Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
Solidaritet med undantag - Försäkringskassan Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
I dagsläget står vi inför en rad ekonomisk-politiska arbetsmarknadsutmaningar, men som bör/kan ses som möjligheter. Vi måste dels vara beredda på att konjunkturavmattningen kan fördjupas samtidigt som vi har, för svenska förhållanden, en mycket hög total arbetslöshet som ingångsvärde; dels uppvisar delar av ekonomin arbetskraftsbrist. Åtgärder måste således vidtas för att förhindra att arbetslösheten biter sig fast och att inflationsdrivande flaskhalsar uppstår. I ett sådant läge är naturligtvis arbetsmarknadspolitiken ett viktigt instrument. Men innan politikerna fattar beslut om dess dimensionering och inriktning så är det viktigt att man drar lärdom från de uppföljningar och utvärderingar som gjorts av politiken under 1980- och 1990-talet. I denna diskussion har jag tänkt fokusera på två arbetsmarknadspolitiska utmaningar framöver: att göra de långtidsarbetslösa anställningsbara och utformningen av arbetsmarknadsutbildningen. 2 Problemen för de långtidsarbetslösa Långtidsarbetslösheten är ett stort gissel, både för de individer som drabbas och för samhället som helhet. Det finns en rad olika tänkbara förklaringar till varför de långtidsarbetslösa har mycket stora problem på arbetsmarknaden. Det kan vara så att denna grupp inte har de yrkeskunskaper som efterfrågas eller att de bor på platser där efterfrågan på arbetskraften är låg. Det kan också vara så att de har andra ”egenskaper” som gör att de har det svårare att få ett jobb på den reguljära arbetsmarknaden, t ex ett arbetshandikapp. Det kan även vara så att arbetsgivarna uppfattar långtidsarbetslöshet i sig som ett tecken på lägre produktivitet och att de därmed hellre anställer någon annan. Evidens i den riktningen återfinns i Agell & Lundborg (1999): De finner att många personalchefer uppfattar de som varit öppet arbetslösa eller deltagit i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd som potentiellt mindre produktiva än de utan denna erfarenhet. 2 2 Resultaten tyder vidare på att denna stigmatiseringseffekt mildras för personer som deltagit i en arbetsmarknadsutbildning jämfört med dem som enbart varit öppet arbetslösa. Man finner däremot ingen skillnad mellan att enbart vara öppet arbetslös och att delta i någon åtgärd som innebär subventionerad sysselsättning (t ex ALU eller beredskapsarbete). Behrenz (1998) och Klingvall (1998) studerar också denna fråga, men deras studier rör ett speciellt urval, nämligen de arbetsgivare som utnyttjar förmedlingens tjänster. De finner att arbetsgivare hellre anställer en arbetslös som deltagit i en åtgärd än någon som varit öppet arbetslös. Man finner också att arbetsgivaren föredrar de som deltagit i arbetsmarknadsutbildning före de som deltagit i någon annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd. 85
86 Problem med att identifiera målgruppen Ett första problem i detta sammanhang är att vi i Sverige inte på ett enkelt sätt kan identifiera hur stor denna riskgrupp egentligen är. I Figur 1 redovisas omfattningen av långtidsarbetslöshet och långtidsinskrivning så som den presenteras i den officiella statistiken. 3 Andelen långtidsarbetslösa ligger mellan knappt 20 och drygt 30 procent och är som högst vid mitten av nittiotalet. Av detta skulle man kunna tro att långtidsarbetslösheten inte var ett stort problem under 1990-talet. Emellertid användes åtgärdsdeltagande ofta som ett sätt att förnya rätten till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen under 1990-talet. Detta innebär att inskrivningstider hos förmedlingarna är ett bättre mått på långtidsarbetslöshetens omfattning. Det framgår också att mellan 15 och 20 procent av de inskrivna 1999 och 2000 hade varit inskrivna under mer än två år. Dessa andelar är nästan lika stora som motsvarande andelar långtidsarbetslösa bland de öppet arbetslösa. Figur 1: Långtidsarbetslösa (minst 6 månader) som andel (%) av samtliga registrerade öppet arbetslösa och långtidsinskrivna (minst 2 år) som andel av samtliga registrerade vid förmedlingarna Källa: Ams. 35 30 25 20 15 10 5 0 Långtidsinskrivna Långtidsarbetslösa 3 Långtidsarbetslösheten mäts som andelen av de registrerade arbetslösa som varit arbetslösa i minst sex månader; långtidsinskrivningen mäts som andelen av de registrerade som varit inskrivna i minst två år.
- Page 36 and 37: Välfärdsstaten utmaningar och dem
- Page 38 and 39: Svårt att förändra välfärdsins
- Page 40 and 41: varje givet beslutstillfälle har a
- Page 42 and 43: Staten och marknaden intar i denna
- Page 44 and 45: inom sjuk- och hälsovård, äldreo
- Page 46 and 47: teringar och partiella rekonstrukti
- Page 48 and 49: desto svårare får den att överle
- Page 50: Liebfried, S. & Pierson, P. (1995),
- Page 53 and 54: 52 Den nya ekonomin Urban Herlitz N
- Page 55 and 56: Den industriella revolutionen och t
- Page 57 and 58: Jag tycker det förtjänar att påp
- Page 59 and 60: Freemans översikt avsåg den kapit
- Page 61 and 62: halvledarchips, programkoder, filmm
- Page 63 and 64: Nu är det inte alldeles ovanligt a
- Page 65 and 66: Åtskillnaden av utbildning i vårt
- Page 68 and 69: Kvalitet som ultimatum Eva Bejerot
- Page 70 and 71: organisationer: Att tillfredställa
- Page 72 and 73: art perspektiv för att studera kva
- Page 74 and 75: se ännu mer av denna typ av mätni
- Page 76 and 77: känslan ökar och arbetsglädjen i
- Page 78 and 79: med detta slutligen förvandlas til
- Page 80: Hasenfeld Y (1983). Human Service O
- Page 85: 84 Arbetsmarknadspolitiska utmaning
- Page 89 and 90: Det finns ännu inga utvärderingar
- Page 91 and 92: finna ett arbete är som störst ti
- Page 93 and 94: Referenser Agell J & P Lundborg (19
- Page 96 and 97: Ny kris i befolkningsfrågan Mårte
- Page 98 and 99: Är låga födelsetal ett problem?
- Page 100 and 101: Diagrammen nedan visar hur den full
- Page 102 and 103: Familjebildningens regelverk är vi
- Page 104 and 105: 103
- Page 106 and 107: Debatten om privat och offentligt v
- Page 108 and 109: Den lokala statens ekonomi (kommune
- Page 110 and 111: gen hunnit en bit på vägen i sin
- Page 112 and 113: Hur utnyttjade då de offentliga ar
- Page 114 and 115: 2000 till all äldreomsorgspersonal
- Page 116 and 117: Sammantaget indikerar svarsmönstre
- Page 118 and 119: Dessa observationer skall naturligt
- Page 120 and 121: Figur 5 ger således ett visst stö
- Page 122 and 123: Sammanfattning: Det okända samband
- Page 124 and 125: ens vardag. De medborgare (vare sig
- Page 126 and 127: Referenser Blomqvist, P. & Rothstei
- Page 128 and 129: uppskattade av kommunens politiker,
- Page 130 and 131: Försörjning och arbetsliv under 1
- Page 132 and 133: Försörjning och arbetsliv under 1
- Page 134 and 135: ningskrisen ha drabbat den äldre b
86<br />
Problem <strong>med</strong> att identifiera målgruppen<br />
Ett första problem i detta sammanhang är att vi i Sverige inte på<br />
ett enkelt sätt kan identifiera hur stor denna riskgrupp egentligen<br />
är. I Figur 1 redovisas omfattningen av långtidsarbetslöshet och<br />
långtidsinskrivning så som den presenteras i den officiella statistiken.<br />
3<br />
Andelen långtidsarbetslösa ligger mellan knappt 20 och drygt 30<br />
procent och är som högst vid mitten av nittiotalet. Av detta skulle<br />
man kunna tro att långtidsarbetslösheten inte var ett stort problem<br />
under 1990-talet. Emellertid användes åtgärdsdeltagande<br />
ofta som ett sätt att förnya rätten till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen<br />
under 1990-talet. Detta innebär att inskrivningstider<br />
hos för<strong>med</strong>lingarna är ett bättre mått på långtidsarbetslöshetens<br />
omfattning. Det framgår också att mellan 15 och 20 procent av de<br />
inskrivna 1999 och 2000 hade varit inskrivna under mer än två år.<br />
Dessa andelar är nästan lika stora som motsvarande andelar långtidsarbetslösa<br />
bland de öppet arbetslösa.<br />
Figur 1: Långtidsarbetslösa (minst 6 månader) som andel (%) av<br />
samtliga registrerade öppet arbetslösa och långtidsinskrivna<br />
(minst 2 år) som andel av samtliga registrerade vid<br />
för<strong>med</strong>lingarna Källa: Ams.<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Långtidsinskrivna<br />
Långtidsarbetslösa<br />
3 Långtidsarbetslösheten mäts som andelen av de registrerade arbetslösa som varit arbetslösa<br />
i minst sex månader; långtidsinskrivningen mäts som andelen av de registrerade som<br />
varit inskrivna i minst två år.
Change language