kommun. Det är också en kommun med ganska unga och välutbildade människor. Människor som ekonomiskt sett är oberoende och självständiga. Dessa människor lider lika mycket av den självpåtagna stressen som den ”yttre” stressen. De har tagit lån på sina hem som ofta är på gränsen till vad de klarar av och måste jobba hårt för att kunna upprätthålla sin ekonomiska standard. När de sedan drabbas av sämre tider slår det hårt mot dem på flera plan. De får ångest för att inte kunna betala amorteringarna på sina stora lån. Då får de arbeta extra mycket och har sedan dåligt samvete för att de inte kan ägna tid åt sina barn. Deras självkänsla sjunker i botten när de inte längre ses som vinnare av omgivningen. Det är dessa unga människor som nu står för en stor del av sjukfallen i kommunen. Sjukskrivningarna kryper ner i åldrarna och ökar allra mest bland tjänstemän under 35 år. En ny tendens är att personer födda på 1960- och 70-talet, som inte hunnit vara ute i arbetslivet så länge, allt oftare sjukskrivs med diagnoser relaterade till depression, utbrändhet och svår stress. 8

Dessutom ser vi idag en oerhört stark press på unga både <strong>med</strong> och<br />

utan familj. Ser vi enbart till långtidssjukskrivningarna som ett<br />

uttryck för ohälsa är det både en köns- och klassfråga – och en fråga<br />

om ålder. Det är kvinnor, kvinnor <strong>med</strong> belastningssjukdomar<br />

och det är äldre kvinnor. Ser vi till just långtidssjukdomar är det<br />

problem i rörelseorganen som är den främsta orsaken.<br />

Men många vittnar om att man är stressad, utbränd eller körd i<br />

botten av en sjuk arbetsorganisation. Men det är inte det enda problemet.<br />

Vi har många arbetslösa som är sjuka av andra skäl än<br />

arbetsplatsens problem. Det är också en fråga om balans i livet.<br />

Om tid – eller brist på tid.<br />

För många räcker inte tiden till, varken till att utföra det arbete<br />

man åtagit sig, till familjen eller till sig själv. För andra finns oceaner<br />

av tid som man helst av allt vill använda till arbete.<br />

Det oroar mig mycket att de är bland de yngsta åldersgrupperna<br />

som sjukskrivningarna ökar som mest.<br />

Här kan vi se en problematik som inte är klassrelaterad – möjligen<br />

tvärtom. När jag besökte försäkringskassan på Ekerö i Stockholms<br />

län fick jag ett tydligt exempel på detta. Ekerö är en <strong>med</strong><br />

Stockholms mått mätt ganska liten kommun. Det är också en kommun<br />

<strong>med</strong> ganska unga och välutbildade människor. Människor<br />

som ekonomiskt sett är oberoende och självständiga.<br />

Dessa människor lider lika mycket av den självpåtagna stressen<br />

som den ”yttre” stressen. De har tagit lån på sina hem som ofta är<br />

på gränsen till vad de klarar av och måste jobba hårt för att kunna<br />

upprätthålla sin ekonomiska standard. När de sedan drabbas av<br />

sämre tider slår det hårt mot dem på flera plan. De får ångest för<br />

att inte kunna betala amorteringarna på sina stora lån. Då får de<br />

arbeta extra mycket och har sedan dåligt samvete för att de inte<br />

kan ägna tid åt sina barn. Deras självkänsla sjunker i botten när de<br />

inte längre ses som vinnare av omgivningen.<br />

Det är dessa unga människor som nu står för en stor del av sjukfallen<br />

i kommunen. Sjukskrivningarna kryper ner i åldrarna och<br />

ökar allra mest bland tjänstemän under 35 år. En ny tendens är att<br />

personer födda på 1960- och 70-talet, som inte hunnit vara ute i<br />

arbetslivet så länge, allt oftare sjukskrivs <strong>med</strong> diagnoser relaterade<br />

till depression, utbrändhet och svår stress.<br />

8

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!