Solidaritet med undantag - Försäkringskassan

More documents

Recommendations

Info

nomslag. I den nyligen avslutade Demokratiutredning, som letts av förre kultur- och utbildningsministern Bengt Göransson, har detta tänkande fått stort genomslag. Den svenska demokratins brister handlar enligt utredningen mycket om att människor inte i tillräcklig grad aktiverar sig i partier och olika folkrörelser. Utredningen inleder sitt betänkande med att hävda att det finns ett antal förutsättningar för ett demokratiskt styrelseskick. Dessa är att ”en medborgaranda av ömsesidig respekt och tillit hålls vid liv i familjen, på arbetsplatserna, i förskola och skola, i civilsamhället och naturligtvis också i politiken” (En uthållig demokrati, SOU 2000:1, s 15). Men stämmer teorin? Det finns två kritiska frågor som måste ställas till denna numera så omhuldade teori. Den första är empirisk, stämmer Putnams resultat om sociala kapitalets erodering i USA även för europeiska länder som t ex Sverige. Har svenskarna också börjat att ”bowla ensamma”? Den andra frågan är teoretisk – finns det skäl att tro att teorin stämmer, dvs att det för demokratin så centrala mellanmänskliga förtroendet genereras av aktivitet i det frivilliga organisationsväsendet eller för den del i mera informella social nätverk? Den första fråga är redan besvarad med ett nej. I ett internationellt projekt som letts av Robert Putnam har ett antal länder undersökts (Australien, Frankrike, Japan, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland). Det huvudsakliga resultatet från projektet är att den kraftiga nedgång i mellanmänsklig tillit och deltagande i frivilliga organisationer/nätverk som skett i USA inte har någon motsvarighet i de övriga länderna. Projektets resultat, som är under publicering, tycks visa att USA härvidlag är ett undantag (Putnam 2001) . För den svenska delen av projektet som en av oss ansvarat för har det inte gått att visa på en nedgång under efterkrigstiden i de faktorer som enligt teorin utgör indikatorer på samhällets sociala kapital (Rothstein 2000a; Rothstein 2001b). 19
I SOM undersökningarna har sedan 1996 ställts frågor om graden av tillit till andra medborgare. Svarspersonerna ha fått markera på en elvagradig skala i vilken utsträckning de anser att man kan lite på de flesta andra människor. Figur 1. Mellanmänsklig tillit 1996-2000 på en 0-10 skala. Kommentar: Data från SOM-undersökningarna 1996-2000. Andelen inget uppgivet svar var 6 procent 1996, 4 procent 1997, 1 procent 1998, 4 procent 1999 och 3 procent 2000. 20 9 27 58 13 32 50 13 29 57 12 29 55 12 30 55
Page 1 and 2: Solidaritet med undantag Rapport fr
Page 3 and 4: © 2002 Försäkringskasseförbunde
Page 5 and 6: 4 Förord Ännu ett uppskattat semi
Page 7 and 8: 6 Solidaritet med undantag Ingela T
Page 9 and 10: Dessutom ser vi idag en oerhört st
Page 11 and 12: Arbete har därför inletts på bre
Page 13: veckan ge generaldirektör Anna Hed
Page 17 and 18: 16 Demokrati, socialt kapital och f
Page 19: socialt isolerade individualister.
Page 23 and 24: 22 Om betydelsen av att kunna lita
Page 25 and 26: tiskhet. I grundlagen finns stadgat
Page 27 and 28: Ett andra exempel på detta är den
Page 29 and 30: 6,0 i den grupp som har erfarenhet
Page 31 and 32: 30 En socialiserande process? Vad
Page 33 and 34: tik som präglar Demokratiutredning
Page 36 and 37: Välfärdsstaten utmaningar och dem
Page 38 and 39: Svårt att förändra välfärdsins
Page 40 and 41: varje givet beslutstillfälle har a
Page 42 and 43: Staten och marknaden intar i denna
Page 44 and 45: inom sjuk- och hälsovård, äldreo
Page 46 and 47: teringar och partiella rekonstrukti
Page 48 and 49: desto svårare får den att överle
Page 50: Liebfried, S. & Pierson, P. (1995),
Page 53 and 54: 52 Den nya ekonomin Urban Herlitz N
Page 55 and 56: Den industriella revolutionen och t
Page 57 and 58: Jag tycker det förtjänar att påp
Page 59 and 60: Freemans översikt avsåg den kapit
Page 61 and 62: halvledarchips, programkoder, filmm
Page 63 and 64: Nu är det inte alldeles ovanligt a
Page 65 and 66: Åtskillnaden av utbildning i vårt
Page 68 and 69: Kvalitet som ultimatum Eva Bejerot
Page 70 and 71:
organisationer: Att tillfredställa
Page 72 and 73:
art perspektiv för att studera kva
Page 74 and 75:
se ännu mer av denna typ av mätni
Page 76 and 77:
känslan ökar och arbetsglädjen i
Page 78 and 79:
med detta slutligen förvandlas til
Page 80:
Hasenfeld Y (1983). Human Service O
Page 85 and 86:
84 Arbetsmarknadspolitiska utmaning
Page 87 and 88:
86 Problem med att identifiera mål
Page 89 and 90:
Det finns ännu inga utvärderingar
Page 91 and 92:
finna ett arbete är som störst ti
Page 93 and 94:
Referenser Agell J & P Lundborg (19
Page 96 and 97:
Ny kris i befolkningsfrågan Mårte
Page 98 and 99:
Är låga födelsetal ett problem?
Page 100 and 101:
Diagrammen nedan visar hur den full
Page 102 and 103:
Familjebildningens regelverk är vi
Page 104 and 105:
103
Page 106 and 107:
Debatten om privat och offentligt v
Page 108 and 109:
Den lokala statens ekonomi (kommune
Page 110 and 111:
gen hunnit en bit på vägen i sin
Page 112 and 113:
Hur utnyttjade då de offentliga ar
Page 114 and 115:
2000 till all äldreomsorgspersonal
Page 116 and 117:
Sammantaget indikerar svarsmönstre
Page 118 and 119:
Dessa observationer skall naturligt
Page 120 and 121:
Figur 5 ger således ett visst stö
Page 122 and 123:
Sammanfattning: Det okända samband
Page 124 and 125:
ens vardag. De medborgare (vare sig
Page 126 and 127:
Referenser Blomqvist, P. & Rothstei
Page 128 and 129:
uppskattade av kommunens politiker,
Page 130 and 131:
Försörjning och arbetsliv under 1
Page 132 and 133:
Försörjning och arbetsliv under 1
Page 134 and 135:
ningskrisen ha drabbat den äldre b
Page 136 and 137:
Samtidigt som inkomsterna minskade
Page 138 and 139:
lertid fortfarande den dominerande
Page 140 and 141:
Könslönegapet har inte minskat n
Page 142 and 143:
Källor Inom ramen för Kommittén
Page 144 and 145:
Välfärdstjänsternas förändring
Page 146 and 147:
ar där decentralisering och markna
Page 148 and 149:
ler tillfälligt behöver omsorg. A
Page 150 and 151:
de invånare utförs en högre ande
Page 152 and 153:
studerar. Även när det gäller an
Page 154 and 155:
de ekonomiska utrymme fördelades d
Page 156 and 157:
eställar- och utförarmodell som i
Page 158 and 159:
Figur 5. Äldreomsorg 1960-1999. An
Page 160 and 161:
sorgsansvar i praktiken oftast är
Page 162 and 163:
välfärdstjänsternas kvalitet och
Page 164 and 165:
talets arbetsmiljöförlorare, är
Page 166 and 167:
FKFs skriftserier Exempel på vad s
show all

Solidaritet med undantag - Försäkringskassan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?