Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
Solidaritet med undantag - Försäkringskassan Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
faktorer kan i sin tur påverka mellanmänsklig tillit. Det kan handla om bakgrundsfaktorer som social status och klasstillhörighet, eller om attityder och uppfattningar av olika slag. Utmaningen är att isolera effekterna av dessa för oss irrelevanta faktorer. För att åstadkomma detta estimerade vi en multipel regressionsanalys där effekterna av kontakter med selektiva institutioner kontrollerades för ideologisk vänster-högerplacering, politiskt intresse och engagemang, anställningssektor, utbildningsnivå, subjektiv klasstillhörighet, familjeinkomst och huruvida man vid undersökningstillfället var arbetslös. Inte oväntat visade det sig att de enkla sambanden i tabell 1 ger en något överdriven bild av effekterna av kontakter med selektiva institutioner. När vi i regressionsanalysen undersöker sambandet bland människor med samma värden på kontrollvariablerna avtar sambandets styrka. Å andra sidan: huvuddelen av det bivariata sambandet i tabell 1 håller även för detta hårda test. Den genomsnittliga tilliten sjunker närmare bestämt med 0,65 enheter när vi rör oss från människor som inte haft kontakt med selektiva institutioner, till människor med erfarenhet av två eller fler sådana verksamheter. Den motsvarande effekten i tabell 1 uppgick till ungefär 1,00 enheter (6,7 jämfört med 5,7). Innebörden av resultatet är att kontakter med selektiva offentliga institutioner samvarierar med lägre mellanmänsklig tillit. Detta samband återfinns även då man tar hänsyn till skillnader i social status, inkomst, utbildning och politisk ideologi. Vi har således funnit visst empiriskt stöd för idén att personliga erfarenheter av selektiva, behovsprövade välfärdsinstitutioner tycks reducera mellanmänsklig tillit. Om vår tolkning av sambandet är riktig kan vi ha stött på en av förklaringarna till att Sverige är ett land med hög grad av mellanmänsklig tillit, nämligen att relativt få svenskar har erfarenheter av selektivt distribuerad offentlig välfärd och service. 29
30 En socialiserande process? Vad är det då som sker i de socialiseringsprocesser som skapar tillit eller misstro enligt modellen ovan. Här kan vi än så länge bara gissa men i detta kan vi t ex ta hjälp av den moderna litteraturen. I Mikael Niemis med Augustpriset belönta roman ”Populärmusik från Vittula” finns en scen som förefaller högst plausibel. Romanen som utger sig för att vara delvis självbiografisk handlar om hur en ung pojke växer upp i Pajala i nordligaste Sverige under 1960-talet. Scenen nedan utspelar sig en lördagskväll då far och son som brukligt badar bastu. ”Den här kvällen blev dock annorlunda. I efterhand förstod jag att farsan planerat det hela, det låg något i luften. Nervositet. Vi satte oss i omklädningsrummet där tvättmaskinen stod i ett hörn. Mamma skyndade ut, det var tydligt att hon ville lämna oss ifred…. Farsan harklade sig men förblev tyst i flera minuter…. - Nu när du inte längre är en liten unge… började han till sist på finska… - Du har väl kanske undrat ibland … ställt dig en frågor… Förvånat sneglade jag på honom och såg att hans käkmuskler dunkade. - Frågat dig själv …. om livet… om människorna … Nu när du blivit större bör du få veta… Han gjorde en paus, drack igen och undvek att titta på mig. Jag tänkte att nu blir det sexualkunskap. Kondomer. - Det här måste stanna mellan oss. Förtroende. Man och man emellan…. Det finns två släkter i kommunen som gjort oss mycket illa, och som du i all framtid måste hata. I det ena fallet bottnar det i en menedsrättegång 1929, i det andra gäller det några myrslåtterrättigheter som en granne lurade till sig av din farmors far 1902, och båda dessa oförrätter skall hämnas med alla medel så snart du får möjlighet, ända tills dom djävlarna erkänt, betalat, och dessutom bett om ursäkt på sina bara knän. Farsan sammanfattade de invecklade turerna genom årens lopp. Det var stämningar och mostämningar, falska intyg, mutande av myndighetspersoner, det var handgemäng, hotelsebrev, skador på egendom, utpressningsförsök och vid ett tillfälle en lovande älg-
- Page 1 and 2: Solidaritet med undantag Rapport fr
- Page 3 and 4: © 2002 Försäkringskasseförbunde
- Page 5 and 6: 4 Förord Ännu ett uppskattat semi
- Page 7 and 8: 6 Solidaritet med undantag Ingela T
- Page 9 and 10: Dessutom ser vi idag en oerhört st
- Page 11 and 12: Arbete har därför inletts på bre
- Page 13: veckan ge generaldirektör Anna Hed
- Page 17 and 18: 16 Demokrati, socialt kapital och f
- Page 19 and 20: socialt isolerade individualister.
- Page 21 and 22: I SOM undersökningarna har sedan 1
- Page 23 and 24: 22 Om betydelsen av att kunna lita
- Page 25 and 26: tiskhet. I grundlagen finns stadgat
- Page 27 and 28: Ett andra exempel på detta är den
- Page 29: 6,0 i den grupp som har erfarenhet
- Page 33 and 34: tik som präglar Demokratiutredning
- Page 36 and 37: Välfärdsstaten utmaningar och dem
- Page 38 and 39: Svårt att förändra välfärdsins
- Page 40 and 41: varje givet beslutstillfälle har a
- Page 42 and 43: Staten och marknaden intar i denna
- Page 44 and 45: inom sjuk- och hälsovård, äldreo
- Page 46 and 47: teringar och partiella rekonstrukti
- Page 48 and 49: desto svårare får den att överle
- Page 50: Liebfried, S. & Pierson, P. (1995),
- Page 53 and 54: 52 Den nya ekonomin Urban Herlitz N
- Page 55 and 56: Den industriella revolutionen och t
- Page 57 and 58: Jag tycker det förtjänar att påp
- Page 59 and 60: Freemans översikt avsåg den kapit
- Page 61 and 62: halvledarchips, programkoder, filmm
- Page 63 and 64: Nu är det inte alldeles ovanligt a
- Page 65 and 66: Åtskillnaden av utbildning i vårt
- Page 68 and 69: Kvalitet som ultimatum Eva Bejerot
- Page 70 and 71: organisationer: Att tillfredställa
- Page 72 and 73: art perspektiv för att studera kva
- Page 74 and 75: se ännu mer av denna typ av mätni
- Page 76 and 77: känslan ökar och arbetsglädjen i
- Page 78 and 79: med detta slutligen förvandlas til
faktorer kan i sin tur påverka mellanmänsklig tillit. Det kan handla<br />
om bakgrundsfaktorer som social status och klasstillhörighet, eller<br />
om attityder och uppfattningar av olika slag. Utmaningen är att<br />
isolera effekterna av dessa för oss irrelevanta faktorer. För att<br />
åstadkomma detta estimerade vi en multipel regressionsanalys där<br />
effekterna av kontakter <strong>med</strong> selektiva institutioner kontrollerades<br />
för ideologisk vänster-högerplacering, politiskt intresse och engagemang,<br />
anställningssektor, utbildningsnivå, subjektiv klasstillhörighet,<br />
familjeinkomst och huruvida man vid undersökningstillfället<br />
var arbetslös.<br />
Inte oväntat visade det sig att de enkla sambanden i tabell 1 ger en<br />
något överdriven bild av effekterna av kontakter <strong>med</strong> selektiva<br />
institutioner. När vi i regressionsanalysen undersöker sambandet<br />
bland människor <strong>med</strong> samma värden på kontrollvariablerna avtar<br />
sambandets styrka. Å andra sidan: huvuddelen av det bivariata<br />
sambandet i tabell 1 håller även för detta hårda test.<br />
Den genomsnittliga tilliten sjunker närmare bestämt <strong>med</strong> 0,65<br />
enheter när vi rör oss från människor som inte haft kontakt <strong>med</strong><br />
selektiva institutioner, till människor <strong>med</strong> erfarenhet av två eller<br />
fler sådana verksamheter. Den motsvarande effekten i tabell 1<br />
uppgick till ungefär 1,00 enheter (6,7 jämfört <strong>med</strong> 5,7). Innebörden<br />
av resultatet är att kontakter <strong>med</strong> selektiva offentliga institutioner<br />
samvarierar <strong>med</strong> lägre mellanmänsklig tillit. Detta samband<br />
återfinns även då man tar hänsyn till skillnader i social status, inkomst,<br />
utbildning och politisk ideologi.<br />
Vi har således funnit visst empiriskt stöd för idén att personliga<br />
erfarenheter av selektiva, behovsprövade välfärdsinstitutioner<br />
tycks reducera mellanmänsklig tillit. Om vår tolkning av sambandet<br />
är riktig kan vi ha stött på en av förklaringarna till att Sverige<br />
är ett land <strong>med</strong> hög grad av mellanmänsklig tillit, nämligen att<br />
relativt få svenskar har erfarenheter av selektivt distribuerad offentlig<br />
välfärd och service.<br />
29
Change language