Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
sorgsansvar i praktiken oftast är kvinnor, i första hand gamla hustrur<br />
och <strong>med</strong>elålders döttrar.<br />
Förskjutningen från offentligt finansierad äldreomsorg mot anhörigomsorg<br />
och privat köpt hjälp är sannolikt en följd av såväl striktare<br />
hjälptilldelning som avgiftshöjningar och innehållsliga/organisatoriska<br />
förändringar av hemtjänsten. Striktare hjälptilldelning<br />
är inte en följd av lagändringar utan är snarare en följd av skärpta<br />
kommunala riktlinjer som på många håll har stramat åt avgränsningen<br />
av de behov som kommunen åtar sig att möta och ökat<br />
kraven på anhörigas omsorgsinsatser.<br />
Avgiftssökningarna har inneburit en förskjutning i riktning mot<br />
ökad privat finansiering av äldreomsorgen på ett liknande sätt som<br />
inom barnomsorgen. Avgifterna används dock i många kommuner<br />
som ett styrinstrument, snarare än som en inkomstkälla. Genom<br />
höjda avgifter, framför allt för den som har mindre omfattande<br />
hjälpbehov, försöker man styra bort efterfrågan från kommunens<br />
insatser. Det är inte ovanligt att äldre av ekonomiska skäl avstår<br />
från kommunal hjälp; ungefär var sjätte person över 75 års ålder<br />
som behöver hjälp avstod i slutet av 1990-talet från hemtjänst på<br />
grund av avgiftens storlek. Gamla kvinnor <strong>med</strong> låga pensioner<br />
avstår oftare än andra, och det har <strong>med</strong> oro noterats att anhöriga<br />
till mindre be<strong>med</strong>lade äldre har tvingats ta ett mycket stort omsorgsansvar<br />
(Socialstyrelsen 2001).<br />
Innehållsliga/organisatoriska förändringar som torde ha påverkat<br />
efterfrågan på hemhjälp är bland annat minskad personalkontinuitet,<br />
knappare hjälptider i förhållande till behov och utglesad huslig<br />
hjälp. Kritik mot dessa förhållanden tycks ha ökat också bland<br />
hemhjälpsmottagarna: enligt en omfattande brukarstudie i Stockholm<br />
har andelen som anser att den hjälp de får från hemtjänsten<br />
är otillräcklig ökat från 26 till 42 procent mellan 1995 och 1998<br />
(Fried 1998).<br />
I vad mån äldreomsorgen är en resurs för hjälpbehövande äldre<br />
och deras anhöriga beror inte bara på insatsernas tillgänglighet<br />
utan naturligtvis i stor utsträckning också på verksamhetens kvalitet.<br />
Som ovan har antytts finns det tecken på att kvaliteten har<br />
159