Solidaritet med undantag - Försäkringskassan

Freemans översikt avsåg den kapitalistiska världsekonomin medan
Schöns avsåg den svenska utvecklingen om än i ett internationella
sammanhang. De svenska särdragen är tydliga. För 1800-talet
betingas de av att Sverige fram till seklets slut förblev ett jordbrukssamhälle
vars produktion i vårt vattenkraftsrika land berördes
jämförelsevis lite av ångkraften. På 1900-talet har vi elkraften
och freden. Detta till trots är överensstämmelsen stor. Den beror
inte på inbördes beroende. 8 Däremot är både Freeman och Schön
beroende av den consensus rörande hur industrialismen kan periodiseras
som efterhand utvecklats ur Kondratief-diskussionen och
som sedan bekräftats av författare som Landes och Rostow. 9 Dess
huvuddrag med de två industriella revolutionerna – bomullsindustrins
samt motorernas och stålets, följda av järnvägarnas tid respektive
fordismens – är bärande både hos Freeman och Schön och
uppenbarligen allmänt användbara för klassificeringen av industrialismens
innovationer.
En viktig skillnad är också att Schön inte använder vågmetaforen
utan talar om omvandlings- och rationaliseringsfaser medan Freeman
inte drar sig för att tala om uppgångs- och nedgångsfaser.
Jag skulle vilja påstå att de empiriska problemen att fastställa de
olika faserna är likartade och vilar på hur man hanterar långa tidsserier.
10 Det är samtidigt klart att det är en avgörande skillnad om
man kan hävda att det finns systematiska skillnader i tillväxtens
storlek mellan olika faser. Det gör inte Schön och det finns därför
mindre att utvinna där hos dem som väntar på en avgörande vändning
mot en uppåtgående lång våg.
En annan iakttagelse man kan göra om de s k långa vågorna så är
det att konstatera att de har en iögonfallande överensstämmelse
med viktiga skiften i den politiska utvecklingen. Det är naturligtvis
också vanskligt att fastställa de avgörande brotten i politiska
strukturer och man kan kanske hävda att det alltid går att hitta
avgörande politiska strukturbrott i anslutning till ekonomiska förändringar.
Ändå förtjänar det att betonas. De ekonomiska regimerna
är i hög grad politiska.
8 Schön, som kunde haft, har inga referenser till Freeman.
9 D Landes., The unbound Prometheus. Technological change and industrial development in
Western Europe from 1750 to the present (1972). W W Rostow, The world economy. History
amd prospect (1978).
10 Den svenske ekonom-historikern Bo Gustafsson som var en av de få som talade om långa
vågor i mitten av 1960-talet varnade också för att de mycket väl kunde vara uttryck för ” ekonomisk
astrologi” .
58