Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
Solidaritet med undantag - Försäkringskassan Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
varje givet beslutstillfälle har ambitionen varit att temporärt, i avvaktan på gynnsammare ekonomiska förutsättningar, minska de offentliga åtagandena. Reformernas syfte har varit att bevara det existerande systemet, inte att i grunden förändra det. Hotas solidariteten? Men eftersom det handlar om beslut som sammantaget kommit att minska statens och kommunernas åtaganden gentemot medborgarna har förutsättningarna för medborgarskapet förändrats, och därmed även för demokratins villkor. Genom att ”rulla tillbaka staten” lämnar man – enligt det normativa argumentet om välfärdsstatens roll i förverkligandet av ett demokratiskt medborgarskap – de svaga i sticket; ambitionen att vidmakthålla ett solidariskt samhälle tonas ned. En nära till hands liggande tolkning är således att dessa mål behöver omformuleras. Minskade offentliga åtaganden innebär i stället utökad frihet för de enskilda individerna. Välfärdsstatens fokus är i det perspektivet inte i första hand riktat mot de sämst ställdas behov utan mot medelklassens. En annan tolkning är dock att dessa mål står fast men kan och kanske måste uppnås på andra sätt än genom en statlig hegemoni inom välfärdsområdet. Välfärdsstaten kan i allmänna termer beskrivas som ett omfördelnings- och riskreduceringssystem. Den omfördelar mellan grupper och mellan livscykler; normativa begrepp som jämlikhet, fördelning och rättvisa intar därför en central roll i diskussionen om välfärdsstaten. Tanken är att staten, med hjälp av olika trygghetssystem, kompenserar för olika former av risker och utsatthet som inte marknaden eller det civila samhällets institutioner med självklarhet kan förväntas ta ansvar för. Bismarcks sociallagstifting på 1880-talet brukar betraktas som starten för välfärdsstaten. Decennierna därefter infördes i flera europeiska länder arbetsskadeförsäkringar och pensionssystem och sjukförsäkringar. Under mellankrigstiden utökades de offentliga åtagandena ytterligare gentemot medborgarna. Expansionen hängde samman med att nya risker – framförallt en omfattande 39
arbetslöshet – identifierades. Den verkligt stora expansionen ägde rum efter andra världskriget. På kort tid byggde i stort sett samtliga europeiska länder upp omfattande socialförsäkringssystem. Redan 1950 fanns system med offentliga pensioner, arbetsskadeoch sjukförsäkringar i nästan hela Europa. Mellan 1950 och 1980 skedde en omfattande expansion av dessa system; det var under denna period som välfärdsstaten på allvar etablerades i Europa. Utvecklingen därefter har kännetecknats av fortsatt expansion, men i flera länder har det varit fråga om en dämpad ökningstakt i förhållande till decennierna efter andra världskriget. 40 Typer av välfärdsstater Men även om de offentliga åtagandena gentemot medborgarna, sett i ett historiskt sammanhang, utökats i samtliga länder kan man inte tala om en gemensam europeisk välfärdsstat. Variationerna mellan länderna är betydande. I litteraturen skiljer man mellan fyra typer av europeiska välfärdssystem: · Den anglo-saxiska modellen med en tillbakadragen roll för staten och en stor roll för familjen och inte minst marknaden, som dels genom att företagen fullgör vissa sociala åtaganden mot sina anställda, dels genom att privata företag tillåts spela en framträdande roll när det gäller produktionen av olika typer av välfärdstjänster, bidrar till medborgarnas sociala trygghet. · Den kontinentala modellen där marknaden spelar en mindre framträdande roll, men där såväl staten som familjen och det civila samhället bidrar till den sociala tryggheten. · Den skandinaviska modellen där det till övervägande del är staten (den offentliga sektorn) som svarar för den sociala tryggheten. Marknaden, familjen och det civila samhället spelar däremot en begränsad roll. · Den sydeuropeiska modellen där familjen och civilsamhället, inte minst genom den katolska kyrkans insatser, spelar huvudrollen när det gäller att tillförsäkra medborgarna social trygghet.
- Page 1 and 2: Solidaritet med undantag Rapport fr
- Page 3 and 4: © 2002 Försäkringskasseförbunde
- Page 5 and 6: 4 Förord Ännu ett uppskattat semi
- Page 7 and 8: 6 Solidaritet med undantag Ingela T
- Page 9 and 10: Dessutom ser vi idag en oerhört st
- Page 11 and 12: Arbete har därför inletts på bre
- Page 13: veckan ge generaldirektör Anna Hed
- Page 17 and 18: 16 Demokrati, socialt kapital och f
- Page 19 and 20: socialt isolerade individualister.
- Page 21 and 22: I SOM undersökningarna har sedan 1
- Page 23 and 24: 22 Om betydelsen av att kunna lita
- Page 25 and 26: tiskhet. I grundlagen finns stadgat
- Page 27 and 28: Ett andra exempel på detta är den
- Page 29 and 30: 6,0 i den grupp som har erfarenhet
- Page 31 and 32: 30 En socialiserande process? Vad
- Page 33 and 34: tik som präglar Demokratiutredning
- Page 36 and 37: Välfärdsstaten utmaningar och dem
- Page 38 and 39: Svårt att förändra välfärdsins
- Page 42 and 43: Staten och marknaden intar i denna
- Page 44 and 45: inom sjuk- och hälsovård, äldreo
- Page 46 and 47: teringar och partiella rekonstrukti
- Page 48 and 49: desto svårare får den att överle
- Page 50: Liebfried, S. & Pierson, P. (1995),
- Page 53 and 54: 52 Den nya ekonomin Urban Herlitz N
- Page 55 and 56: Den industriella revolutionen och t
- Page 57 and 58: Jag tycker det förtjänar att påp
- Page 59 and 60: Freemans översikt avsåg den kapit
- Page 61 and 62: halvledarchips, programkoder, filmm
- Page 63 and 64: Nu är det inte alldeles ovanligt a
- Page 65 and 66: Åtskillnaden av utbildning i vårt
- Page 68 and 69: Kvalitet som ultimatum Eva Bejerot
- Page 70 and 71: organisationer: Att tillfredställa
- Page 72 and 73: art perspektiv för att studera kva
- Page 74 and 75: se ännu mer av denna typ av mätni
- Page 76 and 77: känslan ökar och arbetsglädjen i
- Page 78 and 79: med detta slutligen förvandlas til
- Page 80: Hasenfeld Y (1983). Human Service O
- Page 85 and 86: 84 Arbetsmarknadspolitiska utmaning
- Page 87 and 88: 86 Problem med att identifiera mål
- Page 89 and 90: Det finns ännu inga utvärderingar
arbetslöshet – identifierades. Den verkligt stora expansionen ägde<br />
rum efter andra världskriget. På kort tid byggde i stort sett samtliga<br />
europeiska länder upp omfattande socialförsäkringssystem.<br />
Redan 1950 fanns system <strong>med</strong> offentliga pensioner, arbetsskadeoch<br />
sjukförsäkringar i nästan hela Europa. Mellan 1950 och 1980<br />
skedde en omfattande expansion av dessa system; det var under<br />
denna period som välfärdsstaten på allvar etablerades i Europa.<br />
Utvecklingen därefter har kännetecknats av fortsatt expansion,<br />
men i flera länder har det varit fråga om en dämpad ökningstakt i<br />
förhållande till decennierna efter andra världskriget.<br />
40<br />
Typer av välfärdsstater<br />
Men även om de offentliga åtagandena gentemot <strong>med</strong>borgarna,<br />
sett i ett historiskt sammanhang, utökats i samtliga länder kan man<br />
inte tala om en gemensam europeisk välfärdsstat. Variationerna<br />
mellan länderna är betydande. I litteraturen skiljer man mellan fyra<br />
typer av europeiska välfärdssystem:<br />
· Den anglo-saxiska modellen <strong>med</strong> en tillbakadragen roll för<br />
staten och en stor roll för familjen och inte minst marknaden, som<br />
dels genom att företagen fullgör vissa sociala åtaganden mot sina<br />
anställda, dels genom att privata företag tillåts spela en framträdande<br />
roll när det gäller produktionen av olika typer av välfärdstjänster,<br />
bidrar till <strong>med</strong>borgarnas sociala trygghet.<br />
· Den kontinentala modellen där marknaden spelar en mindre<br />
framträdande roll, men där såväl staten som familjen och det<br />
civila samhället bidrar till den sociala tryggheten.<br />
· Den skandinaviska modellen där det till övervägande del är<br />
staten (den offentliga sektorn) som svarar för den sociala tryggheten.<br />
Marknaden, familjen och det civila samhället spelar däremot<br />
en begränsad roll.<br />
· Den sydeuropeiska modellen där familjen och civilsamhället,<br />
inte minst genom den katolska kyrkans insatser, spelar huvudrollen<br />
när det gäller att tillförsäkra <strong>med</strong>borgarna social trygghet.
Change language