Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
Solidaritet med undantag - Försäkringskassan Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
välfärdstjänsternas kvalitet och om medborgarnas möte med välfärdsinstitutionerna. Vi kan konstatera att under 1990-talet har stora förändringar inom välfärdstjänsteområdet genomförts utan att motsvarande stora uppföljningar har initierats. Ett stort ansvar faller därför på de myndigheter som har att bevaka vad resursåtstramningar, decentralisering och marknadsorientering innebär för verksamheternas kvalitet och tillgänglighet liksom för personalens arbetsvillkor. Också för samhällsvetenskaplig forskning borde det vara en central uppgift att analysera den turbulenta utvecklingen av välfärdstjänsternas organisering och att studera konsekvenserna för medborgarnas tilltro till systemen och därmed för systemens legitimitet. När det gäller de gränsomdragningar mellan olika utförare av välfärdstjänster som diskuterats i denna uppsats är kunskapsluckorna inte mindre påtagliga. Forskning om betydelsen av olika välfärdssystem (stat, familj, marknad och frivilligsektor) för individens välfärd och vardag är på det hela taget ett relativt outvecklat forskningsområde i Sverige. 7 Vi har därför generellt sett begränsad kunskap om hur välfärdsarbetet fördelas mellan olika aktörer, och ännu mindre kunskap om konsekvenserna för individernas välfärd av de pågående förskjutningarna i denna arbetsdelning. Med tanke på den rådande fördelningen av det obetalda arbetet mellan män och kvinnor, är detta ett område av särskild betydelse för förståelsen av kvinnors välfärd och handlingsutrymme. Generell välfärd eller skiktade välfärdstjänster? Syftet med de fjorton betänkanden som kommittén har överlämnat har varit att bidra med ökad kunskap om välfärdsutvecklingen och därmed bidra till möjligheten att fatta kloka beslut och välja väg framöver. Kunskap är en viktig grund för att kunna göra välinformerade val, men ytterst bör medborgarnas och politikernas ställningstaganden vägledas inte bara av faktabaserad kunskap, utan också av värderingsmässiga bedömningar av olika handlingsalternativ. 7 För en diskussion, se Svedberg 2001. 161
Sådana värderingsmässigt grundade beslut gäller valet mellan generell välfärd och skiktade välfärdstjänster: Hur värderar vi balansgången mellan föräldrars rätt att välja skola och barnomsorg kontra den traditionella socialpolitiska målsättningen att barnomsorg och skola ska vara mötesplatser för barn med olika social och etnisk bakgrund? Hur ser vi på valet mellan en offentligt finansierad hemtjänst utnyttjad av äldre med olika klassbakgrund kontra marknadslösningar för dem som har råd och familjens insatser för resten? Andra värderingsmässigt grundade vägval gäller synen på vinstsyftande företag som utförare av skattefinansierade välfärdstjänster liksom synen på möjligheten för bättre bemedlade att genom privata försäkringar eller tilläggsavgifter få tillgång till offentligt subventionerade välfärdstjänster av högre kvalitet än ”basutbudet”. Även om dessa – och en rad liknande – vägval är värderingsmässigt grundade är det viktigt att vara medveten om att också ”ickebeslut” kan leda in på vägar från vilka det är svårt eller omöjligt att träda tillbaka om man skulle vilja. Om de gemensamma välfärdstjänsterna inte tilldelas tillräckliga resurser kan de inte leva upp till medborgarnas krav och förväntningar på god tillgänglighet och kvalitet. Då försvagas medborgarnas tilltro till systemen, de fungerar inte som tillförlitliga försäkringar inför kommande behov, och bättre ställda befolkningsgrupper kommer sannolikt att söka efter andra lösningar. En sådan flykt från de gemensamma systemen kan i sin tur minska dessa gruppers beredskap att framöver bidra med sina skattemedel och kan därmed minska möjligheten att finansiera framtidens välfärdstjänster. 8 Tillräckliga resurser och adekvata organisatoriska villkor är också nödvändiga förutsättningar för att välfärdstjänstepersonalen inte även fortsättningsvis ska drabbas ojämlikt av negativa arbetsvillkor. Förbättrade arbetsvillkor för denna grupp, som var 1990- 8 Om detta har StefanSvallfors skrivit i olika sammanhang, bl.a. för kommitténs räkning (Svallfors 2001). 162
- Page 112 and 113: Hur utnyttjade då de offentliga ar
- Page 114 and 115: 2000 till all äldreomsorgspersonal
- Page 116 and 117: Sammantaget indikerar svarsmönstre
- Page 118 and 119: Dessa observationer skall naturligt
- Page 120 and 121: Figur 5 ger således ett visst stö
- Page 122 and 123: Sammanfattning: Det okända samband
- Page 124 and 125: ens vardag. De medborgare (vare sig
- Page 126 and 127: Referenser Blomqvist, P. & Rothstei
- Page 128 and 129: uppskattade av kommunens politiker,
- Page 130 and 131: Försörjning och arbetsliv under 1
- Page 132 and 133: Försörjning och arbetsliv under 1
- Page 134 and 135: ningskrisen ha drabbat den äldre b
- Page 136 and 137: Samtidigt som inkomsterna minskade
- Page 138 and 139: lertid fortfarande den dominerande
- Page 140 and 141: Könslönegapet har inte minskat n
- Page 142 and 143: Källor Inom ramen för Kommittén
- Page 144 and 145: Välfärdstjänsternas förändring
- Page 146 and 147: ar där decentralisering och markna
- Page 148 and 149: ler tillfälligt behöver omsorg. A
- Page 150 and 151: de invånare utförs en högre ande
- Page 152 and 153: studerar. Även när det gäller an
- Page 154 and 155: de ekonomiska utrymme fördelades d
- Page 156 and 157: eställar- och utförarmodell som i
- Page 158 and 159: Figur 5. Äldreomsorg 1960-1999. An
- Page 160 and 161: sorgsansvar i praktiken oftast är
- Page 164 and 165: talets arbetsmiljöförlorare, är
- Page 166 and 167: FKFs skriftserier Exempel på vad s
välfärdstjänsternas kvalitet och om <strong>med</strong>borgarnas möte <strong>med</strong> välfärdsinstitutionerna.<br />
Vi kan konstatera att under 1990-talet har stora förändringar inom<br />
välfärdstjänsteområdet genomförts utan att motsvarande stora uppföljningar<br />
har initierats. Ett stort ansvar faller därför på de myndigheter<br />
som har att bevaka vad resursåtstramningar, decentralisering<br />
och marknadsorientering innebär för verksamheternas kvalitet och<br />
tillgänglighet liksom för personalens arbetsvillkor. Också för samhällsvetenskaplig<br />
forskning borde det vara en central uppgift att analysera<br />
den turbulenta utvecklingen av välfärdstjänsternas organisering<br />
och att studera konsekvenserna för <strong>med</strong>borgarnas tilltro till systemen<br />
och där<strong>med</strong> för systemens legitimitet.<br />
När det gäller de gränsomdragningar mellan olika utförare av välfärdstjänster<br />
som diskuterats i denna uppsats är kunskapsluckorna<br />
inte mindre påtagliga. Forskning om betydelsen av olika välfärdssystem<br />
(stat, familj, marknad och frivilligsektor) för individens<br />
välfärd och vardag är på det hela taget ett relativt outvecklat<br />
forskningsområde i Sverige. 7 Vi har därför generellt sett begränsad<br />
kunskap om hur välfärdsarbetet fördelas mellan olika<br />
aktörer, och ännu mindre kunskap om konsekvenserna för individernas<br />
välfärd av de pågående förskjutningarna i denna arbetsdelning.<br />
Med tanke på den rådande fördelningen av det obetalda arbetet<br />
mellan män och kvinnor, är detta ett område av särskild betydelse<br />
för förståelsen av kvinnors välfärd och handlingsutrymme.<br />
Generell välfärd eller skiktade<br />
välfärdstjänster?<br />
Syftet <strong>med</strong> de fjorton betänkanden som kommittén har överlämnat<br />
har varit att bidra <strong>med</strong> ökad kunskap om välfärdsutvecklingen<br />
och där<strong>med</strong> bidra till möjligheten att fatta kloka beslut och välja<br />
väg framöver. Kunskap är en viktig grund för att kunna göra välinformerade<br />
val, men ytterst bör <strong>med</strong>borgarnas och politikernas<br />
ställningstaganden vägledas inte bara av faktabaserad kunskap,<br />
utan också av värderingsmässiga bedömningar av olika handlingsalternativ.<br />
7 För en diskussion, se Svedberg 2001.<br />
161
Change language