Solidaritet med undantag - Försäkringskassan

Procent
Samtidigt med att den kommunala hjälpen minskade under 1990talet
skedde en ökning av informella hjälpinsatser, det vill säga
hjälp som ges av make/maka eller andra närstående inom eller
utanför den äldres eget hushåll. Ökningen av hjälp som köps på
den privata marknaden (främst med tvätt och städning) har dock
varit ännu kraftigare. Dessa förskjutningar, som kan betecknas
som en informalisering respektive en marknadisering av äldreomsorgen,
fördelas klassmässigt ojämnt: äldre med högre utbildning
tenderar att ersätta hemtjänstens insatser med marknadshjälp,
medan lågutbildade äldre oftare får anhörighjälp, se Figur 6.
Figur 6. Hjälpmönster bland hemmaboende äldre 75-84 år med
behov av praktisk hjälp. 1988-89 och 1998-99
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Källa: Egen bearbetning av SCB:s ULF-undersökningar, se SOU 2001:79
avsnitt 1.3.5.
Åtstramningen av den kommunala hemtjänsten tenderar därför att
leda till en förstärkt skiktning av äldreomsorgen. Ur ett välfärdsperspektiv
är det viktigt att uppmärksamma konsekvenser för såväl
hjälptagare som hjälpgivare av dessa förskjutningar. Det är här
också viktigt att notera att de anhöriga som har fått ett ökat om-
158
1988-89 1998-99 1988-89 1998-99
Äldre med låg
utbildning
Äldre med högre
utbildning
Ingen hjälp
Endast informell
hjälp
Privat/annan
hjälp, ej
kommunal hjälp
Kommunal hjälp