Solidaritet med undantag - Försäkringskassan

More documents

Recommendations

Info

Det kan också finnas anledning att i det här sammanhanget poängtera det något svårartade förhållandet mellan teknisk utveckling och de långa vågorna. Det har av många t ex av Nathan Rosenberg poängterats att inga av de författare som hävdat att tekniska genombrott skulle styra de långa vågorna har kunnat påvisa vilka kausala samband som skulle råda mellan innovationer, investeringar och aggregerad tillväxttakt. Föreställningen att långa vågor skulle vara bestämda genom tekniska innovationer eller system av innovationer är alltså problematisk. 11 Arbetets organisering i den nya ekonomin På vilket sätt skulle då den nya ekonomin avse en ny fas eller inriktning för den ekonomiska utvecklingen? En författare som Manuel Castells t ex, som är väl bevandrad i litteraturen, är påfallande vag på den här punkten. Ändå ligger det nära till hands att associera till Freemans ”teknologiska paradigm” och Castells refererar också frikostigt till dessa. Freemans teknologiska paradigm handlar emellertid i första hand om strukturförändring. Varje Kondratieff-våg har sina särdrag vad beträffar den ekonomiska strukturens utformning och färdriktning. Här samspelar utveckling av konsumtionsmönster, produktionsförhållanden och inkomstfördelning med utveckling av innovationer. Arbetets organisation är en av de centrala studieobjekten. I en uppmärksammad bok av Robert Reich, som kom ut i 90-talets början, talar han en hel del om storföretagens övergång från storskalig produktion av standardvaror till att tillgodose speciella kunder och kundgruppers unika behov. Man övergår från produktion av hög volym till produktion av högt värde. Det får också betydande konsekvenser för arbetets organisering. ”Om man ser närmare på dessa högvärdeföretag ser man tre olika men sinsemellan besläktade kompetenser som driver dem framåt. Det är just här som det höga värdet ligger. Först kommer förmågan att lösa problem som måste till för att man skall kombinera alla faktorer på unika sätt (de må vara legeringar, molekyler, 11 N. Rosenberg/C. Frischtak, ”Den tekniska förnyelsen och de långa vågorna” i N. Rosenberg, Den tekniska förändringens ekonomi (1998). 59
halvledarchips, programkoder, filmmanuskript, pensionsportföljer eller information). Problemlösarna måste vara mycket väl insatta i vad allt sådant kan åstadkomma när de kopplas ihop, och sedan måste de tillämpa de kunskaperna på konstruktioner och anvisningar för hur man skapar sådana resultat. Till skillnad från forskare och konstruktörer vilkas prototyper framträder fixa och färdiga ur laboratoriet eller ritbordet och kan sättas in direkt i storproduktion, söker dessa människor ständigt efter nya tillämpningar, kombinationer och förfiningar som kan lösa alla typer av problem som uppkommer. Därefter kommer förmågan att hjälpa kunderna att förstå vad de behöver och hur dessa behov bäst tillgodoses av kundanpassade produkter. I motsats till att sälja och marknadsföra standardvaror –vilket fordrar att man övertygar många kunder om fördelarna med en viss produkt, tar upp mängder med beställningar och därmed fyller försäljningskvoterna – måste man känna till en kunds företag i detalj om man skall sälja och marknadsföra produkter anpassade till det. Hemligheten är att klarlägga problem och möjligheter som den kundanpassade produkten kan användas på. Konsten att övertyga ersätts av att man identifierar en möjlighet. Det tredje som fordras är att man kan koppla samman dem som löser ett problem med dem som identifierar det. Personer med den uppgiften måste veta tillräckligt mycket om specifika tekniker och marknader för att urskilja potentialen för nya produkter, skaffa fram de pengar som behövs för att projektet ska komma igång och samla de rätta personerna så att det kan genomföras. De som har denna position i den nya ekonomien kallades ’entreprenörer’ i den gamla, men termen ger ingen heltäckande beskrivning av deras roll i företag av denna nya typ. Sådana personer sysslar ständigt med bearbetning av idéer istället för att styra organisationer, grunda företag eller göra uppfinningar. Den spelar den strategiska samordnarens roll. I högvärdeföretaget härrör vinsten inte från volym och tillverkning i stor skala utan från att man ständigt hittar nya kopplingar mellan lösningar och behov. Den distinktion som förr gjordes mellan varor och tjänster är meningslös eftersom så mycket av det värde som det framgångsrika företaget ger…drar med sig tjänster.” 12 12 R. B. Reich, Arbetets marknad inför 2000-talet. Stockholm 1994 60
Page 1 and 2:
Solidaritet med undantag Rapport fr
Page 3 and 4:
© 2002 Försäkringskasseförbunde
Page 5 and 6:
4 Förord Ännu ett uppskattat semi
Page 7 and 8:
6 Solidaritet med undantag Ingela T
Page 9 and 10: Dessutom ser vi idag en oerhört st
Page 11 and 12: Arbete har därför inletts på bre
Page 13: veckan ge generaldirektör Anna Hed
Page 17 and 18: 16 Demokrati, socialt kapital och f
Page 19 and 20: socialt isolerade individualister.
Page 21 and 22: I SOM undersökningarna har sedan 1
Page 23 and 24: 22 Om betydelsen av att kunna lita
Page 25 and 26: tiskhet. I grundlagen finns stadgat
Page 27 and 28: Ett andra exempel på detta är den
Page 29 and 30: 6,0 i den grupp som har erfarenhet
Page 31 and 32: 30 En socialiserande process? Vad
Page 33 and 34: tik som präglar Demokratiutredning
Page 36 and 37: Välfärdsstaten utmaningar och dem
Page 38 and 39: Svårt att förändra välfärdsins
Page 40 and 41: varje givet beslutstillfälle har a
Page 42 and 43: Staten och marknaden intar i denna
Page 44 and 45: inom sjuk- och hälsovård, äldreo
Page 46 and 47: teringar och partiella rekonstrukti
Page 48 and 49: desto svårare får den att överle
Page 50: Liebfried, S. & Pierson, P. (1995),
Page 53 and 54: 52 Den nya ekonomin Urban Herlitz N
Page 55 and 56: Den industriella revolutionen och t
Page 57 and 58: Jag tycker det förtjänar att påp
Page 59: Freemans översikt avsåg den kapit
Page 63 and 64: Nu är det inte alldeles ovanligt a
Page 65 and 66: Åtskillnaden av utbildning i vårt
Page 68 and 69: Kvalitet som ultimatum Eva Bejerot
Page 70 and 71: organisationer: Att tillfredställa
Page 72 and 73: art perspektiv för att studera kva
Page 74 and 75: se ännu mer av denna typ av mätni
Page 76 and 77: känslan ökar och arbetsglädjen i
Page 78 and 79: med detta slutligen förvandlas til
Page 80: Hasenfeld Y (1983). Human Service O
Page 85 and 86: 84 Arbetsmarknadspolitiska utmaning
Page 87 and 88: 86 Problem med att identifiera mål
Page 89 and 90: Det finns ännu inga utvärderingar
Page 91 and 92: finna ett arbete är som störst ti
Page 93 and 94: Referenser Agell J & P Lundborg (19
Page 96 and 97: Ny kris i befolkningsfrågan Mårte
Page 98 and 99: Är låga födelsetal ett problem?
Page 100 and 101: Diagrammen nedan visar hur den full
Page 102 and 103: Familjebildningens regelverk är vi
Page 104 and 105: 103
Page 106 and 107: Debatten om privat och offentligt v
Page 108 and 109: Den lokala statens ekonomi (kommune
Page 110 and 111:
gen hunnit en bit på vägen i sin
Page 112 and 113:
Hur utnyttjade då de offentliga ar
Page 114 and 115:
2000 till all äldreomsorgspersonal
Page 116 and 117:
Sammantaget indikerar svarsmönstre
Page 118 and 119:
Dessa observationer skall naturligt
Page 120 and 121:
Figur 5 ger således ett visst stö
Page 122 and 123:
Sammanfattning: Det okända samband
Page 124 and 125:
ens vardag. De medborgare (vare sig
Page 126 and 127:
Referenser Blomqvist, P. & Rothstei
Page 128 and 129:
uppskattade av kommunens politiker,
Page 130 and 131:
Försörjning och arbetsliv under 1
Page 132 and 133:
Försörjning och arbetsliv under 1
Page 134 and 135:
ningskrisen ha drabbat den äldre b
Page 136 and 137:
Samtidigt som inkomsterna minskade
Page 138 and 139:
lertid fortfarande den dominerande
Page 140 and 141:
Könslönegapet har inte minskat n
Page 142 and 143:
Källor Inom ramen för Kommittén
Page 144 and 145:
Välfärdstjänsternas förändring
Page 146 and 147:
ar där decentralisering och markna
Page 148 and 149:
ler tillfälligt behöver omsorg. A
Page 150 and 151:
de invånare utförs en högre ande
Page 152 and 153:
studerar. Även när det gäller an
Page 154 and 155:
de ekonomiska utrymme fördelades d
Page 156 and 157:
eställar- och utförarmodell som i
Page 158 and 159:
Figur 5. Äldreomsorg 1960-1999. An
Page 160 and 161:
sorgsansvar i praktiken oftast är
Page 162 and 163:
välfärdstjänsternas kvalitet och
Page 164 and 165:
talets arbetsmiljöförlorare, är
Page 166 and 167:
FKFs skriftserier Exempel på vad s
show all

Solidaritet med undantag - Försäkringskassan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?