Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Inom den offentligt subventionerade barnomsorgen i privat regi<br />
dominerar de icke vinstsyftande verksamheterna, framför allt föräldrakooperativ,<br />
även om vinstsyftande verksamheter i aktiebolagsform<br />
ökade snabbast under 1990-talet (Trydegård 2001).<br />
Högutbildade och på annat sätt resursstarka föräldrar använder sig<br />
betydligt oftare än andra grupper av barnomsorg i privat regi,<br />
<strong>med</strong>an exempelvis barn till utrikesfödda är klart underrepresenterade<br />
i den privata skattesubventionerade barnomsorgen. År 1999<br />
hade 3 procent av föräldrar <strong>med</strong> grundskoleutbildning sina barn i<br />
privat barnomsorg, <strong>med</strong>an motsvarande andel bland högutbildade<br />
föräldrar (<strong>med</strong> minst tre år eftergymnasial utbildning) var 18<br />
procent (Skolverket 2000a). 5 Utbyggnaden av barnomsorg i privat<br />
regi har där<strong>med</strong> inneburit en tendens till ökad skiktning. Denna<br />
ojämlika fördelning står i motsättning till ambitionen att barnomsorgen<br />
ska skapa ”mötesplatser för barn <strong>med</strong> olika etnisk, kulturell<br />
och social tillhörighet” (Regeringens prop. 1999/2000:129 s.<br />
8).<br />
När det gäller finansieringen av den offentligt subventionerade<br />
barnomsorgen har det under 1990-talet (i likhet <strong>med</strong> övriga välfärdstjänster)<br />
skett en gränsomdragning i riktning mot ökad privatisering.<br />
Barnomsorgsavgifterna ökade under decenniet och föräldrarnas<br />
bidrag till barnomsorgens totala resurser ökade från 10<br />
till 18 procent. Under perioden kom också de allra flesta kommuner<br />
att koppla avgifterna till både föräldrarnas inkomster och barnens<br />
vistelsetid, samtidigt som de kommunala skillnaderna i avgiftsuttag<br />
ökade. Maxtaxereformen som infördes vid årsskiftet<br />
2002 innebär sänkta avgifter för de flesta föräldrar och där<strong>med</strong> en<br />
”avprivatisering” av barnomsorgens finansiering.<br />
Sett ur barnens och föräldrarnas perspektiv är frågan om barnomsorgens<br />
kvalitet central, men inte helt lätt att besvara. Mätt som<br />
den mängd ekonomiska resurser som avsatts för barnomsorgen har<br />
1990-talet helt klart präglats av åtstramning. Trots en minskning<br />
av de offentliga <strong>med</strong>len innebar de ökade föräldraavgifterna att det<br />
totala ekonomiska utrymmet för barnomsorgen var ungefär lika<br />
stort 1999 som 1990, cirka 40 miljarder kronor. Detta oförändra-<br />
5 Motsvarande socioekonomiska snedfördelning finns även inom skolområdet, se Skolverket<br />
2000b.<br />
152
Change language