Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
Solidaritet med undantag - Försäkringskassan Solidaritet med undantag - Försäkringskassan
de invånare utförs en högre andel av de skattefinansierade välfärdstjänsterna i privat regi. Och ju mindre omfattande serviceutbudet i kommunen är (mätt som kostnader och täckningsgrad av tjänster inom olika kommunala områden), desto större andel av välfärdstjänsterna utförs i privat regi (Trydegård 2001). De kommuner som av en eller annan orsak satsar mindre på barnomsorg, skola eller äldreomsorg tycks samtidigt i högre utsträckning välja att lämna ifrån sig uppgiften att utföra dessa tjänster till andra aktörer. För att bättre förstå innebörden av detta mönster krävs dock fortsatta studier. Detsamma gäller frågan vad privatiseringen av välfärdstjänsternas utförande innebär för brukare, personal och inte minst för välfärdspolitiken i stort. Välfärdstjänstepersonalen Gemensamt för välfärdstjänsterna är att de skapas i en relation mellan den som utför arbetet och den som använder tjänsten (till exempel lärare – elev, sjuksköterska – patient). Välfärdstjänsternas resurstilldelning, utformning och organisering har därför inte bara betydelse för välfärden bland dem som behöver och använder tjänsterna, utan också för de sammanlagt runt miljonen anställda – huvudsakligen kvinnor – som har som sitt yrke att utföra välfärdsarbetet. Vid sidan av bedömningen av i vad mån välfärdstjänsterna kan fungera som kollektiva resurser för människors välfärd, är det ur ett välfärdsperspektiv också viktigt att försöka bedöma hur arbetsvillkoren har förändrats för dem som har som yrke att bidra till andras välfärd. Här är bilden av 1990-talet mörk. Den psykosociala arbetsmiljön har försämrats inom många yrkesområden, men såväl påfrestande arbetsförhållanden som arbetsmiljörelaterade besvär och sjukfrånvaro har ökat betydligt mer bland välfärdspersonalen än bland de flesta andra yrkesgrupper. En vid årtiondets ingång mer påfrestande arbetsmiljö bland välfärdstjänstearbetarna har därmed blivit än mer påfrestande, och skillnaderna mellan välfärdstjänsterna och övriga yrkesgrupper har ökat (se forskarunderlag till kommittén från Bäckman 2001 och le Grand, Szulkin & Tåhlin 2001). Arbeten som innebär höga psykiska krav i kombination med låg kontroll över den egna arbetssituationen, det vill säga arbeten präglade av negativ stress, har ökat markant i omfattning inom välfärdstjänstesektorn. 149
Inom samhällsvetenskapen är det alltid tillrådligt att vara försiktig med att tolka tidsmässiga samband som orsakssamband. Det är emellertid svårt att se andra faktorer än resursuttunning och organisatoriska förändringar som förklaringar till de negativa arbetsmiljötrender som observerats på välfärdstjänsteområdet. En rimlig hypotes är därför att 1990-talets resursåtstramningar och den stora mängden organisationsförändringar har haft betydelse för den negativa arbetsmiljöutvecklingen, som i sin tur har haft betydelse för ökningen av arbetsmiljörelaterade besvär och sjukfrånvaro inom samma yrkesgrupper. Det är vidare rimligt att tänka sig att försämrad arbetsmiljö och ökad sjukfrånvaro även har betydelse för tjänsternas kvalitet, och att personalens arbetsförhållanden därmed är en välfärdsfråga också för tjänsternas användare. Vidare kan man, med stöd av framför allt omsorgsforskning, anta att det finns ett dubbelriktat samband mellan arbetsmiljö och tjänsternas kvalitet: bristande möjligheter att leva upp till verksamheternas mål eller de egna ambitionerna är inte bara en välfärdsfråga för den som får del av tjänsterna. En känsla av otillräcklighet i förhållande till patienten, eleven, hjälptagaren kan vara väl så belastande för personalen som mer traditionella arbetsmiljöproblem. 3 150 Barnomsorg – både resursuttunning och ökad universalism 4 Den svenska barnomsorgspolitiken har sedan länge som mål att underlätta för föräldrar att kombinera föräldraskapet med förvärvsarbete/studier och samtidigt stimulera barnens utveckling genom pedagogiska insatser och bidra till att utjämna skillnader i uppväxtvillkor för barn i olika befolkningsgrupper. Barnomsorgens utveckling under 1990-talet kan beskrivas i termer av både expansion och åtstramning. Lagstiftningsmässigt är det rimligt att tala om en expansion. Det offentliga åtagandet vidgades i och med att kommunerna från 1995 fick en förstärkt skyldighet att utan oskäligt dröjsmål tillhandahålla plats till alla barn mellan ett och tolv års ålder vars föräldrar förvärvsarbetar eller 3 Se till exempel Aronsson & Astvik 1994, Næss & Wærness 1996, Gustafsson & Szebehely 2001. 4 Detta avsnitt bygger huvudsakligen på Christina Bergqvists och Anita Nybergs bidrag till kommittén (SOU 2001:52).”
- Page 100 and 101: Diagrammen nedan visar hur den full
- Page 102 and 103: Familjebildningens regelverk är vi
- Page 104 and 105: 103
- Page 106 and 107: Debatten om privat och offentligt v
- Page 108 and 109: Den lokala statens ekonomi (kommune
- Page 110 and 111: gen hunnit en bit på vägen i sin
- Page 112 and 113: Hur utnyttjade då de offentliga ar
- Page 114 and 115: 2000 till all äldreomsorgspersonal
- Page 116 and 117: Sammantaget indikerar svarsmönstre
- Page 118 and 119: Dessa observationer skall naturligt
- Page 120 and 121: Figur 5 ger således ett visst stö
- Page 122 and 123: Sammanfattning: Det okända samband
- Page 124 and 125: ens vardag. De medborgare (vare sig
- Page 126 and 127: Referenser Blomqvist, P. & Rothstei
- Page 128 and 129: uppskattade av kommunens politiker,
- Page 130 and 131: Försörjning och arbetsliv under 1
- Page 132 and 133: Försörjning och arbetsliv under 1
- Page 134 and 135: ningskrisen ha drabbat den äldre b
- Page 136 and 137: Samtidigt som inkomsterna minskade
- Page 138 and 139: lertid fortfarande den dominerande
- Page 140 and 141: Könslönegapet har inte minskat n
- Page 142 and 143: Källor Inom ramen för Kommittén
- Page 144 and 145: Välfärdstjänsternas förändring
- Page 146 and 147: ar där decentralisering och markna
- Page 148 and 149: ler tillfälligt behöver omsorg. A
- Page 152 and 153: studerar. Även när det gäller an
- Page 154 and 155: de ekonomiska utrymme fördelades d
- Page 156 and 157: eställar- och utförarmodell som i
- Page 158 and 159: Figur 5. Äldreomsorg 1960-1999. An
- Page 160 and 161: sorgsansvar i praktiken oftast är
- Page 162 and 163: välfärdstjänsternas kvalitet och
- Page 164 and 165: talets arbetsmiljöförlorare, är
- Page 166 and 167: FKFs skriftserier Exempel på vad s
de invånare utförs en högre andel av de skattefinansierade välfärdstjänsterna<br />
i privat regi. Och ju mindre omfattande serviceutbudet<br />
i kommunen är (mätt som kostnader och täckningsgrad av<br />
tjänster inom olika kommunala områden), desto större andel av<br />
välfärdstjänsterna utförs i privat regi (Trydegård 2001). De kommuner<br />
som av en eller annan orsak satsar mindre på barnomsorg,<br />
skola eller äldreomsorg tycks samtidigt i högre utsträckning välja<br />
att lämna ifrån sig uppgiften att utföra dessa tjänster till andra<br />
aktörer. För att bättre förstå innebörden av detta mönster krävs<br />
dock fortsatta studier. Detsamma gäller frågan vad privatiseringen<br />
av välfärdstjänsternas utförande innebär för brukare, personal<br />
och inte minst för välfärdspolitiken i stort.<br />
Välfärdstjänstepersonalen<br />
Gemensamt för välfärdstjänsterna är att de skapas i en relation<br />
mellan den som utför arbetet och den som använder tjänsten (till<br />
exempel lärare – elev, sjuksköterska – patient). Välfärdstjänsternas<br />
resurstilldelning, utformning och organisering har därför inte<br />
bara betydelse för välfärden bland dem som behöver och använder<br />
tjänsterna, utan också för de sammanlagt runt miljonen anställda<br />
– huvudsakligen kvinnor – som har som sitt yrke att utföra<br />
välfärdsarbetet. Vid sidan av bedömningen av i vad mån välfärdstjänsterna<br />
kan fungera som kollektiva resurser för människors<br />
välfärd, är det ur ett välfärdsperspektiv också viktigt att försöka<br />
bedöma hur arbetsvillkoren har förändrats för dem som har som<br />
yrke att bidra till andras välfärd. Här är bilden av 1990-talet mörk.<br />
Den psykosociala arbetsmiljön har försämrats inom många yrkesområden,<br />
men såväl påfrestande arbetsförhållanden som arbetsmiljörelaterade<br />
besvär och sjukfrånvaro har ökat betydligt mer<br />
bland välfärdspersonalen än bland de flesta andra yrkesgrupper.<br />
En vid årtiondets ingång mer påfrestande arbetsmiljö bland välfärdstjänstearbetarna<br />
har där<strong>med</strong> blivit än mer påfrestande, och<br />
skillnaderna mellan välfärdstjänsterna och övriga yrkesgrupper<br />
har ökat (se forskarunderlag till kommittén från Bäckman 2001<br />
och le Grand, Szulkin & Tåhlin 2001). Arbeten som innebär höga<br />
psykiska krav i kombination <strong>med</strong> låg kontroll över den egna arbetssituationen,<br />
det vill säga arbeten präglade av negativ stress, har<br />
ökat markant i omfattning inom välfärdstjänstesektorn.<br />
149