Solidaritet med undantag - Försäkringskassan

nomslag. I den nyligen avslutade Demokratiutredning, som letts
av förre kultur- och utbildningsministern Bengt Göransson, har
detta tänkande fått stort genomslag. Den svenska demokratins
brister handlar enligt utredningen mycket om att människor inte
i tillräcklig grad aktiverar sig i partier och olika folkrörelser. Utredningen
inleder sitt betänkande med att hävda att det finns ett
antal förutsättningar för ett demokratiskt styrelseskick. Dessa är
att ”en medborgaranda av ömsesidig respekt och tillit hålls vid liv
i familjen, på arbetsplatserna, i förskola och skola, i civilsamhället
och naturligtvis också i politiken” (En uthållig demokrati,
SOU 2000:1, s 15).
Men stämmer teorin?
Det finns två kritiska frågor som måste ställas till denna numera
så omhuldade teori. Den första är empirisk, stämmer Putnams resultat
om sociala kapitalets erodering i USA även för europeiska
länder som t ex Sverige. Har svenskarna också börjat att ”bowla
ensamma”? Den andra frågan är teoretisk – finns det skäl att tro
att teorin stämmer, dvs att det för demokratin så centrala mellanmänskliga
förtroendet genereras av aktivitet i det frivilliga organisationsväsendet
eller för den del i mera informella social nätverk?
Den första fråga är redan besvarad med ett nej. I ett internationellt
projekt som letts av Robert Putnam har ett antal länder undersökts
(Australien, Frankrike, Japan, Spanien, Storbritannien,
Sverige, Tyskland). Det huvudsakliga resultatet från projektet är
att den kraftiga nedgång i mellanmänsklig tillit och deltagande i
frivilliga organisationer/nätverk som skett i USA inte har någon
motsvarighet i de övriga länderna. Projektets resultat, som är under
publicering, tycks visa att USA härvidlag är ett undantag (Putnam
2001) . För den svenska delen av projektet som en av oss
ansvarat för har det inte gått att visa på en nedgång under efterkrigstiden
i de faktorer som enligt teorin utgör indikatorer på samhällets
sociala kapital (Rothstein 2000a; Rothstein 2001b).
19