Solidaritet med undantag - Försäkringskassan

Åtskillnaden av utbildning i vårt samhälle är med Piore en del av den
sociala regleringen. Om också den är stadd i förändring kommer formerna
för hur lärandet organiseras att bli en del av en ny reglering.
Utbildnings- och försörjningsfrågor kommer i delvis nytt ljus om
arbetets ställning förändras. Den typ av utveckling av utbildningssystemen
som präglade 1900-talets rika samhällen skulle då vara
relaterad till en viss typ av uppdelning mellan arbete och social
sfär där fabriksarbetet hade en dominerande ställning. De ungerska
ekonomerna Janossy och Broady har länge drivit tesen att efterkrigstidens
tillväxtboom var knuten till denna utbildningsexpansion.
Broady har också, i en högst läsvärd liten bok, tolkat
nedgången i ekonomisk tillväxt som ett resultat av att utbildningsreformernas
verkan ebbat ut. Men har anhängarna av idén att vår
sociala organisation i grunden är stadd i omgestaltning rätt, kräver
det inte bara ökade satsningar på utbildning. Det kräver också
en mer grundläggande förändring av synen på och innehållet i
utbildningssatsningar. Andra typer av kompetenser och kapaciteter
kommer att vara viktiga om arbetet omgestaltas från uppgiftsinriktat
arbete till mer professionellt arbete. Nya sociala uppdelningar
och nya vägar för social mobilisering kräver då också andra
kvalifikationer för att forma social tillit. Också uppdelningen
av utbildning och arbete i olika livsfaser kommer på skam.
Samtidigt kan inte en sådan omgestaltning av förhållandet mellan
arbete, utbildning och socialt liv komma till stånd utan att också
nya krav reses på försörjningssystemen i samhället. Olika former
av arbetsfria arbetssystem diskuteras också frekvent. Förändringar
på dessa olika plan är av den omfattningen att de nog kräver ordentlig
eftertanke.
64