Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
Solidaritet med undantag - Försäkringskassan Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
En annan forskare som ägnat sig åt amerikansk arbetsmarknad sedan 70-talet är M. Piore. Han menar att amerikansk arbetsmarknad ändrats i grundläggande avseenden under de senaste årtiondena. I det traditionella produktionssystemet dominerade den stora fabriken. Arbetet var reglerat genom fackföreningar och kollektiva förhandlingar. Det var en distinkt skillnad mellan arbete och fritid. Det fanns ett familjeliv åtskilt från arbetslivet och den manlige arbetaren var ensam familjeförsörjare. Till arbetsordningen fanns alltså också en social ordning och former för social mobilisering. Allt detta har enligt Piore nu förändrats eller håller på att förändras. Den sociala mobiliseringen är nu inte längre knuten till arbetets sociala identitet utan förankras i andra sociala identiteter. Det menar han vara förklaringen till det relativa lilla motstånd som kunnat mobiliseras emot den demontering av fackföreningarnas inflytande som ägt rum i USA. Det man förlorar i egenskap av arbetare kan man återvinna i form av offentliga rättigheter i egenskap av svart eller kvinna. Framväxten av en ny reglering av arbetslivet baseras på sönderfallet av den gamla som var en effekt av om jag förstått det rätt tre disparata men relaterade processer: fackföreningarnas tillbakagång, förändringarna av den traditionella fabriken genom underleverantörssystem, sammanslagningar och konkurser och outsourccing samt disintegrationen av familjelivet.. Arbetet tenderar också att förändras. Det uppgiftsorienterade fabriksarbetet ersätts av profesionellt arbete och i vissa fallt projektorienterade arbetsformer vilket än så länge i varje fall innebär mer instabila former för vidareutbildning och karriärer. Paradoxalt nog menar Piore att i den nya reguleringen spelar då den federala regeringen en mer central roll som en av de få fasta institutionerna. 13 Också i USA har det fasta anställningskontraktet en helt dominerande ställning. Kanske rentav starkare än i Europa. 14 Nu är inte USA Europa och skillnaderna i produktionsreglering har nog alltid varit betydande. Det är väl därför diskutabelt i vilken mån man kan tala om en liknande utveckling här. Det är också svårt att riktigt värdera det empiriska underlaget för den här typen av slutsatser. Också i USA har det fasta anställningskontraktet en 13 Piore M (2002), „ The Reconfiguration of Work and Employment Relations in the United States at the Turn of the Century‰ Paper presented to France-ILO Symposium on The Future of Work Employment and Social Protection. Lyon, France 17-18 January 2002. 14 Schmidt, G./Storrie D., ” Schmid Günther and Donald Storrie (2001) „ Employment Relationships in the New Economy‰ . In Röller L-H and Wey C, (Eds) Die Soziale Marktwirtschaft in der neuen Weltwirtschaft, Yearbook of the Social Science Research Berlin (WZB) Centre, Sigma, Berlin. 2001. 61
Nu är det inte alldeles ovanligt att strukturella förändringar ter sig långsamma när man granskar den samhälleliga utvecklingen som helhet. Olika tolkningar är möjliga. Antingen är det så att strukturell förändring är långsam. En hel del talar för det och det låter sig också väl beskrivas. Men det är ju också möjligt att det är våra strukturmått som alltid har en konservativ bias och betonar stabiliteten (I det här fallet skulle det betyda att de fasta anställningarna består men innebörden av dem förändras). 62 Den nya ekonomin och tillväxten Sett ur allmän tillväxtsynpunkt förefaller det inte självklart att den nya ekonomin leder till accelererad tillväxt. Det framstår i varje fall inte som självklart att framstegskriterierna genererar stora produktivitetsvinster i klassisk mening. Vårt resonemang om långa vågor, teknisk utveckling och ekonomisk tillväxt leder heller inte till några indikationer på varaktigt högre tillväxt. Den diskussion som uppstått kring den amerikanska tillväxten i slutet på årtusendet belyser ett par viktiga aspekter på detta. Om nu inte volymökningar är det karaktäristiska så måste kvalitetsförbättringar vara det om någon produktivitetsökning ska uppstå. I mitten av 90-talet hävdade en del bedömare att prisindexarna var felaktiga och underskattade kvalitetsförbättringar. Prydnadsexemplet var datamaskiner. I samband med modelländringar förbättrades maskiner väsentligt samtidigt som priserna närmast gick ner. Genom att inte till fullo ta hänsyn till kvalitetsförbättringarna tenderade inflationen att överskattas och den ekonomiska tillväxten att underskattas. Politiskt innebar det att inflationsbekämpningen fick otillbörlig uppmärksamhet. Kritiken fick till följd att nya prisindexar togs i bruk vilka tog hänsyn till kvalitetsförbättringar i samband med modellbyten. Det dröjde emellertid inte lång tid förrän kritiken kom att ta en annan vändning och de nya indexarna kritiserades för att överdriva kvalitetsförbättringar framför allt på varuområden där modellförändringar inte var kopplade till kvalitetsförändringar utan närmast mode. Så blev ett av argumenten för att den amerikanska tillväxten var överdriven. Ett annat handlade om att produktivitetstillväxten bara ägde rum i de moderna produktionssektorerna och deras vikt tenderades att överskattas. Tillväxten skulle alltså inte vara allmän. 15
- Page 11 and 12: Arbete har därför inletts på bre
- Page 13: veckan ge generaldirektör Anna Hed
- Page 17 and 18: 16 Demokrati, socialt kapital och f
- Page 19 and 20: socialt isolerade individualister.
- Page 21 and 22: I SOM undersökningarna har sedan 1
- Page 23 and 24: 22 Om betydelsen av att kunna lita
- Page 25 and 26: tiskhet. I grundlagen finns stadgat
- Page 27 and 28: Ett andra exempel på detta är den
- Page 29 and 30: 6,0 i den grupp som har erfarenhet
- Page 31 and 32: 30 En socialiserande process? Vad
- Page 33 and 34: tik som präglar Demokratiutredning
- Page 36 and 37: Välfärdsstaten utmaningar och dem
- Page 38 and 39: Svårt att förändra välfärdsins
- Page 40 and 41: varje givet beslutstillfälle har a
- Page 42 and 43: Staten och marknaden intar i denna
- Page 44 and 45: inom sjuk- och hälsovård, äldreo
- Page 46 and 47: teringar och partiella rekonstrukti
- Page 48 and 49: desto svårare får den att överle
- Page 50: Liebfried, S. & Pierson, P. (1995),
- Page 53 and 54: 52 Den nya ekonomin Urban Herlitz N
- Page 55 and 56: Den industriella revolutionen och t
- Page 57 and 58: Jag tycker det förtjänar att påp
- Page 59 and 60: Freemans översikt avsåg den kapit
- Page 61: halvledarchips, programkoder, filmm
- Page 65 and 66: Åtskillnaden av utbildning i vårt
- Page 68 and 69: Kvalitet som ultimatum Eva Bejerot
- Page 70 and 71: organisationer: Att tillfredställa
- Page 72 and 73: art perspektiv för att studera kva
- Page 74 and 75: se ännu mer av denna typ av mätni
- Page 76 and 77: känslan ökar och arbetsglädjen i
- Page 78 and 79: med detta slutligen förvandlas til
- Page 80: Hasenfeld Y (1983). Human Service O
- Page 85 and 86: 84 Arbetsmarknadspolitiska utmaning
- Page 87 and 88: 86 Problem med att identifiera mål
- Page 89 and 90: Det finns ännu inga utvärderingar
- Page 91 and 92: finna ett arbete är som störst ti
- Page 93 and 94: Referenser Agell J & P Lundborg (19
- Page 96 and 97: Ny kris i befolkningsfrågan Mårte
- Page 98 and 99: Är låga födelsetal ett problem?
- Page 100 and 101: Diagrammen nedan visar hur den full
- Page 102 and 103: Familjebildningens regelverk är vi
- Page 104 and 105: 103
- Page 106 and 107: Debatten om privat och offentligt v
- Page 108 and 109: Den lokala statens ekonomi (kommune
- Page 110 and 111: gen hunnit en bit på vägen i sin
Nu är det inte alldeles ovanligt att strukturella förändringar ter sig<br />
långsamma när man granskar den samhälleliga utvecklingen som<br />
helhet. Olika tolkningar är möjliga. Antingen är det så att strukturell<br />
förändring är långsam. En hel del talar för det och det låter<br />
sig också väl beskrivas. Men det är ju också möjligt att det är våra<br />
strukturmått som alltid har en konservativ bias och betonar stabiliteten<br />
(I det här fallet skulle det betyda att de fasta anställningarna<br />
består men innebörden av dem förändras).<br />
62<br />
Den nya ekonomin och tillväxten<br />
Sett ur allmän tillväxtsynpunkt förefaller det inte självklart att den<br />
nya ekonomin leder till accelererad tillväxt. Det framstår i varje<br />
fall inte som självklart att framstegskriterierna genererar stora<br />
produktivitetsvinster i klassisk mening. Vårt resonemang om långa<br />
vågor, teknisk utveckling och ekonomisk tillväxt leder heller inte<br />
till några indikationer på varaktigt högre tillväxt.<br />
Den diskussion som uppstått kring den amerikanska tillväxten i<br />
slutet på årtusendet belyser ett par viktiga aspekter på detta. Om<br />
nu inte volymökningar är det karaktäristiska så måste kvalitetsförbättringar<br />
vara det om någon produktivitetsökning ska uppstå. I<br />
mitten av 90-talet hävdade en del bedömare att prisindexarna var<br />
felaktiga och underskattade kvalitetsförbättringar. Prydnadsexemplet<br />
var datamaskiner. I samband <strong>med</strong> modelländringar förbättrades<br />
maskiner väsentligt samtidigt som priserna närmast gick ner.<br />
Genom att inte till fullo ta hänsyn till kvalitetsförbättringarna tenderade<br />
inflationen att överskattas och den ekonomiska tillväxten<br />
att underskattas. Politiskt innebar det att inflationsbekämpningen<br />
fick otillbörlig uppmärksamhet. Kritiken fick till följd att nya prisindexar<br />
togs i bruk vilka tog hänsyn till kvalitetsförbättringar i<br />
samband <strong>med</strong> modellbyten. Det dröjde emellertid inte lång tid<br />
förrän kritiken kom att ta en annan vändning och de nya indexarna<br />
kritiserades för att överdriva kvalitetsförbättringar framför allt<br />
på varuområden där modellförändringar inte var kopplade till kvalitetsförändringar<br />
utan närmast mode. Så blev ett av argumenten<br />
för att den amerikanska tillväxten var överdriven. Ett annat handlade<br />
om att produktivitetstillväxten bara ägde rum i de moderna<br />
produktionssektorerna och deras vikt tenderades att överskattas.<br />
Tillväxten skulle alltså inte vara allmän. 15
Change language