Solidaritet med undantag - Försäkringskassan

Solidaritet med undantag - Försäkringskassan Solidaritet med undantag - Försäkringskassan

uppsol.forsakringskassan.se
from uppsol.forsakringskassan.se More from this publisher
09.09.2013 Views

sammanfattat: ju mer människorna var organiserade i olika frivilliga nätverk och organisationer som t ex sångkörer, fågelskådarklubbar, idrottsföreningar, etc., desto bättre visade sig demokratin fungera. Analysen gick emellertid ett steg till i det att Putnams studie visade att organisationsväsendets densitet inte bara förklarade varför demokratin fungerade bättre i vissa regioner, utan varför dessa också haft en överlägsen ekonomisk tillväxt. Det är inte ekonomisk tillväxt som ger ett starkt frivilligt organisationsliv, utan tvärtom organisationsväsendet som ger ekonomisk tillväxt. Förklaringen till detta är enligt Putnam att deltagandet i organisationsväsendet skapar ett socialt kapital som innebär att medborgarna mellanhavanden kan bygga på förtroende för andra människor i samhället, dvs man vågar samarbeta därför att man hyser förtroende att den andre också kommer att samarbeta. I det frivilliga organisationslivet uppstår ett sammanhållande kitt i form av starka sociala normer om tillit och ömsesidigt som möjliggör eller underlättar den typ av samarbete som demokratin bygger på. Ett samhälle har enligt teorin tre typer av tillgångar, nämligen fysikt, humant och socialt kapital och den senare typen av kapital har hittills varit ett försummat område när villkoren för demokrati och ekonomisk tillväxt skall analysera. Att bowla ensam I sin i fjol publicerade bok Bowling Alone: The Collapse and Revivial of American Community beskriver Putnam hur han från att ha varit en respekterad men tämligen okänd professor vid Harvard, på väldigt kort tid blev en celebritet med inbjudningar till samtal med Bill Clinton på Camp David, diverse debattprogram i TV och mängder med inbjudningar att hålla föredrag (Putnam 2000). Anledning till denna plötsliga berömmelse var inte i första hand den ovan nämnda boken om Italien, utan en artikel i en föga känd tidskrift 1995 med just titeln ”Bowling Alone”. Anledning var att Putnam vänt sin forskning mot sitt eget USA och hävdade att amerikanerna från att ha varit ett folk som i mycket hög grad var aktiva i olika frivilliga organisationer, hade blivit ett folk av 17

socialt isolerade individualister. Titeln ”Bowling Alone” syftade på att visserligen bowlade man lika mycket som tidigare, men att bowlandet till skillnad från tidigare inte skedde i klubbar eller i grupper där sociala band kunde knytas och upprätthållas, utan i ensamhet. I boken Bowling Alone lägger Putnam på 540 sidor fram överväldigande belägg för att det civila samhället i USA är i kris. Amerikanen är i allt mindre grad medlem eller aktiv i frivilliga organisationer samt deltar även mera sällan i olika slags informella sociala nätverk. Putnam har data på allt från bridgespel till gemensamma picnic-utflykter med grannarna och hur ofta man bjuder vänner på middag. Alla indikatorer pekar enligt boken sedan mitten på sjuttiotalet i ökande grad ”åt fel håll”, dvs det sociala kapitalet som enligt Putnam är demokratins grundbult, är på väg att erodera i USA. Termen ”Bowling Alone” blev, kan man säga, en ”instant hit” i både den amerikanska men också i den europeiska politiska och samhällsvetenskapliga debatten. Som Putnam beskriver i Bowling Alone fick idén om den ökande sociala anomien ett mycket starkt genomslag hos den breda och politiskt intresserade allmänheten medan forskarna, som vanligt, åtminstone inledningsvis, förhöll sig skeptiska. För många gav termen mening åt en intuitiv förståelse av vad som hade blivit fel i det amerikanska samhället. Putnam själv är starkt involverad i reparationsinsatser, boken avslutas med ett antal rekommendationer om vad som kan göra för att öka det sociala kapitalet i USA. Forskningen om det sociala kapitalet som en grund för demokrati och ekonomisk tillväxt har kommit att få ett stort inflytande inte bara bland statsvetare, utan även många sociologer och ekonomer har tagit teorin till sig. Eftersom begreppet har beröringspunkter med många olika slags forskning, alltifrån policyanalys över matematisk spelteori, historia och survey-analyser har inriktningen givit upphov till mycket intressant flervetenskaplig analys. Även på politikens praktiska fält har analysen fått mycket stort genomslag. Världsbanken har t ex tagit teorin till sig, vilket betyder att man satsar på att stödja uppbyggandet av frivilliga organisationer som ett sätt att skapa ekonomisk tillväxt i utvecklingsländerna. Många länders internationella biståndsorganisationer förefaller ha hängt på, däribland vårt eget SIDA. Även i svensk politik har teorin om det sociala kapitalets betydelse fått ett stort ge- 18

sammanfattat: ju mer människorna var organiserade i olika frivilliga<br />

nätverk och organisationer som t ex sångkörer, fågelskådarklubbar,<br />

idrottsföreningar, etc., desto bättre visade sig demokratin<br />

fungera. Analysen gick emellertid ett steg till i det att Putnams<br />

studie visade att organisationsväsendets densitet inte bara förklarade<br />

varför demokratin fungerade bättre i vissa regioner, utan<br />

varför dessa också haft en överlägsen ekonomisk tillväxt. Det är<br />

inte ekonomisk tillväxt som ger ett starkt frivilligt organisationsliv,<br />

utan tvärtom organisationsväsendet som ger ekonomisk tillväxt.<br />

Förklaringen till detta är enligt Putnam att deltagandet i organisationsväsendet<br />

skapar ett socialt kapital som innebär att <strong>med</strong>borgarna<br />

mellanhavanden kan bygga på förtroende för andra människor<br />

i samhället, dvs man vågar samarbeta därför att man hyser<br />

förtroende att den andre också kommer att samarbeta. I det frivilliga<br />

organisationslivet uppstår ett sammanhållande kitt i form av<br />

starka sociala normer om tillit och ömsesidigt som möjliggör eller<br />

underlättar den typ av samarbete som demokratin bygger på.<br />

Ett samhälle har enligt teorin tre typer av tillgångar, nämligen<br />

fysikt, humant och socialt kapital och den senare typen av kapital<br />

har hittills varit ett försummat område när villkoren för demokrati<br />

och ekonomisk tillväxt skall analysera.<br />

Att bowla ensam<br />

I sin i fjol publicerade bok Bowling Alone: The Collapse and<br />

Revivial of American Community beskriver Putnam hur han från<br />

att ha varit en respekterad men tämligen okänd professor vid Harvard,<br />

på väldigt kort tid blev en celebritet <strong>med</strong> inbjudningar till<br />

samtal <strong>med</strong> Bill Clinton på Camp David, diverse debattprogram<br />

i TV och mängder <strong>med</strong> inbjudningar att hålla föredrag (Putnam<br />

2000). Anledning till denna plötsliga berömmelse var inte i första<br />

hand den ovan nämnda boken om Italien, utan en artikel i en föga<br />

känd tidskrift 1995 <strong>med</strong> just titeln ”Bowling Alone”. Anledning<br />

var att Putnam vänt sin forskning mot sitt eget USA och hävdade<br />

att amerikanerna från att ha varit ett folk som i mycket hög grad<br />

var aktiva i olika frivilliga organisationer, hade blivit ett folk av<br />

17

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!