Solidaritet med undantag - Försäkringskassan

inte betraktas isolerad från hälso- och sjukvården. Äldre människor
har stort behov av sjukvård, och förändringar inom sjukvårdssektorn
påverkar behovet av kommunal äldreomsorg. De ökade
resurserna till den kommunala äldreomsorgen måste därför ses i
ljuset av att antalet anställda inom sjukvården minskade påtagligt
under 1990-talet, och att antalet sjukhusplatser nära nog halverades
samtidigt som vårdtiderna kraftigt förkortades, särskilt för
äldre patienter. Äldre med stora omsorgsbehov, vilka tidigare ofta
fanns inom sjukvården, tar idag en ökad andel av den kommunala
äldreomsorgens resurser. Som en följd härav har hemtjänstens
insatser alltmer koncentrerats på en mindre och allt mer hjälpbehövande
grupp av äldre, och äldre med något mindre behov av
hjälp (i första hand hjälp med husliga sysslor som städning, tvätt,
inköp) har i ökad utsträckning ställts utanför det kommunala åtagandet.
Karakteristiskt för den svenska (och nordiska) äldreomsorgen har
varit en kraftfull satsning på kommunala hemhjälpsinsatser som
har riktats till och uppskattats av alla samhällsklasser. Antalet äldre
som får del av hemtjänstens insatser var dock högst för drygt 20
år sedan, och sedan slutet av 1970-talet har antalet hemhjälpsmottagare
minskat med 100 000 samtidigt som antalet 80 år och äldre
i befolkningen har ökat med 200 000. I relation till antalet äldre
i befolkningen var hemtjänstens täckningsgrad lägre 1999 än
1960, se Figur 5.
156