Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
Solidaritet med undantag - Försäkringskassan Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
SOM-undersökningarna ger en förvånansvärt stabil bild av graden av förtroende mellan människor bosatta i Sverige. Den tidigaste undersökningen av detta i Sverige gjordes 1981. Under dessa snart 20 år kan man inte se någon minskning av graden av tillit, utan snarare en svag ökning. Det skall då tilläggas att Sverige tillsammans med övriga Skandinaviska länder ligger högst i internationellt jämförbara mätningar av den mellanmänskliga tilliten. Medan i Sverige ca 66 procent svarar ja på frågan om de anser att ”man kan lita på de flesta andra människor”, är siffran för USA 48 procent, för Tyskland 38 procent, för Portugal 23 procent och för Turkiet 10 procent för att ta några exempel (data från World Value Studies 1990-93, Inglehart 1997). Slutsatsen måste bli att även om det som demokratiutredningen och andra hävdat, finns många brister i den svenska demokratin, kan de inte föras tillbaka på ett minskande socialt kapital, åtminstone inte som vi kunnat mäta detta, det medges, tämligen svårfångade fenomen (Rothstein 2001a). Den andra, och mera avgörande frågan, är om Putnams teori håller streck mer generellt. Det första som kan sägas är att teorin är häpnadsväckande stark på sk. aggregerad nivå. Om man finner en stad, en kommun, ett land eller en region med ett vitalt frivilligt organisationsväsende och mycken övrig social interaktion mellan medborgarna, är sannolikheten stor för att man också skall finna att de har en hyfsad demokrati och en växande ekonomi. Problemet, som är mycket vanligt inom samhällsvetenskaperna, är att samband på aggregerad nivå inte bevisar någonting, eftersom man inte kan dra slutsatser om hur orsakssambanden på individnivå faktiskt ser ut från sådana data. Det kan födas mycket barn i områden där det också finns mycket storkar, men de flesta av oss avvisar numera att det finns ett orsakssamband mellan dessa variabler. Samband på aggregerad, eller som det också heter makronivå, kan endast användas som indikatorer för var någonstans på mikronvån det kan vara lönt att söka vidare (Elster 1983). För att ett kausalt samband skall anses existera måste man visa att det även fungerar på mikronivå. Detta kräver två saker – dels en teori om hur den sociala mekaniken på individnivå skall förstås och förklaras, dels givetvis någon form av empiriska indikatorer som stöder en sådan teori (Hedström and Swedberg 1998). 21
22 Om betydelsen av att kunna lita på andra Det skall även tilläggas att Putnams teori står stark rent teoretisk. Med hjälp av olika spelteoretiska och rationalistiska teoriet finns det eleganta modeller som förklarar varför en hög grad av förtroende mellan människor är positivt för att skapa en effektiv demokrati och ekonomiskt tillväxt. Mycket förenklat handlar det om att utan förtroende för att andra människor uppträder solidariskt och ärligt (t ex betalar sina skatter, avstår från brottslighet och olika former av korruption, håller ingångna avtal, källsorterar sina sopor, kommer på institutionens seminarier, osv) är det föga meningsfyllt att själv agera solidariskt och ärligt (jfr Rothstein 2000c). Vad som emellertid alltmer kommit att ifrågasättas av flera forskare är om det verkligen finns ett kausalt samband så att det är deltagande i olika organisationer/nätverk som ökar individernas benägenhet att lita på andra människor. Att utröna om så är fallet kräver data över tid och de forskare som kunnat arbeta med sådana har kommit fram till att sambandet inte existerar (Stolle 1998; Stolle 1999; Uslaner 2000; Whiteley 1999). Deltagande i frivilliga organisationer och nätverk kan nog vara bra av många skäl, men det verkar inte öka tilliten till andra människor. Det samband mellan högt organisationsdeltagande och hög tillit som finns beror på en självselektionsprocess som innebär att det är människor som, oftast i unga år, redan är sk. höglitare som företrädesvis går med i och är aktiva i organisationer/nätverk, men själva deltagandet i sig ökar inte människors benägenhet att lita på andra. Av betydelse förefaller istället vara socialisationsprocessen i familjen som barn/ungdomar går igenom, dvs på vanlig svenska handlar detta om vilken bild av det omgivande samhället som föräldrar förmedlar till sina barn. Det andra problemet med Putnams teori är det faktiskt är svårt att finna ut hur den sociala mekaniken är tänkt att fungera. Nämligen, många frivilliga organisationer och nätverk är uppbyggda på att skapa misstroende mot medlemmarna i andra organisationer. Det är inte bara i övertydliga fall som att Hells Angels medlemmar förutsätts misstro medlemmarna i Bandidos och att AIKs sk. ”black army” inte hyser några varmare känslor för Djurgårdens
- Page 1 and 2: Solidaritet med undantag Rapport fr
- Page 3 and 4: © 2002 Försäkringskasseförbunde
- Page 5 and 6: 4 Förord Ännu ett uppskattat semi
- Page 7 and 8: 6 Solidaritet med undantag Ingela T
- Page 9 and 10: Dessutom ser vi idag en oerhört st
- Page 11 and 12: Arbete har därför inletts på bre
- Page 13: veckan ge generaldirektör Anna Hed
- Page 17 and 18: 16 Demokrati, socialt kapital och f
- Page 19 and 20: socialt isolerade individualister.
- Page 21: I SOM undersökningarna har sedan 1
- Page 25 and 26: tiskhet. I grundlagen finns stadgat
- Page 27 and 28: Ett andra exempel på detta är den
- Page 29 and 30: 6,0 i den grupp som har erfarenhet
- Page 31 and 32: 30 En socialiserande process? Vad
- Page 33 and 34: tik som präglar Demokratiutredning
- Page 36 and 37: Välfärdsstaten utmaningar och dem
- Page 38 and 39: Svårt att förändra välfärdsins
- Page 40 and 41: varje givet beslutstillfälle har a
- Page 42 and 43: Staten och marknaden intar i denna
- Page 44 and 45: inom sjuk- och hälsovård, äldreo
- Page 46 and 47: teringar och partiella rekonstrukti
- Page 48 and 49: desto svårare får den att överle
- Page 50: Liebfried, S. & Pierson, P. (1995),
- Page 53 and 54: 52 Den nya ekonomin Urban Herlitz N
- Page 55 and 56: Den industriella revolutionen och t
- Page 57 and 58: Jag tycker det förtjänar att påp
- Page 59 and 60: Freemans översikt avsåg den kapit
- Page 61 and 62: halvledarchips, programkoder, filmm
- Page 63 and 64: Nu är det inte alldeles ovanligt a
- Page 65 and 66: Åtskillnaden av utbildning i vårt
- Page 68 and 69: Kvalitet som ultimatum Eva Bejerot
- Page 70 and 71: organisationer: Att tillfredställa
SOM-undersökningarna ger en förvånansvärt stabil bild av graden<br />
av förtroende mellan människor bosatta i Sverige. Den tidigaste<br />
undersökningen av detta i Sverige gjordes 1981. Under dessa snart<br />
20 år kan man inte se någon minskning av graden av tillit, utan<br />
snarare en svag ökning. Det skall då tilläggas att Sverige tillsammans<br />
<strong>med</strong> övriga Skandinaviska länder ligger högst i internationellt<br />
jämförbara mätningar av den mellanmänskliga tilliten. Medan<br />
i Sverige ca 66 procent svarar ja på frågan om de anser att ”man<br />
kan lita på de flesta andra människor”, är siffran för USA 48 procent,<br />
för Tyskland 38 procent, för Portugal 23 procent och för<br />
Turkiet 10 procent för att ta några exempel (data från World Value<br />
Studies 1990-93, Inglehart 1997).<br />
Slutsatsen måste bli att även om det som demokratiutredningen<br />
och andra hävdat, finns många brister i den svenska demokratin,<br />
kan de inte föras tillbaka på ett minskande socialt kapital, åtminstone<br />
inte som vi kunnat mäta detta, det <strong>med</strong>ges, tämligen svårfångade<br />
fenomen (Rothstein 2001a).<br />
Den andra, och mera avgörande frågan, är om Putnams teori<br />
håller streck mer generellt. Det första som kan sägas är att teorin<br />
är häpnadsväckande stark på sk. aggregerad nivå. Om man finner<br />
en stad, en kommun, ett land eller en region <strong>med</strong> ett vitalt frivilligt<br />
organisationsväsende och mycken övrig social interaktion<br />
mellan <strong>med</strong>borgarna, är sannolikheten stor för att man också skall<br />
finna att de har en hyfsad demokrati och en växande ekonomi.<br />
Problemet, som är mycket vanligt inom samhällsvetenskaperna, är<br />
att samband på aggregerad nivå inte bevisar någonting, eftersom<br />
man inte kan dra slutsatser om hur orsakssambanden på individnivå<br />
faktiskt ser ut från sådana data. Det kan födas mycket barn i<br />
områden där det också finns mycket storkar, men de flesta av oss<br />
avvisar numera att det finns ett orsakssamband mellan dessa variabler.<br />
Samband på aggregerad, eller som det också heter makronivå,<br />
kan endast användas som indikatorer för var någonstans på<br />
mikronvån det kan vara lönt att söka vidare (Elster 1983). För att<br />
ett kausalt samband skall anses existera måste man visa att det<br />
även fungerar på mikronivå. Detta kräver två saker – dels en teori<br />
om hur den sociala mekaniken på individnivå skall förstås och<br />
förklaras, dels givetvis någon form av empiriska indikatorer som<br />
stöder en sådan teori (Hedström and Swedberg 1998).<br />
21
Change language